Nooshi Dadgostar: Du var fyra år när muren föll. Du var 6 år när Sovjetunionen upplöstes. Du var 14 år när du gick med i Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster. Hur många kommunistiska ungdomsläger var du på under din uppväxt? Kommunismen är en totalitär politisk ideologi i vars namn miljontals människor dödats, av Lenin, Trotskij, Stalin, Mao, Pol Pot bland andra.

Du säger att Vänsterpartiet ska kämpa för ett fritt Palestina. Sovjetunionen skapade på 1960-talet det som i dag kallas Palestina och palestinier, liksom PLO och Yassir Arafat. Mer om det och sovjetisk antisemitism strax.

OBS: Inlägget handlar enbart om organiserade demokratifientliga tolkningar av islam och berör inte den enskilda islambekännarens personliga tro.

Inlägget syftar till att få till stånd en politisk diskussion om var gränsen går mellan yttrandefriheten och demonstrationsfriheten och Palestinademonstrationernas judehat och förnedringsritualer på våra gator och torg sedan Hamas terrorattentat mot civila israeler 7 oktober 2023. Inlägget är en komprimerad form av inlägget riktat till statsminister Ulf Kristersson (M) 14 augusti där jag i detalj beskriver bakgrunden till islamisk antisemitism och kommunistisk antisemitism, som jag här kalla sovjetisk antisemitism eftersom Vänsterpartiet inte längre har kommunister i partinamnet, och redogör för Koranens konkreta beskrivning av helvetet och vad som avses med begreppet islamismer. Även detta inlägg avslutas med kommunisten Dror Feilers försvar för Palestinademonstrationerna.

Religion är tolkning. Islamism är tolkningen att islam och politik är oupplösligt förenade, vilket är Muslimska brödraskapets tolkning. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen, nazismen. Den 17 november 2024 publicerade statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norell i Kvartal en utomordentligt viktig artikel som alla partiledare bör lära sig utantill, vartenda ord, ”Sverige dåligt rustat när islamismen växer i Europa”. Norell inleder med följande ord:

Frågan om politisk islam – dess olika delar, utbredning och aktiviteter – har i Sverige varit radioaktiv under ganska många år nu.

Jag återkommer till Norell i slutet av inlägget.

Nooshi Dadgostar: När kommer Vänsterpartiets vitbok om samarbetet med extremt judefientliga Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), via Vänsterpartiets professor Anders Neergaard och kommunistiska Antirasistiska akademin (ArA)? Mer om det strax.

Vänsterpartiets kamp för ett fritt Palestina
I Almedalen i år sa du att partiet ska fortsätta kämpa för ett fritt Palestina.

Exakt hur definierar du Palestina territoriellt och institutionellt?

I inlägget till Ulf Kristersson skriver jag: Genom att via den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB inleda ett propagandakrig i syfte att vända den islamiska världen mot Israel och samtidigt försvaga väst etablerade Moskva det som kallas Operation SIG (Sionistskiye Gosudarstva, som betyder sionistiska stater). Israels judiska historia skulle ersättas med en ny påhittad palestinsk identitet. Paraplyorganisationen PLO (Palestinska befrielseorganisationen) bildades i Moskva 1964, stadgarna skrevs i Moskva. Jag citerar följande om Palestina och palestinier:

PLO-mannen Zuheir Mohsen säger 1977 i en intervju i en nederländsk tidning om Palestina och palestinier:

Det palestinska folket existerar inte […] det är ingen skillnad på jordanier, palestinier, syrier och libaneser. Vi tillhör alla ett folk, den arabiska nationen. […] Vi betonar vår palestinska identitet enbart av politiska skäl. […] Ja, existensen av en separat palestinsk identitet existerar bara av taktiska skäl. Etableringen av en palestinsk stat är ett nytt sätt att fortsätta kampen mot Israel och för den arabiska enigheten.

Awni Abd al-Hadi (Auni Bey), the Arab Higher Committees sekreterare, ska ha deklarerat för Peelkommissionen 1937 i Jerusalem:

Det finns inget land som heter Palestina. Palestina är ett ord sionisterna hittade på. Det finns inget Palestina i Bibeln. Vårt land var i århundraden en del av Syrien. Palestina är främmande för oss. Det är sionisterna som introducerat det.

Exakt hur är det tänkt att Vänsterpartiet konkret ska kämpa för ett fritt Palestina?

I Vänsterpartiets valplattform 2026 står det: ”Vänsterpartiet har konsekvent varit det parti som stått upp för folkrätten och agerat för att stoppa folkmordet i Palestina.” Vänsterpartiet skriver också i texten ”Israel och Palestina” januari 2026: ”Israels folkmord i Gaza måste få ett omedelbart stopp.” Det är en rörig text som hänvisar till en riksdagsmotion. I motionen står det: ”Sedan sexdagarskriget 1967 har Israel ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med folkrätten.”

I inlägget riktat till Ulf Kristersson skriver jag:

Den palestinska myndigheten (PA) inrättades genom Osloavtalen 1993–1995 mellan Israel och PLO och kontrollerade vissa delar av Västbanken och Gazaremsan fram till 2005 även om Israel hade militär kontroll över gränser. År 2005 lämnade Israel alla bosättningar och markmilitär i Gaza vilket gav PA mer makt över området. Hamas vann Gazas första allmänna val 2006. Efter blodiga strider med PA:s Fatah har Hamas ensamt styrt Gaza sedan 2007, ett totalitärt religiöst styre. Hamas är terrorklassat av bland andra EU, USA och Storbritannien. Hamas är religiösa fanatiker.

Gaza har alltså haft självstyre sedan 2005. Folkmord är en strikt juridisk term, det krävs att man har en bevisad avsikt att utplåna en folkgrupp. Vänsterpartiet använder sig av slarviga formuleringar, vilket man inte förväntar sig av ett riksdagsparti.

Fatah är största gruppen inom kommunistiska paraplyorganisationen PLO.

Stöder Vänsterpartiet både det av Sovjetunionen skapade PLO och Hamas religiösa fanatiker? Hamas stadgar är ett religiöst dokument. Hamas har styrt Gaza som en religiös diktatur sedan 2007. Jag skriver i tidigare inlägg:

Kvinnor tvingas täcka håret och bära bylsiga kläder, homosexualitet är förbjudet, ateism är förbjudet, det fria ordet är förbjudet. Prideparader är inte att tänka på. Hamas torterar och mördar medborgare som inte lyder. Hamas mål är att utplåna Israel, ett allvarligt försök inleddes 7 oktober 2023, Israel slog tillbaka. Hamas byggde i åratal tunnlar under hela Gaza för att bedriva krig mot Israel men inga skyddsrum åt medborgarna som har drabbats hårt av kriget då Hamas installerat avfyringsramper i skolor, daghem, sjukhus, överallt mitt bland befolkningen som av Hamas används som mänskliga sköldar i syfte att uppamma medlidande världen över och vända den internationella opinionen mot Israel.

Förklara på vad sätt Vänsterpartiet står upp för folkrätten i den religiösa diktaturen Gaza?

Hamas mål är att med våld utplåna Israel. Hamas är ett exempel på islamisk antisemitism.

I tidigare inlägg skriver jag att den sovjetiska antisemitismen etablerades av Sovjetunionen på 1960-talet i syfte att utmåla Israel i omvärldens ögon som förtryckarstat och apartheidstat samtidigt som Sovjetunionen tillsammans med sovjetdominerade öststater finansierade terrorister som hade som mål att med våld utplåna Israel, att Sovjetunionen skapade paraplyorganisationen PLO och skolade Yassir Arafat till att bli PLO:s ledare, vilket han blev 1969. Den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB gav Arafat en ideologi och en image. Eftersom Arafat gjorde det som kommit att kallas ”Palestinasjalen” till sitt varumärke, sin image, innebär det att sjalen inget annat är än kamouflage för Sovjetunionens röda flagga med halvmånen och skäran. Arafat var KGB-agent.

Militäruniformen Arafat och hans medarbetare bar syddes i Rumänien och skickades regelbundet i fraktplan från Rumänien till PLO:s högkvarter i Beirut. Chefen för rumänska underrättelsetjänsten, Ion Mihai Pacepa, ansvarade också för att 200 000 dollar i tvättade pengar varje månad under 1970-talet skickades till den genomkorrumperade karriärterroristen Yassir Arafat som fyllde privata bankkonton i Schweiz med pengar avsedda för PLO. Pacepa hoppade av till väst 1978. Han skriver att Rumäniens uppgift var att hjälpa Arafat att finslipa ”hans extraordinära fallenhet att vilseleda”. Det sades också att Arafat ljuger i varenda mening. Varenda stats underrättelsetjänst som hade affärer med Arafat, inklusive Rumänien, avlyssnade honom. Man placerade till och med mikrofoner i hans sovrum och avlyssnade hans kärleksstunder. Underrättelsetjänsterna samlade in ett omfattande arkivmaterial om Arafats förehavanden och delade med varandra.

Arafat hade ett enda mål: att med våld utplåna Israel. Han låtsades utåt att han lagt av med våldet, samtidigt som han lät terrorn pågå lika obehindrat. Han såg kontinuerligt till att något fredsfördrag aldrig höll. Hans föregångare, den religiösa fanatikern Amin al-Husseini (1895–1974), såg till att det inte blev en tvåstatslösning både 1937 och 1947 genom att uppmana arabländerna att inte gå med på en tvåstatslösning. Planerna på en tvåstatslösning stupar hela tiden på att det är viktigare för de dominerande araberna att utplåna Israel än att upprätta en arabisk stat.

Både Västbanken och Gaza är klansamhällen. Det är viktigt att markera att det ända sedan den religiösa och arabnationalistiska fanatikern Amin al-Husseini fick en ledande ställning i det brittiska Palestinamandatet i början av 1920-talet har funnits araber (klaner) som inte haft några invändningar mot först ett judiskt hemland i Palestinamandatet och sedan 1948 Israel. Men de har kommit till korta när utländska länder har lagt sig i konflikten och stöttat terroristerna: Nazityskland som till varje pris inte ville se en judisk stat, Sovjetunionen, Libyen under diktatorn Muammar Khaddafi, Rumänien och andra öststater som tillät militära träningsläger i sina länder.

På bilden nedan till vänster Saudiarabiens propagandabild på Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna (1906–1949) som senare delen av 1930-talet i Kairo fick finansiell hjälp av Nazityskland och spred hätsk judefientlig propaganda i pamfletter, brev och sin tidskrift, till höger Amin al-Husseini som under arabupproren i Palestinamandatet 1936–1939 fick både vapen och finanser av Nazityskland och som under andra världskriget från Berlin via kortvågsradio på arabiska spred hätsk judefientlig propaganda i arabvärlden. Två män som aktivt i sitt fanatiska judehat bidragit till att ingen arabisk stat etablerades i det brittiska Palestinamandatet.

I dag får religiösa Hamas i Gaza stöd av Turkiet och det fabulöst rika Qatar som äger det internationella medie- och TV-bolaget Al Jazeera som utan uppehåll sedan 7 oktober 2023 okritiskt rapporterat om Gaza. Och nu är också USA inblandad i fredsplanen för Gaza.

Nooshi Dadgostar: Så hur är det tänkt att lilla Vänsterpartiet rent konkret ska kämpa för ett fritt Palestina?

Vilken kunskap har du egentligen om PA-styret på Västbanken och Hamas styre i Gaza? Är den lika skral som hos den uteslutna vänsterpartisten Kristofer Lundberg och Enhetsfront för Palestina Göteborg? Den 4 november 2024 skriver de en debattartikel i Expressen med anledning av en text Alice Teodorescu Måwe (KD) skrivit på sin blogg. Så här säger de:

Vår kamp för mänskliga rättigheter och demokrati i Sverige är samma kamp som just nu utkämpas i Palestina. Palestinierna i Gaza och Västbanken saknar alla medborgerliga och mänskliga rättigheter i det land som styrs och kontrolleras av den Israeliska regimen. Det är en kamp för lika rättigheter för alla människor, oavsett religion och etnicitet.

Hamas har enväldigt styrt Gaza sedan 2007. Hamas har sett till att invånarna i Gaza inte haft tillstymmelse till medborgerliga rättigheter. Den som opponerar sig riskerar tortyr, till och med att dö. I en diktatur finns ingen demokrati. Dessutom är Hamas diktatur en religiös diktatur. Den 7 november skriver Enhetsfronten en ny debattartikel: ”Är Teodorescu rädd för sekulär demokrati?” De skriver: ”Vi förespråkar en sekulär demokratisk enstatslösning.”

Nooshi Dadgostar: Är det den lösningen du tänker vidarebefordra till Hamas?

Riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas

är en annan utesluten vänsterpartist som verkar ha skrala kunskaper om Hamas. Hon reser barhuvad med Global Sumud Flotilla till Gaza och förväntar sig att Hamas ska ta emot henne.

Att riksdagsledamoten, tillika första namn på Vänsterpartiets riksdagslista Örebro län 2026 Nadja Awad ännu inte har uteslutits från partiet är obegripligt. Hon samarbetade tidigare med den ökända extremisten och inbördeskrigaren Amanj Aziz i hans nätforum Nyans:Muslim som etablerades 2014. ”Sedan 2017 har Nyans:Muslim kompletterats med två nya redaktionsmedlemmar, Nadja Awad och Noor Nassef.” I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige skriver jag om bidragsentreprenören och snyltaren Aziz och hur han gjort ”islamofobi” till sitt levebröd.

Nadja Awad är hudfärgsrasist. Hon markerar 17 oktober 2022 Ulf Kristerssons hudfärg. Det är bara fullblodsrasister som kommenterar folks hudfärg. Hon röstade mot ”White supremacy”, vit överhöghet, i Sveriges riksdag skriver hon. Kommentaren säger allt om hennes inställning till de svenskar som i århundraden byggde detta land som välkomnade henne och hennes familj, båda föräldrarna är från Egypten.

Den här bilden där hon står med en karta i händerna där Israel är utplånat borde för länge sedan har uteslutit henne ur Vänsterpartiet.

Bild hämtad från Daniel Schatz plattformen X, han har ett flertal gånger undrat varför Awad inte uteslutits ur Vänsterpartiet. Awad, liksom riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas, bär Sovjetunionens röda flagga runt axlarna.

Nadja Awad är förstanamn på Vänsterpartiets riksdagslista Örebro län 2026.

Nooshi Dadgostar: Innebär det att Vänsterpartiet Örebro län instämmer i att Israel bör utplånas? Vad är din inställning till att partiets riksdagsledamöter bedriver kampanj för att en stat som etablerats med hjälp av FN ska utplånas? Ingår det att visa upp modeller där Israel utplånats i Vänsterpartiets kamp för ett fritt Palestina?

Vänsterpartiet = feministiskt parti?
På partikongressen 1996 definierades partiet officiellt som feministiskt parti då Gudrun Schyman var partiledare (1993–2003). I Vänsterpartiets nuvarande partiprogram antaget 2024 står det att partiet är feministiskt.

Nooshi Dadgostar: Är det din och partistyrelsens andra kvinnliga ledamöters underordning ni beskriver i avsnittet ”Kvinnors underordning”, eller kanske till och med alla Vänsterpartiets kvinnliga politikers underordning?

Eller är det de invandrade klankulturerna ni beskriver? Utan att nämna dem?

Den gamla patriarkala maktordningen har tagit sig många olika uttryck genom tiderna. Ett grundläggande mönster är att kvinnors liv, sexualitet och arbete begränsas och styrs på olika sätt. Strukturen upprätthålls med sociala förväntningar, ekonomiskt beroende och ytterst mäns våld mot kvinnor.
Varje samhälle behöver former för hur nya generationer kommer till världen och växer upp. En röd tråd som löper genom de patriarkala samhällena är att kvinnor på olika sätt hindras från att bestämma över sitt liv och sitt föräldraskap, med såväl lagar som strikta normer. Det har bland annat tagit sig uttryck i försök att hålla kvar kvinnor i hemmen för att ta ansvar för familjen. De strukturerna har betytt att män har haft stark kontroll över kvinnors kroppar och arbete.

Varför står det inte ett ord om invandrade klankulturer och hedersnormer i partiprogrammet? Gudrun Schyman var aldrig intresserad av verkligheten för flickor och kvinnor i invandrade hederskulturer, hennes ”feministiska kamp” handlade mest om att kvinnor skulle sitta i bolagsstyrelser. Under det så kallade hijabuppropet 2013 var hon sedan länge inte Vänsterpartiets ledare men att hon tog på sig hijab

som en solidaritetshandling säger ändå allt om Vänsterpartiets feminism där plagget inte nämns i partiprogrammet 2024, trots att plagget i hederskulturer fungerar som kontrollinstrument och att plagget i åratal innan uppropet 2013 debatterats, särskilt på skolflickor. I tidigare inlägg skriver jag att huvudduken inte omfattas av religionsfriheten, att plagget har olika betydelser.

Dels har plagget i invandrade klankulturer blivit det perfekta kontrollinstrumentet som signalerar att bäraren inte har försvenskats, vilket i vissa parallellsamhällen gör huvudduken till en fråga om liv och död. Journalisten Sofie Löwenmark har granskat 100 domar ”där flickor och kvinnor misshandlas, dödshotas, stryps, förnedras och hotas med att skickas tillbaka till hemlandet. Allt för att de inte vill bära slöja” skriver hon i Kvartal 2 juli 2026.

Det är väldigt tyst om plagget i Vänsterpartiets partiprogram. Av riksdagsledamot Hanna Gunnarssons foton på plattformen X, när SD i juni 2026 gick ut med att de vill totalförbjuda hijab och slöja på offentlig plats, är det uppenbart att plaggets betydelse i invandrade hederskulturer aldrig har diskuterats inom Vänsterpartiet, trots att plagget debatterats i offentligheten i minst två decennier.

Jämför riksdagsledamot Hanna Gunnarsson med Sofie Löwenmarks beskrivning av vad som händer när flickor/kvinnor vägrar beslöjning.

Dels är huvudduken sedan 1970-talet enligt Muslimska brödraskapet tecknet på ett lands islamisering, alltså ett politiskt plagg, som tack vare internet har standardiserats och numera kallas hijab.

Muslimska brödraskapet anordnade Muslimska familjedagarna. Det islamisten Maimuna Abdullahi, som jag återkommer till i avsnittet om Anders Neergard och Antirasistiska akademin (ArA), menar med ”Slöjan som politiskt motstånd” är motståndet mot den sekulära svenska rättsstaten. Som jag skriver i föregående avsnitt:

Därför är det av allra största vikt att ni politiker inser att hijab är ett politiskt plagg som signalerar avstånd från den svenska sekulära rättsstaten. Och att just det är skälet att förbjuda alla religiösa, politiska och filosofiska symboler i offentligt finansierad verksamhet, vilket inkluderar polisen och försvarsmakten. I ett enda slag markerar ni politiker att det är riksdagen och inga andra som stiftar lagarna i Sverige, att ni försvarar den sekulära rättsstaten som förhåller sig neutral i religiösa, politiska och filosofiska frågor. Dessutom markerar ni för flickor och kvinnor som lever i hederskulturer att ni ser dem, att ni värnar om dem och deras individuella fri- och rättigheter, att ni betraktar dem som fullvärdiga medlemmar i den svenska gemenskapen. Det är sannerligen på tiden.

Nooshi Dadgostar: Har du några invändningar?

Vänsterpartiet = antirasistiskt parti?
De som använder sig av begreppet ”antirasism” har skapat idén om att Sverige, ett av världens mest toleranta länder, är ett rasistiskt land. ”Antirasism” är en skrivbordskonstruktion hämtad från USA och ett lika mycket Sesam öppna dig som begreppet ”islamofobi”, offentliga bidrag strömmar in till alla som säger att deras verksamhet är ”antirasism”. Professorerna Anders Neergaard och Irene Molina (Chile) stod för det kommunistiska nätverket Antirasistiska akademins första ordförandeskap. Det är Irene Molina som introducerade begreppet ”rasifierade” om invandrare. Sverige är en förtryckarstat enligt henne, de ”vita” svenskarna är privilegierade förtryckare, de stackars invandrarna är de förtryckta. Jag skriver mycket om ArA i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige (2018) och har i tio år skrivit om dem på min blogg, Anders Neergaard (född i Sverige, dansk far, amerikansk mor), hans partner professor Diana Mulinari (Argentina), professor Paulina de los Reyes (Chile), idéhistorikern Edda Manga (Colombia), universitetslektor Adrián Groglopo (Argentina) och efterlyser att alla fem fanatiska kommunistiska sydamerikanerna utvisas från Sverige, att den skada de åsamkat Sverige inte går att överdriva. Det är Paulina de los Reyes som, med enorm framgång, i slutet av 1990-talet lanserade att det är rasism att utreda de olika kulturer som invandrat till Sverige, att det är rasism att säga att alla kulturer inte är lika mycket värda, att det är rasism att tala om hederskulturer, hedersnormer, hedersförtryck, hedersmord. ”Mäns våld mot kvinnor” ska det heta. Resultatet ser vi i dag. Resultatet ser vi också hos Vänsterpartiet som vägrat att över huvud taget befatta sig med flickorna och kvinnorna i invandrade hederskulturer i Sverige. Se bara Hanna Gunnarssons förtjusta leende när hon tror att hon pikar SD, som utgår från verkligheten och tidigt talade om hedersförtryck.

I Vänsterpartiets partiprogram står att partiet är ett antirasistiskt parti. Professor Anders Neergaard, Malmö, första ordförande i kommunistiska Antirasistiska akademin (ArA) 2007, har ett långt förflutet inom Vänsterpartiet. I februari 2009 avgick han från partistyrelsen i protest mot att partiet rört sig mot mitten och beslutat att samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men han stannar kvar i partiet. I november 2014 förespråkar han i Dagens Arena identitetspolitik. Han menar ”att vänsterns svaghet är kopplad till just identitetspolitikens svaga ställning”. ”Identitetspolitiken är grunden för i stort sett alla befrielserörelser, tex. arbetarklass, antikoloniala, kvinnor, rasifierade eller HBTQ.” ”Hudfärg [min kursiv] och struktur hänger ihop både historiskt och i dag. Jag ser inte riktigt hur vi ska skilja mellan det strukturella och det ideologiska: vänstern måste se att det hänger ihop, och det kan vi endast om identitetspolitiken får mer utrymme.” Enligt Neergaard är ”vita” privilegierade. År 2016 ingick han i Vänsterpartiets programkommission. Enligt SVT:s valkompass 2022 är Anders Neergaards politiska förebilder Malcolm X och Martin Luther King.

Det är som att ha Ku Kux Klan och Mahatma Gandhi som förebilder

Sektpastorn Malcolm X (1925–1965) i den svarta separatistiska rörelsen Nation of Islam myntade uttrycken husneger, även kallad Onkel Tom, och fältneger på den tiden neger var ett allmänt vedertaget ord om svarta i USA. Under slaveriets tid identifierade sig husnegern med ägaren i vars hus han bodde, husnegern var i minoritet. Fältnegern, som arbetade ute på bomullsfälten, var i majoritet och kände ingen tillhörighet till sin ägare. Den moderna (1950- 1960-tal) husnegern känner tillhörighet till USA, vilket alltså är fel enligt Malcolm X.

Detta separatistiska talesätt anammade ArA om invandrare: de invandrare som känner tillhörighet till Sverige klassas som husneger, Onkel Tom, husblatte. Idealet är att i stället känna tillhörighet till sin etniska eller religiösa grupp och visa fingret åt Sverige. Frilansjournalisten Joakim Nilsson skrev på Expressen Kultur 22 april 2008 artikeln ”Bland fiender”.

Det är överlag mycket hårda omdömen som forskarna fäller i sina mejl. Personer med invandrarbakgrund som inte delar analysen av det svenska majoritetssamhällets förtryck behandlas mycket bryskt; namn som Nyamko Sabuni, Evin Rubar, Mauricio Rojas och Dilsa Demirbag-Sten återkommer som måltavlor i mejlväxlingarna.
När Nyamko Sabunis, Jan Björklunds och Erik Ullenhags debattartikel om att få invandrarflickor att delta i sexualundervisning publicerades i DN den 6/3 skrev sociologen Adrian Groglopo att folkpartiet bedriver ”svensk raspolitik i sin fascistiska form”.
De som inte ställer upp på de vänsterradikala teoretiska modellerna för strukturell diskriminering utmålas som fascister, islamofober och ”husnegrer”.
När jag frågar ordföranden Irene Molina om hon anser att det är lämpligt att kalla motdebattörer för husnegrer, svarar hon:
– Det där är inte så lätt att svara på. Det måste man se från fall till fall. Men i vissa sammanhang kan det vara berättigat.

ArA:s debattklimat fick samhällsdebattören Luay Mohageb känna av när han visade stöd för Simona Mohamsson, som under en partiledardebatt burit Davidsstjärnan i solidaritet med Sveriges judar, och lade upp en bild på sig och Mohamsson. ”Hundratals och åter hundratals kommentarer och DM om att jag är en husblatte och judekramare som sålt mig till Israel.”

”Detta är fruktansvärt normaliserat i dag. Självutnämnda antirasister utövar rasism mot ”sitt eget folk” så fort någon inte tycker som gruppen”, skriver han i Kvartal.

Och vi vet var det har sin upprinnelse.

Här är bild på ArA:s 10 års jubileum 2016: Edda Manga, Adrián Groglopo, Paulina de los Reyes, Masoud Kamali, Irene Molina, Marcus Lauri. De borde kalla sig Sverigefientliga akademin. Jag upprepar min ståndpunkt från boken: Utvisa sydamerikanerna. Med omedelbar verkan. De arbetar målmedvetet på att underminera den svenska demokratin inifrån.

Kuba är deras förebild: Uttalande från latinamerikaner i Sverige om (V) och Kuba juni 2008 i samband med Vs partikongress i Norrköping i juni

Debattartikel Aftonbladet 11 mars 2026 ”Fördöm blockaden mot Kuba” Anders Neergaard, Diana Mulinari, Dror Feiler med flera.

I boken Vardagens antirasism (2015) står det om ArA:s bildande och att Anders Neergaard och Irene Molina stod för nätverkets första ordförandeskap (s. 22). På s. 21 skriver Groglopo att syftet med antirasismen är att ta över ”vithetens hegemoniska tolkningsföreträde”. ”Vi behövde bli ett kollektiv för att kunna överleva rasismen och vithetens ideologi inom den svenska akademin och samhället i stort” (s. 23).

Anders Neergaard står, bland andra, 2023 för Vänsterpartiet Malmös Antirasistisk handbok.

Nooshi Dadgostar: Förklara exakt på vad sätt Vänsterpartiet är ett antirasistiskt parti.

Vänsterpartiet och Muslimska brödraskapets svenska gren
Ovan nämner jag islamisten Maimuna Abdullahis nära koppling till Muslimska brödraskapets svenska gren. Hon var också i många år ledamot i ArA:s styrelse. Den 6 juni 2017 var Neergaard samtalsledare för seminariet ”Samtal om feminism, arbetsmarknad och islamofobi” anordnat av Vänsterpartiet i Malmö med anledning av EU-domstolens utslag att arbetsgivare har rätt att bestämma om anställdas neutrala klädsel. Maimuna Abdullahi (Somalia), styrelseledamot i ArA och tidigare verksamhetsutvecklare på Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd, var inbjuden. Hon presenterades som samordnare för Postkolonialt forum.

Daniel Bernmar, Vänsterpartiets kommunalråd i Göteborg, utsåg Muslimska brödraskapets Mostafa Malaekah, som skrivit åtskilliga texter om det föredömliga sharia, till nämndeman i Göteborgs tingsrätt, vilket jag skriver om i det här blogginlägget 14 oktober 2020 och det här 24 februari 2021. Nedanstående lista på Malaekahs texter är hämtad från Göteborgs moské, som drivs av Muslimska brödraskapet.

På moskéns hemsida hänvisar de till Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), alltså Muslimska brödraskapet.

Nooshi Dadgostar: När kommer Vänsterpartiets vitbok om samarbetet med det extremt judefientliga Muslimska brödraskapet via Anders Neergaard och Antirasistiska akademin?

Vänsterpartiet och sovjetisk antisemitism
I partiprogrammet står det: ”Antisemitiskt tankegods och andra rasistiska föreställningar var länge uttryckliga delar av myndigheters syn på människor.”

Den senaste tiden har antisemitismen inom Vänsterpartiet och riksdagsledamöters brev till palestinska fångar i Israel fått stora rubriker, bland annat i Expressen, Kvartal och Svenska Dagbladet. Journalister har grävt angående det märkliga Palestinska riksförbundet i Sverige som Vänsterpartiet samarbetar med. Här kommenterar jag bara Nathalie Rothschilds artikel i Kvartal ”V pausade inte samarbetet med Palestinska riksförbundet” om att Vänsterpartiet hållit möte i riksdagen.

Från Palestinska riksförbundets sida deltog ordföranden, Amjad Aloul, samt styrelseledamöterna Uraib Qamhawi och Yaser Alshobaki. Den senare beskriver sig själv som politisk aktivist från Gaza, gudson till den före detta PLO-ledaren Yasser Arafat och barnbarn till ”fångarnas sheikh”, Fouad Alshobaki.¹

Yaser Alshobaki lyfter fram, tydligen som något positivt, att han är gudson till karriärterroristen Yassir Arafat. Arafat blåste inte bara sin gudson utan alla araber i Palestina som vill ha en egen stat. Arafat kämpade inte för en arabisk stat, hans kamp gick ut på att utplåna Israel, på att förstöra, ödelägga, inte på att bygga upp. Han hade möjlighet att på Västbanken bygga upp en fungerande arabisk stat, men han var alldeles för korrumperad för att intressera sig för att bygga hållbara institutioner och en hållbar fred. Gudsonen bär en näsduk i kavajfickan som signalerar Arafats ”Palestinasjal” som ju inget annat är än kamouflage för Sovjetunionens flagga. Yaser Alshobaki skriver regelbundet i Parabol.

Yassir Arafat var som nämnts KGB-agent. Han följde underrättelsechefen Jurij Andropovs uppmaning att utmåla Israel som apartheidstat och förtryckarstat.

I inläggen till Ulf Kristersson och Magdalena Andersson skriver jag om den fullkomligt vidriga förnedringsritual som varje lördag tillåtits tåga från Odenplan och utmed Sveavägen i Stockholm sedan Hamas attack på civila israeler 7 oktober 2023, en förnedringsritual som högljutt skriker ut att juden ska veta sin plats och som utmålar Israel som apartheidstat och förtryckarstat, vilket jag inte upprepar här. I stället kommenterar jag hur Hamas har suddats ut från nyhetsrapporteringen, inklusive demonstrationstågen i Stockholm.

Nooshi Dadgostar: Har du greppat att Hamas är religiösa fanatiker kopplade till Muslimska brödraskapet, inte till Sovjetunionen? Att Gaza styrs på ett annat sätt än Västbanken där Mahmud Abbas, utbildad i Sovjetunionen, är Palestinas president sedan 2005 då han valdes på en fyraårig mandatperiod men fortfarande sitter kvar utan att folket har fått säga sitt i ett allmänt val.

Bara några dagar efter Hamas terrorattack på civila israeler försvann Hamas ur nyhetsrapporteringen. Journalister och Palestinaaktivser har sedan dess inte låtsats om att en religiös diktatur ligger bakom hela den katastrofala situationen i Gaza, allt är i stället Israels skuld. Islamistiska Hamas har, likt Yassir Arafat, bara ett enda mål: att utplåna Israel, ändå är allt Israels fel. Hamas har inte använt alla hundratals miljoner biståndspengar till att göra Gazaremsan till en juvel vid Medelhavet med en av arabvärldens högsta levnadsstandarder, utan till att bygga tunnlar under hela området och en vapenarsenal i syfte att utplåna Israel. Magnus Norell har verkligen en fyndig titel på sin senaste bok Tunnelseende. Israel, Hamas, Iran och kriget om verkligheten (2026). Det är som om allt Norell i många år skrivit om islamism och terrorister varken når in till journalisterna eller de politiska partierna.

I artikeln i Kvartal 17 november 2024, ”Sverige dåligt rustat när islamismen växer i Europa”, redogör han för antologin Handbook of political Islam in Europe där 41 forskare av olika nationaliteter, inklusive Magnus Norell, medverkar. Norell skriver att Sverige är ett av de länder som sämst klarat av att hantera ”islamism i dess olika former”. Han lyfter fram hur samtliga regeringar, oberoende av politisk färg, sedan 1990-talet betalat ut mångmiljonbelopp till diverse islamistiska föreningar, inte minst Muslimska brödraskapets föreningar, som alla aktivt verkar för att omdana det svenska samhället. Han skriver att bokens redaktörer betonar att politisk islam inte kan existera utan islam, att målet är att ”omvandla hela samhället: politiskt, socialt och kulturellt”. Forskarna betonar också att aktivisterna framhåller islam ”som överlägsen all annan religiös eller poltisk ideologi, samtidigt som man hänvisar till sig själva som offer och förtryckta”.

Här gör Norell en viktig insats när han lyfter fram hur författarna till boken han redogör för betonar värdet av att grundligt sätta sig in i exakt vilka värderingar den västerländska civilisationen vilar på:

De påpekar också att för att rätt kunna bemöta de hot som politisk islam faktiskt utgör, utan att inskränka på de grundläggande fri- och rättigheter vi tillkämpat oss genom åren, måste hela samhällsapparaten användas. Det innebär också att vi i Väst måste ta en seriös diskussion om våra egna värderingar och vad som krävs för att stå upp för dessa. Här påminns om att politisk islam, även den icke-militanta formen som till exempel det Muslimska brödraskapet står för, har som mål att förändra våra samhällen i grunden. För att kunna bemöta detta krävs först och främst en insikt om problemet och sedan en förmåga att rätt hantera och bemöta dessa hot.

Vidare nämns utländska regimers påverkansoperationer, Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Iran. Norells slutkommentar:

Forskarna avslutar med några policyrekommendationer. Flera av texterna tar upp problemet med att politiker, media och samhället i stort under lång tid vägrat, eller inte vågat, ta upp politisk islam till diskussion. Ett minimumkrav är därför att satsa mer på att belysa fenomenet och, i tillägg, strama upp reglerna så att de odemokratiska krafter som politisk islam faktiskt utgör, inte kan fortsätta att leva på offentliga bidrag.

Nooshi Dadgostar: Kanske borde du ta ett samtal med Anders Neergaard? Magnus Norells ord visar också hur viktigt det är att ni politiker inser att huvudduken är en viktig politisk markör för hur långt ett land har islamiserats. Det är skrämmande att myndigheter visar bilder på beslöjade kvinnor och barn, som om beslöjning är ett naturligt inslag i dagens svenska samhälle utan att inse att myndigheterna går islamisternas ärende. Lika skrämmande är Hanna Gunnarssons leenden.

Magnus Norell talar för döva öron. Och Palestinademonstrationerna fortsätter, som om Hamas aldrig existerade och som om de extremt judefientliga demonstrationerna inte angår landets politiker.

Inte heller Magnus Ranstorps bok Hamas: Terror inifrån (2024) har haft någon påverkan på politikernas inställning till Palestinademonstrationerna, trots att han i detalj beskriver innehållet i Hamas främsta bombtillverkares bomber under 1990-talets självmordsbombningar och exakt hur många som dödats och skadats av varje bomb, alltså Hamas mentalitet, ett eko av Amin al-Husseinis propaganda under andra världskriget: ”Döda judarna innan de dödar er”. Exempelvis: ”Denna bomb innehöll sju gasbehållare kopplade till en detonator omgiven av fem handgranater samt en egenhändigt tillverkad explosiv blandning, allt omgärdat av en ryggsäck fylld med fler än tusen spikar” (s. 106). ”Denna bomb, som vägde tjugo kilo, var laddad med sprängämnet TNT och omgiven av spikar och skruvar för att maximera dess förödande effekt” (s. 110).

Både Magnus Norell och Magnus Ranstorp beskriver hur Hamas ledarskap använder sig av biståndspengar och likt Yassir Arafat göder sig själva på Gazabornas bekostnad.

Nooshi Dadgostar: Hur förhåller du dig till Dror Feiler och hans sovjetinfluerade inställning till Israel?

Kommunisten Dror Feilers kalla-kriget-sovjetiska försvar för Palestinademonstrationerna
Dror Feiler är känd för att störa SD:s politikertal genom att blåsa vuvuzela eller saxofon och skrika i megafon. Han anser att han har rätt att använda sin yttrandefrihet i syfte att störa andras yttrandefrihet. Han, som kommunist, vill demonstrera mot fascism och rasism. Dror Feiler föddes 1951 i Tel Aviv och kom till Sverige 1973. Karl Marx är närvarande i allt han gör säger han i denna intervju 2023. Han är ett slående exempel på hur Sveriges journalister gör skillnad på kommunister och fascister, nazister. Ingen fascist eller nazist har tillträde till tidningarnas debattsidor eller SVT/SR. Dror Feiler är en flitig debattör som inte verkar ha några svårigheter att ständigt få komma till tals så fort antisemitismen i Sverige är på tal. Han är en utmärkt representant för den sovjetiska antisemitismen, etablerad av Sovjetunionen efter 1967 års krig, allt ljus på Israel som ska sänkas. Här ger SVT 31 juli 2025 honom tillfälle att uttala sig om installationen med de hängda dockorna i Umeå, ”Ett folkmord är ett folkmord är ett folkmord”. Här bjuds han in till SR 20 juli 2026 för att ge sin syn på Palestinademonstrationen i Stockholm med skylten kopplad till nazisternas förintelseläger.

Den 20 juli 2026 skrev han debattartikeln i Expressen, ”Polisen beslagtog vår Gaza-skylt”, som han undertecknar med ”aktivist och språkrör, Judar för Israelisk-Palestinsk fred”. Han inleder: ”Varje lördag sedan den 7 oktober 2023 demonstrerar vi på Odenplan i Stockholm, i solidaritet med det palestinska folket.” Datumet indikerar att det är solidaritet med Gazaborna han avser. Hans ordval visar att han deltar i just det Magnus Norells boktitel anger, ”kriget mot verkligheten”. Feiler utgår inte från fakta som går att belägga utan använder sig av fasta fraser. Folkmord är en strikt juridisk term, det krävs att man har en bevisad avsikt att utplåna en folkgrupp. Utöver att slarvigt använda den juridiska termen folkmord visar Feiler att han genom sitt ordval är KGB-chefen Jurij Andropovs lydiga hantlangare:

Därmed hindrades vi från att med konstnärliga uttrycksmedel gestalta vår indignation över Israels folkmord i Gaza, dödandet av barn, vårdpersonal och journalister samt den pågående etniska rensningen av Palestina [min kursiv].

Det har visat sig att både journalister och vårdpersonal samtidigt varit aktiva i Hamas väpnade grenar. Feiler verkar inte ha minsta insikt om vad det innebär att leva i en kommunistisk stat eller i en religiös diktatur som Hamas diktatur i Gaza när han skriver:

När polisen börjar avgöra vilka lagliga historiska symboler som får användas närmar vi oss censur. Yttrandefriheten finns inte till för att skydda artigheter och ofarliga åsikter.
Demonstrationsfriheten gäller inte bara manifestationer som makthavare och ledarsidor uppskattar. Den konstnärliga friheten blir meningslös om konsten först måste godkännas av polisen. Friheternas verkliga betydelse visas just när uttrycken provocerar, oroar och sparkar uppåt.
Ska endast de lydiga få demonstrera? Ska vi få protestera bara när ingen med makt känner obehag? Ska våra symboler och banderoller först genomgå en politisk lämplighetsprövning?
En protestdemonstration som inte får störa, provocera eller utmana är ingen protestdemonstration.
Den är en av myndigheterna tolererad helgpromenad.

Yttrandefrihet? Demonstrationsfrihet? Konstnärlig frihet? Varken i en kommunistisk stat eller i Gaza skulle Dror Feiler och Palestinademonstranterna kunna agera som de gör i Sverige.

Politikern Gulan Avci (L) skrev 31 juli 2026 en artikel i Aftonbladet med anledning av Gaza-skylten, ”Rödgröna tar inte judehatet på allvar”. Hon skriver att Gaza-skylten är ”ett allvarligt tecken på hur långt normaliseringen av antisemitismen tillåtits gå. Trots detta fortsätter det rödgröna styret i Stockholm stads att möta utvecklingen med tystnad och passivitet.” Och vem svarar om inte Dror Feiler. Gulan Avci kommenterar hans artikel med: ”Dror Feiler gör det han ofta gör. Han skriver en lång text om Israels regering men undviker den fråga jag faktiskt lyfter: den snabbt växande antisemitismen i Sverige.”

Daniel Eisenberg skrev 3 februari 2026 debattartikeln i Aftonbladet ”I dag accepteras judar – men bara på vissa villkor”. Han avslutar artikeln: ”Så jag frågar igen: Hur många zoner krävs innan antisemitismen inte längre bara tolereras – utan institutionaliseras? Och hur många judar ska behöva undra: Är Sverige fortfarande vårt land?” Och vem svarar om inte Dror Feiler, 7 februari, som än en gång demonstrerar att han är skolad av Jurij Andropovs KGB-agenter.

När Zita Folkets Bio deklarerar sig som ”apartheidfri zon” handlar det inte om judar. Det handlar om kritik mot Israel, en statsordning byggd på judisk överhöghet, på juridiska och politiska hierarkier. Det följer samma internationella logik som Boycott, Divestment and Sanctions: att isolera en förtryckande och folkrättsbrytande stat – på samma sätt som världen en gång isolerade apartheidregimen i Sydafrika. Då var det inte vita människor som bojkottades. Det var ett rasistiskt samhällssystem. Den distinktionen är avgörande. Zitas hållning handlar inte om exkludering av judar. Den handlar om att ta ställning mot en av vår tids former av apartheid.

Inlärda fraser. Feiler håller sig inte till kritik av Netanyahus regering utan avfärdar staten Israel. Redan i december 1991 upphävde FN resolutionen som Sovjet yrkat på att sionismen var en form av rasism och etnisk diskriminering. Daniel Eisenberg svarar Dror Feiler, den här gången i Bulletin 9 februari 2026.

Jag behövde inte läsa en rad för att känna hur fel det var.
Inte för att jag fruktade argumenten, utan för att jag visste vem som hade skrivit repliken. Vad han representerar. Och hur fel det kändes att just han gavs utrymme att svara på en text om antisemitism – ett ämne som i dag inte är abstrakt, utan akut, och djupt personligt för mig och min familj.

Det är bara att instämma i det Daniel Eisenberg skriver:

När hotet inte är teoretiskt, utan påtagligt, spelar det roll vem som tillåts definiera verkligheten. Antisemitism är ingen akademisk övning och inget retoriskt spel. Det är en fråga om trygghet. Därför är det allvarligt när svensk media låter ideologiska extremister fungera som motröster i just dessa frågor.
Jag tror på debatt. Men jag tror inte på att extrema ideologier ska ges legitimitet i etablerad media, oavsett om de kommer från höger eller vänster.

Eisenberg ger en bakgrundshistoria till Dror Feilers ideologi:

Han är en konsekvent, ideologiskt skolad kommunist vars perspektiv ligger långt utanför den demokratiska mittfåran.
Feiler växte upp på kibbutzen Yad Hana, den mest renodlat kommunistiska i Israel. Där var utgångspunkten tydlig: socialism före nationalism, klass före folk, internationalism före judisk självbestämmanderätt. Judisk identitet accepterades endast i sekulär och politisk form. Sionism sågs inte som ett befrielseprojekt, utan som ett ideologiskt problem.
Detta är avgörande för att förstå hans positioner i dag.

Avgörande är också Sovjetunionens kommunistiska antisemitism spridd via karriärterroristen Yassir Arafat och alla KGB-agenter världen över.

Dror Feiler talar inte om islam, som om islam över huvud taget inte skulle vara skälet till Hamas mål att utplåna Israel. Men Feilers samarbetspartner som står för organiseringen av Palestinademonstrationerna varje lördag i Stockholm nämner islam när han 26 juli 2026 håller tal på Odenplan innan demonstrationens avtåg.

Nooshi Dadgostar: Notera att han vänder sig till dig. Jag är inte säker på i vilken ordning citaten kommer.

Men vi ska tvinga Magdalena Andersson hit om hon vill ha våra röster. Vi ska tvinga Nooshi hit. Den som vill ha våra röster ska komma till Odenplan. […] Var är ni socialdemokrater? Var är ni vänsterpartister? Var är ni miljöpartister? Räkna inte med min röst i alla fall om ni inte kommer hit. (…) Den politiker som anmäler oss, som snackar skit om oss. Den tiden är över! Det är vi i Palestinarörelsen nu […]. Vi har anmält Aron Verständig till polisen. Vi har anmält […] till polisen. Och nu uppmanar vi […] Varje politiker som pratar illa om islam vi kommer att anmäla honom. Varje politiker som pratar illa om Palestinarörelsen vi kommer att anmäla honom. Mina vänner, att anmäla är vår nya taktik. De anmäler. Vi anmäler tillbaka.

Bilderna är från Roger Sahlströms plattform X. Det är mannen på bilen som talar.

Viktigt än en gång att Yassir Arafats ”Palestinasjal” som syns på bilderna är kamouflage för Sovjetunionens flagga.

Mannen på bilen uppträder som feodalherre. Sverige är hans. Han dikterar villkoren. Sveriges partiledare ska krypa för honom om de vill ha hans röst.

Nooshi Dadgostar: Kryper du för den här mannen? Kryper du för Dror Feiler? Kryper du för landets Palestinagrupper? Är det deras röster du är ute efter med ditt samarbete med Palestinska riksförbundet och breven till palestinska fångar i Israel?

Är du medveten om att demonstrationerna i Stockholm varje lördag sedan 7 oktober 2023 är sovjetiska kalla-kriget-demonstrationer mot Israel? Israel lämnade Gaza 2005, alla judiska bosättare tvingades flytta från Gaza. Palestinska myndigheten tog över styret av Gaza. Religiösa Hamas vann valet 2006. Efter en blodig strid med Palestinska myndighetens Fatah har Hamas sedan 2007 ensamma styrt Gaza. Inga allmänna val har hållits sedan 2006, alltså under tjugo år.

Nooshi Dadgostar: Förklara exakt vad du menar med att Vänsterpartiet ska kämpa för ett fritt Palestina. Du har att välja mellan genomkorrumperade Mahmud Abbas styre på Västbanken och lika genomkorrumperade Hamas i Gaza.

Så jag frågar: Var går gränsen för yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och Palestinademonstrationernas judehat och förnedringsritualer på våra gator och torg sedan Hamas terrorattentat mot civila israeler 7 oktober 2023?

Jag frågar också: Är du beredd att verka för att islamisk och kommunistisk antisemitism rubriceras som hatbrott? Att ramsan Khaybar, Khaybar och uttrycken etnisk rensning av Palestina, Israel är en apartheidstat och liknande sovjetiska fraser rubriceras som hatbrott och resulterar i kännbara fängelsestraff och också utvisning?

26 augusti 2026

Mona Lagerström fil dr