OBS. Detta inlägg handlar enbart om politisk islam (islamism) och berör inte fromhetsislam.
I det här första inlägget skriver jag om Muslimska brödraskapets missionsverksamhet, dawa, och rörelsens rabiatecken. I nästa inlägg skriver jag om den islamistiska tankesmedjan Islamic Foundations västfientliga ideologi som Helena Benaouda Hummasten bedriver lobbyverksamhet för.
Islamister har politiserat sin tro och vill pådyvla hela samhället sin tolkning av islam i stället för att behålla den för sig själv. Jag kallar islamisterna, alltså även Muslimska brödraskapet, för den shariapolitiska extremhögern.
Den traditionella extremhögern i Sverige är kartlagd in i minsta detalj och noggrant övervakad, av forskare, av ideella organisationer, av medierna.
Den shariapolitiska extremhögern däremot överöses med offentliga medel i mångmiljonklassen och kritikerna brännmärks som ”islamofober”, ”rasister”, ”kulturrasister”, trots att denna extremhöger bedriver ett ideologiskt inbördeskrig i Sverige mot de demokratiska principer det svenska samhället vilar på.
Inbördeskriget i Sverige om slaveriet
Det pågår ett inbördeskrig mellan kritikerna av slaveriet som invandrat till Sverige – slaveriet inom hederskulturer, slaveriet inom politiska tolkningar av islam, det vill säga slaveriet under Allahs lag, sharia, (”död åt homosexuella”, ”död åt avfällingar från islam” har inget med religionsfrihet att göra, en hörnpelare i vår sekulära rättsstat) – och försvararna av detta slaveri.
Jag kommer i några inlägg att kommentera detta inbördeskrig, ideologin bakom och några av de främsta aktörerna bland slaveriets försvarare: Muslimska brödraskapets svenska gren, Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), Sveriges förenade muslimer (SFM), Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK), Afrosvenskarnas riksförbund, Antirasistiska akademin (ArA).
Dessa separatister verkar i symbios med varandra. Samma personer uppträder ömsom som talesperson för en grupp, ömsom för en annan grupp. Alla sex hämtar näring ur postkoloniala teorier, det vill säga den ”vita” befolkningens påstått kollektiva skuld för den europeiska kolonialismen och den transatlantiska slavhandeln.
Alla sex har ytterligare en gemensam nämnare: den svarta separatisten och hatpredikanten Malcolm X, född Little (1925–1965), verksam som präst i tolv år i den amerikanska separatistsekten Nation of Islam.
Tidningen han visar upp, Muhammad Speaks, är sektens tidning som han grundade, namnet anspelar på sektledaren Elijah Muhammad, född Poole (1897–1975).
Sektens version av islam var en hemmagjord variant som Malcolm X lärt sig av sektledaren och trodde blint på ända fram till dess att han bröt med sekten i mars 1964. Sekten, och dess stjärnpräst Malcolm X, propagerade för svart separatism, svart makt och hat mot ”de blonda blåögda vita djävlarna”. Jag skriver mer om Malcolm X i kommande inlägg, såsom ”Rashid Musa och Malcolm X”, ”Sveriges förenade muslimer (SFM) och Malcolm X”, ”Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK) och Malcolm X”, ”Afrosvenskarnas riksförbund och Malcolm X”, ”Antirasistiska akademin (ArA) och Malcolm X”.
Viktigt i sammanhanget är att Malcolm X talade till slavättlingarna i USA. Han sa: Vi kom inte hit frivilligt. Vi fördes hit mot vår vilja och i bojor. Hans hat riktade sig mot de forna slavägarna som, hävdade han, hade kastrerat den svarta mannen och tagit ifrån honom hans mandom. Ty det var den svarta MANNEN Malcolm X ville befria från nedärvda mindervärdiga tankemönster.
Inbördeskriget i Sverige är riktat mot ”de blonda blåögda vita djävlarna” som välkomnat människor som flytt från krig och förföljelse och mot landet dessa flyktingar påstår är genomsyrat av ”strukturell rasism”, ett uttryck hämtat från de svartas kamp under 1950-talet och 1960-talet mot rasåtskillnadslagarna i USA och som jag diskuterar i ett senare inlägg.
Enligt Muslimska brödraskapet är roten till allt ont i världen lagar stiftade av människor. Enligt postkolonialisterna är roten till allt ont i världen de europeiska kolonialmakterna.
De förenas i sitt hat mot det ”otrogna”, ”vita”, kapitalistiska Sverige. De drivs av ett hatets ideologi. Dessa representanter för hatets ideologi finansieras av den befolkning deras hat riktar sig mot.
Statsminister Stefan Löfven: Du framhärdar i att tiga om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige.
Den 12 september kommer du att läsa upp din regeringsförklaring och berätta vilken politik regeringen kommer att följa fram till valet 2018. Kommer du att uppträda som statsman? Eller kommer du att uppträda som Muslimska brödraskapets marionett?
Jag förutsätter att du har tagit del av den kunskapsöversikt om Muslimska Brödraskapet i Sverige som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställde och som författats av Magnus Norell (red.), Aje Carlbom och Pierre Durrani (februari 2017).
Om du är statsman och sätter Sverige och medborgerliga rättigheter före partitaktik bör du i din regeringsförklaring deklarera att Muslimska brödraskapet har en svensk gren sedan 1980-talet, att rörelsen är samhällsomstörtande, att den har ett globalt politiskt mål, ett kalifat, en gudsstat, att den är influerad av de totalitära 1900-talsrörelserna i Europa, fascismen, nazismen, kommunismen, att den bedriver ett ideologiskt inbördeskrig mot de principer det svenska samhället vilar på, att den utgör en destabiliserande faktor och ett hot mot ett Sverige som håller ihop.
Gör du inte det framställer du dig själv som hycklare varje gång du säger att ditt Sverige är ett Sverige som håller ihop.
Om du är statsman bör du förklara för riksdagen och Sveriges befolkning att regeringen kommer att utarbeta en policy hur landets politiker och myndigheter ska förhålla sig till Muslimska brödraskapets organisationer och aktivister, inte minst de politiker och myndigheter som så frikostigt delar ut offentliga medel så fort en förening säger sig arbeta mot ”islamofobi”, rasism, radikalism, extremism.
Den islamistiska ideologi Islamic Foundation sprider över hela världen har Helena Benaouda Hummasten, aktivist inom Muslimska brödraskapet med anspråk på att representera den ”sanna” islam, fri från kulturpåverkan, bedrivit lobbyverksamhet för i decennier, en samhällsomstörtande ideologi professor Jonas Otterbeck, Lunds universitet, inte har slagit larm om, trots att han känt till verksamheten sedan före år 2000 då han publicerade sin doktorsavhandling, se tidigare blogginlägg.
Helena Benaouda Hummasten var i många år ordförande för Islamiska Informationsföreningen (IIF), för Sveriges muslimska råd (SMR), förbundsordförande i studieförbundet Ibn Rushd, tillika aktiv i Islamic Relief. I det tidigare blogginlägget beskriver jag hur Benaouda Hummasten under våren 2017, i egenskap av förbundsstyrelseordförande för studieförbundet Ibn Rushd, var mycket aktiv i sina försök att förmå MSB att från hemsidan avlägsna rapporten. Att döma av hennes febrila verksamhet att förmå andra myndigheter att kritisera MSB så att rapporten avlägsnades har hon väl inarbetade kontakter bland åtskilliga myndigheter, inklusive Justitiedepartementet.
Hon vet mycket väl att innehållet i rapporten inte är taget ur luften eftersom både hon och rapportens medförfattare Pierre Durrani, före detta medlem i Muslimska brödraskapet, på sin tid båda hade kontor i Södermalmsmoskén och rörde sig i samma kretsar. Enligt en intervju med Pierre Durrani i Dagens Nyheter 8 april 2001, ”Ung svensk fann sina andliga rötter i islam”, står det att han var presstalesman för Sveriges unga muslimer (SUM), att han för Södermalmsmoskéns räkning hade skrivit ”en välgjord informationsbroschyr om islam” och att han hade sitt kontor en trappa upp i moskén.
Södermalmsmoskén i Stockholm är Muslimska brödraskapets huvudsäte i Sverige, se exempelvis Evin Rubars reportaget Slaget om muslimerna från 2009. Nedan är en bild när statsminister Fredrik Reinfeldt (M) besökte moskén i samband med att Lars Vilks rondellhund hade kapats av fanatiker i Örebro. Bilden publicerades i Dagens Nyheter. Bilden ska likställas med en statsminister som sitter i sällskap med Hitler, Mussolini, Lenin och Stalin.
Islamologen Sameh Egyptson skriver i en artikel om hur politikers besök i vissa moskéer misstolkas och att politiker bör vara tydliga med om de besöker en religiös församling eller om moskébesöket är ett politiskt ställningstagande.
Cheko Pekgul och Nalin Pekgul skriver i boken Jag är ju svensk (2014) om de signaler politikers besök i Södermalmsmoskén sänder: ”Islamisterna kämpar målmedvetet på att deras organisationer ska uppfattas som breda muslimska rörelser. I själva verket uppfattades de från början bland muslimer i Sverige som en liten och extrem religiös sekt. Men tack vare det svenska samhällets stöd har de med tiden fått ett stort inflytande över muslimerna i Sverige. När först Göran Persson och sedan Fredrik Reinfeldt som statsminister besöker Islamiska förbundets moské i Stockholm legitimerar de islamisterna som muslimernas företrädare” (s. 23). Paret Pekgul beskriver en tillställning i Södermalmsmoskén i samband med att fastan bröts 22 augusti 2011. ”Förutom välkomsttalen av IFIS Omar Mustafa och SMRs ordföranden Helena Benaouda, så talade även representanter från olika partier, bland annat handelsminister Ewa Björling (M), Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och riksdagsledamöterna Mehmet Kaplan (MP) och Abdirizak Waberi (M)” (s. 24). ”Att hamna på fel iftar (måltiden som bryter fastan) som Håkan Juholt och Ewa Björling gjorde kan tyckas vara en struntsak men det får allvarliga konsekvenser. Det sänder en signal till muslimerna att det svenska samhället betraktar fundamentalisterna som muslimernas legitima företrädare” (s. 39).
Stefan Löfven: Socialdemokraterna tog inte till sig Cheko Pekguls och Nalin Pekguls bok inför valet 2014 och det är uppenbart att ditt parti under din regeringsperiod har fortsatt att negligera vad de skriver om Muslimska brödraskapet i Sverige. Om Socialdemokraterna fortsätter att strunta i boken inför valet 2018 är det detsamma som att ge Helena Benaouda Hummasten och Muslimska brödraskapet legitimitet.
Missionsverksamheten dawa (kalla till islam)
Islamic Foundations skrifter, som Helena Benaouda varit med om att introducera i Sverige, är ett led i missionsverksamheten dawa.
Stefan Löfven: Berätta i din regeringsförklaring om regeringen har för avsikt att fortsätta att finansiera missionsverksamheten dawa med offentliga medel via bland andra Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Allmänna arvsfonden. Muslimska brödraskapets organisationer, liksom den avknoppade Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), bedriver intensiv missionsverksamhet i syfte att utvidga sin maktbas ”det svenska muslimska civilsamhället” och slå ut alla andra tolkningar av islam under förespegling att de lär ut den ”sanna” islam, som de påstår är moderat, när de i själva verket bedriver ett ideologiskt inbördeskrig mot den sekulära rättsstaten. Allt tal om att kunskapen om islam är låg i Sverige och att kunskapslyft om islam behövs handlar bara om en sak: dawa, att kalla folk till Muslimska brödraskapet och SMFR.
Dawa betyder också i Sverige könsapartheid. Dawa används även som kodord för rekrytering till jihadistgrupper.
Muslimska brödraskapets rabiatecken
I det tidigare blogginlägget om Helena Benaouda och Jonas Otterbeck nämner jag intervjun med Mohammed Luoizi, före detta medlem i Muslimska brödraskapet i Marocko och i Frankrike, och vad han säger om Muslimska brödraskapets två begrepp tamkin (tamkine på franska) och tawtin (tawtine på franska). Mohammed Louizi skriver om Muslimska brödraskapet på nättidningen Ikhwaninfo. Watchdog for political Islam and the Muslim Brotherhood som har texter både på franska, engelska och arabiska. Medarbetare är även den franska journalisten Caroline Fourest som har skrivit en bok om dawa-predikanten Tariq Ramadans dubbla budskap, han säger en sak offentligt inför västerlänningar och en annan sak inför anhängarna. Tariq Ramadan är barnbarn till Muslimska brödraskapets grundare, se mitt blogginlägg ”Pappa Said Ramadan och sönerna Hani och Tariq Ramadan”. Tariq Ramadan tillbringade ett år vid Islamic Foundation i Storbritannien där han lärde sig hur man talar om islam på ”västerländskt vis”, se kommande inlägg.
Stefan Löfven: Slå dövörat till så fort någon använder begreppet ”islamofobiska konspirationsteorier”. Muslimska brödraskapet är ingen konspirationsteori.
Tawtin är benämningen på de privata territoriella erövringarna (bygga moskéer, starta friskolor, starta affärsverksamheter, köpa fastigheter) som är etapper på vägen mot det globala målet.
Tamkin är det globala politiska projektet att slå ut alla andra tolkningar av islam och upprätta kalifatet styrt av Muslimska brödraskapets tolkning av sharia. När man googlar den franska stavningen tamkine kommer bilder på Muslimska brödraskapets rabiatecken upp, fyra utsträckta fingrar och tummen vikt inåt. På en bild från Ikhwaninfo
står texten på franska och beskriver vad de fyra utsträckta fingrarna symboliserar: Etapp 1: Presentation av islam. Etapp 2: Att välja ut de framtida ”Muslimska brödraskapsaktivisterna” [härdade Bröder väljer ut vilka som är lämpliga att tillhöra organisationen]. Etapp 3: Konfrontation och specialisering. Etapp 4: Dominans och tamkin.
Ikhwaninfo visar flera bilder på människor som visar upp tecknet, bland andra Tariq Ramadan och Muslimska brödraskapets chefsideolog Yusuf al-Qaradawi.
På en engelskspråkig bild på internet symboliserar de fyra fingrarna: Nej till arabism. Nej till sekularism. Nej till nationalism. Nej till demokrati.
I Sverige visar SUM:s ordförande Rashid Musa rabiatecknet, liksom före detta bostadsministern Mehmet Kaplan (MP).
Jonas Lundgren visade på Twitter 20 augusti 2017 nedanstående bild, som cirkulerade på internet våren 2016, där Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, fanatisk motståndare till partikollegan Amineh Kakabavehs kamp mot hedersförtryck och våld (se mitt blogginlägg), sitter vid samma bord som Rashid Musa. Det ska likställas vid att inta en måltid tillsammans med Mussolini, Hitler, Lenin och Stalin. Rossana Dinamarca var tidigare ledamot i MUCF:s insynsråd och skrev en kritisk debattartikel när MUCF beviljade Sverigedemokratisk Ungdom bidrag.
Stefan Löfven: Framhärdar du i att tiga om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige är det detsamma som att för riksdagen och landets befolkning erkänna att Muslimska brödraskapet styr Sverige, att Helena Benaouda Hummasten står bakom dig och teaterviskar vad du inte ska säga i din regeringsförklaring.
Du bör fråga dig vad det är för rådgivare du omger dig med. Du bör särskilt fråga dig vad Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation Tro och Solidaritet håller på med, framför allt den tidigare förbundsstyrelseordföranden Peter Weiderud, nuvarande ordförande Ulf Bjereld, tillika professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, och ordförande i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och statsvetenskap, samt förbundsstyrelseledamot Anna Ardin.
Tro och Solidaritet anordnade i Stockholm en debatt 17 april 2013 till stöd för Omar Mustafa, alltså till stöd för att en man med en hög grad inom Muslimska brödraskapets svenska gren, som ägnar sig åt steg-för-steg-infiltrering på alla nivåer i samhället, skulle få en plats i Socialdemokraternas partistyrelse.
Du vägrar samarbeta med Sverigedemokraterna med motiveringen att de är ett fascistiskt parti samtidigt som ditt parti via Tro och Solidaritet i två decennier samarbetat med de verkliga fascisterna i Sverige. Du vägrar föra dialog med Sverigedemokraterna i riksdagen samtidigt som demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) bjuder in islamister till dialogsamtal (2 februari 2015), bland andra Fatima Doubakil.
Även nedanstående bild ska likställas med att demokratiministern låter sig fotograferas tillsammans med Mussolini, Hitler, Lenin och Stalin. Jag återkommer i senare artikel till hyperaktiva Fatima Doubakil (MMRK) och Malcolm X-priset som MMRK delade ut till professor Masoud Kamali. Fatima Doubakil grundade MMRK 2007. De enda kända medlemmarna förutom Doubakil är hennes man Kitimbwa Sabuni, Rashid Musa och Maimuna Abdullahi. De kämpar för terroristers mänskliga rättigheter.
Stefan Löfven: Den svenska demokratin står inför det största hotet sedan andra världskriget. Och du tiger.
I nästa inlägg redogör jag för det hat mot väst den islamistiska tankesmedjan Islamic Foundation i Storbritannien sprider över hela världen, inklusive till Sverige.
28 augusti 2017
Mona Lagerström fil dr