Alla inlägg av Mona Lagerström

Del 3 Per Gudmundson, Bulletin, efterlyser ett vuxet samtal om islam. Hanna Stjärne: Det är ditt ansvar. Du har inte tagit det ansvaret. Du har låtit Muslimska brödraskapet utnyttja SVT som sin propagandakanal och därmed omöjliggjort ett vuxet samtal om islam. Muslimska brödraskapet har i fyra decennier bedrivit ett intensivt påverkansarbete med syftet att lyfta fram Koranen som lagbok i Sverige, vilket är en katastrof för flickor, kvinnor och sexuella minoriteter. Och för demokratin. Hur ser SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer egentligen ut?

Fortsättning från föregående inlägg om att det är dags för SVT att spränga sönder ordet islam och granska varje flaga. Flagan mina inlägg handlar om är Muslimska brödraskapets totalitära tolkning av islam.

Fortsättning under rubriken Hanna Stjärne: Hur ser SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer ut?

5) 2017 Nästa demokratifientliga påverkansoperation 3 mars 2017 står än en gång Rashid Musa för, en mycket allvarlig påverkansoperation, eftersom den var riktad mot en myndighet vars uppdrag det är att försvara demokratin. Vilket också är SVT:s uppdrag.

Hanna Stjärne: Hade Rashid Musa, som då var ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), en direktkontakt in till SVT:s Nyhetsredaktion 3 mars 2017? Inse detta. Vid alla statskupper ser kuppmakarna till att snabbt som ögat ta kontroll över riks-TV och riksradio för att tillskansa sig tolkningsföreträde. Det var exakt det Muslimska brödraskapet (MB) gjorde när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i slutet av februari 2017 publicerade den första officiella rapporten, kallad förstudie, om Muslimska brödraskapet i Sverige, författad av Magnus Norell (red.), Aje Carlbom och Pierre Durrani.

Hur tänkte SVT när ni satte rubriken ”Forskare sågar terrorexperten Magnus Norells rapport om islamism i Sverige”?

Varför namnges bara Magnus Norell i SVT:s rubrik?

Varför finns professor Mattias Gardell med på SVT:s bild när han inte medverkar i nyhetsinslaget?

I SVT:s text däremot nämns han bland forskarna som ”sågat” rapporten: ”Kända namn bland forskarna är Mattias Gardell, Jan Hjärpe och Eli Göndör.”

Mattias Gardell kritiserar alla som kritiserar Muslimska brödraskapet. Det gör honom inte mer trovärdig. Han är demokratifientlig aktivist, inte en seriös forskare, vilket jag lyft fram i mängder med blogginlägg. Han ljuger om MB och påstår att de kan liknas vid europeiska kristdemokrater.

Norell, Carlbom och Durrani har Muslimska brödraskapets motto som överskrift på sin studie: ”Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan (Hassan al-Banna, grundare av Muslimska Brödraskapet)”

Koranen är vår lag. Ta in det Hanna Stjärne. Och inse vems ärende SVT gick med nyhetsinslaget ”Forskare sågar”. Ta in konsekvenserna det inslaget fick där Rashid Musa oemotsagd påstår att MSB:s rapport bygger på ”rasistiska konspirationsteorier”.

De 23 forskarnas (Eli Göndör fanns ursprungligen med) ”sågning” på en blogg är ett akademiskt haveri av gigantiska mått, vilket jag skrivit om i flera blogginlägg och i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Islamforskarna har konsekvent vägrat att slå larm om demokratifientliga tolkningar av islam i Sverige. Som en av undertecknarna professor Göran Larsson

säger så ser han ingen mening med att skilja på ”’normala’ muslimer och islamister”, se det här blogginlägget.

Muslimska brödraskapet representerar en helt egen politisk världsåskådning med målet att slå ut den västerländska demokratin, det västerländska parlamentariska systemet, det västerländska rättssystemet och bli en världsmakt. Hassan al-Banna som grundade MB 1928 i Egypten var starkt influerad av Benito Mussolini och Adolf Hitler, deras odemokratiska världsåskådningar fascismen och nazismen och ambitioner att bli ledare för världsmakter. Och, inte att förglömma, Hitlers glödande judehat genomsyrar också Muslimska brödraskapet. Hassan al-Banna ska ha låtit översätta Hitlers Mein Kampf till arabiska och kalla den Min jihad.

Ta in det Hanna Stjärne och inse vems ärende SVT gick med ”Forskare sågar”.

Mannen till höger på SVT:s bild ovan heter Emin Poljarevic, som sägs vara initiativtagare till ”sågningen”, ett namn jag aldrig tidigare hört talas om. Lite googlande visade att han varit verksam vid samma Qatar University som MB:s nuvarande chefsideolog Yusuf al-Qaradawi (f. 1926), som lovordar Hitler. Qatar är numera i princip MB:s huvudfinansiär. Emin Poljarevic är i programmet en okänd person som dyker upp likt Daniel Lillman i programmet Existens 2007 och sedan försvinner som talesperson för ”den muslimska minoriteten”.

Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani är tre utomordentligt meriterade personer som värnar om det demokratiska styrelseskicket och hur skattemedlen används. Pierre Durrani har varit medlem i MB:s svenska gren och känner hela ”familjen”. Socialantropolog Aje Carlbom, som är väl inläst på MB:s svenska texter, inte minst Att förstå Islam, har skrivit åtskilliga artiklar och medverkat i flera SVT-program och lyft faran med islamister och parallellsamhällen.

Terrorismforskaren Magnus Norell gav år 2015 ut boken Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser

där han bland annat kritiserar MB:s offerretorik, det ovetenskapliga begreppet ”islamofobi” och det ekonomiska och politiska stöd islamister får av myndigheter, politiska partier och medierna.

Om den i del 2 nämnda rapporten till FN, som Kitimbwa Sabuni var redaktör för och som han presenterade tillsammans med Helena Benaouda Hummasten och Elvir Gigovic, skriver Norell: ”Den verkliga skandalen är att de har tillåtits att skapa sig en plattform varifrån de kan styra en så stor del av debatten om islam i Sverige” (s. 207).

Magnus Norell har också i flera artiklar kritiserat just Muslimska brödraskapets svenska gren, bland annat när Omar Mustafa

då han var Islamiska förbundets ordförande, alltså ordförande för MB:s svenska huvudorgan, valdes in som suppleant i Socialdemokraternas partistyrelse 2013. I den här artikeln i Göteborgs-Posten 21 april 2013, ”Så skaffar sig Muslimska brödraskapet fotfäste i Europa”, hoppas Magnus Norell att debatten kring Omar Mustafas inval ska bidra till en fördjupad diskussion om relationen mellan islamistisk ideologi och etablerade demokratiska politiska partier.

Nu blev det som vanligt ingen djupare diskussion, det vill säga inget vuxet samtal om islam. Men MB visste att de i Magnus Norell hade en formidabel försvarare av demokratin och därmed en formidabel motståndare. De har gjort allt de kunnat för att smutskasta honom, bland annat i den här debattartikeln i Aftonbladet 25 april 2013, fyra dagar efter Norells GP-artikel, ”Islamiska förbundet: Vi har inget att dölja kring vår värdegrund”, författad av Mohammed Amin Kharraki,

med den höga graden inom MB:s svenska gren, son till Mostafa Kharraki,

från Marocko, en av grundarna av den svenska grenen. Mohammed Kharraki påstår att Magnus Norell kommer med grundlösa beskyllningar och ”rena konspirationsfantasier om Omar Mustafa och Islamiska förbundet”. Samma argument som Rashid Musa 2017 upprepar i SVT:s nyhetsinslag.

MSB-rapporten var det dittills i särklass främsta hotet mot MB:s hela svenska gren, deras verksamhet och deras finansiering. Och det insåg de, inte minst Omar Mustafa (Ibn Rushd), Helena Benaouda Hummasten (Ibn Rushd) och Rashid Musa (SUM, Ibn Rushd) som var beroende av skattemedel för sin försörjning. Och skred blixtsnabbt till verket för att skaffa sig tolkningsföreträdet. Och SVT ställde upp som propagandakanal.

Då hade ändå Mahmoud Aldebe,

från Jordanien, en av grundarna av MB:s svenska gren, i den här repliken 1 maj 2013 på Kharrakis artikel frågat ”Varför förnekar ni samröret med Muslimska brödraskapet?” där han bland annat skriver: ”Muslimska brödraskapet grundandes 1928 i Egypten. Efter att ha förtryckts i Egypten och andra arabländer emigrerade hundratals intellektuella medlemmar till Europa och lyckades etablera en verksamhet som knöts till organisationen, bland annat i Sverige. Kopplingen mellan Islamiska förbundet och Muslimska brödraskapet var känd fram till terrordådet 11 september, då man bestämde sig för att ligga lågt med denna koppling.”

Aldebe refererar alltså till sig själv och männen som grundade den svenska grenen som ”intellektuella medlemmar”.

Och Aldebes eget brev, ”Det glömda minoriteten” från 2006 till riksdagspartierna, fanns att läsa på internet. Det som står i Aldebes brev 2006 är exakt den särlagstiftning och separatism Mohammed Kharraki, Omar Mustafa, Helena Benaouda Hummasten, Rashid Musa och Kitimbwa Sabuni, med massiv hjälp av Mattias Gardell och universitetens islamforskare, verkar för att införa i Sverige. De har varit framgångsrika genom att tala med kluven tunga, säga en sak utåt och något helt annat inåt. Aldebe igen: ”I interna diskussioner sågs demokrati, jämlikhet och yttrandefrihet på med stor motvilja. Men offentligt talade man om respekt för den andre och tolerans mot oliktänkande.”

Hade någon på SVT läst MSB-rapporten innan SVT gick ut med att den ”sågats”? Den är bara på drygt 30 sidor, en förstudie, mycket trovärdig. Författarna namnger Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), studieförbundet Ibn Rushd, biståndsorganisationen Islamic Relief, Sveriges unga muslimer och de två personerna Omar Mustafa (från Libanon) och Abdirizak Waberi (från Somalia).

Allt redan känt för den som följt MB:s verksamhet.

Hanna Stjärne: Så var fanns SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer? Finns det ingen på SVT som kontinuerligt följer shariapolitiska extremhögern i Sverige där Muslimska brödraskapet ingår? Varför dröjde det ända till 21-nyheterna innan SVT presenterade en motvikt till Rashid Musas påstående om ”rasistiska konspirationsteorier”? Och varför behövde SVT vända sig utomlands till forskaren Lorenzo Vidino? Det var i och för sig ett utmärkt val. Han har nyligen kommit ut med en intervjubok om att gå med i och lämna MB där bland andra Pierre Durrani intervjuas.

Liksom forskaren Pernilla Ouis.

Lorenzo Vidino är en av världens mest framstående experter på Muslimska brödraskapet i Väst. Men han skulle över huvud taget inte ha behövt kallas in om SVT hade tagit sitt samhällsansvar och sakligt och neutralt presenterat MSB:s förstudie om Muslimska brödraskapet i Sverige. Det var ju inte första gången kritik riktades mot gruppen kring stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm.

Mahmoud Aldebes brev väckte som nämns i Del 2 uppmärksamhet 2006. SVT sände 6 december 2009 Evin Rubars Dokument inifrån ”Slaget om muslimerna” där både Aje Carlbom och Pernilla Ouis medverkar. Omar Mustafa var i hetluften 2013. Han efterträdde Abdirizak Waberi som ordförande för IFiS när Waberi för Moderaterna valdes in i riksdagen 2010 och har suttit på ledande positioner inom alla de fyra uppräknade organisationerna. Waberi hade varit utsatt för kritik långt innan han som IFiS ordförande bjöd in Salah Sultan, mannen med en grovt antisemitisk retorik. Salah Sultan är ”broder”, han ingår i det globala nätverket. Det var ingen slump att han bjöds in. Waberi ljuger när han påstår att han inte kände till Sultans antisemitiska retorik. Judefientlighet är en självskriven ingrediens i MB:s ideologi, vilket framkommer i MSB-studien.

Waberi avslöjar sin demokratifientliga ideologi i intervjun i Ottar nr 2 2006, ”Med koranen i klassrummet”. Han medverkade i Evin Rubars ”Slaget om muslimerna”, som bilden av honom är tagen från. Evin Rubar nämner inte Muslimska brödraskapet. Men hela dokumentären handlar om islamister och islamisternas högkvarter stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm.

Hanna Stjärne: Har du sett Evin Rubars viktiga dokumentär? Har Anne Lagercrantz sett den? Har Anders Holmberg sett den? Har ni lyssnat på vad Ahmed Al-Mofty

säger om mannen som hjärnan och kvinnan som känslan, mannen som familjens självklara ledare? Det var han som ordnade pengarna från Saudiarabien som finansierade moskén vid Ramberget på Hisingen i Göteborg. Den moskén ingår i MB:s svenska gren.

Det var korrekt av MSB att vända sig utanför universitetens religionsvetenskapliga institutioner och ge uppdraget till forskaren Magnus Norell, som stod fri från alla bindningar till de svenska universitetens religionsvetenskapliga institutioner.

De kritiska forskare som SVT:s rubrik hänvisar till som ”sågat” MSB-studien är universitetens islamologer. De har ända sedan professor emeritus Jan Hjärpe

1983, alltså exakt när MB med hjälp av Muslim Students Organization in Lund började sina påverkansoperationer i Sverige, utnämndes till Sveriges första professor i islamologi på Lunds universitet och la grunden till universitetsutbildningen i islam, agerat missionärer och konsekvent vägrat lyfta fram demokratifientliga tolkningar av islam, vilket skadat Sverige. De riktade sin kritik mot MSB-studien 2 mars på en blogg som inte skulle ha fått någon uppmärksamhet om inte SVT hade trätt in och basunerat ut kritiken på Text-TV under hela dagen. Eftersom SVT har stor trovärdighet följde mängder med tidningar efter.

Och därmed var MB:s demokratifientliga kupp genomförd och Magnus Norells, Aje Carlboms och Pierre Durranis redogörelse för MB i Sverige förpassad till byrålådan, Magnus Norell desavouerad av SVT:s rubrik och Rashid Musas lögn förvandlad till ”sanning”.

Lorenzo Vidinos kommentarer brydde sig ingen om.

I SVT-inslaget påstår Rashid Musa: ”Det är beklagligt att en myndighet väljer att lansera en rapport som bygger på rasistiska konspirationsteorier. Att vi skulle ingå i ett hemligt globalt nätverk där vi infiltrerar svensk politik där vi försöker sätta vår agenda och bygga parallellsamhällen, det är ju absurda men samtidigt väldigt allvarliga påståenden.”

Det är bara att läsa Mahmoud Aldebes brev från 2006 för att avslöja Rashid Musa. Hela MB:s svenska verksamhet stod på spel, det insåg Rashid Musa. Och Omar Mustafa. Och Helena Benaouda.

Insåg du det Hanna Stjärne? Insåg Anne Lagercrantz det? Förstod ni att SVT var utsatt för en demokratifientlig kupp, iscensatt av Muslimska brödraskapet? Har ni förstått vilka långtgående konsekvenser SVT:s nyhetsinslag 3 mars 2017 har fått?

Rashid Musa och Mattias Gardell är för övrigt goda vänner och bedriver påverkansoperationer tillsammans, om ”muslimerna”, om ”den utbredda islamofobin”.

På bilden i mitten sitter Fatima Doubakil, gift med Kitimbwa Sabuni och en av de två som har polisanmält socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson för förtal efter att ha kallats extremist. Fatima Doubakil är extremist långt, långt till höger om Sverigedemokraterna. Här syns hon tillsammans med dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Att Muslimska brödraskapet tog MSB-studien på djupaste allvar visar deras minst sagt desperata attacker mot MSB som beskrivs i den här artikeln i tidskriften Fokus med rubriken ”Nerringd, JO-anmäld och mejlbombad”.

Mycket pengar stod på spel. Helena Benaouda Hummastens försörjning, Omar Mustafas försörjning. Rashid Musas försörjning. Helena Benaouda Hummasten gjorde allt hon kunde för att förmå andra myndigheter att ge sig på MSB. Hennes inlägg på Ibn Rushds hemsida är en enda uppvisning i MB:s lögnmaskin. Det här citatet visar hur desperata MB blev av rapporten, vilket är ett synnerligen gott tecken på rapportens träffsäkerhet:

Under de här veckorna pratar jag med många personer på olika myndigheter och organisationer som uttrycker bestörtning över rapporten i varierande grad. Ingen jag pratar med försvarar rapporten. Men ingen myndighetsperson är villig att agera, vare sig offentligt eller direkt till MSB. Kanske upplever de att det är svårt för en myndighet att kritisera en annan myndighet. I våra kontakter med departementet får vi höra att det skulle vara ”ministerstyre” att kritisera MSB för rapporten, eller be MSB att avpublicera rapporten och ta bort den från webbplatsen.

”Våra kontakter med departementet”. Ta in det Hanna Stjärne. Mussolinis och Hitlers arvtagare, det glödande judefientliga Muslimska brödraskapet, vars föreningar IFiS, Ibn Rushd och SUM år efter år efter år bjudit in utländska talare med en grovt judefientlig retorik, har kontakter på ”departementet”. MSB lyder under Justitiedepartementet. Morgan Johansson (S) är justitieminister. Koranen är vår lag.

Helena Benaouda Hummasten fick hjälp av socialdemokraten Anna Ardin som också hon krävde att MSB skulle ta bort rapporten från sin hemsida, se hennes blogg där hon skriver att MSB gav uppdraget till Magnus Norell och Aje Carlbom för att myndigheten visste att de två forskarna ”hatar dessa organisationer”. Ardin låter påskina att hon är expert på Muslimska brödraskapet och anklagar de tre författarna för att presentera ”ett hopkok av olika vaga indicier och rena lögner”. I det här blogginlägget skriver jag om Anna Ardins försvar av Muslimska brödraskapet.

Och i det här blogginlägget skriver jag om Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation Tro och Solidaritets politiska sekreterare Mattias Irvings försvar av Muslimska brödraskapet. Här är en bild på de två.

Anna Ardin är ledamot i Tro och Solidaritets förbundsstyrelse. Jag skriver att båda två är bland landets mest rabiata försvarare av MB: svenska gren. De är två lydiga redskap värvade av Omar Mustafa som grundade Tro och Solidaritets medlemsförening Hjärta – troende Socialdemokrater i Stockholm, som dessa två tillhör. Rashid Musa satt för övrigt i Hjärtas styrelse när Omar Mustafa var ordförande 2013. Anna Ardin var en av Omar Mustafas allra ivrigaste försvarare då han utsattes för kritik efter invalet i Socialdemokraternas partistyrelse 2013. Ardin och Irving talar om att få in mer hjärta i politiken, men de rispar och klöser och skiljer inte på person och sakfrågor.

Mattias Irving anklagar till och med Försvarshögskolans forskare Magnus Ranstorp för att vara en fara för demokratin och begår ett tarvligt karaktärsmord på honom i den här artikeln i ETC 4 mars 2021.

Var det Mattias Irving som skrev lappen försvarsminister Peter Hultqvist (S) läste innantill från då han i Aktuellt gav sig på Jimmie Åkesson och kallade Sverigedemokraterna för ett högerextremt parti? Är det Mattias Irving som skrivit Hultqvists två artiklar om SD, i Dala-Demokraten och i Göteborgs-Posten?

Hanna Stjärne: De två socialdemokraterna Anna Ardin och Mattias Irving kan fortsätta smutskasta seriösa forskare tack vare att SVT agerade propagandakanal för MB när MSB-studien publicerades 2017. Varför förde Aktuellts nyhetsankare, när Peter Hultqvist blåste upp sig som värst, inte ett vuxet samtal om islam och förklarade för tittarna att Peter Hultqvists parti sitter i knät på den mest demokratifientliga organisationen i Sverige, långt, långt till höger om SD, med det uttalade målet att krossa demokratin? Koranen är vår lag. Och att de sitter i knät tack vare Anna Ardins och Mattias Irvings Tro och Solidaritet och dess medlemsförening Hjärta – troende Socialdemokrater i Stockholm?

Dessa två socialdemokraters agerande bidrar till svårigheten att föra ett vuxet samtal om islam.

Men det största ansvaret har du, Hanna Stjärne. Har du läst Koranen? Varför för SVT inte ett vuxet samtal om Koranen som lagbok i Sverige? Varför tiger SVT om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige? Varför tiger SVT om alla hundratals miljoner skattekronor som slussats till denna odemokratiska rörelse? Varför tiger SVT om Muslimska brödraskapets nära liering med Socialdemokraterna? Varför bjuder SVT inte in Anna Ardin och Mattias Irving och ber dem lägga fram bevis på att Muslimska brödraskapet inte existerar i Sverige? Varför bjuder SVT inte in Morgan Johansson och ber honom föra ett vuxet samtal om Koranen som lagbok i Sverige?

Varför klarar SVT:s journalister inte av att föra ett vuxet samtal om islam? Här tänker jag i synnerhet på Anders Holmberg, som jag återkommer till.

Fortsättning följer om konsekvenserna av MB:s demokratifientliga påverkansoperation i SVT Nyheter 3 mars 2017.

9 april 2021

Mona Lagerström fil dr

 

Del 2 Per Gudmundson, Bulletin, efterlyser ett vuxet samtal om islam. Hanna Stjärne: Det är ditt ansvar. Du har inte tagit det ansvaret. Du har låtit Muslimska brödraskapet utnyttja SVT som sin propagandakanal. Hur ser SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer egentligen ut?

Fortsättning från föregående inlägg om att det är dags för SVT att spränga sönder ordet islam och granska varje flaga.

Muslimska brödraskapets flaga och stödet från universitetens religionsvetenskapliga institutioner
Hanna Stjärne: Här är en kortfattad beskrivning av Muslimska brödraskapets flaga tagen från texter publicerade på svenska och därför avsedda för boende i Sverige. Texterna osar av separatism, västfientlighet, demokratifientlighet, kvinnofientlighet, homofientlighet och utmålar ”muslimer” som en homogen grupp som spelar fotboll med knäna och därför kräver egna ”spelregler”, för att än en gång använda forskaren Elham Maneas träffande beskrivning av hur de negativa konsekvenserna av ideologin mångkulturalism skapar monokulturer med ett eget regelverk.

För femton år sedan blev det stor uppståndelse när Mahmoud Aldebe,

en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren, inför valet 2006 skickade denna skrivelse, ”Det glömda minoriteten” (27 april), till riksdagspartierna med krav på särlagstiftning och upprättandet av en monokultur skild från den svenska. Vi har fem grundlagsskyddade nationella minoriteter i Sverige: samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar. Och vi har fem grundlagsskyddade minoritetsspråk: samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Minoriteterna är etniska. Religion berörs över huvud taget inte. Inga talespersoner för dessa fem minoriteter har offentligt deklarerat att de är fientligt inställda till Sveriges grundlag.

Mahmoud Aldebe vill att ”muslimer” ska få status som egen minoritet för att ”kunna leva helt och fullt enligt den islamiska familjelagstiftningen”, alltså sharialag ska gälla för äktenskap, skilsmässa, vård av barn, omhändertagande av minderåriga barn.

Det är kvinnorna och barnen som drabbas.

Det intressanta är att Aldebe i brevet betonar vikten av att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen som blev svensk lag 1995, trots att Muslimska brödraskapet i skriften Att förstå Islam, som han var projektledare för, med emfas tar avstånd från just FN och lagar stiftade av människan, eftersom sådana lagar kan upphävas. Det står i den skriften: ”Men eftersom de mänskliga rättigheterna i Islam har blivit givna av Gud, så har ingen lagstiftande församling eller regering i världen rätt att ändra eller upphäva dem. [. . .] Förenta Nationernas proklamationer och beslut kan inte jämföras med de rättigheter som sanktionerats av Gud” (2002, s. 35). Det är ”den universella, oföränderliga och eviga” sharialagen Muslimska brödraskapet åberopar i Att förstå Islam.

Det är samma sharialag Aldebe åberopar i brevet. Hela brevet är saxat ur Att förstå Islam och går ut på att skapa ett getto, ”det svenska muslimska civilsamhället”, med egna institutioner och egen lagstiftning. Han skriver: ”Muslimer kräver alltså en lagstiftad positiv särbehandling av i detta fall en religiös minoritet för att befrämja dess status och skydda den mot majoritetssamhället” [min kursiv].

”Muslimer” kräver inte. Muslimska brödraskapet kräver. Och de förespråkar könsseparering.

Det blev som nämnts stor uppståndelse och flera islamiska föreningar kopplade till Muslimska brödraskapet tog avstånd från brevet, vilket var rent hyckleri, visar Sameh Egyptson i boken Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige. Aldebe undertecknade brevet som ordförande för Sveriges muslimska förbund (SMF), samma förbund som gett ut Att förstå Islam. På SMF:s årsmöte i maj 2006 i stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm, Muslimska brödraskapets huvudsäte, beslutade man att SMF stod bakom innehållet i brevet, alltså särlagstiftning och könsseparering. Felet, ansåg man, var att Aldebes brev inte först hade diskuterats i styrelsen, visar årsmötets protokoll som Sameh Egyptson grävt fram. Metoden var fel, inte innehållet (s. 198).

Som framgår i förra inlägget delade en källarmoské i Norrköping ut en bok till Johannes Heuman publicerad på svenska 1983 där egyptiern Muhammed Qutb, yngre bror till Muslimska brödraskapets chefsideolog Sayyid Qutb (hängd 1966), uppmanade islams trosfränder att förkasta det västerländska samhället, rättssystemet och livsstilen. M. Qutb fängslades samtidigt som brodern men släpptes 1972 och flydde till Saudiarabien där han verkade som lärare. Journalisten Lars Åberg och Eduardo Grutzky, som i många år försökt lyfta frågan om hedersförtryck, skriver i boken Heder och samvete. En bok om hederskultur i Sverige (2013)

hur de av Islamic Center i Malmö fick boken Islams principer skriven av indiern/pakistaniern Abu al-Ala Mawdudi (d. 1979), grundaren av Muslimska brödraskapets tvillingorganisation Jamaat-e-Islami, som har ett starkt fäste i Indien, Pakistan och Bangladesh och vars indiska filial var den som startade häxjakten mot indisk/brittiska författaren Salman Rushdie när hans roman Satansverserna publicerades, vilket ledde till att Irans ayatolla Khomeini 14 februari 1989 uttalade en dödsdom mot honom för att romanen ansågs vara hädelse mot islam.

Mawdudi är talibanernas läromästare, vilket säger en del om hans kvinnosyn. Även Mawdudis bok kom ut på svenska 1983 och även i den boken varnas islams trosfränder för att smälta in i det svenska majoritetssamhället: ”Det är därför som den Helige Profeten (frid över honom) uttryckligen och med kraft har förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil”, citerar Åberg och Grutzky (s. 134).

De har för övrigt ett helt kapitel kallat ”Multikulturalismen” där de skriver: ”Multikulturalismen vill göra politik av det självklara faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Genom att ge alla kulturer samma värde, och beskriva kritik som fördomsfull, fobisk eller rasistisk, har multikulturalismen i Sverige bidragit till samhällets acceptans av hedersförtrycket” (s. 81, 82).

Detta skrev de för åtta år sedan.

Både Missförstånd om Islam

och Islams principer är utgivna av Muslim Students Organization in Lund 1983, som ingår i International Islamic Federation of Student Organizations (IIFSO), Salimiah, Kuwait, en paraplyorganisation för muslimska (läs islamistiska) studentföreningar som lät översätta böcker av Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna, chefsideolog Sayyid Qutb, brodern Muhammed och Mawdudi och spred dem över hela världen. På båda står också Produced by the Holy Koran Publishing House, Beirut, Lebanon. Böckerna är tryckta i Västtyskland.

Hanna Stjärne: I fyra decennier har Muslimska brödraskapets aktivister i Sverige målmedvetet bedrivit påverkansoperationer, operationer inte bara riktade till invandrare från islamstyrda länder utan även riktade till svenskar, som de två nämnda exemplen visar. Och till politiker. Det förrädiska med de här texterna, liksom Aldebes brev och alla andra texter på svenska producerade av Muslimska brödraskapet, är att det inte framgår att det är deras tolkning av islam, vilket gör att deras totalitära tolkning har spridits överallt i Sverige så som varande den autentiska redogörelsen för islam. Vilket absolut inte är sant.

I Aldebes brev 2006 tar han avstånd från den svenska livsstilen, det svenska rättssystemet, hela det svenska samhället, inklusive religionsfriheten eftersom den är individualistisk, inte kollektivistisk. Han skriver att problemet med den svenska religionsfriheten är att det är ”en pietistiskt färgad, individualiserad religions förståelse som ligger bakom svensk religionsfrihetslagstiftning, medan det för muslimska minoriteten är religionens kollektiva yttringar som är de mest centrala. Man betraktar den egna religionen snarare som ett sätt att leva än ett trossystem”. Det är MB:s tolkning, islams doktriner ska styra individens hela liv.

Han fortsätter: ”Det är också i livet självt, med alla dessa socialt betingade regler och värderingar, som den religiösa tillhörigheten manifesteras och som religionen utövas, inte främst i bön och gudstjänstliv [mina kursiver]. Det gemensamma religiösa språket är arabiska, säger han och framhåller att den svenska definitionen av religionsfrihet är för snäv. Det är därför han kräver särlagstiftning.

Det Aldebe efterlyser är lagstiftning som gör det möjligt för honom och de andra ledarna inom MB:s svenska gren att styra ”den muslimska minoritetens” liv in i minsta detalj. Alltså en totalitär diktatur där ”den muslimska minoriteten” avkrävs blind lydnad i islams namn utkrävd av en liten sammansvetsad elit, kallad förtruppen, och där den sociala kontrollen är extrem.

MB bygger ”den muslimska minoriteten” i Sverige nerifrån och upp. Det är därför det är så viktigt att uppföra moskéer och att driva skolor. Det är därför det är så viktigt att studieförbundet Ibn Rushd lockar till sig nyanlända invandrarkvinnor. Det är därför det är så viktigt att Ibn Rushd huvudsakligen driver studiecirklar i islam och arabiska så att de kan sprida MB:s lära.

Ty via arabiskan säger de en sak internt och via svenskan säger de det de vet att svenska politiker, myndigheter och journalister förväntar sig att de ska säga.

Detta hyckleri är standard även i andra länder. I det här blogginlägget skriver jag om Islamic Foundation i Storbritannien, som från arabiska och urdu till engelska översatt texter av Muslimska brödraskapets och Jamaat-e-Islamis shariaideologer, och citerar en man som kallar deras dubbla-budskap-verksamhet schizofren. För övrigt var det texter från Islamic Foundation som Mahmoud Aldebe och den finländska konvertiten Helena Benaouda Hummasten, Muslimska brödraskapets ”grand old lady”,

lät översätta till svenska och som i dag finns spridda över hela landet.

Samma dubbla budskap sprids i Tyskland skriver analytikern Sigrid Herrmann-Marschall i den här artikeln ”The Muslim Brotherhood: Strategies and Approaches in Germany” daterad 3 mars 2021. (Tack Conny C. Lindström, Twitter) Hennes beskrivning av MB i Tyskland gäller för Sverige. Liksom i Sverige utmålar MB i Tyskland ”muslimer” som offer, utsatta för ”antimuslimsk rasism”, ”islamofobi”, ”främlingsfientlighet”, trots att, skriver hon, ”MB är en av de mest målmedvetna fienderna till det liberala demokratiska systemet”.

Jämför Haris Grabovacs Expo-artikel i det föregående inlägget och hans ordval ”antimuslimsk rasism” om Richard Jomshofs kritik av islam och islamism. Denne Grabovac är aktiv i Teskedsorden.

Man bör ge Mahmoud Aldebe erkännande för att han då han var MB:s mest framträdande talesperson inte hymlade med vad IFiS står för. Hans demokratifientliga uttalanden orsakade ständigt uppståndelse. Från 2010 lär han enligt egen utsago inte längre vara aktiv inom den svenska MB-sfären.

Numera blånekar svenska Muslimska brödraskapets aktivister till att de har en organisatorisk koppling till MB. Men beläggen är överväldigande.

Muslimska brödraskapet är en kameleont. De anpassar verksamheten efter omgivningen. Utomlands bedriver de, och har bedrivit, våldsaktioner i flera länder i Mellanöstern. I Sverige ägnar de sig åt icke-våldsam islamism.

När islamism diskuteras i Sverige kopplas islamism nästan alltid till våld och terrorism. Det verkar som om det är extremisters våld Säpo ser som det största hotet mot demokratin, säger jag utan att veta exakt. Det är fel att fokusera på våld och terrorism, framhåller Elham Manea i den här intervjun 3 augusti 2018, ”With the hijab Islamists are marking their territory”. Den icke-våldsamma islamismen är den farliga islamismen. Att fokusera på terrorister, säger hon, är som att ta ett foto (snapshot) genom ett nålsöga medan resten av bilden ignoreras. Fokuseringen på terrorism gör att man missar hela radikaliseringsspektrumet som leder till terroristattacker. Våldet är slutprodukten, inte huvudsaken. Det är den ideologiska kontexten som ligger bakom radikaliseringsprocessen som är viktig att fokusera på, och den ideologiska kontexten är den lära som icke-våldsamma islamister predikar, exempelvis Muslimska brödraskapet, turkiska Milli Görüş eller Jamaat-e-Islami.

Hon säger att islamism är en extremhögerrörelse som använder sig av fundamentalistiska religiösa argument. Islamisters mål är att etablera en islamisk stat enbart baserad på Guds lag. Det Aldebe efterlyser i sitt brev. En rörelse jag kallar shariapolitiska extremhögern.

Elham Manea får frågan hur mycket islam är en del av problemet. Hon säger att islam inte är synonymt med islamism, men att det inte går att utesluta att islam inte är en del av problemet eftersom en fundamentalistisk tolkning av religionen islam används för att rättfärdiga och legitimera en världsåskådning och samtidigt en strävan att uppnå världsdominans, inklusive användningen av våld.

Det ska kanske tilläggas att hon själv är islamtroende.

Islamismen i Sverige göds i moskéer och alla verksamheter Muslimska brödraskapets svenska gren är inblandad i med den fientliga inställningen till det västerländska samhället, rättssystemet och livsstilen de predikar. Individers steg över till våld mot de ”otrogna” är hårfin och oförutsägbar.

Och ska inte finansieras med skattemedel.

Universiteten tar inget samhällsansvar när de låter de religionsvetenskapliga institutionerna utbilda missionärer som vägrar ta ställning för olika tolkningar av islam, hur demokratifientliga vissa tolkningar än är. Det är hårresande. Det är som om statsvetare inte skulle fälla värdeomdömen om fascismen, nazismen och kommunismen i förhållande till demokratiska styrelseskick. Jag kritiserar universitetens islamutbildningar bland annat här och här.

Hanna Stjärne: Hur ser SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer ut?
Du ska se till att programverksamheten präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer. Du har krav på dig att se till att programmen är sakliga, att SVT bedriver en oberoende verksamhet i allmänhetens tjänst, att verksamheten är opartisk.

Så berätta offentligt hur SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer ser ut.

1) 2007 Jag inleder med en demokratifientlig påverkansoperation som förekom innan du anställdes som VD, en operation jag skrivit om i flera blogginlägg men som jag upprepar här för att ge dig en inblick i hur Muslimska brödraskapets aktivister utnyttjar SVT som propagandakanal för sin demokratifientliga verksamhet.

Jag talar om religionsprogrammet Existens, ”Islamofob eller hjälte?”, som sändes 20 februari 2007 om 47 muslimska organisationer som ifrågasätter utnämningen av folkpartisten Nyamko Sabuni till integrationsminister. Den 27 april 2006 skickade Mahmoud Aldebe det ovan nämnda brevet till riksdagspartierna där han kräver särlagstiftning. Alliansen vinner valet samma år. Fredrik Reinfeldt (M) utser Nyamko Sabuni till integrations- och jämställdhetsminister. Före valet gav Nyamko Sabuni ut skriften Flickorna vi sviker. Om hederskultur i Sverige.

Nyamko Sabuni hinner knappt bli utnämnd förrän Muslimska brödraskapet på internet drar i gång den här Protestlistan riktad ”Till Sveriges statsminister, Fredrik Reinfeldt”. Det är med största sannolikhet Aldebe som ligger bakom och han kör med MB:s sedvanliga offerretorik. Det är inte troligt att den fullkomligt okända mannen vid namn Daniel Lillman som förekommer i programmet talar för alla ”troende muslimer i Sverige”. Han dök upp i programmet, sedan har han försvunnit. Aldebe/Muslimska brödraskapet inleder: ”Vi troende muslimer i Sverige känner oss förvånade och djupt oroade av Din utnämning av Nyamko Sabuni till Integrations- och Jämställdhetsminister. Sabuni har fokuserat sin politik mot oss muslimer vilket andas populism och islamofobi. Att flörta med Sverigedemokraterna är inget konstruktivt; en sådan politik skapar i sanning ett segregerat samhälle som leder till ovilja och konflikter.”

Aldebe kritiserar att Sabuni vill ha en lagstadgad gräns för flickors beslöjning på 15 år. Han påstår att hon vill att ”muslimska” flickor ska genomgå en gynundersökning, när Sabunis förslag gäller alla skolflickor.

Och så skriver Aldebe det här: ”Nyamko Sabuni har även fokuserat sitt politiska arbete på hederskultur och hennes förslag om åtgärder riktas övergående mot oss muslimer.” Vilket är fel. Aldebe avslutar: ”Vi protesterar och känner oss förolämpade av denna utnämning som riskerar försvåra dialog och öppenhet samt skapar misstro gentemot hela Alliansens integrationspolitik.”

Det är inte integration hans verksamhet har som mål, utan ett parallellsamhälle där ”den muslimska minoriteten” lagstiftningsvägen ”skyddas från majoritetssamhället”.

På sidan 3 i protestlistan framgår det tydligt att Aldebe, som då var ordförande för Sveriges Muslimska Förbund (SMF), levererar 70 000 av de knappt 80 000 protesterna. Enligt SST som delar ut pengar till trossamfund hade SMF år 2019, som är det senaste året för statistiken, 44 108 medlemmar. År 2015 hade de 34 855.

Protestlistan fanns fortfarande på internet när SVT gjorde programmet i Existens, jag laddade ner den från Islamguiden 21 mars 2015. Aldebe hade bara några månader före programmet varit i hetluften på grund av kraven på särlagstiftning, men SVT nämner inte att han levererar huvudparten av protesterna.

SVT förde tittarna bakom ljuset genom att över huvud taget inte redogöra för vilka föreningar och personer som skrivit på protestlistan. Programledare Anna Lindman Barsk följer med en man vid namn Daniel Lillman, som aldrig tidigare förekommit som talesperson för ”troende muslimer i Sverige”, när han på regeringskansliet ska lämna in ett upprop till statsministern om att sparka en minister, som han säger sig redan ha kontaktat men inte fått något svar av!

Sveriges mest fientliga organisation mot det demokratiska styrelseskicket har SVT:s kamera i hälarna när de vill sparka Nyamko Sabuni! Och programledaren står på MB:s sida! ”Hur tror du att det kommer att gå i dag?” frågar hon Daniel Lillman, som om det är en självklarhet att religiösa organisationer lägger sig i en statministers utnämningar.

Nyamko Sabuni säger i programmet: ”Jag kommer aldrig att acceptera förtryck i religionens namn. Mänskliga rättigheter är universella.” Vidare: ”Vi måste sätta gränser för var toleransen går.” Vidare: ”Vi måste diskutera de demokratiska värderingar samhället vilar på för att minska utanförskapet.”

Programmet är upplagt som en konflikt mellan Eduardo Grutzky, som i många år försökt lyfta frågan om hedersförtryck i Sverige och som stöttar Nyamko Sabunis skrift, och religionsprofessor Mattias Gardell, Muslimska brödraskapets härförare, som avfärdar Nyamko Sabunis skrift med ”islamofobi”.

SVT:s rubrik på programmet ”Islamofob eller hjälte?” är fullkomligt obegriplig. Sabunis text handlar om den fasansfulla verklighet flickor i vissa invandrarmiljöer lever under. I den här artikeln i Aftonbladet 20 november 2007, med en märklig rubrik, skriver Eduardo Grutzky om hedersförtryck i Sverige och kallar tvångsäktenskap för ”permanenta våldtäktsinstitutioner”.

Ta in det Hanna Stjärne.

Efter valet 2010 ersatte Fredrik Reinfeldt Nyamko Sabuni som integrationsminister med Erik Ullenhag, också från Folkpartiet. Ullenhag välkomnade Muslimska brödraskapets aktivister med öppna famnen och bjöd in dem till dialogsamtal om ”islamofobi”.

Med andra ord en mycket lyckad påverkansoperation.

2) 2013 Nätverket svenska muslimer i samarbete, under studieförbundet Ibn Rushds ledning, det vill säga Muslimska brödraskapets ledning, skickade en rapport daterad februari 2013 och redigerad av Kitimbwa Sabuni till FN, en ren påverkansoperation för att införa sharialagar i Sverige, till en organisation MB tar avstånd från eftersom ”de mänskliga rättigheterna i Islam är givna av Gud”! Bilden

med Helena Benaouda Hummasten, då Ibn Rushds förbundsordförande, och Elvir Gigovic är tagen när de 5 mars 2013 presenterade rapporten. Här är SVT:s text. Kitimbwa Sabuni bedrev i samband med rapporten en påverkansoperation riktad mot SVT i syfte att få SVT att skrota policyn som säger att nyhetsuppläsares klädsel ska vara neutral. Hans och programdirektör Jan Axelssons ordväxling 6 mars 2013 går att läsa här.

Kitimbwa Sabuni hävdar att det är diskriminering att inte låta kvinnliga nyhetsankare bära hijab. Han påstår sig tala för kvinnliga islamtroende, han påstår att hijab är en del av deras religiösa identitet. Hijab är Muslimska brödraskapets uniformspersedel, det synliga tecknet på hur långt islamiseringen i ett land har gått, vilket jag i åratal har påpekat och som man kan läsa om i Elham Maneas artikel ovan ”With the hijab Islamists are marking their territory”. Hon bär själv inte hijab.

Det är inte hennes talan Kitimbwa Sabuni för. Till skillnad från Kitimbwa Sabuni är Elham Manea islamforskare.

3) 2015 En annan påverkansoperation från Muslimska brödraskapet inträffade efter skolattacken i Trollhättan 22 oktober 2015.

Hanna Stjärne: Det var efter det att du tillträtt som VD. Gå igenom nyhetsbevakningen från skolattacken så kommer du att se en skymt av Omar Mustafa,

som har en hög grad inom Muslimska brödraskapets svenska gren, och som var i Trollhättan för att försöka utmåla ”muslimer” som offer för attacken, men de drabbade familjerna ställde inte upp. Omar Mustafa misslyckades med att placera ”muslimer” i rampljuset, men hans kolleger Kitimbwa Sabuni och Rashid Musa från Afrosvenskarnas riksförbund, båda mycket aktiva inom MB, lyckades desto bättre med sin påverkansoperation. De bytte ut ”muslimer” mot hudfärg och SVT:s språkbruk, som anklagades för att vara rasistiskt i det här öppna brevet till dig, Hanna Stjärne, 25 oktober 2015. Det var fel av SVT att säga att skolan hade få svenska barn. Det är fel att låtsas att bara ”vita” kan vara svenskar. Två dagar senare uppträdde Anne Lagercrantz, SVT:s divisionschef för nyheter och sport, i Gomorron Sverige som en spratteldocka i händerna på Rashid Musa, som då dessutom var ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), och en annan representant för Afrosvenskarna riksförbund Christian Hofverberg, och bad ödmjukt om ursäkt för SVT:s språkbruk, vilket enligt den här artikeln, där de båda demokratifientliga aktivisterna Musa och Sabuni är fotograferade, uppskattades. De representerar shariapolitiska extremhögern. De är extremister. Ta in det Hanna Stjärne.

En mycket lyckad påverkansoperation där man skulle ”fortsätta samtalen om hur uppdaterade vokabulär kan se ut”.

Hanna Stjärne: Beskriv offentligt resultatet av samtalen med dessa demokratifientliga extremister och SVT:s ”uppdaterade vokabulär”. Den främsta fienden till det demokratiska styrelseskicket ska alltså tala om för SVT vilket språk ni får lov att använda. Ty både Kitimbwa Sabuni och Rashid Musa är, som nämnts, djupt involverade i MB:s svenska gren, vilket jag redogjort för i åtskilliga blogginlägg. De är högerextremister långt, långt till höger om Sverigedemokraterna.

Även förra bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) hade i åratal varit djupt involverad i MB:s olika svenska föreningar när han 2014 utnämndes till minister. I april 2016 tvingades han avgå efter det att det uppmärksammats att han haft samröre med turkiska högerextrema Grå vargarna.

4) 2016 Hanna Stjärne: Vem bjöd in Mohamed Temsamani (MP) till Agenda 17 april 2016 för att kritisera att Mehmet Kaplan fick lämna regeringen?

Var det han själv som kontaktade redaktionen och erbjöd sina tjänster? Hans medverkan i programmet var en utstuderad påverkansoperation från Muslimska brödraskapets sida. Mohamed Temsamani var inte bara miljöpartist som Kaplan. Han är också medlem i MB:s allra innersta kärna i Sverige då han är gift med grundaren Chakib Benmakhloufs

dotter. Temsamani sitter och har suttit på flera ledande platser inom MB:s organisationer.

SVT förde tittarna bakom ljuset genom att inte informera om hans demokratifientliga bakgrund. Han tilläts i SVT agera som en ”neutral” man och uttala sig om att Kaplan tvingades avgå på grund av ”islamofobi”!

Hanna Stjärne: Gör inte Agendas redaktion bakgrundskontroller av de medverkande? Både Aftonbladet och den moderata politikern Hanif Bali kände till Temsamanis bakgrund. Aftonbladet siktar in sig på att han var miljöpartist. Hanif Bali på att Temsamani är islamist. Hanif Bali hade rätt.

Fortsättning följer om Muslimska brödraskapets påverkansoperation 3 mars 2017 riktad mot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) när de publicerade förstudien Muslimska brödraskapet i Sverige författad av Magnus Norell (red.), Aje Carlbom och Pierre Durrani.

1 april 2021

Mona Lagerström fil dr

Per Gudmundson, Bulletin, efterlyser ett vuxet samtal om islam. Det är välkommet. Men vi behöver också ett vuxet samtal om vilka som är det största hotet mot vår demokrati, Sverigedemokraterna eller Muslimska brödraskapet (MB)? Hanna Stjärne: Vad håller du på med? Varför är SVT så fixerade vid SD samtidigt som du låter SVT vara vidöppet för MB:s påverkansoperationer? Varför vidareutbildar du inte dina anställda så att de kan föra ett vuxet samtal om islam, SD och MB? Hur ser SVT:s säkerhetsmur mot demokratifientliga påverkansoperationer egentligen ut?

Hanna Stjärne: Muslimska brödraskapet är den i särklass främsta fienden till det som kallas den liberala demokratin. MB är en islamistisk rörelse. Den är skattefinansierad i Sverige. MB:s mål är ett världsomspännande totalitärt rike styrt av deras tolkning av lagverket sharia. Men rörelsen är osynlig i SVT. Varför får politikerna inte lika ettriga frågor om MB av dina journalister som de får om SD?

Vet du skillnaden mellan islam och islamism, mellan icke-våldsam islamism och väpnad islamism? Vet divisionschefen för nyheter Anne Lagercrantz skillnaden? Vet programledaren Anders Holmberg skillnaden? I del 2 diskuterar jag Muslimska brödraskapets demokratifientliga påverkansoperationer och hur du tillåter att de använder SVT som sin propagandakanal. Jag begär också att du i detalj redovisar vilka fortbildningskurser om olika tolkningar av islam du har gått på sedan du blev VD 2015 och vilka fortbildningskurser dina anställda har gått på, i synnerhet Anne Lagercrantz och Anders Holmberg.

Men innan jag går in på Muslimska brödraskapets svenska gren diskuterar jag icke-våldsam islamism och skillnaden mellan mångkultur och ideologin mångkulturalism och behovet av ett vuxet samtal om organiserade religioner. Vad är avskyvärt? Det som står i Bibeln och Koranen? Eller människors kritik av det som står i Bibeln och Koranen?

Per Gudmundson efterlyser 20 mars 2021 ett vuxet samtal om islam med anledning av SVT-programmet ”Sverige möts” 9 mars där Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof sa att islam är ”en avskyvärd ideologi och religion” och den smått hysteriska mediedebatten efter programmet.

Inget är mer välkommet än ett vuxet samtal om islam. Men islam ska inte ges huvudrollen i det samtalet, utan först och främst islams prästerskap, det vill säga imamer, religiösa ledare, aktivister och deras tolkning av islam. Det är tolkningarna och hur dessa tolkningar förhåller sig till det demokratiska styrelseskicket som ska stötas och blötas.

Islam har inte fötter, armar, ben och hjärna. Islam agerar inte. Islam förbjuder inte. Islam tillåter inte. Islam består av en samling texter. Människor har skrivit islams texter. Människor tolkar islams texter. Det är människors tolkningar det vuxna samtalet måste handla om.

Det är skillnad på en privat gudstro mellan den enskilda individen och hans/hennes gud, en gudstro som är just privat, och ett tvingande regelverk som ska styra individens liv in i minsta detalj och som människor, i strid med vår grundlagsskyddade religionsfrihet, kräver att andra ska anpassa sig till.

Islamism är en politisk tolkning av islam och innebär att islam och politik är oupplösligt förenade, att både den enskilda individen och samhället underkastas ett strikt regelsystem byggt på lagverket sharia, som tillämpas på olika sätt, men betraktas som den universella, oföränderliga och eviga lagen. Just därför strider sharia mot den västerländska demokratin där lagstiftningen anpassas i takt med att samhället förändras. Se exempelvis den här texten där Muslimska brödraskapets svenska gren Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) beskrivet sharia, scrolla ner till ”Shariah, Guds budskap och riktlinjer”. Scrolla också ner till ”Kvinnans ställning i islam” och kvinnans plikt att vara täckt när hon vistas utomhus. IFiS sätter upp ett regelsystem individen uppmanas lyda, utan att markera att det handlar om Muslimska brödraskapets tolkning av islam.

Hanns Stjärne: Först den dagen SVT tar sitt ansvar och läser på om de skattefinansierade totalitära tolkningar av islam som frodas i dagens Sverige, och vilka människor som ligger bakom tolkningarna, och ställer landets politiker mot väggen kan vi få ett vuxet samtal om islam.

Det här inlägget handlar om Muslimska brödraskapets totalitära tolkning av islam, eftersom det är den tolkningen jag är inläst på. Och den islamtolkningen är influerad av Benito Mussolinis fascistiska ideologi och Adolf Hitlers nationalsocialistiska och judefientliga ideologi och ska inte finansieras med skattemedel. Det bör varenda politiker i Sverige, inklusive statsminister Stefan Löfven, vara medveten om. Muslimska brödraskapet är en global extremhögerrörelse. Jag kallar den shariapolitiska extremhögern.

Shariapolitiska extremhögern ligger långt, långt till höger om Sverigedemokraterna och alla extremhögerrörelser som någonsin har funnits i Sverige. Muslimska brödraskapet är inte den enda islamtolkningen som hamnar i kategorin shariapolitiska extremhögern. Eftersom det är MB jag är inläst på håller jag mig alltså till den.

Men detta kan jag säga: shariapolitiska extremhögern utgör det främsta hotet mot den svenska demokratin därför att den är systemhotande, den har nästlat sig in i hela den svenska myndighetsapparaten och partiapparaten, inte minst Stefan Löfvens Socialdemokrater.

Denna extremhöger driver dessutom helt öppet ett parallellt rättssystem i Sverige. Och det utan att någon inom det svenska rättsväsendet slår larm om de demokratifientliga konkurrenterna som använder moskéerna som domstolar och både i skriftlig form och på internet sprider propaganda om lagverket sharia och kvinnans juridiska ställning ”i islam”.

När säger en person, säg Justitiekanslern eller någon från domstolsverket eller en riksåklagare de förlösande orden som riktar strålkastarljuset på denna systemhotande verksamhet på samma sätt som polisen gick ut offentligt med att kriminella klaner förekommer i Sverige?

Jag uppmanar alla inom det svenska rättsväsendet att läsa den jemenitiska statsvetaren Elham Maneas bok Women and Shari’a Law. The Impact of Legal Pluralism in the UK

och det hon skriver om shariadomstolar i Storbritannien och hur barn, kvinnor och minoriteter inom minoriteten drabbas och hur deras mänskliga rättigheter ignoreras. Jag lyfter fram Elham Manea i det här blogginlägget, scrolla neråt en bra bit. Shariadomstolar existerar också i Sverige men de går under radarn. Domare, vakna upp! Ni har fått konkurrens!

I tidskriften Respons nr 2 2018 skriver historikern Johannes Heuman i artikeln ”Vad övriga Europa kan lära av erfarenheten av islamism på Balkan” de här tänkvärda orden:

För ett tiotal år sedan besökte jag en moské i Norrköping i samband med den muslimska högtiden eid al-fitr, som avslutar fastemånaden ramadan. Jag var utsänd av TV4 för att göra ett inslag om högtiden och blev varmt mottagen i vad jag minns som en källarlokal med bedjande män med rötter i Mellanöstern, Nordafrika och Balkan. Det var stämningsfullt även för en utomstående. Samtidigt kunde jag inte frigöra mig från tanken att reportaget om de troende männen mest var en pliktskyldig beställning från chefen. Fanns det egentligen något verkligt intresse för att skildra muslimernas situation i Norrköping? Farhågan bekräftades när jag ivrigt skyndade tillbaka till redaktionen med det som jag trodde var ett scoop: en av de tongivande i församlingen förespråkade sharialagar i Sverige [min kursiv]. Den nya vinkeln möttes med kalla handen. Nyhetssändningen avrundades i stället som planerat med bilder på män som ber. Både jag och kanske även representanter från församlingen var besvikna på att konfrontationen aldrig blev av. Den lilla moskén förblev en exotisk kuliss i lokalnyheterna.

Johannes Heuman beskriver hur han av moskén fick en till svenska översatt bok av Muhammed Qutb (stavas Kutub, d. 2014), yngre bror till Muslimska brödraskapets chefsideolog Sayyid Qutb (d. 1966), Missförstånd om islam (tryckt 1983), där fientlighet mot västvärlden är ett dominerande drag: ”Muslimer uppmanas förkasta det västerländska samhället, rättssystemet och livsstilen – särskilt kvinnors emancipation och över huvud taget deras rätt att vistas i det offentliga rummet.” Heuman kommenterar: ”Det var för mig obegripligt hur Muslimska brödraskapets idéer hade fått en förankring i Norrköping och likaså hur företrädare obekymrat försvarade dessa dogmer på östgötamål.”

Hanna Stjärne: Inför valet 2022 bör varenda politiker i Sverige av dina SVT-journalister avkrävas svar på hur de ställer sig till att Muslimska brödraskapets svenska gren finansieras med skattemedel. Varför godkänner de miljonrullningen till studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief? Varför delar SST årligen ut miljoner till alla föreningar kopplade till MB? Varför tillåts Muslimska brödraskapet driva friskolor med alla skattemiljoner det innebär till de demokratifientliga ägarna? Här är en bild på Abdirizak Waberi,

som 2010–2014 var riksdagsledamot för Moderaterna och som driver friskolor i Göteborg och som hävdar att islam bara har en tolkning.

Muslimska brödraskapets svenska gren drivs av en liten grupp, förtruppen, som cirkulerar i ledningarna i rörelsens olika föreningar, se det här blogginlägget där jag namnger flera personer och publicerar foton på dem och även visar kopplingen till Mussolinis fascism.

Nyligen avslöjades i artikeln ”Göteborg sätter ned foten mot alla former av stöd till extremism” att Ibn Rushds anställda i Göteborg uppbar direktörslöner i miljonklassen! Att de huvudsakligen ägnat sig åt undervisning i islam och arabiska, som ju inte precis underlättar invandrares integration och förmåga att delta i det demokratiska arbetet som kräver kunskaper i svenska. Muslimska brödraskapet är en extremt västfientlig global rörelse helt inriktad på att skapa islamiska parallellsamhällen i de länder de grundar föreningar i och i slutändan hela landet, inte minst genom att sikta in sig på kontroll av utbildningsväsendet, etablera förskolor, grundskolor, gymnasier, studieförbund (Ibn Rushd), folkhögskolor (Kista folkhögskola).

Mångkultur och ideologin mångkulturalism
Innan jag kortfattat redogör för Muslimska brödraskapets politiska tolkning av islam, en tolkning citatet från Johannes Heuman redan avslöjat, nämner jag några ord om STV-programmet som gav upphov till Per Gudmundsons artikel och mediedebatten efteråt. Programmet var totalförvirrat. Programledaren Magnus Thorén inleder med att programmet ska handla om mångkultur utan att förklara för tittarna vad han menar med mångkultur och utan att redaktionen uppenbarligen inte heller hade förklarat för de medverkande vad SVT:s definition av mångkultur var och att de skulle hålla sig till ämnet. Vissa deltagare talade om ideologin mångkulturalism (kallas även multikulturalism) och andra om ja, vad som helst, och Thorén tycktes inte uppfatta skillnaden. I varje fall förklarade han inte skillnaden för tittarna.

Mångkultur är inget nytt för Sverige, vilket programmet låtsades att det var. Sverige har alltid varit ett mångkulturellt land. Ta bara Skåne och Lappland och allt däremellan. Ta bara den som växte upp ute i marginalerna i ett barnrikehus på Hisingen, talade urgöteborgska som var en klassmarkör, och var tonåring under 1950-talet när Sverige bara hade en radiokanal och en TV-kanal och allt som sändes kom från Stockholm och producerades av medelklassen, liksom veckotidningarna och Fickjournalen. Det var lätt att känna sig som utlänning i sitt eget land, det kan jag intyga.

Hanna Stjärne: Vad är det för människor som befolkar SVT? Tror du verkligen att mångkultur är något som kom med invandringen?

Ideologin mångkulturalism, även kallad identitetspolitiken, stadfästes i Sverige genom propositionen 1975:26, då var du 6 år Hanna Stjärne:

Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.

Invandrar- och minoritetsorganisationer, som är att anse som riksorganisationer, föreslås få statsbidrag för sin verksamhet. Vidare föreslås att statsbidrag bör kunna utgå till invandrar- och minoritetsorganisationer, trossamfund och svenska organisationer för avgränsade projekt, som främjar invandrarnas sociala och kulturella situation.

Ideologin mångkulturalism innebär enligt propositionen att alla kulturer i Sverige ska betraktas som likställda, ingen skillnad görs mellan ”värdegrund” baserad på en västfientlig totalitär ideologi och en ”värdegrund” fast förankrad i det demokratiska styrelseskicket med en grundlagsskyddad tankefrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet, pressfrihet, religionsfrihet, jämställdhet mellan könen, sexuella minoriteters rättigheter.

Finansiellt stöd ges till organisationer. Propositionen stöder alltså gruppidentitet med allt vad det innebär av extrem social kontroll av individer som inte vill tillhöra någon grupp utan ser sig själva som individer med en mångfacetterad personlighet med rätt att välja att ingå i hur många grupper som helst beroende på kynne och omständigheter och att ta avstånd från alla grupper och ideologier de inte gillar. Med andra ord diskriminering av minoriteter inom minoriteten, något som särskilt drabbar flickor, kvinnor och sexuella minoriteter. Gruppidentitet skapar en samling monokulturer som inte bara sluter sig inom sig själva och, särskilt utomeuropeiska, styrs hierarkiskt enligt normer som strider mot den svenska grundlagen utan också konkurrerar med varandra, om statliga medel exempelvis.

Den jemenitiska statsvetaren Elham Manea som jag nämner ovan, nu verksam i Zürich, kallar i boken Women and Shari’a Law länderna i MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika) för förmoderna. Invånarna är inte medborgare utan består av etniska grupper där en etnisk grupp styr över de andra. Libanon styrs av flera.

I sin kritik av multikulturalismen ger hon en träffande bild av vikten av att ha gemensamma regler som gäller alla i ett land genom att jämföra med ett fotbollsspel. Hon börjar med det hon kallar ”multiculturalism as a living experience”. På planen finns 22 fotbollsspelare, var och en av dem har en egen livsstil utanför planen, en kan vilja uttrycka sin rebelliska och individualistiska ådra via hårfrisyr, klädstil, kroppstatueringar, piercade öron, näsa, och andra kroppsdelar. En annan kan vara djupt religiös, vilken som helst religion, och följer strikt alla den valda religionens regler. Två diametralt olika personligheter. Men på fotbollsplanen följer de exakt samma regler.

Tänk nu, säger hon, om var och en av de 22 spelarna inte alls vill följa samma spelregler utan var och en spelar efter sina egna regler. Punkaren vill uttrycka sin individualism genom att spela med armbågarna, inte fötterna. Den religiösa säger att han bara spelar utifrån sina religiösa regler och vägrar spela mot alla ateister eller oreligiösa. Han säga att det strider mot hans religion att spela med fötterna och väljer att spela med huvudet i stället.

Föreställ er detta, säger hon, och tala om för mig vilka konsekvenser det får. En sak är säker, det kommer inte att bli några flera världsmästerskap i fotboll. Utan spelregler, inget spel (s. 42).

Det är så multikulturalismen som ”politisk process” har utvecklats till i Storbritannien, förklarar hon. Monokulturer utan kontakt med varandra i stället för ”multiculturalism as a living experience”, en miljö där mångfalden omhuldas, alla välkomnas in i och spelreglerna är givna.

De givna spelreglerna i Sverige är grundlagen.

Syftet med propositionen var alltså att likställa invandrade ”spelregler” med de svenska ”spelreglerna” som ju är grundlagen, men multikulturalismens praktik i Sverige har varit att invandrade ”spelregler”, hur totalitära de än är, upphöjs långt över de svenska grundlagsskyddade ”spelreglerna”, som nedvärderas, förlöjligas, inte anses existera.

Däremot tycks de flesta var överens om att Nordiska motståndsrörelsens ”spelregler” inte är lika mycket värda som de svenska.

Men att islam skulle kunna rymma en oändlig mängd ”spelregler” i strid med de svenska, beroende på människors tolkning av islams texter, tycktes inte föresväva Magnus Thorén, redaktionen bakom SVT-programmet eller debattörerna som efter programmet var så snabba med att slå ner på Richard Jomshofs kritik och den inbjudna Luai Ahmed, som flytt från Jemen där han på grund av sin sexuella läggning, i islams namn, levde under hot om dödsstraff. I Jemen är homosexualitet olagligt och belagt med dödsstraff. Är det så konstigt att han avskyr islam?

I huvudsakligen kristna Uganda försökte parlamentet införa en lag om att homosexualitet skulle vara belagt med dödsstraff, men lagen fick så kraftig kritik från väst att den skrotades. Är det så konstigt om en homosexuell person som flytt från Uganda, där personen levde under dödshot i kristendomens namn, säger att kristendomen är ett hot mot mänskligheten? Skulle det ha blivit en debattstorm?

Nej. Därför att efterdebatten inte handlade om islam utan om Sverigedemokraterna, kättarna inom politikerskrået. Magnus Thorén var mycket snabb med att koppla Luai Ahmed till SD.

Och det är SD vänsterstiftelsen Expo siktar in sig på i artikeln signerad Haris Grabovac, ”SD spänner musklerna inför gräsrötterna”, med stor bild på Richard Jomshof vars uttalande kallas för ”antimuslimsk rasism”. Haris Grabovac ingår numera i Teskedsorden, som jag skriver om i det här blogginlägget, och som bland annat med stöd av Allmänna arvsfonden gör allt de kan för att se till att det aldrig mer blir några världsmästerskap i fotboll, för att använda Elham Maneas liknelse.

Expressens kulturjournalist Anna Hellgrens artikel har rubriken ”Jomshof talar ur skägget om islam”, det är alltså SD även hon skjuter in sig på. Den i islams namn dödshotade flyktingen Luai Ahmed

kallar hon ”internetkrigaren”. Han twittrar flitigt om hur galna svenskarna är som omfamnar islam som ett gosedjur. Någon djupare diskussion om olika ”spelregler” inom islamtolkningen för han inte på Twitter, men han är å andra sidan dödshotad i just islams namn och han sätter inte likhetstecken mellan islam och ”muslimer”. Det är den organiserade religionen islam han tar avstånd från. Det är helt förståeligt att han inte har samma bredd i sin argumentation som akademikern Elham Manela, som både drogs in i MB:s islamtolkning under tonåren i Jemen och sedan ägnat åratals forskning om islamism och skrivit böcker om islamism och MB där hon betonar farligheten i den icke-våldsamma islamismen och kritiserar fixeringen vid den våldsanvändande islamismen.

Anna Hellgren, kulturskribenten, behandlar islam som en monolit och ger i artikeln inte heller sken av att hon kan skillnaden mellan mångkultur och ideologin mångkulturalism när hon kommenterar sociologen Göran Adamsons beskrivning av svenskarna som ”hulkande flagellanter”. Göran Adamson kan verkligen ideologin mångkulturalism. Om Luai Ahmed skriver Hellgren: ”Internetkrigaren Luai Ahmed, som i sin frihetskamp gärna lierar sig med Förintelsekonspiratörer som Ingrid Carlqvist, säger att islam är förkastligt och ett hot mot mänskligheten. Vi borde göra som i Danmark och våga säga det rakt ut. Visst får de mothugg av kvällens mer frihetliga debattörer, men de kommer sällan förbi rollen som städpatrull.”

Om det var någon som var frihetlig i debattprogrammet så var det flyktingen Luai Ahmed, som sa sitt hjärtas mening om det bedrövliga tillståndet i Sverige och svenska politikers oförmåga att hantera västfientliga grupper som stöder sig på islams urkunder.

Hans landsmaninna Elham Manea beskriver i den här intervjun hur Muslimska brödraskapet i samarbete med Saudiarabien tillskansade sig makten över utbildningsväsendet i Jemen då landet var uppdelat i Nordjemen och Sydjemen. Hennes far, agnostisk humanist, var diplomat stationerad i Marocko. När hon var 16 år återvände hon till Jemen tillsammans med sin mor för att gå i skolan där och drogs in i MB:s krets. Detta var 1982 och landet var fortfarande delat i två Jemen. Hon kom från Nordjemen som hon beskriver som en satellitstat till Saudiarabien och styrd av en konservativ stambaserad militärregim. Sydjemen var den enda kommunistiska regimen på Arabiska halvön, samarbetade nära med Sovjetblocket och var fast besluten att exportera sin revolution till Nordjemen och staterna runt Persiska viken. Nordjemen betraktades som muren som höll ställningarna mot kommunismen från söder. Saudiarabien ansåg att religion var bästa motmedlet mot kommunismen och exporterade sin reaktionära islamtolkning till Nordjemen, vilket innebar att under 1970-talets senare hälft den religiösa skolundervisningen genomgick en förändring tack vare att Muslimska brödraskapet och funktionärer som omfattade den saudiska wahhabismen tog kontroll över Utbildningsdepartementet.

Muslimska brödraskapets aktivister var otroligt välutbildade jämfört med de styrande eliterna i exempelvis Saudiarabien och Qatar, länder de flydde till när deras rörelse förbjöds i Egypten i omgångar ända sedan sena 1940-talet, och det var de som byggde upp undervisningen i både Saudiarabien och Qatar.

I Jemen såg tusentals institutioner för båda könen dagens ljus med syftet att indoktrinera ungdomarna, moskéer byggdes, reaktionära imamer predikade, hela den religiösa demografin förändrades i norr. Ungdomar uppmanades att bedriva jihad mot de otrogna soldaterna från Sovjetunionen i Afghanistan. Tusentals rekryterades. MB:s aktivister tilläts predika öppet i skolorna. Manea beskriver hur rekryteringen av henne gick till i hennes skola och innehållet som hon hjärntvättades med. Hur viktigt det var att hon bar hijab för att dölja håret och hur oroad hennes far blev.

Det är en kombination av Saudiarabiens och Muslimska brödraskapets extrema tolkning av islam Luai Ahmed flydde från och varnar för. Han ser den här i Sverige. Och vill inte att den får fotfäste och sprids i Sverige, att Sverige ska gå från att vara ett modernt land till att bli ett förmodernt land styrt av sharialagtexter från 800-talet och 900-talet.

Det har alltid förvånat mig hur gärna svenska journalister, i synnerhet när det gäller islam, skyltar med sin okunnighet, som om de är stolta över att inte veta vad de slänger ur sig. Har Anna Hellgren läst Koranen från pärm till pärm? Kan hon alla hundratusentals ”spelregler” som ryms inom islamtolkningen? Vad kan hon om länder vars hela styre och rättsapparat sker i islams namn och hur befolkningen i dessa länder behandlas? Hur flickor och kvinnor behandlas? Hur sexuella minoriteter behandlas? I Iran hängs bögar från lyftkranar. I andra länder knuffas de från höga byggnader. Luai Ahmed säger att han kommer från Jemen där sharialagstiftning gäller och människor som kritiserar islam dödas.

Och här i Sverige ställs de vid skampålen.

Luai Ahmed kritiserar till skillnad från Anna Hellgren just ideologin mångkulturalism och hur den konstanta nedvärderingen av de svenska ”spelreglerna” och oviljan att försvara dem har skapat parallellsamhällen som liknar det samhälle han flydde från. Han hade ju skäl att fly. Och uppenbarligen vill han inte fly från Sverige också.

Har Magnus Thorén läst Koranen från pärm till pärm? Det borde redaktionen ha uppmanat honom till innan programmet sändes med tanke på att Luai Ahmed var inbjuden. Han var knappas inbjuden som representant för en bokstavstrogen tolkning av Koranen, som ju är späckad med utfästelser om de hemska plågor som väntar ”otrogna”. Vilket ju är majoriteten av Sveriges befolkning.

Luai Ahmed är en tillgång för Sverige. Lyssna på honom. Han vill Sverige väl.

Ett vuxet samtal om islam, eller snarare ett vuxet samtal om organiserade religioner
Åter till Per Gudmundsons efterlysning av ett vuxet samtal om islam. Först vill jag säga att Per Gudmundson i många år gjorde en enastående insats när han på sin blogg bokförde islamisters aktiviteter i Sverige. I sin artikel i Bulletin kritiserar han Moderaternas partiledare Ulf Kristerssons fördömande av Jomshofs uttalande: ”Hård kritik mot våldsbejakande islamism eller andra former av fundamentalism är mycket berättigad. Men att kalla världsreligionen islam med 1,8 miljarder utövare för ’avskyvärd’ är helt enkelt avskyvärt”, sa Kristersson.

Är det lika avskyvärt att säga att kristendomen, som har ännu fler utövare, är avskyvärd? Vad anser Kristersson om filosofiprofessor Ingemar Hedenius (d. 1982) kritik av den kristna läran som kom som en skräll 1949 och influerade en hel generation kulturverksamma som ersatte tron på ett övernaturligt väsen med tron på förnuftet? I årtionden efter det att Hedenius bok kom kunde man höra kommentarer som att ”religiösa hör röster och borde uppsöka psyket” eller ”jag har två söner, den ena är präst, men den andra är normal”. Hedenius var en flitig debattör, vad jag vet kallades han aldrig rasist, inte heller gjorde kulturskribenter och politiker allt för att tysta honom. Tvärtom. Han och statsvetarprofessor Herbert Tingsten var dåtidens två intellektuella giganter. Båda avskydde totalitära ideologier. De hade ju bevittnat vad andra världskriget ställt till med.

Under 1960- och 1970-talen skanderade marxist-leninister, stalinister, maoister, pol-potister, KFMLr-are med mera med mera ”religion är opium för folket”, som de lärt av Karl Marx.

Vad anser Kristersson om ateismens nutida ”fyra ryttare” professorerna Richard Dawkins och Daniel Dennetts, journalisten Christoffer Hitchens (d. 2011) och författaren Sam Harris kritik av kristendomen? Är deras kritik också avskyvärd? Richard Dawkins är evolutionsbiolog och beskriver ur ett vetenskapligt perspektiv människans ursprung, en beskrivning som starkt avviker från Bibelns skapelseberättelse om att Gud skapade ”människan av jord från marken och blåste liv genom hennes näsborrar så att hon blev en levande varelse” och när mannen försänkts i dvala ”tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött” och byggde en kvinna av revbenet (1 Moseb 2, 7–22). I Koranens skapelseberättelse skapade Gud människan av ”den finaste lera” (sura 23). Richard Dawkins håller inte med. Han kallar Gud ett fantasifoster.

Christoffer Hitchens sa: Religionen förgiftar allt.

Den amerikanska homosexuella författaren Gore Vidal (d. 2012) sa att monoteismen är den värsta olycka som drabbat mänskligheten.

Är det också avskyvärt?

Att, som Kristersson, åberopa ett klumptal på antalet utövare har samma dignitet som uttalandet att Sverige har tio miljoner protestanter och alla kan rabbla Martin Luthers lilla katekes utantill. För Sverige räknas väl till den protestantiska kristna världen i översikter över antalet utövare av världsreligionerna? Och man går väl efter antalet invånare i landet? För bakom talet 1,8 miljarder ligger väl knappast besked från var och en av de 1,8 miljarderna att de utövar islam, eller tror på islams lära? Om helvetet bland annat.

Gudmundson kritiserar även Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström kommentar: ”Islamister är ett stort och allvarligt problem. Islam är en religion som inte är ett problem i sig.”

Gudmundson svarar: ”Islam är en religion med problem.”

Det är samma sak som att säga att en samling texter har ett problem.

Gudmundson refererar till forskningsrapporter om det ekonomiska tillståndet i islamdominerade länder. Men det är ju inte islam som ligger bakom problemen utan uttolkarna av islam, alltså människor, maktlystna människor. Det styrande skiktet i länder där islam och politik är sammanbundna håller befolkningen i ett järngrepp. Barn indoktrineras från födseln. Religiösa ledare tar sig friheten att i TV utfärda dödsdomar mot människor som kritiserar islam. En pöbelhop tar sig friheten att lyncha människor som på internet kritiserar islam. Det är väl inte konstigt om under sådana förhållanden ”tilliten, smörjmedlet i ekonomin och i den demokratiska utvecklingen, är lägre i muslimskt dominerade länder” än i protestantiska där det råder åtskillnad mellan religion och politik och det inte finns någon blasfemilag.

Och vad gäller de negativa konsekvenserna för fostret av att gravida kvinnor fastar under ramadan är det inte heller ”islams” fel utan det sociala trycket från omgivningens människor som påbjuder fasta.

Vi kan se det här i Sverige.

Hanna Stjärne: Journalisterna är överförtjusta i att berätta om fastande islamtroende, som om alla människor som kommer från islamdominerade länder verkligen vill fasta under ramadan. Berätta i stället om alla, både barn och vuxna, som mobbas för att de inte fastar under ramadan eller känner sig tvingade att fasta för att inte bli mobbade. Berätta för oss om den stränga sociala kontrollen och mobbarkulturen i de islamdominerade parallellsamhällena. Det är just SVT som kan göra livet lättare för dessa människor, eftersom de ju riskerar hot, våld utstötthet om de vägrar lyda och berättar offentligt om det.

Berätta om den 40 dagar långa kristna fastan från askonsdagen fram till påskafton och hur den efterlevs i Sverige. Jag kan berätta att askonsdagen var viktig för somliga religiösa i USA på 1960-talet. När den judiska ståuppkomikern Lenny Bruce ställdes inför rätta i Chicago måndagen 18 februari 1963, kallad The Ash Wednesday Trial, kom de tolv jurymedlemmarna, de två åklagarna och domaren på askonsdagen 27 februari till rätten med ett kors målat av aska i pannan. Även Lenny Bruces advokat var jude. Domaren insåg det olämpliga och avlägsnade sitt eget kors och uppmanade jurymedlemmarna att följa hans exempel.

Gudmundson summerar: ”Det tycks, i korthet, ha praktiska effekter vad invånarna i ett samhälle tror på.”

Faktum är att det har avsevärda praktiska konsekvenser för invånarna vad landets politiska ledning tror på. Religionsfrihet eller religionstvång. En mur mellan religion och politik eller en sammantvinnad tråd. Och fängelse, piskrapp, tortyr, död för den som inte böjer sig.

Vi hade en gång en sammantvinnad tråd som luckrades upp, fastan försvann ganska tidigt. Nu är vi på väg mot en sammantvinnad tråd igen, inte med Luthers tolkning av kristendomen den här gången, som ju var att lyda den världsliga härskaren, utan en sammantvinnad tråd där uttolkarna förkastar lagar stiftade av människan, det vill säga förkastar den världsliga härskaren som i det här fallet är regering och riksdag valda av folket och de lagar denna församling stiftar.

Gudmundson refererar till studier av hur invånare i islamstyrda länder förhåller sig till sharialagar och att stödet i vissa länder är stort. Det har gjorts en studie i Danmark där 76 procent av dem som definierade sig som islamtroende ville att det skulle bli förbjudet att kritisera islam, vilket Luai Ahmed i programmet säger är sharialagstiftning. En studie borde snarast göras i Sverige så att vi får kunskap om hur stor procentandel av befolkningen som definierar sig som islamtroende vill att sharialagar införs så att vi vet vad vi har att förhålla oss till och hur svenska politiker bör agera.

Hanna Stjärne: Det är dags för SVT att sluta prata om islam. Spräng sönder ordet islam, på samma sätt som ordet kristendom sprängts sönder, håll upp varenda flaga i ljuset, namnge gruppen/sekten bakom flagan, namnge tolkningen av islam och hur tolkningen förhåller sig till vår grundlag, namnge de ledande människorna bakom varenda flaga. För flagorna är många i Sverige. Och de demokratifientliga ska inte finansieras med skattemedel. Fortsättning följer.

28 mars 2021

Mona Lagerström fil dr

Agendasättande Peter Wolodarski, DN, gör massiv reklam för demokratifientliga, kvinnofientliga, judefientliga och homofientliga Muslimska brödraskapets imam Mahmoud Khalfi och Brödraskapets moské i Stockholm

Inte ett ord nämns i den här intervjun 16 mars 2021 med islamisten Mahmoud Khalfi om Muslimska brödraskapet, författad av Frida Blomstedt Lidén. Att stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm är svenska Muslimska brödraskapets högsäte är känt sedan gammalt, bland annat har de uppkallat ett konferensrum efter Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna. Nu senast avslöjade forskaren Magnus Ranstorp på Twitter 24 februari 2021 kopplingen, han skriver:

”När Reinfeldt sitter i Stockholmsmoskén 2007 & träffar IFiS om hantering av krisen kring Vilks och Nerikes Allehanda koordinerar IFiS samtidigt sin respons med Muslimska brödraskapets högsta ledarskap baserad i Qatar, Yousef al-Qaradawi, och ’International Support Organisation’.”

IFiS är Islamiska förbundet i Sverige, som driver moskén där Mahmoud Khalfi är VD och imam. Mahmoud Khalfi utbildade sig till imam på Muslimska brödraskapets internat i Frankrike kan man läsa på moskéns hemsida. Det står: ”Imam Mahmoud Khalfi är Imam och direktör vid Stockholms moské. Han innehar examen i Islamiska studier från IESH Château-Chinon i Frankrike sedan år 1998, och är dessutom ordförande för Imamrådet i Sverige. Imam Khalfi har tidigare varit ordförande för Islamiska Förbundet i Sverige och har haft många olika uppdrag inom förbundet. Idag ansvarar Imam Khalfi för verksamheten i Stockholms moské och kan ta emot era funderingar på Arabiska, Svenska, Engelska, samt Franska.” Han kommer från Tunisien.

Redan 21 augusti 2003 slog Fredrik Malm, som då var Liberala ungdomsförbundets ordförande, larm om moskén i en debattartikel i DN, ”Massmordspredikan i svensk moské”. Muslimska brödraskapets chefsideolog Yusuf al-Qaradawi och den då förbjudna tunisiska grenens ordförande Rashid Ghannouchi och flera andra sammanträdde i moskén i juli. ”De utlåtanden som fälldes i Stockholms moské är ren massmordspredikan. Det handlar om uppmaningar till mord och självmordsterrorism i stor skala”, skriver Malm, och fortsätter: ”Till exempel fastslog Sheikh Yousef Al-Qaradawi och hans råd att självmordsterrorism mot israeler är ett ’nödvändigt heligt krig’, så kallat jihad.”

Den 22 augusti 2003 besvarar Ahmed Ghanem kritiken med ”Vi tar avstånd från självmordsattacker”. Ghanem är en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren. Han var när artikeln skrevs IFiS ordförande. En bild publiceras på honom och Mahmoud Aldebe, som beskrivs som förbundets informatör.

Två år senare, den 9 september 2005, slog Salam Karam, som då var frilansjournalist, i en debattartikel i Expressen larm om att moskén drevs av Muslimska brödraskapet, ”S lierar sig med extremisterna”. Han skriver bland annat: ”Sveriges moskéer tas sakta men säkert över av en politiskt orienterad grupp, Muslimska brödraskapet, där många medlemmar i Sveriges muslimska organisationer har sina sympatier.”

Redan för drygt femton år sedan skriver han: ”Det är allmänt känt bland islamforskare, muslimska debattörer och även imamer i Sverige att Stora moskén och dess församlingar styrs av en liten grupp människor, där flertalet av medlemmarna kommer från arabvärlden. Denna grupp sympatiserar med en politisk orienterad inriktning inom islam som kallas för Muslimska brödraskapet, en organisation som bildades i Egypten i början av 1900-talet och som predikar en strikt form av islam. Muslimska brödraskapet har fördömt terrordåden den 11 september, men rättfärdigar å andra sidan självmordsattacker mot israeler. Organisationen står också den palestinska rörelsen Hamas, som gjort sig skyldig till många brutala terrordåd mot civila israeler, och som har en ideologi som är den nazistiska mycket närstående.”

Vidare: ”Denna elit tillåter inte förekomsten av annat tänkande på våra moskéer, och muslimer som inte har sympatier med Brödraskapet utesluts från moskéernas ledarskap, eller motarbetas, bland annat genom mobbning. Personer som har engagerat sig i muslimska organisationer i Sverige och som av rädsla för repressalier vill vara anonyma, har berättat för mig att de har utesluts från moskéorganisationer för sin kritik av Muslimska brödraskapet. Andra har berättat att de har blivit uppringda av moskéledningen och blivit kallade för ’Judar’, underförstått icke-människor” [min kursiv].

Mahmod Khalfi säger i DN-intervjun att han var engagerad innan moskén invigdes år 2000 och att han arbetat där ända sedan dess. Alltså tillhörde han ledningen när Salam Karam skrev sin artikel.

En annan man som tillhörde ledningen var, som nämnts ovan, Mahmoud Aldebe, också han en av svenska Muslimska brödraskapets grundare.

Året efter Salam Karams artikel gjorde Uppdrag granskning 2 maj 2006 ett program om islam och integration där Salam Karam intervjuas och Mahmoud Aldebe får mycket utrymme. Aldebe hade inför valet skrivit ett brev till riksdagspartierna där han krävde särlagstiftning för ”muslimer”. Programmet handlar om Socialdemokraternas nära samarbete med Muslimska brödraskapet. Salam Karam berättar att han efter debattartikeln blev uppläxad av en representant för Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation. Socialantropolog Aje Carlbom medverkar i programmet.

I studiosamtalet efter programmet säger Mauricio Rojas, som då var Folkpartiets talesman i integrationsfrågor, att samhället fegat ur mot de extrema grupperna, att vi måste markera mycket tydligt mot islamisterna och fundamentalisterna. Även Nalin Pekgul deltog i studiosamtalet.

Mellan Fredrik Malms artikel och Magnus Ranstorps Twitter gjorde Evin Rubar 6 december 2009 för SVT Dokument inifrån programmet Slaget om muslimerna där både Aje Carlbom och forskarna Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald medverkar.

Jag har skrivit åtskilligt om Muslimska brödraskapet i Sverige, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har publicerat rapporter om Muslimska brödraskapet i Sverige, forskaren Magnus Norell har skrivit åtskilligt om Muslimska brödraskapet i Sverige, religionsvetaren Sameh Egyptson har skrivit åtskilligt om Muslimska brödraskapet i Sverige.

Nu senast har forskarna Aje Carlbom och Magnus Ranstorp skrivit åtskilliga artiklar, bland annat i Dagens Nyheter, här 9 september 2019 om Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd, som är en del av IFiS, och alla miljoner skattemedel som delas ut till denna demokratifientliga rörelse, och i Expressen 28 oktober 2019 här.

Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren har fortsatt att skriva om denna skandal i bland annat Expressen 8 september 2020 här, ”Ska miljoner fortsätta gå till fusk, judehat och islamism?” och 23 september här, ”Skattepengar ska inte finansiera islamism”.

All denna information om demokratifientliga, kvinnofientliga, judefientliga och homofientliga Muslimska brödraskapets svenska gren sopar agendasättande Peter Wolodarski diktatoriskt under mattan och ger detta lilla samhällsomstörtande kotteri, finansierat med skattemedel, DN:s, och därmed ägarfamiljen Bonniers, helhjärtade stöd.

18 mars 2021

Mona Lagerström fil dr

 

Annika Strandhäll (S). Du är lika mycket patriarkatets hängivna kvinnliga stöttepelare som din partikollega Anna Ardin. Sopa rent framför egen dörr och stryp skattemedlen till Muslimska brödraskapets organisationer Ibn Rushd och Islamic Relief och den vidriga kvinnosyn de prånglar ut innan du lägger dig i andra länders lagstiftning

För drygt ett år sedan utnämndes Annika Strandhäll till Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson med uppdrag att arbeta fram förslag på jämställdhetsområdet inför partikongressen i år och valrörelsen 2022. I det här blogginlägget kritiserade jag hennes fokusering på utlandet och avsaknad av intresse för det som pågår här hemma.

Nu har hon skrivit en ny debattartikel om hur hon ska verka för att EU-medlemsländerna ska kopiera den svenska sexköpslagen, som är en märklig lag. Lagen gör det tillåtet att sälja sex men förbjudet att köpa sex. Var finns den grundlagsskyddade likabehandlingen? Och hur jämställd är lagen?

Därför att det mest frapperande med Annika Strandhälls artikel är att hon inte låtsas om att män säljer sex. Hela artikeln handlar om att kvinnor inte ska behandlas som en vara. Av män. Men män säljer sex. Män köper sex av män. Det kan knappast vara en nyhet för Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson. Behöver inte män också skyddas? Hela artikeln andas ”den lilla hjärndöda kvinnan som behöver skyddas”. Underförstått: lagen är till för att skydda kvinnor som inte vet sitt eget bästa.

Låt mig var tydlig. Det som kallas trafficking är en fasansfull verksamhet. Slavhandel i sexuellt syfte har tusentals år på nacken.

Men prostitution är inte en monolitisk marknad. Liksom överallt i samhället finns hierarkier och maktordningar. Inom prostitutionen finns hela skalan från personer som utnyttjas och som behöver samhällets stöd till personer som utnyttjar sexköparen. Lyxprostituerade kan knappas heller vara en nyhet för Annika Strandhäll.

Var finns engagemanget för alla minderåriga döttrar som i Sverige säljs av föräldrarna och som verkligen behandlas som en vara? Den slavmarknaden borde väl också Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson ha kunskap om? Och en hel arsenal åtgärder för att motverka?

I samband med det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindal, som vägrade gifta sig med den man släkten hade bestämt, publicerade Dagens Nyheter en stort uppslagen artikel söndagen 27 januari 2002 om brudförsäljning, ”Högt pris betalas för ’svensk brud’”. Det står att priset för en dotter kan ligga på 75 000 kronor. Detta är två decennier sedan.

På måndagen publicerades en artikel ”Brudförsäljning utreds”. I ingressen står: ”Uppgiften om unga invandrarkvinnor som säljs till män som vill få komma till Sverige upprör migrationsminister Jan O Karlsson.” Socialdemokratisk minister.

Annika Strandhäll: Vad har ditt parti gjort under de här två decennierna för att få stopp på brudförsäljningen?

Men brudförsäljning är inte det enda som förslavar invandrarkvinnor. Även hemgift kan göra vissa kvinnor till slavar omöjliga att ta sig ur ett äktenskap.

Liberalerna är regeringens samarbetspartner. Partiets ledare Nyamko Sabuni publicerade 2006 häftet Flickorna vi sviker. Om hederskultur i Sverige. Annika Strandhäll. Du har väl läst det häftet?

I häftet finns ett kapitel med rubriken ”Bortgift – en bra affär”. Kapitlet inleds: ”Idag kan en flicka som blir bortgift inbringa i genomsnitt en årslön i hemgift” (s. 39). Nyamko Sabuni skriver: ”I de fall äktenskapet inte håller, är flickans familj skyldig att betala tillbaka hemgiften till maken, oavsett vem som vill skiljas. En stor hemgift gör det omöjligt för flickan att bryta ett äktenskap som inte fungerar. Ibland får hon utstå misshandel och förnedring som hon inte kan anmäla till polisen, eftersom hon inte har råd att låta mannen skilja sig från henne” (s. 39, 40).

Nyamko Sabuni fick ta mycket skit för det häftet när hon blev integrationsminister 2006. Muslimska brödraskapet arrangerade en protestinsamling för att få henne sparkad. Mahmoud Aldebe ensam markerade att han representerade 70 000 protester. Han är en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren. Protestlistan finns inte längre på internet men den här texten står kvar:

Skriv under med fullständigt för- och efternamn – Islam- guiden
www.islamguiden.com › arkiv › protest
RTF
Protest mot utnämning av Nyamko Sabuni till Integrations och Jämställdhetsminister!! Protestperiod: 2006-10-14 – 2006-11-14. Till Sveriges Statsminister …

SVT:s program Existens ställde 20 februari 2007 tjänstvilligt upp och kallade programmet ”Islamofob eller hjälte” där religionsprofessor Mattias Gardell medverkade, naturligtvis med sitt favorituttryck ”islamofobi”.

Hedersförtryck är inte ett förtryck som är en islamisk exklusivitet. Men eftersom Muslimska brödraskapets kvinnosyn är huvudtemat för det här inlägget förvånar det mig att Annika Strandhäll efter ett år som jämställdhetspolitisk talesperson fortfarande inte nämner Muslimska brödraskapets kvinnosyn i sina debattartiklar och vad Socialdemokraterna har för avsikt att få ett slut på det.

Mina fråga: Annika Strandhäll: Vilka förslag tänker du lägga fram på partiets kongress? Du kan knappast ha missat att trion Magnus Ranstorp, Aje Carlbom och Peder Hyllengren i en serie artiklar har kritiserat Folkbildningsrådets finansiering av Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd. Ett studieförbund som prånglar ut den vidriga kvinnosyn jag beskriver i föregående inlägg om Anna Ardin.

En kvinnosyn biträdande professor Aje Carlbom kritiserat i två decennier.

Ditt partis svar på forskarna Ranstorps, Carlboms och Hyllengrens kritik är Mattias Irvings karaktärsmord.

Och du koncentrerar dig på att andra länder ska kopiera svensk lagstiftning.

Så länge du inte tar tag i skattefinansieringen av Muslimska brödraskapets olika föreningar i Sverige och gör upp med deras lagstridiga kvinnosyn har du ingen trovärdighet som jämställdhetspolitisk talesperson. Du placerar dig i gruppen patriarkatets hängivna kvinnliga stöttepelare hand i hand med partikollegan Anna Ardin.

9 mars 2021

Mona Lagerström fil dr

Anna Ardin, Muslimska brödraskapets hängivna kvinnliga stöttepelare, predikar i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm dagen före internationella kvinnodagen

Inget patriarkat i världen, hur brutalt det än är, kan existera utan hängivna kvinnliga stöttepelare. Anna Ardin, sedan många år ledamot i Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation Tro och Solidaritets förbundsstyrelse, är en av dessa hängivna kvinnliga stöttepelare, Muslimska brödraskapets vidriga patriarkat närmare bestämt. Hon visar sin hängivenhet genom att konsekvent använda sig av kollektivordet ”muslimer” och lika konsekvent avfärda all kritik av Muslimska brödraskapet och andra islamistgrupper med att slunga ur sig ”islamofobi”, ”muslimhat”, ”muslimhets”. Inte en enda gång kommer hon med sakliga motargument.

Hon är lika osaklig som Mattias Irving, som jag kommenterar i mitt föregående blogginlägg. Och lika förhäxad och förtrollad av Omar Mustafa som Mattias Irving och lika rabiat försvarare av Muslimska brödraskapets svenska gren. Rabiat är det mest träffande svenska ordet för dessa två socialdemokraters försvar av demokratifientliga Muslimska brödraskapets svenska aktivister. Inga andra ger sig så hänsynslöst på personer som kritiserar Muslimska brödraskapet och andra islamistgrupper.

Här kan man ta del av MB:s kvinnosyn när de hade makten i Egypten och motsatte sig FN:s Kvinnokommission om kvinnors rättigheter 13 mars 2013. De skriver att FN-förslagen strider mot ”Islams etablerade principer, underminerar islamisk moral och slår sönder familjen”. De vänder sig särskilt mot att flickor får full rätt att bestämma sin och sin partners sexuella läggning, ”det vill säga att välja att ha normala eller homosexuella relationer”, att giftermålsåldern höjs, att ungdomar får preventivmedel och att flickor får lära sig att använda dem. De vänder sig mot lika rättigheter för kvinnor som haft utomäktenskapliga förbindelser, lika rättigheter för homosexuella och att sexsäljare ska garanteras skydd och respekt. De vänder sig mot att gifta kvinnor ska få rätten att anmäla den äkta maken för våldtäkt, att kvinnor och män ska få ärva lika mycket med mera med mera.

Jag har i åtskilliga blogginlägg och i min bok Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter gett prov på den kvinnosyn MB propagerar för i sina skrifter på svenska, en kvinnosyn som strider mot svensk lagstiftning. Även Anna Ardin förekommer på flera ställen i min bok, som försvarare av Muslimska brödraskapet.

Svenska kyrkan kallar eventet i Gustaf Vasa kyrka 7 mars för ”Starka kvinnor i musikhögmässa” och betonar särskilt att mässan sker dagen före internationella kvinnodagen och att mässan präglas av ”mycket starka kvinnor och deras gärningar”. Anna Ardin

presenteras så här: ”Författaren Anna Ardin som skrivit verk som ’Politisk och profetisk diakoni’ och nu är aktuell med ’I skuggan av Assange’ gästar som predikant.”

Här är några smakprov på Anna Ardins gärningar:

När Hanna Gadban 2015 publicerade sin viktiga bok Min Jihad. Jakten på liberal islam där hon namnger flera demokratifientliga islamister och islamistgrupper gick Anna Ardin i sociala medier till så hätskt personangrepp att Hanna Gadbans förläggare Christer Sturmark kände sig manad att offentligt försvara Hanna Gadban. Christer Sturmark skriver bland annat: ”Anna Ardin går i sociala medier till storms mot Hanna Gadban. Hon skriver att jag genom att som bokförläggare ge ut hennes bok ’bjuder in rasister att skriva böcker’ och liknar det med att publicera böcker från Sverigedemokraterna. Hon anklagar alltså Hanna Gadban för att vara rasist. Men det räcker inte där. Ardin påstår också att Hanna Gadban har varit ”muslimhetsare”, något som är ett brott (hets mot folkgrupp) i den svenska brottsbalken.”

Lika hätska personangrepp ger Anna Ardin prov på när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2017 publicerade förstudien om Muslimska brödraskapet i Sverige författad av Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani. Anna Ardin kräver att MSB avlägsnar studien från sin hemsida! Och det utan att komma med ett enda sakargument. Här är prov på hennes argumentation 5 mars 2017:

”MSB ger uppdraget till två personer, Aje Carlbom & Magnus Norell, de vet hatar dessa organisationer och en, Pierre Durrani, som själv är/varit extrem på lite olika sätt och var medlem i en av organisationerna på 90-talet som då anses kunna vara garant för att allt i rapporten om hur brödraskapet fungerar överallt och i alla tider stämmer.”

Vidare: MSB ”får ett hopkok av olika vaga indicier och rena lögner baserade på & debattartiklar författarna själva skrivit, påhittade citat från ’arabiska medier’, osv”.

Vidare: ”Så om man beställer falska bevis är det klart att det är svårt att vara särskilt förvånad när det är just det som levereras.”

”Rapporten måste plockas bort och MSB be om ursäkt för själva beställningen OCH bristen på kvalitetskontroll. Om inte kan Justitiedepartementet knappast ha fog för förtroende för ledningen hos MSB.”

Anna Ardin är/var projektledare i Forum – idéburna organisationer med social inriktning där både Ibn Rushd och Islamic Relief ingick/ingår. Här 21 januari 2015 kan man läsa om när studieförbundet Ibn Rushd blev medlem i Forum och hur Omar Mustafa brännmärker ”islamofobi”. Rubriken lyder: ”Omar Mustafa, Ibn Rushd: ’Vi har haft svårt att få politiker erkänna islamofobin’”.

I den här debattartikeln 21 juli 2016 skriven tillsammans med bland andra Omar Mustafa påstår Anna Ardin att de är bäst på att motverka extremism.

Kommer Anna Ardins predikan i Gustaf Vasa kyrka att handla om att älska din nästa och alla människors lika värde?

Tillägg 7 mars:

Så här ”recenserar” Anna Ardin Sameh Egyptsons fakta- och citatspäckade bok Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige, en översättning av hans bok Holy white lies. Muslim Brotherhood in the West ”Case – Sweden”, som 2018 publicerades både på arabiska och engelska 2018:

”Jag undrar varför han gav ut på eget förlag den här gången, och utan korrläsare – ville inte emiraterna betala som med det som gavs ut i Egypten? Och undrar vad han tycker om Sisi, är det en demokratihjälte?”

6 mars 2021

Mona Lagerström fil dr

Ta en dust med mig, Mattias Irving! Din debattartikel i ETC är ett karaktärsmord på Magnus Ranstorp och saknar varje tillstymmelse till sakargument. Du är en av Sveriges mest rabiata försvarare av Muslimska brödraskapets svenska gren. Du påstår dig tala för ”muslimer” medan din artikel i själva verket är ett försvarstal för den lilla kretsen Mussolinis och Hitlers arvtagare

I den här vilseledande artikeln i ETC 4 mars 2021 ”Ranstorps skrämselretorik är en fara för demokratin” beklagar du dig över att Magnus Ranstorp inte accepterar dina inviter att föra en konstruktiv dialog med dig. Bjud in mig så ska jag förhöra dig om dina kunskaper om Muslimska brödraskapet, både den globala rörelsen och den svenska grenen, vars huvudorgan är Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och högsäte stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm.

Jag vill gärna höra mig för om dina kunskaper om MB:s demokratisyn, kvinnosyn och syn på judar samt deras retorik. Det finns flera texter på svenska om IFiS demokratifientliga ideologi, bland annat att de förkastar lagar stiftade av människan, att ”muslimer” i Sverige ska vara underställda det parallella rättssystemet sharia, att kvinnan är underställd mannen, att det är kvinnans plikt att bära hijab och bara visa händerna och ansiktet offentligt.

Ordet plikt i religiösa sammanhang strider mot religionsfriheten.

Jag vill höra mig för om vad du vet om namnen i MB:S innersta kärna och vilka ledande positioner de haft i alla de svenska föreningar de cirkulerar i.

Jag vill gärna höra mig för om dina kunskaper om hur MB rekryterar medlemmar och hur dessa presumtiva medlemmar i åratal utsätts för systematisk indoktrinering tills deras ursprungliga personlighet har upplösts och de blir MB:s robotar. Inte vem som helst kan anmäla sig som medlem. Medlemmarna handplockas, innan de drillas.

I snart hundra år har MB finslipat sina metoder och sin retorik i syfte att nå sitt långsiktiga mål – en världsomspännande teokrati styrd av deras tolkning av sharia.

De vet hur de ska skaffa sig verktyg som gör grovarbetet åt dem. Omar Mustafa var initiativtagare till föreningen Hjärta.

Mattias Irving: Du och Anna Ardin har utsatts för Omar Mustafas förförelsekonster. Han har förtrollat er genom att ljuga er rakt i ansiktet och påstå att han representerar ”muslimer”. Han har en hög grad inom MB:s svenska gren. Han är handplockad. Och drillad.

Du avslöjar att du är MB:s lydiga redskap varje gång du skriver kollektivordet ”muslimer”, ”vanliga muslimer”, ”muslimska rösterna”. Det har tillsammans med begreppet ”islamofobi” varit MB:s mest framgångsrika retorik att påstå att de representerar ”muslimerna”, trots att de enbart representerar en liten demokratifientlig krets med en totalitär ideologi som bör avskiljas från islams trosfränder i Sverige och pariastämplas på samma sätt som Nordiska motståndsrörelsen.

Islamisterna Hizb ut-Tahrir är öppna med att de är en demokratifientlig rörelse. MB är lika demokratifientlig men ljuger om det. Hizb ut-Tahrirs grundare var från början medlem i MB.

MB har, först med hjälp av Saudiarabiens oljedollar och numera med hjälp av Qatar, sedan 1970-talet gett islam ett dåligt rykte i hela världen och förstört för islams trosfränder i hela världen.

Förutom ditt karaktärsmord på Magnus Ranstorp, ger du dig på Aje Carlbom och Magnus Norell. Alla tre är vetenskapligt skolade. Du sågar Försvarshögskolan. Du sågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och repeterar MB:s kritik av förstudien om Muslimska brödraskapet i Sverige. Du lyfter fram religionsvetarnas kritik. Jag har i flera inlägg skrivit om universitetens totalhavererade islamutbildning.

Hela din artikel är ett skamgrepp på forskare som värnar om det demokratiska styrelseskicket och som i åratal försökt väcka opinion för den demokratifientliga rörelse i Sverige som år efter år finansieras med skattemedel.

Låt det stå fullständigt klart: studieförbundet Ibn Rushd har organisatoriska kopplingar till Muslimska brödraskapet. Du skriver ”det muslimska studieförbundet Ibn Rushd”. Den korrekta benämningen är: Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd.

Mattias Irving. Du är en begåvad skribent. Det är sorgligt att du inte använder din begåvning till att främja demokratin i Sverige. Vakna upp ur din förtrollning. Omar Mustafa har fört dig bakom ljuset.

Ta en dust med mig.

5 mars 2021

Mona Lagerström fil dr

Men snälla försvarsminister Peter Hultqvist, vet du inte vilka samarbetspartners Socialdemokraterna har sedan minst två decennier tillbaka? Talar du aldrig med Peter Weiderud, Carin Jämtin, Anna Ardin eller Mattias Irving i Tro och Solidaritet, partiets religiösa sidoorganisation, om det nära samarbetet med det högerextrema Muslimska brödraskapet?

Försvarsminister Peter Hultqvist: Du skriver i debattartikeln 27 februari 2021 i Expressen ”Högerextremismen går inte att tämja”. Varför fortsätter då Socialdemokraterna att skänka hundratals miljoner skattekronor till Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och alla dess utväxter, exempelvis studieförbundet Ibn Rushd och välgörenhetsorganisationen Islamic Relief, trots den allvarliga kritik som i åratal både utomlands och i Sverige riktats mot denna högerextrema rörelse? Du vet väl om att den är terroristklassad i flera länder?

Gäller din befattning som försvarsminister enbart försvar av Sverige från militära angrepp som kommer utifrån? Ingår det inte i din befattning att hålla dig à jour med forskning som bedrivs av Försvarshögskolan och som gäller allvarliga hot inne i Sverige mot den svenska demokratin?

Har du aldrig hört talas om docent Magnus Ranstorp, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS)?

Läser du inte hans Twitterkonto? Har du läst det här inlägget från 25 februari och lyssnat på vad han säger i Trygghetspodden om Islamiska förbundet och kopplingen till Muslimska brödraskapet?

Han ger i podden ytterligare ett bevis på IFiS organisatoriska koppling till Muslimska brödraskapet. Så här skriver han 26 februari på Twitter: ”När Reinfeldt sitter i Stockholmsmoskén 2007 & träffar IFiS om hantering av krisen kring Vilks och Nerikes Allehanda koordinerar IFiS samtidigt sin respons med Muslimska brödraskapets högsta ledarskap baserad i Qatar, Yousef al-Qaradawi, och ’International Support Organisation’.”

Har du sett någon av alla de dokumentärer på olika språk och läst de artiklar på olika språk om Muslimska brödraskapet som Magnus Ranstorp twittrat om i åratal?

Har du läst de kritiska artiklar han tillsammans med Försvarshögskolans analytiker Peder Hyllengren och Malmö universitets biträdande professor Aje Carlbom har skrivit om studieförbundet Ibn Rushd?

Har du haft ett samtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om deras rapporter om Muslimska brödraskapet i Sverige? Den första redigerad av dr Magnus Norell och författad i samarbete med Aje Carlbom och den tidigare medlemmen i MB Pierre Durrani? Eller den här av Aje Carlbom?

Har du läst Sameh Egyptsons bok på engelska: Holy white lies. Muslim Brotherhood in the West ”Case – Sweden” (2018) eller del 1 av den på svenska: Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige (2020)?

Har du läst min bok Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter (2018)?

Eller intar du samma hållning som Muslimska brödraskapets två mest rabiata försvarare i Sverige, Anna Ardin och Mattias Irving, som inte har ett enda sakargument bara infama påhopp om ”islamofobi” så snart kritik riktas om IFiS och dess utväxter, som exempelvis det här av Anna Ardin 2 februari: ”Magnus Ranstorp borde granskas som makthavare. Kollar någon ens källor på hans hissnande påståenden om ’farligheten’ hos de många progressiva organisationer han pekar ut?”

Eller det här av Mattias Irving 2 februari: ”Det är surrealistiskt att Sveriges mest mediala terrorexpert ger sig på oss nån gång i månaden, och har så gjort i många års tid nu. Han har vägrat gå med på att ses och prata om sin kritik mot oss. Han föredrar att hetsa på Twitter. Känns ärligt talat rätt olustigt.”

Tro och Solidaritet har skrivit ett inlägg, som bara kan betecknas som fake news, om det samarbete med Muslimska brödraskapet som Sameh Egyptson offentliggjorde i den här debattartikeln i Göteborgs-Posten 29 januari 2014 och som Peter Weiderud besvarar med lögner 30 januari 2014. Weiderud skriver bland annat: ”Jag betraktar Muslimska Brödraskapet som islamistiskt. Islamofacism är för mig ett nytt begrepp. Socialdemokrater för tro och solidaritet tar ställning mot våld och förordar alltid politiska lösningar på konflikter, i Egypten precis som i övriga delar av världen. Det har fått mig att förhålla mig kritisk både till Muslimska Brödraskapet och militärens maktövertagande med våld.”

Vidare: ”Däremot har vi, som jag förklarat, inget samarbete med islamister eftersom vi ser dem som våra politiska motståndare.”

Så varför får de då år efter år miljontals skattekronor?

Fascism
Fascism är vad den italienska fascistledaren Benito Mussolini förklarade att fascism är och hur han själv agerade, inte vad Henrik Arnstad säger att en forskare 1991 säger att fascism är.

Anna Ardin, Mattias Irving och Peter Weiderud använder felaktigt kollektivordet ”muslimer” när de i själva verket försvarar islamister, eller med ett mer korrekt begrepp islamofascister.

I det här blogginlägget förklarat jag kortfattat varför Muslimska brödraskapet är en islamofascistisk rörelse, en karbonkopia av Benito Mussolinis fascism, både som han förklarade fascism som lära och hur han implementerade fascismen i Italien mellan 1922 och 1943. En liten klick islamofascister cirkulerar i ledande ställning i IFiS olika föreningar. Jag namnger den innersta kärnan och visar foton på dem.

Peter Hultqvist: Lär dig namnen utantill. De är fiender till det demokratiska styrelseskicket och har i decennier finansierats med skattemedel. Du borde ge Försvarshögskolan i uppdrag att utreda dessa namn och hur många hundratals skattemiljoner de med sitt hyckleri att de organisatoriskt inte är knutna till Muslimska brödraskapet och att de representerar landets ”muslimer” har tillskansat sig.

De ska ha samma pariaställning som Nordiska motståndsrörelsen (NMR). De ska skiljas ut från islams trosfränder på samma sätt som NMR skiljer ut sig från svenskarna. De är en liten skara islamofascister som bara representerar sig själva. Deras högkvarter är Stora moskén på Medborgarplatsen i Stockholm.

Och så till dina råd till demokratiska partier, som jag citerar i sin helhet, och som du borde rikta till ditt eget parti:

Några rimliga förhållningssätt för demokratiska partier borde vara:

  •  Aldrig acceptera ett förhållningssätt som bygger på att konsekvent och svepande göra olika grupper av svenska medborgare till syndabockar som ett sätt att lösa olika samhällsproblem.
  •  Aldrig acceptera en politisk linje som medvetet syftar till att separera olika grupper av svenska medborgare från varandra.
  •  Aldrig acceptera att i den politiska retoriken medvetet försöka fördjupa klyftor som bygger på ras, religion eller kultur.
  •  Aldrig acceptera smygande processer där ett öppet demokratiskt samhälle stegvis drivs i en allt mer auktoritär riktning.
  •  Aldrig acceptera de anonyma påhoppen, hatet och de desinformativa metoder som de högerextrema använder i sociala medier.

Du ger en exakt beskrivning av det marxistiska akademiska nätverket Antirasistiska Akademins (ArA:s) agerande. Muslimska brödraskapets högerextremister har krokat arm med dessa vänsterextremister. ArA har lärt MB:s andra generation högerextremister att skilja på landets befolkning utifrån hudfärg, “vit” hudfärg är roten till allt ont i Sverige.

De två högerextremisterna, eller mer korrekt, islamofascisterna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, som stämt din partikollega Ann-Sofie Hermansson för förtal, är exempel på denna andra generation som gör exakt det du rabblar upp som förkastligt. Och som i åratal finansierats med skattemedel.

Peter Hultqvist. Du kastar sten i glashus. Fråga dig om du verkligen är rätt person att vara Sveriges försvarsminister.

27 februari 2021

Mona Lagerström fil dr

Malin Novén, Ibn Rushds distriktschef Västra och Södra: Du utnyttjas hänsynslöst av Mussolinis och Hitlers arvtagare

Nu har Göteborgs stad fattat beslut att inte ge bidrag till Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd. De fattade ett sakligt beslut, precis som du efterlyste i ditt debattinlägg i Altinget 18 februari 2021 ”Kommuner måste fatta sakliga beslut”. Men din uppfattning om sakliga beslut strider mot just saklighet.

Även din debattartikel i Göteborgs-Posten 23 februari 2021 ”Helt fel att stoppa bidrag till Ibn Rushd” är full av sakfel.

I den här artikeln i Skurupsposten 18 oktober 2019, ”Därför lämnar kommunens höjdare sina uppdrag”, förklarar du varför du lämnade Skurup: ”Malin Novén, tidigare arbetsmarknadssamordnare och integrationsstrateg i Skurup, valde att lämna sitt uppdrag i somras. Hon berättar att förändringar i kommunens värdegrund låg bakom beslutet. Det var bland annat polisanmälan mot ensamkommande barn som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta. – Det började ske förändringar i politiken som styrde arbetet från att verka inkluderande.”

Ibn Rushd verkar inte inkluderande, Ibn Rush är en separatistisk förening.

Malin Novén, du lämnade Skurup för att bli Mussolinis och Hitlers arvtagares ansikte utåt.

Du påstår att ”forskningen fastslår” att det saknas belägg för att det skulle finnas ”antidemokratiska strömningar inom Ibn Rushd eller kopplingar till det Muslimska Brödraskapet”. Du hänvisar till den skamlöst vinklade utredningen som studieförbundet Bildas tidigare förbundsordförande professor Erik Amnå presterade och som jag anser bör rivas i småbitar.

Det är ställt utom allt rimligt tvivel att Ibn Rushd har organisatoriska band till Muslimska brödraskapet. Bland annat redovisar Sameh Egyptson, knuten till Lunds universitet, i boken Holy white lies att grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige, bland andra Chakib Benmakhlouf, Mostafa Kharraki, Mahmoud Khalfi, Mahmoud Aldebe, Ahmed Ghanem, under ett möte 21 augusti 2001 grundade Ibn Rushd och att det i stadgarna som skickades in till Skatteverket tydligt beskrivs kopplingen till Islamiska förbundet (s. 123, 124).

Du använder samma nedlåtande kommentarer för att avfärda seriösa forskare som Ibn Rushd är kända för när du skriver ”Raljanta debattartiklar”. Ta biträdande professor Aje Carlboms och Försvarshögskolans docent Magnus Ranstorps och analytikern Peder Hyllengrens seriösa artiklar om Ibn Rushd på allvar.

Du använder det vilseledande kollektivordet ”muslimer” när du hänvisar till Ibn Rushds verksamhet. Det är lika frånstötande som om du skulle påstå att Nordiska motståndsrörelsen representerar alla rotsvenskar. Ibn Rushd representerar enbart Muslimska brödraskapets aktivister. Och du är numera en del av denna högerextrema, för att inte säga fascistiska rörelse. I mitt föregående blogginlägg jämför jag den italienska fascistledaren Benito Mussolinis text om fascismens doktrin med en text av Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna. Mussolini sa: ”Allt i staten, ingenting emot staten, ingenting utanför staten”. Muslimska brödraskapets lära är: ”Allt i islam, ingenting emot islam, ingenting utanför islam”.

Banna skrev mängder med texter. Hans totalitära tolkning av islam återfinns i otaliga häften på svenska, flera sammanställda av Mostafa Malaekah och Mahmoud Aldebe.

Muslimska brödraskapet är dessutom en extremt judefientlig global rörelse. Ibn Rushd har åtskilliga gånger bjudit in talare med en judefientlig retorik, talare som ingår i Muslimska brödraskapets globala nätverk och som Ibn Rushd känner mycket väl.

Ibn Rushd Västra har stöd av Vänsterpartiet. Den 22 februari skriver Daniel Bernmar, Vänsterpartiets oppositionspolitiker i Göteborg, på Twitter: ”Den djupt rasistiskt drivna kampanjen mot Ibn Rushd kommer till ett slut imorgon. Allt tyder på att det lilla högerstyret tillsammans med andra partier kommer avslå studieförbundets bidrag efter ett år av karaktärsmördande och häxjakt.”

Att vänsterextremister och högerextremister samarbetar i Sverige illustreras även av att Vänsterpartiet i Göteborg lät Mostafa Malaekah utnämnas till nämndeman för partiets räkning enligt Kommunfullmäktiges handling 2019 nr 30. Där står: ”22. Till nämndeman i Göteborgs tingsrätt i stället för Claes Theliander (V) för tiden t o m 2019 utse Mostafa Malaekah (V).”

Mostafa Malaekahs texter är högerextrema, de är demokratifientliga, kvinnosynen är vidrig. Hans texter, vars innehåll är standardgods inom Ibn Rushd, låter påskina att det bara finns en tolkning av islam, den han beskriver och som ska styra individens liv och staten in i minsta detalj. Notera detta: styra staten.

Notera också att Mostafa Malaekah i sina häften konsekvent framställer sharia som ett parallellt rättssystem som gäller ”muslimer”. Förklara det demokratiska i det.

Ibn Rushd är en totalitär politisk rörelse med en global teokrati som det långsiktiga målet. De har satt lögnen i system. Det håller inte längre.

Malin Novén: Du är ute på hal is när du i artikeln i Altinget skriver: ”Samtidigt visar Ibn Rushd varje dag att man kan vara en aktiv del av arbetet med demokrati och jämställdhet i Sverige med islam som värdegrund.”

Vilken islam? Det finns mer än en tolkning, det måste du väl ändå ha lärt dig under ditt arbete som integrationsstrateg i Skurup.

Se dig i spegeln. Du är utnyttjad, hänsynslöst utnyttjad av Mussolinis och Hitlers arvtagare.

24 februari 2021

Mona Lagerström fil dr

Hurra, nu är det 1 februari igen! Internationella shariadokets dag (tidigare kallad Internationella hijabdagen)! Den nionde i ordningen sedan 2013. Vi, den svartbruna förtruppen, Mussolinis och Hitlers stolta arvtagare, välkomnar alla kvinnor att i solidaritetens namn drapera sig i Muslimska brödraskapets uniformspersedel

Jodå, vår högt ärade grundare Hassan al-Banna (1906–1949), som etablerade Muslimska brödraskapet 1928 i Egypten, hade kontakt med både Benito Mussolini och Adolf Hitler, som han beundrade kolossalt, vilket vi återkommer till. Först lite om shariadoket eftersom det ju är shariadokets dag. Även om Internationella shariadokets dag är en strålande inrättning vill vi betona att det inte står någonstans i Koranen att kvinnor ska täcka håret. Det är på vårt initiativ som kvinnor och småflickor i dag världen över bär just shariadoket.

Vi vill ha kredd.

Tror ni oss inte så titta på det här klippet från 1966 där Egyptens brutala diktator Gamal Abdel Nasser (d. 1970), samma år som han lät avrätta vår stora shariaideolog Sayyid Qutb (1906–1966), berättar för en skara anhängare att det första Muslimska brödraskapets nya ledare ville att han, alltså Nasser, skulle göra när Nasser, med vår medverkan, tagit makten 1952 i Fria officerarnas kupp och störtat kung Farouk var att Nasser då de träffades 1953 för att diskutera ett samarbete skulle stifta en lag att alla kvinnor måste bära hijab utomhus och åhörarna inte förstod vad Nasser sa utan han fick översätta till sjal. Sedan var de oförskämda nog att skratta och ropa att den nya ledaren själv kunde ta på sig en. Nasser sa att han svarade, att eftersom ledaren inte kunde få sin dotter, som läste medicin, att ta på sig en sjal, hur förväntade han sig då att Nasser, ensam, skulle kunna få 10 miljoner kvinnor att bära sjal? Ännu mer skratt.

Vi återkommer till bruket av ordet hijab, som är en arabisk variant av ordet purdah på Indiska halvön och som betyder förhänge, avskildhet. Vi föredrar beteckningen shariadoket framför hijab eftersom vi jämför plagget med nunnedoket. Jämförelsen med nunnedoket har vår broder Mostafa Malaekah skrivit om i flera dokument på svenska som finns på internet och i varenda moské i Sverige. Små behändiga häften som får plats i fickan. Vi vill med shariadokets speciella stuk markera var i världen vår religion har sitt upphov. Se exempelvis denna bild på vår högt värderade syster Helena Benaouda Hummasten, finländsk konvertit, som gjort en enastående insats när det gäller spridningen av shariadoket i Sverige. Ingen kan missta sig på varifrån vi hämtat inspiration.

Som nämnts så står det ingenstans i Koranen att kvinnor ska täcka håret. Människor har i alla tider anpassat klädseln till rådande väderlek på platsen. Islam uppstod på den Arabiska halvön och den består av öken, öken, öken. Ingen vettig beduin gav sig ut i öknen utan att skydda sig mot sandstormarna, man som kvinna. Islam är en uppenbarelsereligion. Enligt den islamiska traditionen nedsände Allah Koranen styckevis och delt till profeten Muhammed (570–632) via ärkeängeln Gabriel med början när Muhammed var fyrtio år och tyckte kanske inte att det var nödvändigt att tala om för en vuxen man vilka huvudbonader som passade sig bäst för ökenvädret, särskilt som Muhammed innan han blev profet enligt traditionen ska ha arbetat som ledare för kamelkaravaner i första hustrun Khadidjas handelsföretag i Mekka.

För att riktigt demonstrera att det är vi som, med hjälp av saudiska oljepengar, har spridit shariadoket över hela världen sedan 1970-talet ger vi en liten historisk tillbakablick. Hur kvinnor och män har klätt sig under årtusendena skiftar från region till region och från århundrade till århundrade. Arkeologerna är nyckeln till äldre tiders seder och bruk. Det är arkeologerna som gräver fram hur folk för över tre tusen år sedan bodde, hur de klädde sig, prydde sig, brev regenterna skrev till varandra på lertavlor, lagar som nertecknades på lertavlor med mera med mera. Det är just det som hände för tre tusen år sedan som är viktigt när det gäller lagstiftad beslöjning av kvinnor. Här är till exempel den år 1912 framgrävda bysten av Nefertiti, drottning i Egypten på 1300-talet fvt.

Egyptiska kungligheter bar kronor av olika slag, som den magnifika kronan Nefertiti bär. Både män och kvinnor ska ha rakat av håret för att hålla lössen borta och bar peruker, särskilt det övre skiktet. Det är oftast de välbärgade skikten som lämnar spår efter sig. Bilder från det gamla Egypten visar att män och kvinnor bar ungefär samma kläder och huvudbonader och att kvinnor inte döljer ansiktet.

Ungefär två hundra år efter Nefertiti regerade den assyriska krigarkungen Tiglatpileser I (1114–1076 fvt) i området som kallas den bördiga halvmånen (Mesopotamien mellan floderna Tigris och Eufrat, nuvarande Irak). Hans lagsamling heter Medelassyrisk lag (MAL). Tiglatpileser är upphovet till den första kända kodifierade lagen, MAL § 40, om kvinnors beslöjning, en lag som gör skillnad på ärbara kvinnor och icke-ärbara och det är den lag man kan säga är föredömet för shariadoket som vi har promotat via vår framgångsrika global modest fashion industry, tack vare Islamic finance som broder Ahmed al-Najjar är upphovet till och som har sin begynnelse i Egypten 1963, alltså redan under Nassers tid, fast då hemligt förstås och när det uppdagades att vi låg bakom banken stängdes den ner. Men år 1976 övertalade Najjar en saudisk prins att satsa på vår finansidé och prinsen la grunden till islamisk finans med banken Faisal Islamic Bank of Egypt (FIBE) som gjorde det möjligt för oss att sprida vårt budskap och spela en central roll i islamiseringen av Egypten och grannländerna och sedan resten av världen och med shariadoket som det yttre tecknet på framgångarna.

Vi vill ha kredd.

Lertavlorna som beskriver Medelassyrisk lag (MAL) grävdes fram av Tyska orientsällskapet i början av 1900-talet i Assyriens huvudstad Assur och finns på Vorderasiatisches Museum i Berlin. Här visar vi den lite skadade lertavlans båda sidor.

Den österrikisk/amerikanska kvinnohistorikern Gerda Lerner diskuterar i The creation of patriarchy (1986) § 40 och menar att uppdelningen i beslöjade ärbara och obeslöjade icke-ärbara kvinnor har med prostitutionens framväxt i Mesopotamien att göra och att det blev viktigt att utomhus visa skillnaden. Vi går inte närmare in på tempeltjänarinnornas heliga sexverksamhet. Runt 1500 fvt ska prostitutionen ha varit väl etablerad och en möjlig inkomstkälla för de fattigas döttrar, säger Lerner. I takt med att den förmögna klassen befäste sin ställning blev döttrarnas oskuld en riktig skattkammare för familjen, som alltefter sin plats i den sociala hierarkin kunde bestämma brudprisets storlek. Enligt mesopotamisk lag redan före MAL tillhörde en kvinnas fortplantningsorgan mannen (den äkta mannen, fadern eller annan manlig släkting). MAL § 40 gjorde det till ett brott mot staten att antasta en beslöjad kvinna eftersom mannens rättigheter var lagstadgade. Att antasta en beslöjad kvinna innebar att mannen drabbades om hans hustru eller dotter eller kvinnlig släkting under hans beskydd antastades. Fanns det ingen man så fanns det heller inget brott.

En icke-ärbar kvinna, alltså en prostituerad eller slavinna, kunde släpas till domstol om hon var beslöjad utomhus eftersom hon försökte dölja sin sociala ställning. Slavinnor kunde ha synliga tatueringar. Straffet för icke-ärbara kvinnor som låtsades att de var ärbara var hårt. Rätten hällde beck över den prostituerade kvinnan som måste raka av sig håret för att få bort becket och kunna börja arbeta igen. Straffet för en slavinna var ännu hårdare, rätten skar av hennes öron. Ärbara kvinnor som inte var beslöjade straffades inte. Men de kunde ju riskera att bli antastade.

Det sägs att Koranens sura 33, vers 59, ”Profet, säg till dina hustrur och döttrar och de rättrognas kvinnor att de svepa sina kläder omkring sig! Det är det bekvämaste sättet för dem att bliva igenkända, så att de ej förorättas”, nedsändes till Muhammed efter det att några av hans hustrur i sommarhettan, och kanske av påträngande naturbehov, gått lättklädda utanför moskéområdet till en lämplig plats att uträtta sina behov hade blivit antastade i tron att de var prostituerade. Suran är från Muhammeds tid i Medina eftersom det står hustrur i pluralis. I Mekka var han, enligt den islamiska traditionen, enbart gift med Khadidja och där fanns inget moskéområde. Att täcka sig innebär här att svepa ytterplagget jilbab om sig.

Seden att enligt Tiglatpilesers lag dölja ansiktet spred sig och gav upphov till mängder med kulturella variationer som kunde förvandlas till religiösa normer. Handelsförbindelserna var livaktiga. På de områden som nu ingår i Förenade Arabemiraten vid Persiska viken fanns runt Tiglatpilesers tid, förutom alla nomadstammarna, skickliga båtbyggare och köpmän som bedrev handel med Mesopotamien, berättas det i TV-dokumentären Emiratens rika historia. Det har arkeologer slagit fast. Det pågår omfattande arkeologiska utgrävningar i Förenade Arabemiraten, till skillnad från i Saudiarabien. Här är ett foto på hur emiratkvinnor kunde dölja ansiktet. Det svarta floret har stora likheter med sorgflor som västerländska änkor kunde bära vid begravningar.

Så här kan en emiratkvinna se ut i dag, det vill säga inte skilja sig från exempelvis Helena Benaouda Hummasten.

Vår grundare Hassan al-Banna

var en varm anhängare av kvinnors anständiga klädsel. Han såg med avsmak på de europeiska kvinnornas vulgära halvnakna uppenbarelser, kvinnor som blev fler och fler i Egypten och lockade egyptiska kvinnor att apa efter dem. Liksom överallt i världen var klädseln en statusfråga. Ju högre status en familj hade i Egypten desto mer täckta var familjens kvinnor och desto mer hölls de inomhus, oberoende av om de tillhörde den judiska, kristna eller islamiska religionen. Visade de sig utomhus var de täckta i svarta sjok från topp till tå som dolde alla kvinnliga former och ansiktet betydligt mer strängt än emiratkvinnorna på bilden ovan. Sedan fanns det ju de familjer som kallade sig progressiva, de som ville likna européerna. Deras kvinnor gick barhuvade på universiteten, ja, som den nya ledarens dotter som läste medicin och som Nasser gjorde narr av i det där talet. Enligt källorna kunde man på universiteten se vilka som tillhörde systrarna på den vita sjalen de bar.

Systrarna var betydligt färre än de manliga bröderna på universiteten. I rörelsens begynnelse pågick faktiskt en diskussion om systrarna skulle vara beslöjade eller inte. Det står ju inte i Koranen och Koranen är vår lag. Ordet hijab kopplas inte i Koranen till kvinnors hår. Det gör i stället ordet khimar som betyder sjal. Hijab används i Koranen som beteckning på avskildhet, exempelvis i sura 33, vers 53, där troende, när de behöver vända sig till profetens hustrur för att be om något, uppmanas tala till dem från andra sidan ett förhänge.

Islamiska rättsexperter har aldrig hävdat att kvinnor enligt Koranen ska dölja ansiktet och leva i avskildhet, säger forskaren Gertrud Stern. Korantolkarna däremot, som ju bodde i Bagdad, där seden att beslöja ärbara kvinnor funnits i ett och ett halvt årtusende, har haft en annan uppfattning. Tyvärr finns inga arkeologiska fynd som ger oss påtagliga bevis på hur kvinnor var klädda på Arabiska halvön under Muhammeds tid. Inga arkeologiska fynd alls från Mekka eller Medina så som från gamla Egypten och Mesopotamien. Och numera Förenade Arabemiraten. De exemplar av Medinas författning som skrevs när Muhammed flyttat dit från Mekka finns inte i original och är därför inget arkeologiskt säkrat fynd som går att datera till 622 och har därför inte den tyngd arkeologiska fynd har.

På 1970-talet började det hända saker i frågan om kvinnors beslöjning. Vi fick stor hjälp från Indiska halvön av journalisten och den vassa shariaideologen Sayyid Abu al-Ala Mawdudi

(1903–1979) som år 1941 grundade Jamaat-e-Islami, en systerorganisation till oss. Redan 1935 skrev han en serie artiklar om kvinnans natur och kvinnans plats i hemmet som han sammanställde och publicerade i en bok 1939 på urdu. År 1972 publicerades en engelsk översättning som fick titeln Al-Hijab Purdah and the status of woman in Islam. Här förstår man att hijab betyder samma sak som purdah, att kvinnor ska hålla sig inomhus och inte göra något väsen av sig och om de nödvändigtvis måste gå utanför hemmet ska så lite som möjligt av dem synas.

Mawdudis bok blev en stor framgång i Indien och Pakistan (som bildades 1947 efter Indiens delning). Boken trycktes i nya utgåvor tretton gånger enligt översättarens Introduktion 1972 och ska ha influerat mängder med människor i den indisk/pakistanska bokläsande befolkningen om de gudomligt sanktionerade naturlagarna som definierar relationen mellan män och kvinnor och bevisar hur fel Väst har med sin jämställdhet mellan könen. Det står att den arabiska versionen som trycktes i Damaskus i början av 1960-talet fick titel Al-Hijab och att den blev en riktig ögonöppnare i Mellanösterns länder. Den engelska utgåvan ska ha tryckts 20 gånger meddelas det i den engelska publikationen 2011. Där står också att talibanerna i Afghanistan har tagit till sig Mawdudis visdomsord om naturlagarna. Numera finns boken tillgänglig i sin helhet även på olika internetsidor.

Jamal Badawi, en höjdare inom Muslimska brödraskapet i Nordamerika, publicerade i början av 1970-talet en variant av Mawdudis bok som blev en storsäljare.

Purdah var i Indien liksom i Egypten en statusfråga oberoende av familjens religion. Ingen mans blick fick falla på en kvinna. Så här kunde det se ut i furstendömet Hyderabad som Mawdudi levde i då han skrev sina artiklar. Bilden till höger visar den täckta vagn som kvinnor förväntades gömma sig i när de behövde lämna hemmet.

Hassan al-Banna och Sayyid Mawdudi var lika upprörda över det tilltagande västerländska inflytandet i deras länder, särskilt vad det gällde kvinnors och mäns ställning och det gudlösa väst. Men det fanns två västerländska ledare de uppskattade, Benito Mussolini och Adolf Hitler. Eftersom Egypten var ett brittiskt protektorat och furstendömet Hyderabad var under brittiskt styre fick händelserna i Europa under mellankrigstiden och andra världskriget en direkt inverkan på deras två länder. Och nu gör vi ett litet avsteg från shariadoket och visar hur nära kopplad vår lära är med Mussolinis fascistiska lära. Detta med anledning av händelserna 6 januari i Washington DC då en mobb tog sig in på Capitolium och som fått Socialdemokraterna att i korus stämpla SD som fascister och låtsas att vi inte existerar, trots vårt nära samarbete med Socialdemokraterna sedan 1990-talet. Det var droppen.

Vi vill ha kredd.

Vi tackar dig Henrik Arnstad för att du med sådan framgång har utmålat SD som fascister. Du har varit nyttig. Du har spelat rollen som bergatrollet Dovregubben i den norska dramatikern Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt (1867), han som ville rispa Peer i ögat så att blicken förvändes och verkligheten blev den förskönande verklighet han ville se. Du placerades oss i skuggan, satte strålkastarljuset på SD och lyckades förvända statsminister Stefan Löfvens blick, landets övriga politiker och merparten av landets journalistkår, inklusive public service, och fick dem att tro att SD undergräver landets demokrati. Men uppriktigt sagt, vi ligger långt långt till höger om SD. Vi är Mussolinis arvtagare, vi är den verkliga ultrahögern. Och vi samarbetar med Socialdemokraterna.

Vi vill ha kredd.

Men som sagt, vi tackar dig Henrik. Tack vare dig har vi fått hundratals sköna skattemiljoner att bygga upp vår svenska verksamhet med. Så fort SD kommer med ett förslag att dra in pengar till vår verksamhet, exempelvis vårt studieförbund Ibn Rushd, sluter sig de andra partierna samman och röstar ner SD. Du har varit nyttig, men du har inte forskat om oss. Vi återkommer strax till forskarna som fördjupat sig i vår verksamhet och verkligen kan den.

Innan vi kommer till dem vill vi passa på att tacka religionsprofessor Mattias Gardell. Du har också varit nyttig med din energiska desinformation och anklagelser om islamofobi. Ha, ha att Stefan Löfven och kompani gått på att vi skulle vara ”islamdemokrater” i stil med Europas kristdemokrater. Men nu vill vi ha kredd. Vi har hoppat ut från den trojanska trähästen som du har vaktat i så många år när du hävdat att du talar för ”muslimerna” fast du enbart har fört vår talan. Och som du vet är vi ju en liten grupp, vi shariapolitiska extremhögern, eller islamofascisterna, vi som har vårt högsäte i stora moskén på Södermalm i Stockholm. Socialdemokraternas samlade twittringar och debattartiklar efter Capitoliumdebaclet med fokus på SD har gått vår ära för när och fått oss att hoppa ur trähästen. SD är småpotatis. Vi tackar dig Mattias. Men du har gjort ditt.

Vi vill ha huvudrollen inför valet 2022. Därför följer vi ex-broder Mahmoud Aldebes

exempel när han i den här repliken i Aftonbladet 1 maj 2013 i samband med att broder OmarMustafa som har en hög grad inom Muslimska brödraskapets svenska gren, efter en vecka tvingades lämna Socialdemokraternas partistyrelse som han valts in i som suppleant, frågar Islamiska förbundet (IFiS): ”Varför förnekar ni samröret med Muslimska brödraskapet?”. Omar Mustafa var då ordförande i IFiS. Han efterträdde Abdirizak Waberi när Waberi valdes in i riksdagen för M 2010. Ex-broder Aldebe skriver om vad han var emot inom rörelsen: ”Jag var också emot det dubbla budskapet gentemot allmänheten. I interna diskussioner sågs demokrati, jämlikhet och yttrandefrihet på med stor motvilja. Men offentligt talade man om respekt för den andre och tolerans mot oliktänkande.”

Vi har hoppat ut ur trähästen och lagt de dubbla budskapen bakom oss och vill förklara varför vi är Mussolinis arvtagare genom att göra en liten jämförelse mellan Mussolinis lära och vår mästare Hassan al-Bannas lära och förklara vad politisk islam faktiskt är. Vi gör det kortfattat och håller oss här bara till två primärkällor. Även Mussolini avskydde demokrati och yttrandefrihet.

Men innan vi går in på texterna vill vi att den lilla samlingen män, kärnan som grundade Muslimska brödraskapets svenska gren, IFiS, som i princip har varit statsanställda sedan grundandet tack vare alla skattemiljoner som regnat över oss, ska bli lika kända och synas lika ofta i både alternativmedierna och de traditionella medierna som SD:s Jimmie Åkesson, Richard Jomshof, Mattias Karlsson, Björn Söder, Kent Ekeroth med mera.

Vi gör anspråk på huvudrollen inför valet 2022 och vill att alla väljare ska veta att vi är de verkliga motståndarna till det demokratiska styrelseskicket och att vi i åratal haft ett gott samarbete med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet, också Centern även om det surnade lite, men Annie Lööf stöttar oss helhjärtat eftersom hon låtsas att vi inte existerar och riktar allt ljus på SD, småpotatisen.

Här har vi broder Chakib Benmakhlouf. Han är medgrundare till IFiS och har i två omgångar varit ordförande i Muslimska brödraskapets europeiska federation FIOE. Han och Abdirizak Waberi (M), som i många år varit vice ordförande i FIOE, och Khemais Bassoumi driver flera skolor, bland annat i Göteborg. Vi är stolta över att vara den enda politiska rörelse, dessutom antidemokratiska rörelse i Mussolinis anda, som har tillstånd att driva skattefinansierade skolor i Sverige.

Och här har vi broder Ahmed Ghanem, numera VD för Göteborgs moské vid Ramberget på Hisingen.

Här har vi broder Othman Tawalbeh, som varit anställd av Svenska kyrkan, numera verksam inom vårt studieförbund Ibn Rushd, som han var med om att starta. Han startade också det treåriga projektet Tillsammans för Sverige som i samarbete med Fryshuset i Stockholm uppmanade unga kvinnor att på shariadokets dag 2015 pröva att bära shariadoket och delade ut rosor till kvinnor som draperade sig i vår uniformspersedel. Shariadoket är aldrig långt borta när våra bröder är i farten.

Här har vi en bild på broder Mostafa Kharraki från den SVT-sända invigningspredikan i Stockholms stora moské på Södermalm år 2000, vårt högkvarter där vi har uppkallat ett konferensrum efter Hassan al-Banna. Då var Mostafa Kharraki ordförande i Sveriges muslimska råd (SMR). Simon Sorgenfrei skriver om honom i den av SST finansierade boken Islam i Sverige – de första 1300 åren, men nämner inte att Mostafa är en nyckelperson inom vår rörelses svenska gren och att han varit med om att starta flera föreningar och cirkulerat i ledningen i varenda en av våra föreningar. Sorgenfrei låtsas att broder Kharraki är en islamtroende vilken som helst! Vi vill att Mostafa Kharrakis namn inför valet 2022 blir lika känt som toppnamnen inom SD. Hans son, broder Mohammed Amin Kharraki, också med hög grad inom Muslimska brödraskapets svenska gren, var i många år ordförande för vårt ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), som dessvärre inte längre får några pengar från MUCF.

Här är en bild på broder Haytham Rahmeh också från invigningspredikan i Stockholms stora moské år 2000. Det var han som predikade. Vi vill att även hans namn inför valet 2022 ska vara lika känt som toppnamnen inom SD.

Och här har vi Mahmoud Khalfi, VD för Stockholms stora moské. Han är mäkta stolt över att politikerna med stora famnen har tagit emot Muslimska brödraskapet och vallfärdar till moskén och att broder Mehmet Kaplan kom in i riksdagen för Miljöpartiet 2006 och broder Abdirizak Waberi för Moderaterna 2010. Mahmoud Khalfi utbildade sig till imam på vårt internat i Frankrike. Det kan man läsa om på moskéns hemsida.

Journalisterna springer alltid till broder Khalfi när islamiska högtider firas och i samband med fastemånaden ramadan, men de nämner aldrig att han är en av oss.

Vi vill ha kredd.

Överallt där det händer något där islam är inblandad finns alltid en broder eller syster från oss med. Till exempel var Mahmoud Khalfi med i gruppen som i samband med det danska partiet Stram kurs koranbränning i Malmö ville att Sveriges grundlag ska ändras så att det blir förbjudet att skända religiösa symboler. Att han ingick i gruppen kan man läsa om här.

Och när vi ändå är inne på imamer vill vi lyfta fram att SVT sände en predikan från stora moskén i Stockholm även 14 oktober 2007, då i samband med högtiden Eid al-Fitr. Den predikan visar att våra bröder tar alla chanser de kan att lyfta fram vår rörelses uniformspersedel, shariadoket. Och kom ihåg att de ju inte står något i Koranen om att kvinnor ska täcka håret. Det är vårt initiativ att göra det till en islamisk plikt. Shariadoket är vårt sätt att mäta hur långt islamiseringen i ett land har nått. Som nämnts, folk har i alla tider täckt håret och kulturella seder har inlemmats i religiösa seder. Men Koranen är Koranen och Koranen är vår lag. Originalet finns i himlen. Och Allah säger inget om huvudbonader.

Predikan var politisk. Predikanten talade om vad han förväntade sig av svenska staten, ökat samförstånd för anställda, ”försäljare, sjuksköterskor, lärare och politiker som bär hijab”. Han sa också: ”Vår integration som muslimer i samhället kommer att innebära många fördelar för samhället inom hälsa, ekonomi och politik”. Och han tackade Allah att Sverige har inlemmats i den islamiska nationen (umma), som därmed har utvidgats.

Vi vill att SVT:s Uppdrag granskning inför valet 2022 gör ett lika gediget program om våra finanser som de gjorde om Swedbank och penningtvätt. Det borde inte vara så svårt och det skulle verkligen vara folkbildande och ge oss kredd för vår snillrikhet. Vi är en liten grupp, namnen går snabbt att lära sig, vi cirkulerar i ledningen i alla våra olika föreningar vi startat. Vi får skattemiljoner från alla håll och kanter. Miljonerna regnar in från statliga och lokala myndigheter, från Allmänna arvsfonden och vi vet inte vad. Men mycket är det. Vi föreslår att Uppdrag gransknings reportrar börjar med att titta på SVT:s två program om oss, det från just Uppdrag granskning 2 maj 2006 om ”Islam och integrationen del II”, reporter Magnus Wennerholm, och reportern Evin Rubars Dokument inifrån 6 december 2009 ”Slaget om muslimerna”. Båda programmen handlar om stora moskén i Stockholm, vårt högkvarter, och är mycket informativa. I Evin Rubars program beskriver våra bröder Abdirizak Waberi, Ahmed Al-Mofty och Mohammed Amin Kharraki hur vår mästare Hassan al-Bannas lära är allomfattande och styr individens liv in i minsta detalj.

För att visa likheten mellan fascismens lära och islamismens lära tar vi hjälp av de två primärkällorna The doctrine of fascism, skriven av Benito Mussolini

tillsammans med den nyhegelianska filosofen Giovanni Gentile. Skriften är fascisternas officiella publikation 1935, översättaren anonym. Texten ska ha skrivits 1927 men publicerades först i Enciclopedia Italiana 1932 i samband med en längre text om fascismen.

Det fascistiska partiet bildades redan 1919 och kom till makten 1922 då kung Viktor Emanuel III utsåg Mussolini till regeringschef, trots att partiet bara hade fått 35 mandat i deputeradekammaren valet 1921. Men här går vi inte in på just hur Mussolini kom till makten utan hoppar direkt till likheterna mellan den fascistiska totalitära läran och Hassan al-Bannas totalitära lära som den beskrivs i skriften Oh Youth! och som The Quran Blog har lagt ut på internet.

Utrymmet tillåter bara att vi nämner några viktiga stolpar, men vi uppmanar statsvetare att göra en djupare analys av sambandet mellan den fascistiska läran och praktiken och Muslimska brödraskapets lära och praktik, inte bara vad vår mästare Hassan al-Banna har skrivit utan också vad våra högt värderade shariaideologer Sayyid Qutb och Yusuf al-Qaradawi (f. 1926) har skrivit. Qaradawi blev en av oss redan under Hassan al-Bannas levnad och har verkat överallt i hela världen för vår sak, varit med och startat mängder med organisationer och skrivit otaliga shariapolitiska texter och utöver det lett ett TV-program varje vecka i Qatar.

Vår rörelse var från början en rörelse för 1900-talet och nu är vi en rörelse för 2000-talet. Precis som Mussolini sa att 1900-talet var fascismens århundrade vill vi hävda att 2000-talet är islamismens århundrade. Statsvetaren John Weiss skriver i boken Den fascistiska traditionen (1967) att Mussolini kan ”ta åt sig äran av att ha uppfunnit den totalitära staten” (1972, s. 121). Vi kan ta åt oss äran av att vara upphovet till varenda islamiströrelse i hela världen, både icke-våldsrörelser och våldsrörelser, alltså rörelser bildade på insikten att islam och politik är oupplösligt förenade, det som kallas islamism eller politisk islam.

Fascisterna är kända för sina våldsamma kampgrupper kallade squadristi, eller svartskjortorna eftersom de var klädda i svart. Egyptens förra stormufti Ali Gomaa säger i en TV-intervju på en egyptisk satellitkanal att Hassan al-Banna kontaktade Mussolini när han ville etablera en paramilitär gren och att Mussolini föreslog att han skulle vända sig till Hitler i stället. Det är nog inte fel att säga att varenda terroristgrupp som opererar i islams namn har sin grund i fascisternas squadristi. Via Hassan al-Banna förstås. Våld var populärt på Mussolinis tid, både på yttervänster- och ytterhögerkanten. Den franska filosofen Georges Sorels utläggningar om våldet, som han bland annat skrev om i boken Réflexions sur la violence (1908), inspirerade många, inklusive Mussolini.

Banna hänvisar i Oh Youth! till Mussolini och skriver att på samma sätt som Mussolini ansåg att det var hans rättighet att blåsa nytt liv i det gamla Roms imperium, som var grundat på penningbegär och personlig vinning, är det ”vår”, det vill säga Muslimska brödraskapets, rättighet att återupprätta det islamiska imperiets forna storhet som var baserat på rättskipning, rättvisa, spridandet av ljus och vägledning för människorna. Banna hänvisar även till det tyska riket, alltså riket under Hitler. Han lät översätta Hitlers Mein Kampf och kallade den Min Jihad.

Vi vill ha kredd.

Både Mussolini och Banna var utbildade lärare. Mussolini utbildade sig först till folkskollärare och sedan till gymnasielärare i franska. Båda visste hur man fångar unga människors uppmärksamhet, entusiasmerar, förtrollar, vägleder.

Vi börjar med fascismens lära så som den uttrycks i The doctrine of fascism. I det fascistiska partiets begynnelse hade de inget regelrätt partiprogram. Mussolini hävdade att de inte hade behov av ord, utan av disciplin och handling. I The doctrine upprepar han gång på att handling är a och o. Och viljan till makt. När han publicerade The doctrine hade han oinskränkt makt och det var inte bara partimedlemmarna som behövde vägledning, utan hela det italienska folket behövde vägledning i konsten att bli fascister. Mussolini skriver: ”Om fascismen inte vill dö, eller ännu värre, begå självmord, måste den skaffa sig en lära” (s. 33).

Och hörnstenen i den läran är staten, statens väsen, statens funktion och statens ändamål. ”Staten är absolut, individer och grupper relativa” (s. 26). ”Allt i staten, ingenting emot staten, ingenting utanför staten” (s. 44).

Man kan sammanfatta Hassan al-Bannas lära i Oh Youth! med ”Allt i islam, ingenting emot islam, ingenting utanför islam”.

Staten är enligt fascismens lära ett levande etiskt väsen, en organism som har ett ändamål. Vi går inte in på den filosofiska aspekten av staten utan håller oss till Mussolinis kritik av liberalismen, individualismen och demokratin och vad Mussolini avsåg med sin nyordning.

Om liberalism stavas individualism, stavas fascismen statsskick. Den fascistiska staten är en unik och originell skapelse. Den är inte reaktionär utan revolutionär, säger han (s. 28). Utan en stat finns ingen nation (s. 47). Fascismen definieras som en organiserad centraliserad auktoritär demokrati (s. 22).

Ett parti som styr en nation totalitärt är en nyorientering i historien, fortsätter Mussolini. Det finns inga orienteringspunkter, inte heller något att jämföra med. Från ruinerna av liberala, socialistiska och demokratiska doktriner extraherar fascismen det som fortfarande är livskraftig, det vill säga historiska fakta. Fascismen avfärdar idén om doktriner som gäller i alla tider och för alla människor. Även om 1800-talet var socialismens, liberalismens och demokratins århundrade innebär det inte att 1900-talet också måste vara socialismens, liberalismens och demokratins århundrade. Politiska doktriner försvinner, nationer består. Vi hävdar att 1900-talet är auktoritetens århundrade, ett århundrade som går åt höger, ett fascistiskt århundrade. Om 1800-talet var individens århundrade (liberalism innebär individualism) är vi fria att anse att detta är kollektivets århundrade och därför statens århundrade (s. 25).

Fascismen är anti-individualistisk, staten accepterar bara individen när individens intressen sammanfaller med statens. Fascismen är motståndare till den klassiska liberalismen som gjorde staten till ett uttryck för folkviljan och satte individen före staten (s. 9).

Fascismen är definitivt och absolut motståndare till liberalismens doktriner, både vad gäller den politiska och ekonomiska sfären. Mussolini erkände dock den privata äganderätten men arbetsmarknaden och politiken underordnades staten.

Fascismen är också motståndare till socialismen som enbart ser klasskamp, liksom motståndare till att fackföreningar används som klassvapen. Den fascistiska staten erkänner de verkliga behoven som gav upphov till socialismen och fackföreningar, men finner lösningar som harmonierar med staten, de vill säga korporationer (s. 9, 10). Staten är den enda medlaren i politiska och sociala konflikter.

Även utbildning underordnades staten under slagordet ”Mussolini har alltid rätt”. Den fascistiska staten innebär individens internalisering av en uppförandekod, en disciplinering av hela personen som genomsyrar både viljan och intellektet. Fascismen syftar inte bara till att omforma livet utan individens karaktär och tro, vilket kräver disciplin och auktoritet (s. 12). Staten utbildar sina medborgare till att ta ett samhällsansvar, gör dem medvetna om sin mission och uppmanar dem till enighet (s. 27). Den fascistiska staten inskränker onödiga eller skadliga friheter men bevarar de goda. Individen själv kan inte vara domaren, bara staten (s. 29, 30). Mussolini inskränkte pressfriheten.

John Weiss skriver att ”Mussolini gjorde mycket mer än att bara censurera pressen. Fascistiska tidningsägare och -redaktörer fick veta vad de skulle skriva, när de skulle skriva och hur de skulle skriva in i minsta detalj. Journalisterna var helt enkelt regimens politiska ombud. De totalitära diktaturerna måste skapa gillande, inte bara göra ogillande olagligt. Detta angrepp mot tanken skulle inte ha varit möjligt utan masskommunikationsteknologin” (s. 125).

Mussolini fascistiserade medborgarna, eller i alla fall gjorde sitt bästa att utplåna all självständig tankeverksamhet, kreativitet och kritiskt tänkande hos italienarna.

Fascismen tror inte på möjligheten eller nödvändigheten av evig fred och förkastar pacifism, skriver han. Alla doktriner som förespråkar fred till varje pris är inkompatibla med fascismen. Likaså är alla internationella konventioner eller förbund främmande för den fascistiska andan, även om de kan vara till nytta när det gäller speciella politiska frågor (s. 17).

En doktrin måste vara en livskraftig handling och inte ett verbalt uttryck. Fascismens pragmatiska sida är viljan till makt, viljan att leva, inställningen till våld och värderingar (s. 27). Mussolini betonar kampen, att livet inte ska vara ”enkelt”. Expansion är också viktigt, världsherravälde, det vill säga fascismens idé ska genomsyra hela världen utan att Italien behöver erövra en enda mil. Italien ska leda andra nationer. Imperialism innebär självuppoffring.

Hassan al-Banna var 26 år när fascismens doktrin först publicerades, hans rörelse var fyra år. Det var samma år, 1932, som Banna ska ha flyttat till Kairo. Om Muslimska brödraskapet inte vill dö eller begå självmord måste den skaffa sig en lära, vilket Hassan al-Banna såg till att den fick, bland annat texten Oh Youth! Årtal okänt. Här finns vårt motto: ”Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Döden för Allahs ära är vår högsta strävan.”

Banna inleder texten med att prisa Allah, profeten Muhammed, hans följeslagare samt en vers ur Koranen med betoning på att Herren har nedsänt sanningen och visar den rätta vägen genom uppenbarelser. Liksom Mussolini betonade handling betonar också Hassan al-Banna vikten av handling. Ungdomar är fulla av energi och beredda att gå till handling, säger Banna, därför är ungdomen så viktig för varje nations pånyttfödelse. Han framhåller vikten av att sätta den islamiska gemenskapen före de egna intressena när ett land är ockuperat av fienden.

Han ger råd till ungdomen om de faror de ställs inför när de ger sig i kast med att pånyttföda en nation så som skilda uppfattningar, en mix av slagord, flera doktriner, motstridiga planer och strategier och att flera personer strävar efter ledarskapet. Enighet framför allt. Han beskriver ”the call of Islam” enligt Muslimska brödraskapet: det finns bara en tolkning av islam som leder till den rätta vägen och det är Muslimska brödraskapets. Dagens värld befinner sig i ett tillstånd av förvirring, säger han, alla organiserade system har misslyckats med att lösa problemen. Den enda lösningen är islam. Utgångspunkten är Koranen, profeten Muhammeds och hans följeslagares liv och leverne.

Banna beskriver inte bara hur den enskilda individen ska omvandla sin egen personlighet så att den blir ett med den sanna islam utan också bedriva dawa (mission) och sprida den sanna islam. Ungdomen ska vara den brinnande facklan som räddar världen och sprider ljuset. Missionen ska ske gradvis i sju steg nerifrån och upp, framhåller han. Först ska den enskilda individens personlighet vara uppfylld av islam. Nästa steg är att familjen i tanke, ord och handling är islamisk. Tredje steget den islamiska nationen. Steg nummer fyra är det islamiska styret. Och här, säger Banna, erkänner vi inget styre som inte respekterar islams principer, vi erkänner inget styre som inte hämtat sina lagar och regler från Islam, vi stödjer inga sådana politiska partier, vi erkänner inte de traditionella system vars lagar har påtvingats oss av ”intellektuella” och fiender till islam. Vi strävar efter pånyttfödelsen i sin helhet av det islamiska sättet att leva och vi kommer att agera i syfte att etablera det islamiska styret baserat på islams principer.

Steg nummer fem innebär att återta varenda del av den islamiska nationen (umma) som västerländska nationer lagt beslag på med sin politik. Steg nummer sex är att islams fana ska vaja över alla dessa länder och det är här Banna hänvisar till tyska riket och Mussolini. Steg sju är att Brödraskapets kallelse till islam ska ha nått ut till varenda vrå i hela världen och islam har segrat över alla religioner.

Islam är ett allomfattande levnadssätt, inte bara för individen utan också för nationens styre. Islam förenar livets andliga och praktiska aspekter. Islam är både religion och staten, både skriften och svärdet.

Vi bröder hjälper till med undervisning så att den enskilda individen uppfylls av den sanna islam, skriver Banna. Rent praktiskt kan det innebära att en studiegrupp träffas en gång i veckan, att flera studiegrupper träffas en gång i månaden, resor, läger, kurser, workshops och konferenser. Vi hjälper också till att undervisa hela familjen så att den blir helt igenom islamisk.

Banna och betonar att islam verkligen inte tillåter åtskillnad mellan religion och politik utan att religion och politik är ett.

Detta är en kortfattad beskrivning av politisk islam så som den beskrivs i Oh Youth!. Hassan al-Banna författade mängder med skrifter och brev om statsskick, separeringen mellan flickor och pojkar i skolan, mellan kvinnor och män i offentligheten och så vidare, men vi anser ändå att denna lilla beskrivning förklarar att politisk islam är en allomfattande doktrin som reglerar individens liv och landets styre in i minsta detalj. Enligt fascismen är allt underordnat staten. Enligt islamismen är allt underordnat islam. Vi hävdar att politisk islam har stora likheter med fascismen, att islamism och fascism är varandras tvillingar. Och att islamismen är vårt århundrades doktrin.

Vi vill ha kredd.

Men nu har både Frankrikes president Emanuel Macron och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz förklarat krig mot politisk islam. Sebastian Kurz kallar politisk islam för ”giftig ideologi”.

Skäms på dig Anders Holmberg. Du ska som journalist på SVT granska makten, men den 8 november tillät du i Agenda inrikesminister Mikael Damberg (S) att dribbla bort dig. Du visste att ni skulle visa SVT:s EU-reporter Christoffer Wendicks intervju med Sebastian Kurz och att Mikael Damberg  efteråt skulle kommentera intervjun, ändå var du inte påläst. Det var uppenbart att Mikael Damberg inte hade en aning om vad politisk islam är och hur den ser ut och hur utbredd den är i Sverige och styrde intervjun till det han hade förberett sig på: att skolor har stängts ner, imamerna som skulle utvisas och allmänt snack om demokrati. Anders Holmberg, du är journalist, det var du som skulle ha styrt intervjun och pressat Mikael Damberg. Det hade du kunnat göra om du visste vad politisk islam i Sverige är.

Vi vill ha kredd. Vi gör anspråk på huvudrollen inför valet 2022. Varje gång du intervjuar partiledare pressar du dem på SD. Nu har du fått ett eget program och du fortsätter att pressa partiledarna på SD. Du är fixerad vid SD. Det är vi som är fascisterna. Sätt strålkastarljuset på oss. Intervjua Chakib Benmakhlouf om långtidsplaner, mellantidsplaner och korttidsplaner. De existerar. Han sitter inne med mycket information om Muslimska brödraskapet i Sverige och Europa och världen för den delen. Vi är liksom Mussolini motståndare till demokrati, religionsfrihet, tankefrihet, yttrandefrihet, individualism för att inte tala om integration. Som Mussolinis nära medarbetare Achille Starace sa:revolutionen måste skapa sin egen härskande klass” (Weiss s. 125) och det är exakt det vi gör med hjälp av dawa. Du ska inte tro att vem som helst får bli medlem i Muslimska brödraskapet. Vi är handplockade. Och drillade. Oftast i många år. Och nu har du fått flera namn på gruppen som etablerade Muslimska brödraskapets svenska gren. Du borde lära dig Magnus Wennerholms och Evin Rubars båda SVT-dokumentärer utantill innan du intervjuar nästa partiledare. Båda programmen handlar om vårt högkvarter, Stockholms stora moské på Södermalm.

Även Camilla Kvartoft bör läsa på. Vad liknar det här?

VD Hanna Stjärne: Har ni inte fortbildningskurser på SVT? Varför visar ni inte alla dokumentärer både på arabiska, engelska och franska om Muslimska brödraskapet som utländska TV-kanaler sänder och som Conny C. Lindström

och terrorismforskaren Magnus Ranstorp lagt ut på Twitter? Magnus Ranstorp kan mycket om oss, väldigt mycket. Andra länder gör ingen hemlighet av oss. Men ni på SVT sänder mest djur- och naturprogram, och en väldig massa förströelseprogram från Norge, Danmark och Finland.

Vi vill ha kredd.

Men nu kom vi för långt bort från shariadoket. Vi kan inte nog poängtera hur viktigt shariadoket är som symbol för hur långt islamiseringen av ett land har spridit sig. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är utomordentligt medveten om det. Hans parti kallas vårt systerparti. Sedan några år låter han den turkiska regimtrogna tankesmedjan SETA undersöka islamofobin i europeiska länder och tyngdpunkten ligger förstås på shariadoket. Han vill att europeiska politiker ska stifta lagar om shariadoket. I European Islamophobia Report 2015, publicerad i maj 2016, medverkade professor Göran Larsson, Göteborgs universitet,

tillsammans med professor Åke Sander och Aroma Abrashi. Artikeln är författad med hjälp av bland annat vårt studieförbund Ibn Rushd, både syster Helena Benaouda Hummasten och broder Mustafa Tümtürk nämns. Även Amanj Aziz medverkade. I rapporten listar tankesmedjans redaktörer vad man kallar ”Policy recommendations” för att motverka det de anser vara islamofobi. En av rekommendationerna är krav på att europeiska regeringar upprättar policies som garanterar religiösa minoriteters rätt att uttrycka sin tro inom utbildningsväsendet och inom företagsvärlden, att det inte får vara en fråga för enskilda utbildningsanstalter och företag att bestämma om. Alltså shariadoket. I rapporten 2017, publicerad våren 2018, medverkade professor Mattias Gardell, Uppsala universitet.

Nu när vi har klivit ur den trojanska hästen och gör anspråk på att spela huvudrollen inför valet 2022 vill vi framföra vår begäran om att när SVT och SR och andra medier lyfter fram oss att vi representeras av forskare som verkligen kan oss. Vi tackar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som tagit oss på allvar och publicerade den första myndighetsrapporten om oss i januari 2017, Muslimska brödraskapet i Sverige, under redaktion av dr Magnus Norell och med medverkan av docent Aje Carlbom och ex-broder Pierre Durrani.

Deras rapport är mycket tillförlitlig. Vi rekommenderar den till alla journalister som inför valet 2022 letar efter information om oss. Vi tackar särskilt för att de nämner broder Omar Mustafa och broder Abdirizak Waberi. Aje Carlbom, som numera är biträdande professor, har skrivit ytterligare en rapport om oss för MSB, se här.

År 2010 skrev Aje Carlbom att islamister borde behandlas precis som alla andra politiska rörelser behandlas, att vi ska utsättas för debatt och kritik så att vi känner oss riktigt hemma i det svenska samhället, vilket vi instämmer i helt och hållet (s. 149, 150). Vi vill bli tagna på allvar och inte behandlas som barn. Aje Carlbom har också i många år diskuterat vår skrift Att förstå Islam och vet hur viktig moskén är för oss. Liksom Mussolini förkastade internationella förbund och konventioner gör vi det också och sätter Allah över alla sådana mänskliga påhitt, skriver vi i Att förstå Islam. Det finns så mycket information om oss numera att vi inte längre kan tigas ihjäl.

En guldgruva när det gäller autentiska belägg för svenska grenens koppling till vår internationella organisation är Sameh Egyptsons

bok Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige (2020), en översättning av hans bok Holy White Lies. Muslim Brotherhood in the West. ”Case – Sweden (2018). Boken är späckad med citat av våra shariaideologer och späckad med namn, bland annat kärnan i den svenska grenen som vi nämner ovan och visar bilder på. Sameh Egyptson forskar om interreligiösa relationer och han kan verkligen oss på sina fem fingrar. Han skriver att Kamal Helbawi,

som i flera decennier var Muslimska brödraskapets talesperson i väst och som nu är ex-broder, har varit på besök i Sverige minst tio gånger som gäst hos IFiS och att han när Sameh Egyptson intervjuade honom sa att han uppmanat den svenska grenen att sluta vara så hemlighetsfulla och i stället ansluta sig till den öppenhet som kännetecknar det svenska samhället. Man kan läsa om Kamal Helbawi även i Lorenzo Vidinos bok The closed circle. Joining and leaving the Muslim Brotherhood in the West (2020). Där kan man även läsa hans intervjuer med ex-broder Pierre Durrani och Pernilla Ouis, Malmö universitet. Lorenzo Vidino betraktas som en av de främsta specialisterna på Muslimska brödraskapet i väst.

Vi vill också passa på att slå ett slag för poeten Eddie Råbock (tidigare Mohamed Omar) som har god kunskap om vad som predikas i landets moskéer.

Och nu är vi tillbaka till Socialdemokraternas massiva försök att utmåla SD som Sveriges fascister. Försvarsminister Peter Hultqvist (S), hur tänkte du egentligen när du använder ordet gris om SD:s riksdagsledamöter i din krönika ”Högerextremister går inte att tämja”? Har du inte läst Koranen? Vet du inte vilka Allah har bestämt är apors och grisars avkomma? Koranen är nedsänd av Allah, boken är ett vetenskapligt verk och där står i sura 5, vers 65: ”Säg: ’Skall jag tala om några, som fått en ännu värre vedergällning hos Gud, för eder?’ Det gäller dem, som Gud förbannade och vredgades på, så att han förvandlade somliga av dem till apor och svin”. Det står på andra ställen också. Koranen är vår lag. Judefientlighet ligger i vårt dna. Det är vi som inte går att tämja, tack vare ditt parti som har varit så generöst mot oss.

Vi vill göra dig uppmärksam på vad professor Amrin Pfahl-Traughber, från Tyskland, sa om islamistisk antisemitism när han talade på SKMA:s konferens 2017, Antisemitism i högerextrema och islamistiska rörelser. Han har omfattande kunskaper om islamismen framgår det av rapporten. Och det är uppenbart att han har läst Koranen. Så här säger han: ”Såsom ’Bokens folk’ beskrivs judar i Koranen i vissa avseenden positivt, men negativa bilder dominerar. Judar beskrivs bland annat som svekfulla och otrogna. En negativ bild härrör också ur berättelserna om Muhammeds konflikter med och seger över judiska stammar på den arabiska halvön åren 624–627. Pfahl-Traughber säger också att islamismen inte får ”förväxlas med islam, endast en minoritet av alla muslimer accepterar islamistiska idéer” och det vill vi instämma i, än så länge. Vi är förtruppen, de utvalda, för att inte säga intelligentian. Vi är mycket smartare än Sveriges politiker. Vi går inte att tämja.

Och Stefan Löfven, du valde att lyssna på Henrik Arnstad i stället för att ta till dig vad professor Alf W. Johansson säger om fascismen i tidskriften Respons här och här. Det tackar vi för, det har inbringat oss många skattemiljoner. Men nu vill vi ha kredd. Allt ljus på oss.

Som framgått av vår lilla hyllning till Shariadokets dag framkommer det att plagget inte är neutralt. Det är mättat med symbolism: Sharia står över svensk lag, flickor/kvinnor har inget egenvärde, en man äger deras sexualitet, homosexuella förtjänar döden, avfällingar förtjänar döden, judar är apors och grisars avkomma.

Och framför allt: shariadoket är ett medel att markera hur långt islamiseringen av ett land har kommit. Därför uppmanar vi Skolverket att föra årlig statistik över antalet shariadok på elever och lärare i förskolor och grundskolor. Vi uppmanar också SCB att föra årlig statistik över shariadoken i den offentliga förvaltningen.

Och slutligen vill vi tacka alla dem som så helhjärtat avvisar alla försök att förbjuda shariadoket på flickor. Tack utbildningsminister Anna Ekström (S) för att du avböjt att utreda ett förbud mot shariadoket på skolflickor. Tack Centerpartiets kvinnoförbund, tack Liberalernas ungdomsförbund, tack Dagens Nyheter för alla bilder på flickor och kvinnor i shariadok som visas i er online-version. Ni vet verkligen vad en agendasättande journalistik innebär.

Och vi tackar den upphöjda författare Johannes Anyuru för hans brinnande försvarstal i Göteborgs-Posten 29 juni 2015 för shariadoket på flickor. Vi tackar också för att han medverkar i Muslimska familjedagarna anordnade av oss.

Vi vill också tacka professor Mohammad Fazlhashemi, Uppsala universitet, för hans aktivism när det gäller shariadoket.

Han har skrivit åtskilliga debattartiklar om att det är en mänsklig rättighet att bära shariadoket på arbetsplatser i Sverige. Det kan man läsa om i Mona Lagerströms artikel ”Shariadoket och manligheten” i tidskriften Bright Magasin nr 1 2013. Men, och det finns ett stort men, han har inte forskat om oss. Han tycks vara stamanställd på SR. Han är ständigt inbjuden till Människor och tro, Studio Ett, Filosofiska rummet så snart islam finns med i bilden. Men han har inte forskat om oss. Och nu när vi gör anspråk på att inta huvudrollen inför valet 2022 är vi tacksamma om SR bjuder in personer som har forskat om oss eller har personlig kunskap om oss. Har du uppfatta det VD Cilla Benkö?

Vi vill ha kredd.

Och i dag bjuder vi in alla kvinnor i Sverige, särskilt Anna Ekström, Hanna Stjärne och Cilla Benkö, att drapera sig i shariadoket för att känna på hur det är att vara kvinna i en islamisk stat styrd av sharia.

Leve shariadokets dag! Leve sharia!

Hipp hipp Sharia! Sharia! Sharia!

1 februari 2021

Shariadokets vänner, Mussolinis och Hitlers arvtagare

PS Sprid gärna denna text, liksom de övriga blogginläggen, men vänligen ange källan. Det ligger decenniers arbete bakom inläggen på den här bloggen. Jag har en doktorsgrad i litteraturvetenskap. Jag har också en samhällsvetenskaplig examen. Statskunskap var det första ämne jag läste på universitetet för drygt femtio år sedan. Mitt intresse är flickors och kvinnors rättigheter och allas likhet inför svensk lag stiftad av riksdagen. Muslimska brödraskapet representerar den fjärde totalitära ideologin i Europa och utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska styrelseskicket.

© Mona Lagerström fil dr

Källor i urval

Bilderna på Tiglatpilesers lertavla är hämtad från Marten Stol, Women in the ancient Near East (2015), översättning från holländska Helen & Mervyn Richardson, Walter de Gruyter & Co 2016

Bilderna på de beslöjade kvinnorna och ”kvinnovagnen” i Hyderabad är hämtade från Elizabeth Cooper, The harim and the purdah. Studies of oriental women, T. Fisher Unwin Ltd 1915

Abdel-Samad, Hamed, Islamic Fascism (2014), av säkerhetsskäl anonym översättning från tyska, Prometheus Books 2016

Arnstad, Henrik, Älskade fascism. De svartbruna rörelsernas ideologi och historia, Norstedts 2013

Att förstå Islam, Mahmoud Aldebe (projektledare), Karima Mokhtari, Monjia Sonnius, Anders Bilal Uhlin, Hassan Mohammad Al Amir & översättare Jamila, Islamiska församlingen, Uppsala, Sveriges muslimska förbund. Tryckår inte utsatt, utgivningsår 1988 enligt Kungliga biblioteket. Utökad mer påkostad version, Islamiska informationsföreningen, Stockholm, också utan tryckår, utgivningsår 1991 enligt Kungliga biblioteket. Nerladdad version © www.islamiska.org 4/6 2002 http://www.islamiska.org/s/slara.htm

Badawi, Jamal, The status of woman in Islam (1971), American Trust Publications 1999

Badawi, Jamal The Muslim womans’s dress according to the Qur’an and Sunnah and Islamic ethics, Institute Al-Islam 1980

Badawi, Jamal, Gender equity in Islam. Basic principles, American Trust Publications 1995

Carlbom, Aje, The imagined versus the real other. Multiculturalism and the representation of Muslims in Sweden, Lund 2003

Carlbom, Aje, ”Enklaver utmanar nationalstaten”, Axess, nr 7 oktober 2005

Carlbom, Aje, ”Villkorad heterogenitet i den svenska forskningen om islam”, Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, (red.) Sara Johnsdotter & Aje Carlbom, Nordic Academic Press 2010, s. 129–154

Dreyfuss, Robert, Devil’s game. How the United States helped unleash fundamentalist Islam, Metropolitan Books 2005

Egyptson, Sameh, Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige, översättning från engelska Pia & Sameh Egyptson, Egyptson Mgt AB 2020

Fourest, Caroline, Brother Tariq. The doublespeak of Tariq Ramadan (2004, 2006), Förord Denis MacShane, översättning från franska Ioana Wieder & John Atherton, Encounter Books 2008

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan. Globaliseringen och framväxten av politisk islam, Leopard förlag 2005

Gardell, Mattias, Islamofobi, Leopard förlag 2010

Hauswirth, Frieda, Purdah. The status of Indian women from ancient times to the twentieth century, Kegan Paul 1932

Herin, Pontus, I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra (2008), Månpocket 2009

Hirsi Ali, Ayaan, Kräv er rätt! Om kvinnor, islam och en bättre värld (2004), översättning Joakim Sundström, Bonnierpocket 2006

Hirsi Ali, Ayaan, En fri röst. Min självbiografi (2006), Förord Christopher Hitchens, översättning Mattias Göthe & Örjan Sjögren, Månpocket 2008

Hirsi Ali, Ayaan, Nomad. En personlig resa genom civilisationerna (2010), översättning Manne Svensson, Månpocket 2011

Hägg, Göran, Mussolini, En studie i makt, Norstedts 2008

Johansson, Alf W., ”Att beskriva SD som fascistiskt blockerar en analys av partiet som politiskt fenomen”, Respons nr 2 2015

Johansson, Alf W., Arnstad, Henrik, ”Är SD ett fascistiskt parti?”, Respons nr 4 2015

Johnson, Ian, A mosque in Munich. Nazis, the CIA, and the rise of the Muslim Brotherhood in the West, Mariner Books 2011

Karlsson Minganti, Pia, Muslima. Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige, Carlsson Bokförlag 2007

Kepel, Gilles, The Prophet & Pharaoh. Muslim extremism in Egypt (1984), Al Saqi Books 1985

Koranen, översättning K. V. Zetterstéen (1917), Wahlström & Widstrand 2007

Lagervall, Rickard, Muslimska brödraskapet – en kunskapsöversikt, FOI 2018

Lagerström, Mona, ”Shariadoket och manligheten”, Bright Magasin nr 1 2013, s. 26–31

Lagerström, Mona, Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter, tryck Vulkan 2018

Le Nouvel Observateur nr 2547, ”’Il y a une cécité sur la question de l’islam en France’”, intervju med Gilles Kepel av Marie Lemonnier 29 augusti–4 september 2013, s. 49–51

Lerner, Gerda, The creation of patriarchy. Women and history, Oxford University Press 1986

Lindeborg, Lisbeth, ”’Tvånget att bära slöja är en myt’”, DN Debatt 4/1 2004

Lindeborg, Lisbeth, ”Betyder slöjan förtryck?”, Axess nr 4 maj 2004

Lindeborg, Lisbeth, ”’Militant islamism utgör den tredje totalitarismen’”, DN Debatt 13/8 2005

Lindeborg, Lisbeth, ”’Tolerans dödar muslimska kvinnor’”, SvD Brännpunkt 7/3 2007

Lindeborg, Lisbeth, ”’I Sverige skräms kritiker av islam till tystnad’”, DN Debatt 3/6 2007

Malaekah, Mostafa, Kvinnan i Islam (2003, 2007), sammanställning av Jamal Badawis texter, häftet nerladdat från Sveriges unga muslimers hemsida 15/4 2013

Malaekah, Mostafa, Vad är meningen med livet?, Göteborgs moské 2009, Märsta moské 2012

Malaekah, Mostafa, Vad du inte vet om islam, Göteborgs moské 2011, Märsta moské 2011

Malaekah, Mostafa, Vad är en människa?, Göteborgs moské 2011, Märsta moské 2011

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, Purdah and the status of woman in Islam (1939), red. plus översättning Al-Ash’Ari, Förord 2011 av Ismail Sloan, ISHI Press International, New York 2011

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, Let us be Muslims (1940), red. plus översättning Khurram Murad, The Islamic Foundation, Leicester 1992

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, The Islamic movement. Dynamics of values, power and change  (1945), red. plus översättning Khurram Murad, The Islamic Foundation, Leicester 1991

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, The Islamic way of life (1948), översättning Khurshid Ahmad & Khurram Murad, The Islamic Foundation, Leicester 1986

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, The Islamic law and constitution (1955), red. plus översättning Khurshid Ahmad, Islamic Publications Ltd, Lahore 1980

Mawdudi, Sayyid Abu al-Ala, Islams principer (1960), översättning Muslim Students Organization in Lund, International Islamic Federation of Student Organizations, Kuwait 1983

Mitchell, Richard P., The Society of the Muslim Brothers, Oxford University Press 1969

Norell, Magnus, Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser, tryck Publit 2015

Pfahl-Traughber, Armin, ”Islamistisk antisemitism”, Antisemitism i högerextrema och islamistiska rörelser. Rapport från SKMA:s konferens 2017

Ranstorp, Magnus & Dos Santos, Josefine, Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö, Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS) 2009

Roth, Martha T., Law collections from Mesopotamia and Asia Minor (1995), Society of Biblical Literature, Writings from the ancient world series, Scholars Press Atlanta, Georgia, Second edition 1997

Schmandt, Henry J., De politiska idéernas historia (1960), översättning Åke Landquist & Svante Hansson, Bokförlaget Aldus/Bonniers 1965

Shaarawi, Huda, Harem Years. The memoirs of an Egyptian feminist (1879–1924), översättning från arabiska plus Introduktion Margot Badran, The Feminist Press at the City University of New York 1986

Sorgenfrei, Simon, Islam i Sverige – de första 1300 åren, SST 2018

Stern, Gertrude H., Marriage in early Islam, The Royal Asiatic Society, London 1939

Weiss, John, Den fascistiska traditionen. Högerextremism i det moderna Europa (1967), översättning Gunnar Gällmo, Wahlström & Widstrand 1972

Wendell, Charles, Five tracts of Hasan al-Banna (1906–1949), University of California Press 1978

Vidino, Lorenzo, The new Muslim Brotherhood in the West, Columbia University Press 2010

Vidino, Lorenzo, The closed circle. Joining and leaving the Muslim Brotherhood in the West, Columbia University Press 2020