Eftersom jag i det här inlägget skriver om SST:s mångåriga samarbete med Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd inleder jag med att Folkbildningsrådet 5 september meddelat att Folkbildningsrådet stoppar utbetalningar till Ibn Rushd 2025–2027.

Den innersta kretsen inom Muslimska brödraskapets svenska gren kom till Sverige i slutet av 1970-talet. SST har i decennier finansierat Muslimska brödraskapets svenska gren och direkt samarbetat med dem, bland annat studieförbundet Ibn Rushd i en skandalartad ”upplysningsserie” 2018 om samtida muslimska grupperingar vars turer Sofie Löwenmark redogör för i artikeln ”Myndigheter ska inte ägna sig åt aktivism” och vars aktivister jag återkommer till. Här är en av svenska Muslimska brödraskapets grundare Mahmoud Aldebes upplysning att Muslimska brödraskapet visst är verksamma i Sverige, trots att huvudorganet Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) förnekar det. ”Alla som har förtroendeuppdrag i förbundet måste vara trogna Muslimska brödraskapet”, skriver Aldebe, och han borde ju veta.

Ahmed Ghanem var IFiS ordförande 2003.

I maj år 2023 genomförde SST tillsammans med Center för våldsbejakande extremism (CVE) ett myndighetsgemensamt samtal med tolv inbjudna myndigheter om hur Muslimska brödraskapet påverkar deras verksamhet. ”Syftet var att skapa en lägesbild och kunskapsinventering samt att inleda en dialog för att möta behovet av kunskap i ämnet.” År 2024 beslutades om att CVE och SST i maj skulle tillhandhålla en Kunskapshöjande dag 2 om Muslimska brödraskapet. Jag begärde ut handlingarna. Skälet till de båda kunskapsdagarna var Sameh Egyptsons avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige, som han disputerade på 10 februari 2023, Lunds universitet. I inbjudan till myndighetsgemensamt samtal maj 2023 skriver SST och CVE:

Debatter och diskussioner om det Muslimska brödraskapets närvaro i Sverige har pågått i Sverige sedan tidigt 2000-tal. I en avhandling som lades fram i Lund i början av 2023, argumenteras att ett antal individer och organisationen Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) är att betrakta som det Muslimska Brödraskapets gren i Sverige. Avhandlingen och disputationen blev en av de mest uppmärksammade i Sverige någonsin och har legat till grund för förnyade diskussioner om det Muslimska brödraskapet i Sverige och krav på policyändringar gällande exempelvis bidrag till föreningar som anses stå nära IFiS.

Efter sommaren avser man att hämta kunskap från forskarvärlden och annan expertis. Till kunskapshöjande dagen maj 2024 bjöds utöver följande myndigheter Folkbildningsrådet och Sveriges kommuner och regioner in: Brottsförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund, Skatteverket, Skolinspektionen, Skolverket, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det planerade mötet 2024 ställdes in på grund av att CVE beslutat ”att omprioritera verksamheten av resursskäl, dessutom har det visat sig att tämligen få kan på utsatt datum”.

Sameh Egyptson ingick inte bland forskarna 2024. Däremot SST:s handläggare kunskapsuppdraget dr Frederic Brusi (se kl 10:10), som inte har forskat om Muslimska brödraskapet själv och är mycket kritisk till Sameh Egyptsons forskning om Muslimska brödraskapets svenska gren, vilket jag återkommer till, samt år 2024 bland andra Dan-Erik Andersson, docent och universitetslektor i Mänskliga rättigheter, Lunds universitet, som skulle tala om ”Den polariserade debatten om Muslimska brödraskapet i Sverige”.

En gissning vad som menas med ”polariserade debatten”: professor Mattias Gardells påstående att Muslimska brödraskapet är en oförarglig social rörelse, kontra Sameh Egyptsons forskning att det är en global rörelse med politiska mål.

Mattias Gardell var drivande i den skandalartade ”upplysningsserien” 2018, läs Löwenmarks artikel, den är otroligt informativ. Och avslöjande.

SST:s ”kunskapshöjande dagar” är det mest sinnesrubbade jag har varit med om. En myndighet som i decennier har gjort det möjligt för antidemokratiska, extremt judefientliga, kvinnofientliga och homofientliga Muslimska brödraskapet att växa och aktivisterna att försörja sig via offentliga bidrag och dessutom direkt samarbetat med Muslimska brödraskapet ska efter det att Sameh Egyptson disputerat på Muslimska brödraskapets svenska gren informera andra myndigheter om kunskapsnivån om Muslimska brödraskapet. Utan att Egyptson finns med bland forskarna.

Det kanske inte finns lagstiftning på plats ännu i Sverige för att riva och stänga moskéer, som Muslimska brödraskapets tre moskéer, Göteborgs moské, Stockholms stora moské, Växjös moské, samt Irans spioncentral Imam Ali-moskén i Järfälla. Men det borde inte krävas någon ny lagstiftning för att med omedelbar verkan lägga ner SST, som i åratal aktivt bidragit till islamiseringen av Sverige och till att legitimera Muslimska brödraskapets svenska gren och islamistiska ledarskiktet i Irans spioncentral i Järfälla.

Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen. Och lika glödande judefientlig som nazismen.

Jag vill påminna om Ahmed Ghanems

definition av islamism, som jag redovisade i tidigare inlägg 16 augusti:

Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.

Alla aspekter, inklusive statens styre. Som Iran. Som Gaza. Som Afghanistan. Ett fängelse, i synnerhet ett kvinnofängelse.

Två källor ska styra staten och människorna: Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne på 600-talet. ”Koranen är vår lag” är Muslimska brödraskapets motto.

Andlighet är en privat sak mellan den enskilda och hans/hennes gudom och ska därför finansieras av den enskilda, inte av staten. Dessutom går SST:s bidrag till prästerskap som likt Ahmed Ghanem påstår sig vara ett osynligt utomjordiskt allsmäktigt väsens jordiska ombud och vet exakt vilka dogmer detta osynliga allsmäktiga väsen har nedsänt från himlen. Dessa självutnämnda jordiska ombud ges statligt finansierat stöd att med hjälp av hot om helvetet eller löfte om paradiset despotiskt styra över enskildas liv. Det ska råda en tjock mur mellan religion och politik. Den muren borde ha uppförts när statskyrkan och staten gick skilda vägar år 2000. Statligt bidrag till frikyrkosamfund infördes 1971 då statskyrkan var just statskyrka. I och med skilsmässan statskyrkan och staten år 2000 borde statsbidrag till alla trossamfund ha upphört.

Göteborgs moské är medlem i Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS) och får därmed bidrag från SST. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Det var ingen tillfällighet att Ahmed Ghanem ledde fredagspredikan och tillät bönen för Hamasterroristen, broder Ismail Haniyah, som Doku Publicister var först med att offentliggöra.

Direktör Isak Reichels förvirrade kommentar 7 augusti till SVT om bönen för Hamasterroristen avslöjar varför SST med omedelbar verkan måste läggas ner och miljonerna SST årligen får sig tilldelade satsas på kampen mot islamisternas utbredning i Sverige. I årsredovisningen 2023 står det ”Anslaget för statsbidrag till trossamfund 2023 var 81 919 tkr varav 1 937 tkr omfördes till uppbördshjälp och SST hade 79 982 tkr att fördela” (s. 17).

Alltså cirka 80 miljoner kronor skulle årligen kunna gå till kampen mot islamismens utbredning i Sverige i stället för till SST. Förutom de miljoner som går till finansieringen av själva SST.

SVT:s text 7 augusti om när de intervjuar Isak Reichel om bönen för terroristledaren:

– Vi kommer följa upp det här och ha en diskussion, för att få klarhet i vad det här betyder. Finns det medlemsföreningar i det här trossamfundet som står bakom en terrororganisation? Det skulle vara väldigt olyckligt och problematiskt, säger Isak Reichel, chef för SST.
Enligt myndigheten är det för tidigt att säga om det kommer innebära några åtgärder och det finns inga beslut om att dra in stödet.

Det är väldigt olyckligt och problematiskt att Isak Reichel inte vet vilka föreningar SST ger pengar till och vad de står för. Det är känt sedan åratal att FIFS ingår i Muslimska brödraskapets svenska gren. Här är exempelvis en bild från biträdande professor Aje Carlboms rapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2018 (s. 28), även om det står Förenade islamiska församlingar i Sverige i stället för Förenade islamiska föreningar. Notera att även Ibn Rushd ingår.

Här är bilden där FIFS ordförande Mohamed Temsamani bjudits in till Sagerska huset 2 februari 2023. Han står närmast statsministern. ”Koranen är vår lag.” Notera statsministerns leende, byfånens leende, ovetande om att han är omgiven av fiender som ser med förakt på Sverige, den sekulära rättsstaten och de lättlurade svenskarna.

Islamisten Temsamani har en lång karriär på olika befattningar inom Muslimska brödraskapets svenska gren. Dessutom har han varit gift med en av grundarnas dotter. Det var han som företrädde Ibn Rushd i planeringen av den ovan nämnda skandalartade ”upplysningsserien” 2018, Mattias Gardell företrädde Uppsala universitet och Max Stockman SST. Samhällsdebattören Johan Westerholm, Ledarsidorna.se, begärde ut mejlkonversationen, här. Aje Carlbom skulle medverka eftersom det förespeglades att det skulle vara en akademisk seminarieserie. I mejlkonversationen om upplägget har Temsamani inte bara synpunkter på vad Carlbom ska prata om utan ljuger helt öppet om att Ibn Rushd, som han företräder, inte representerar Muslimska brödraskapet. Den 25 september 2018 skriver han till SST:s Max Stockman, min kursiv:

Hej Max! Jag har synpunkter på Ajes rubriker, jag uppfattar det som att vi har bestämt oss för att MB finns i europa och Sverige. Mig veterligen har de organisationer som anklagats för detta själva förnekat detta. Tycker dessa rubriker behöver omformuleras.
Med vänliga hälsningar/With kind regards
Mohamed Temsamani Verksamhetsutvecklare Operations developer Ibn Rushd Studieförbund

Aje Carlbom hoppade av när han fick veta att Ibn Rushds dåvarande förbundsrektor Omar Mustafa,

inte forskare, skulle medverka i en paneldebatt efter hans anförande.

Det måste ha varit SST som informerade Ulf Kristersson (M) och Jakob Forssmed (KD) om vilka herrar de borde bjuda in 2 februari 2023. I SST:s årsredovisning 2023 står det att FIFS år 2023 fick 3 735 504 (133 029) i bidrag. Siffran inom parentes gäller uppbördshjälp. Pengarna går bland annat till att försörja islamisten och separatisten Temsamani. Han har också i åratal kunnat försörja sig på de frikostiga offentliga bidragen till Ibn Rushd.

Som jag nämnt i åtskilliga blogginlägg så var Muslimska brödraskapets grundar Hassan al-Banna (d. 1949) mäkta imponerad av Mussolini och Hitler och samarbetade dessutom med Hitler under andra världskriget. Islamisten Ahmed Al-Mofty, en av Göteborgs moskés imamer, ledde den offentliga massbönen i Slottsskogen.

Han har en stark ställning inom Muslimska brödraskapets svenska gren och var flitig gäst på de i flera år återkommande Muslimska familjedagarna som anordnades av Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer (SUM), alltså Muslimska brödraskapet, som år efter år trots skarp kritik bjöd in talare med en känd judefientlig retorik.

Även professor Mattias Gardell var flitig gäst, här 2013 tillsammans med den extrema judehataren Yvonne Ridley.

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) skrev om Yvonne Ridley 22 juni 2016 i samband med att Mehmet Kaplan (MP) tvingades avgå som bostadsminister:

Kaplan har även före sin tid som minister kritiserats för samröre med politiska extremister och problematiska uttalanden. 2011 bjöd Kaplan som riksdagsledamot in den brittiska aktivisten Yvonne Ridley till en konferens i riksdagen. Ridley har vid flera tillfällen givit uttryck för antisemitism. Hon har även uttryckt beundran för al Qaida-ideologen Anwar al-Awlaki och framhållit den i radikala islamistiska miljöer inflytelserike tänkaren och antijudiske propagandisten Sayyid Qutb som en förebild. Ridley har också arbetat för den statskontrollerade, antisemitiska iranska tv-kanalen Press TV.

Två år efter Kaplans inbjudan till en konferens i riksdagen bjuds Ridley in till Muslimska familjedagarna. Och Mattias Gardell framträder tillsammans med henne. På Youtube 2006 som SKMA länkar till säger hon att Muslimska brödraskapets viktiga ideolog egyptiern Sayyid Qutb

är en förebild och lyfter upp hans bok Milstolpar (Milestones, 1964),

en bok Mattias Gardell är mycket väl förtrogen med, vilket jag strax återkommer till.

Sayyid Qutb (1906–1966) var utbildad skollärare och anställd av egyptiska utbildningsdepartementet som skolinspektör. I Kairo rörde han sig i de litterära och sekulära vänsterkretsarna och var också medlem i ett politiskt parti. Han skrev litteraturkritik och även egna skönlitterära verk. Under andra halvan av 1940-talet började han skriva utifrån ett islamiskt perspektiv i ett par tidskrifter. År 1948 skrev han boken Social rättvisa i islam (Social justice in Islam), publicerad i april 1949, fem månader efter det att han 3 november 1948 for till USA i syfte att studera det moderna amerikanska utbildningsväsendet. Han stannade i två år och ska ha tagit en mastersexamen. När han återvände till Egypten värvades han av Muslimska brödraskapet och skrev i deras tidningar och blev rörelsens främsta ideolog efter det att rörelsens grundare Hassan al-Banna mördats 1949. Efter ett attentatsförsök mot Nasser 1954 som Muslimska brödraskapet ansågs ansvarig för förbjöds rörelsen, mängder fängslades däribland Qutb. Han dömdes till 15 års fängelse. År 1964 frigavs han men fängslades på nytt 1965 och åtalades för förräderi och försök att störta den sittande regimen. Milstolpar, som publicerades 1964, ansågs ligga bakom regimens agerande. Han avrättades 1966. I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige skriver jag att Milstolpar är en propagandaskrift och en handbok i hur man störtar ”gudlösa” styren och upprättar en islamisk stat (s. 405).

Mattias Gardell och Muslimska brödraskapet
Jag redogör utförligt för Mattias Gardells syn på Muslimska brödraskapet, eftersom det är hans syn som i två decennier har präglat politikers och myndigheters, inklusive SST:s, uppfattning av Muslimska brödraskapets svenska gren. Och att ”polariseringen” i SST:s och CVE:s ”kunskapshöjande dag” om Muslimska brödraskapet sannolikt handlar om Gardells syn i boken Bin Ladin i våra hjärtan. Globaliseringen och framväxten av politisk islam (2005) kontra Sameh Egyptsons avhandling, det vill säga Muslimska brödraskapets aktivister och medlöpare kontra Sameh Egyptson.

I sin bok gör Mattias Gardell boskillnad mellan Social rättvisa i islam och Milstolpar, mellan ”reformister” och ”revolutionärer”. Det är en vilseledande uppdelning, särskilt som Gardell använder ordet demokrati kopplad till Social rättvisa i islam där Qutb redogör för sin idé om en religiös diktatur och skapandet av den nya islamiska människan fri från den fördärvliga västerländska utbildningen, som Qutb själv fått, det vill säga exakt det Ahmed Ghanem sammanfattar med ” Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv”. Så står det också på IFiS hemsida under ”Att dyrka Allah”, min kursiv: ”Dyrkan är inte begränsad till religiösa riter enbart, utan består av allt som avses eller görs med målet att lyda Allah i allt Han befallt eller förbjudit, eller att få Hans belöning. Därför innefattar det alla aspekter av livet.” År 2012 stod det på hemsidan som första punkt under rubriken ”Vad Islamiska Förbundet står för: – att Islam innebär ett totalt levnadssätt som behandlar livets olika aspekter.” Ett totalt levnadssätt. En totalitär politisk ideologi som inte har något med den enskilda individens privata andlighet att göra.

Slutmålet är detsamma för ”revolutionärer” och ”reformister”: en islamisk stat styrd av Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne, det vill säga en religiös diktatur. Gardell skriver:

Många av dem som idag med ickevåldsmetoder söker etablera det islamiska samhället underifrån läser den tidiga Qutb, medan aktivister i de radikala miljöer som förespråkar väpnad kamp influerats av tankegångar hos den senare Qutb. Det kan således finnas anledning att ge utrymme för en genomgång av Qutbs arbeten både före och efter fängslandet (s. 71).

Gardell skriver felaktigt ”Under amerikavistelsen återupptäckte Qutb islam och författade sina första verk där islam tjänade som plattform för ett politiskt program, Social rättvisa i islam (1949) och Kampen mellan islam och kapitalism (1951)” (ibid.).

Qutbs Social rättvisa skrevs före USA-resan och är starkt influerad av konvertiten Muhammad Asads bok Islam at the crossroads (1934)

som översatts till arabiska. Muhammad Asad var av judisk börd, född Leopold Weiss 1900 i det som då var kejsarriket Österrike-Ungern. Han konverterade till islam 1926 och bodde i över fem år i Saudiarabien. Jag skriver om hans lilla bok i det här blogginlägget. Boken, som han skrev i Indien som då var koloniserat av britterna, är en svidande kritik av väst och ger en utmärkt introduktion till den politiska ideologin islamism, alltså att religion och politik inte går att skilja åt, och förklarar varför Qutb plötsligt blev så västfientlig. Asad skriver att den västerländska civilisationen och islam är inkompatibla. Qutb citerar rakt av vad Asad skriver om korstågen och Romarriket och behovet av islamisk utbildning till skillnad från den västerländska utbildningen, behovet av ett islamiskt medvetande hos individen. Och hat mot väst.

Gardell skriver att västerländska uttolkare av politisk islam främst diskuterar Milstolpars betydelse för islamismens utveckling.

”Emellertid har den mer reformistiskt orienterade Social rättvisa ett åtminstone jämförbart inflytande”, den har inspirerat många, vars namn Gardell räknar upp, ”och andra företrädare för en demokratisk folkhemsislamism. Medan många i dagens icke-våldsinriktade islamistiska huvudfåra distanserar sig från Milstolpar som ’överdriven’, lyfter man ofta fram Social rättvisa” (s. 72).

Eftersom Yvonne Ridley bjöds in som talare på Muslimska familjedagarna är det uppenbart att Muslimska brödraskapets svenska gren, inklusive Omar Mustafa som var IFiS ordförande, inte distanserar sig från Milstolpar eller anser att den är ”överdriven”. Inte Gardell heller eftersom han också står med på talarlistan. Dessutom var den judefientliga Hamasanhängaren Azzam Tamimi också inbjuden till Muslimska familjedagarna mars 2013. SKMA skriver om honom 20 juni 2013, då de även skriver om Yvonne Ridley:

Den i Storbritannien bosatte och Hamas närstående Tamimi har uppmärksammats för sitt stöd för och uppmaningar till självmordsterror mot civila israeler och krav på att staten Israel måste försvinna (se t ex BBC Hard Talk 2/11 2004, Jewish Chronicle 11/2 2010, CST blog 12/2 2010). I ett tal i London 2006 beskrev han Israel som ”en cancer” som måste avlägsnas från ”mänsklighetens kropp”.

Gardell säger att han använder begreppen ”socialdemokratisk” ”folkhemsislamism” för att försöka begripliggöra Qutbs politiska ideologi för en svensk läsare och nämner förstatligande av naturresurser, att staten ska stå för utbildning och sjukvård, att individuell företagsamhet uppmuntras och skilda inkomstnivåer accepteras. Samtidigt skriver han:

”Qutb själv underkände varje försök att jämföra den islamiska samhällsordningen med de modeller människan konstruerat”, eftersom den islamiska samhällsordningen är ”av gud give[n]” (s. 73).

Därmed faller hela Gardells argumentation om ”socialdemokrati” och ”folkhemsislamism”.

Bestickande är att Gardell redan i Inledningen säger att han håller sig till sunniislam.

Avgränsningen innebär att många intressanta berättelser bortfaller. Bokens fokus på den sunnitiska majoritetsriktningen inom islam medför att diskussionen om den islamiska republiken i Iran fått utgå (s. 13).

Och då slipper Gardell redogöra för Qutbs betydelse för både de icke-våldsinriktade och de våldsinriktade iranska motståndarna till shahens sekulära styre och iranska revolutionens förhistoria. Här är en bild från 1954 på Qutb och den revolutionära falangens ledare då Qutb i Jordanien ledde en konferens om Palestina. Navvab Safavi avrättades 1956:

Ingen kan påstå att Republiken Iran representerar en ”demokratisk folkhemsislamism” hur influerad iranska prästerskapet än var och är av Social rättvisa i islam. Den boken översattes av en ung präst till persiska 1959, alltså tjugo år innan revolutionen 1979. Han blev Republiken Irans första ambassadör till Vatikanen. När den 25:e utgåvan skulle publiceras 1999 skrev översättaren, som nu var ayatolla, ett nytt förord.

Under rubriken ”Arvet efter Qutb” skriver Gardell att eftermälet är långt ifrån enhetligt.

”En grov förenkling skulle kunna utgå från de texter han skrev före och under tiden i fängelset. Som tidigare angivet fick Social rättvisa i islam omedelbar betydelse runt om i den muslimska världen och kom att inspirera till en rad försök att konstruera en socialistisk islamtolkning. För många av dagens folkhemsislamister som gärna läser den praktiska och pragmatiskt orienterade tidige Qutb fördunklas hans värde genom Milstolpar” (s. 89). Gardell skriver att Qutb kan betraktas som en ”vattendelare inom politisk islam mellan en ’revolutionär’ och ’reformistisk’ falang” (s. 90).

Den reformistiska falangen inom Muslimska brödraskapet beskriver Gardell med begreppet wasatteyya ’den islamiska mittfåran’, som

”syftar på den folkhemsislamistiska miljö, som med rötter i Muslimska brödraskapet växte fram under 1980- och 1990-tal”. Vidare: ”’Termen används också för att framhålla islam som alternativ till kapitalism och kommunism, i linje med den kurs Banna och Qutb försökte utstaka, vilket i praktiken kom att utmynna i en politik som i all väsentlighet blev en slags socialdemokrati, om än med moralkonservativa inslag” (s. 146). Betoningen ligger på att den islamiska staten enbart kan förverkligas genom en gradvis islamisering underifrån, en evolutionär, inte en revolutionär process. Gardell menar att wasatteyya också står för att demokrati betraktas som ett ideal samt att mänskliga rättigheter är ”ovillkorliga i att de garanteras av gud istället för exempelvis medborgarskap” (s. 147).

Än en gång faller därmed Gardells argumentation om demokrati. Det finns ingen gud utanför människans fantasi. Judendomens, kristendomens och islams allsmäktiga gud är lika mycket en mänsklig konstruktion som de nordiska asagudarna och den grekiska gudavärlden.

Han avslutar sin beskrivning av allt wasatteyya står för med följande:

”För att ge en sammanfattade bild av wasatteyyas politiska hemvist genom att åter låna in en liknelse från den svenska politiken kan man karakterisera miljön som en kombination av kristdemokrati (i moral- och utbildningspolitiska frågor) och socialdemokrati (i övriga sociala och ekonomiska frågor). Wasatteyyas relation till de väpnade radikalislamisterna liknar socialdemokraternas relation till gamla KPML(r)”, det vill säga Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) (s. 147, 148).

KPML(r), eller ”ärrarna” som vi på min tid sa i Göteborg, var inga väpnade aktivister. Varken Socialdemokraterna eller Kristdemokraterna har i sina partiprogram krav på att Sverige ska styras av ett överjordiskt osynligt allsmäktigt väsen i stället för av lagar stiftade av människan.

Gardell skriver vidare att Muslimska brödraskapets chefsideolog efter Qutb, Yusuf al-Qaradawi (1926–2022), länge har predikat det Gardell kallar islamdemokrati. Det var Qaradawi som Ahmed Ghanem bjöd in till stora moskén i Stockholm 2003, vilket jag skriver om i det tidigare inlägget 16 augusti, då Fredrik Malm (L) kritiserade att Qaradawi gav sitt stöd till självmordsattacker riktade mot civila israeler och har hyllat Hitler. Där finns en DN-bild på Ahmed Ghanem som då var IFiS ordförande och Mahmoud Aldebe som då var IFiS informatör.

Gardell skriver också att muslimer med bakgrund i Muslimska brödraskapet har

utvecklat goda relationer med den socialdemokratiska broderskapsrörelsen. De muslimer som identifierar sig med wasatteyya, den islamiska mittfåran, positionerar sig också på motsvarande plats i det svenska politiska landskapet (s. 284).

Gardell skriver alltså ”muslimer med bakgrund i Det Muslimska brödraskapet”. Socialdemokraternas kristna sidoorganisation Broderskapsrörelsen bytte 2010 namn till Tro och Solidaritet. Ordföranden sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Inför valet 2006 skickade Mahmoud Aldebe brev till alla riksdagspartier och begärde särlagstiftning för ”muslimer”. Han var då ordförande för Sveriges muslimska förbund (SMF), som får bidrag av SST. I Egypten vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi presidentvalet 2012. Han hann knappt tillträda förrän han började göra om Egypten till en religiös diktatur.

Boskillnaden mellan ”reformister” och ”revolutionärer” håller inte.

I inledningen nämner jag att Mattias Gardell ingick i den skandalartade ”upplysningsserien” 2018 om muslimska grupper i Sverige. Inte bara Temsamani medverkade, även Omar Mustafa, som då var Ibn Rushds förbundsrektor medverkade. Mattias Gardell och hans fru Edda Manga ställde sig helhjärtat bakom Omar Mustafa 2013 när han valdes in som suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott men valde att en vecka senare hoppa av då han tvingats välja mellan att sitta i verkställande utskottet och att vara IFiS ordförande, vilket han var sedan 2010 då företrädaren Abdirisak Waberi valts in som riksdagsledamot för Moderaterna. Omar Mustafa valde IFiS. Som Mahmoud Aldebe säger i tidningsklippet ovan: ”Alla som har förtroendeuppdrag i förbundet måste vara trogna Muslimska brödraskapet.”

Mattias Gardell och Edda Manga bjöd in Omar Mustafa till sitt köksbord och skriver en exempellöst förljugen artikel i Aftonbladet Kultur 29 april 2013, ”Omar Mustafa: Därför blev jag sosse”.

Mattias Gardell var under många år härförare för Muslimska brödraskapets yngre garde och slog stenhårt ner på alla som kritiserade Muslimska brödraskapet med anklagelsen ”islamofobi”, vilket jag skrivit mängder med blogginlägg om. Här syns han på bild med Rashid Musa SUM:s tidigare ordförande,

alltså den förening som tillsammans med IFiS och Ibn Rushd bjöd in Mattias Gardell, Yvonne Ridley och Azzam Tamimi till Muslimska familjedagarna, plus åtskilliga andra talare med en känd judefientlig retorik. År 2016 beslutade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att upphöra med bidrag till SUM då de inte ansågs leva upp till de demokratiska kriterierna.

År 2017 medverkade Gardell i turkiska European Islamophobia Report med kapitlet ”Islamophobia in Sweden. National Report 2017”, en årlig extremt godtycklig, sannerligen ovetenskaplig, rapport stödd av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Gardell var planerad att vara huvudtalare vid en konferens i Istanbul om rapporten men hoppade av efter det att SKMA riktat kritik mot hans medverkan tillsammans med talare kända för sin antisemitism. Det var ju inte första gången Gardell utan betänkligheter associerade sig med kända antisemiter.

År 2010 var han med på Ship to Gaza, vilket är detsamma som Ship to Hamas religiösa, extremt kvinnofientliga diktatur.

År 2008 deltog Gardell tillsammans med internationella höjdare inom Muslimska brödraskapet inbjudna till Sveriges riksdag av bland andra Mehmet Kaplan, vilket jag skriver om i bland annat det här inlägget. Här kan man läsa en engelskspråkig text om mötet.

Mattias Gardell har ett mångårigt nära samarbete med Muslimska brödraskapets svenska gren. Han är ett med Muslimska brödraskapet. Det visar inte minst hans recension i Aftonbladet Kultur 1 mars 2023 av Sameh Egyptson avhandling, ”Att hoppa på islam har blivit en folksport. Muslimer kan bara göra fel enligt Egyptsons modell”. Texten är ett eko av vad Gardell skriver om Muslimska brödraskapet i Bin Ladin i våra hjärtan. Gardells inledande fråga får i dag, efter det att Folkbildningsrådet har dragit in det statliga bidraget till Ibn Rushd, ett svar.

Är muslimska folkrörelser och studieförbund som främjar ett svenskmuslimskt samhällsengagemang i samverkan med Föreningssverige en tillgång eller ett hot?
Frågan ställdes på sin spets med Sameh Egyptsons avhandling om det Muslimska brödraskapets påstådda infiltration av svensk politik och samhällsliv som försvarades vid Lunds universitet den 10 februari.
Att hoppa på islam och muslimer har blivit en folksport som skyddas av polis och lockar entusiastiska åskådare, så också vid det Facebook livesända spektaklet i Lund då disputanden inför fyllda läktare lade fram sin tes att Islamiska förbundet i Sverige är det Muslimska brödraskapets hemliga svenska gren.

Gardell ondgör sig över att Egyptson ”hängt ut” namngivna personer ”som Brödraskapets dolda agenter”, det är åsidosättande av god forskningssed, enligt Gardell, som själv i den turkiska Islamofobirapporten 2017 hänsynslöst hänger ut flera svenska personer han påstår gjort sig skyldiga till ”islamofobi”.

Gardell stämplar Egyptsons avhandling som konspirationsteorier. Än en gång använder Gardell svenska politiska partier som jämförelse med Muslimska brödraskapet, här egyptiska rörelsen efter Mursis fall.

Politiskt är Brödraskapets huvudfåra ett tämligen borgerligt mittenparti som spänner mellan en (i dag tongivande) höger inte olik våra kristdemokrater (om än mer Alf Svensson än Ebba Busch) och en vänster inte olik den kristna (i dag mångreligiösa) socialdemokratin.

Vidare:

Muslimer som engagerar sig i svenska partier gör sig enligt Egyptson skyldiga till ”entrism” (taktiken att bli del av något för att främja en dold omstörtande agenda), medan muslimer som engagerar sig i muslimska folkrörelser och studieförbund gör sig skyldiga till ”enklavism”.
Det blir helt enkelt fel hur muslimer än gör, så länge de förblir muslimer.

Och slutpoängen: ”Om man fruktar framväxten av ett muslimskt parallellsamhälle är då den bästa åtgärden att dra in offentliga medel till de muslimska rörelser som öppnar sig för revision och samverkan?”

Gardell får det att låta som om det inte skulle vara just Muslimska brödraskapets aktivister som skapar ett parallellsamhälle utan att det är MB-aktivister, exempelvis Omar Mustafa, Mohamed Temsamani, Rashid Musa, Ahmed Ghanem som är ”öppna för revision och samverkan” och därmed motverkar ett parallellsamhälle. Jag lyfter här för femtioelfte gången fram vad det står i Muslimska brödraskapets handbok för ett parallellsamhälle Att förstå Islam, projektledare Mahmoud Aldebe, han som krävde särlagstiftning för ”muslimer” inför riksdagsvalet 2006: ”Beträffande kultur har profeten Muhammad uttryckligen och med kraft förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil” (s. 34). Det är exakt detta som avses med det av Muslimska brödraskapet myntade uttrycket ”det svenska muslimska civilsamhället”. Separatism. Parallellsamhälle. Att omvandla Sverige inifrån till en religiös diktatur. Genom låtsad samverkan.

Var det rätt av MUCF att dra in SUM:s bidrag? Nej, det var ”islamofobi” enligt Gardells turkiska Islamofobirapport 2017. Var det rätt av Folkbildningsrådet att dra in det statliga bidraget till Ibn Rushd? Är det rätt att lägga ner SST och därmed alla statliga bidrag till Muslimska brödraskapets aktivister, som Temsamani? Är det rätt att dra in Sidas mångmiljonbidrag till Islamic Relief?

Gardell ger en tvättad version av Muslimska brödraskapets aktivister i Sverige, som han ju sedan åratal känner väl. Mattias Gardell är inte rätt person att vara den ena parten i ”den polariserade debatten” om Muslimska brödraskapet i Sverige. Om det nu var tänkt att vara han som motpart till Egyptson i egenskap av företrädare för Muslimska brödraskapets aktivister, de enda Egyptsons avhandling är ”kontroversiell” för, eftersom de riskerar att bli av med hundratals miljoner i offentliga bidrag. Det är inte konstigt att Egyptsons avhandling och disputation ”blev en av de mest uppmärksammade i Sverige någonsin”. Muslimska brödraskapets aktivister och medlöpare bombarderade Lunds universitet långt före disputationen med krav på att Egyptson skulle slängas ut från universitetet.

Det bombardemanget i sig är värt en avhandling.

Medlöparen Mattias Gardell är anarkist. För hundra år sedan kastade anarkister bomber hejvilt. Mattias Gardell arbetar uppsåtligt och mycket medvetet på att spränga den svenska demokratin inifrån. Utan bomber. Finansierad av den stat han vill störta. Och ingen hejdar honom.

SST:s mångåriga samarbete med islamistiska Muslimska brödraskapets svenska gren
Enligt årsrapporten 2023 samarbetade SST med Ibn Rushd: ”Myndigheten har tillsammans med ActionAid och studieförbunden Bilda och Ibn Rushd producerat ett studiematerial kring kvinnlig könsstympning specifikt avsedd för bruk inom trossamfund” (s. 40).

Alice Bah Kuhnke (MP) hade goda relationer till Muslimska brödraskapets yngre generation. När hon var demokratiminister, en post som då låg under Kulturdepartementet, bjöd hon in dem till olika sakråd, den 14 mars 2017 angående nationella planen mot rasism. Då medverkade Temsamani i egenskap av adjungerad sakkunnig för Sveriges muslimska råd (SMR). Vid sakråd om islamofobi 30 augusti 2017 medverkade Temsamani i egenskap av ordförande för FIFS. År 2023 är han fortfarande kopplad till Ibn Rushd, nu som kassör. Till sakråd om islamofobi medverkade även Omar Mustafa i egenskap av Ibn Rushds förbundsrektor, Tahir Akan, som finns med på bilden ovan från Sagerska huset, i egenskap av ordförande för Sveriges muslimska förbund (SMF), som Mahmoud Aldebe tidigare var ordförande för. Medverkade gjorde även Åke Göransson, SST:s direktör. I Minnesanteckningar 30 augusti 2017 från sakråd om islamofobi står att ett kommande regeringsuppdrag om insatser mot islamofobi aviserades, på uppdrag av de inbjudna Muslimska brödraskapets aktivister kan tilläggas. Det regeringsuppdraget hänger kvar än i dag och borde aldrig ha införts i nationella planen mot rasism 2017 eftersom vi inte har något hädelseförbud i Sverige. Flera gånger står det i Minnesanteckningarna vad ”företrädare för det muslimska civila samhället” önskar, bland annat skydd till muslimska föreningar och inte bara till trossamfund. ”Dessa aspekter är viktiga för att det muslimska civila samhället ska ha samma villkor att verka i detta land som det övriga civila samhället”, alltså ett parallellsamhälle. De inbjudna Omar Mustafa, Mohamed Temsamani och Tahir Akan företräder enbart den lilla politiska sekten Muslimska brödraskapet.

Det är ett oskick av ministrar att bjuda in självutnämnda talespersoner för en så brokig grupp som islams trosfränder och använda ett begrepp som det muslimska civila samhället.

Det står också att det lyftes fram att det är viktigt att muslimer i Sverige får bidra till arbetet med att skapa en positivare bild av muslimer och islam. Alice Bah Kuhnkes Kulturdepartement gav SST i uppdrag att ta fram en digital kunskapsplattform om ”islamofobi”. SST gav uppdraget till Ibn Rushd som anlitade hederskulturförnekare som ”experter”. Se detta blogginlägg 4 februari 2018. Valet av ”experter” kritiserades från flera håll. Här är direktör Åke Göranssons och Max Stockmans arroganta svar. Här är min kommentar till deras svar. De två ämbetsmännen är politiska aktivister. Deras nära samarbete med Ibn Rushd och Mattias Gardell beskrivs här och här av Johan Westerholm på Ledarsidorna.se.

Som nämnts ovan var Ibn Rushd inblandade i SST:s seminarieserie 2018.

SST:s och islamforskarnas osunda relation
Islamforskarna är finansiellt beroende av SST som ger dem uppdrag. Ett exempel är professor Simon Sorgenfreis bok Islam i Sverige – de första 1300 åren (2018) som är ett beställningsverk av Muslimska brödraskapet efter Alice Bah Kuhnkes sakråd, utfört av SST. Simon Sorgenfrei är föreståndare för IMS – Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola som enligt ett pressmeddelande etablerades februari 2021. I SST:s årsredovisning 2023 står det under rubriken ”Kunskapsspridning”: ”SST är också styrelsemedlem i Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet samt i styrgruppen för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularism vid Södertörns högskola” (s. 36).

Jag har i flera blogginlägg kritiserat att Sorgenfrei lyfter fram islamisten Mostafa Kharraki,

en av svenska Muslimska brödraskapets grundare, och en av grundarna av Ibn Rushd, som ”muslimen i gemen”, bland annat i det här blogginlägget 31 december 2023 i samband med att Mostafa Kharraki anmält Sameh Egyptsons doktorsavhandling till Överklagandenämnden för etikprövning (Önep). Jag skriver: ”Simon Sorgenfrei intervjuade Mostafa Kharraki. Ingenstans framgår det i boken att Kharraki är kopplad till Muslimska brödraskapets svenska gren.” Jag visar flera sidor ur boken där Sorgenfrei skriver om Kharraki.

Inte någonstans framkommer det att Kharraki har cirkulerat i ledningen i varenda en av Muslimska brödraskapets skattefinansierade organisationer och varit med och grundat alla avknoppningar. Kharraki har i över 40 år lurat svenska staten att finansiera honom med skattemedel under förevändning att han skulle vara talesperson för landets ”muslimer” och öppen för samverkan. Sorgenfrei och SST legitimerar Kharrakis snyltande, eller bedrägeriverksamhet med ett mer rättvisande ord.

Även i det här blogginlägget 2 mars 2019 skriver jag ett långt kritiskt avsnitt om Sorgenfreis bok, scrolla ner till rubriken ”Islam i Sverige – de första 1300 åren (2018), Simon Sorgenfrei”.

Vem fattade beslutet att Kharraki skulle intervjuas och presenteras som ”muslimen i gemen”?

Det är skandal att Sorgenfrei för läsarna bakom ljuset. Lika stor skandal är det att SST, som beställt och publicerat boken, inte har agerat. Jag kräver att SST förklarar sig.

Likt Mattias Gardell oroar sig Simon Sorgenfrei över Muslimska brödraskapets finansiering i sin artikel om Egyptsons avhandling, Expressen 9 mars ”Vilken islam vill den svenska staten stötta?”

Men att staten alls delar ut dessa bidrag har ifrågasatts. Varför ska organisationer som inte låter kvinnor vara ledare eller som har en negativ syn på homosexualitet få statliga bidrag? Efter några rapporter och efter Sameh Egyptsons omdebatterade avhandling om relationen mellan svenska organisationer och Muslimska brödraskapet har frågan blivit högaktuell. Kritiska röster höjs mot att organisationer med kopplingar till global islamism ska kunna få statliga medel eller för att stödet till trossamfund helt ska dras tillbaka.

Det är viktigare för Sorgenfrei att diskutera finansiering än innehållet i Egyptsons avhandling. Självklart står det en hel del om Mostafa Kharraki, och det borde ju brännas för Sorgenfreis del.

Under pågående forskning, ”Islam och den svenska modellen”, skriver Sorgenfrei ”Har svenska staten bidragit till att skapa en politisk islam?” Frågan är felställd. Politisk islam skapades inte i Sverige. Arabiska företrädare för politisk islam, som Chakib Benmakhlouf, Mahmoud Aldebe, Mostafa Kharraki, Ahmed Ghanem,

invandrade till Sverige och lurade i godtrogna svenska politiker att just de representerar den ”sanna”, den ”äkta” islam.

SST:s handläggare Frederic Brusi och Sameh Egyptsons publicerade verk
SST:s samarbete med Muslimska brödraskapets olika förgreningar går långt tillbaka. Direktör Isak Reichel tillträdde tjänsten som chef för SST januari 2021. Men dr Frederic Brusi har varit med ända sedan 2013, då han var deltidsanställd som projektsekreterare på SST:s kansli. Hur långt uppehållet sedan varade tills han fick tjänsten som handläggare kunskapsuppdraget känner jag inte till. I oktober 2022 disputerade han på avhandlingen Gracious Traditions: Contemporary Transnational Egyptian Post-Tariqa Sufism. Han är alltså inläst på sufism, inte politisk islam. Han, liksom Mattias Gardell och Simon Sorgenfrei, är en av undertecknarna 2 mars 2017 av kritiken mot statsvetaren och terrorforskaren dr Magnus Norells kunskapsöversikt om Muslimska brödraskapet i Sverige som Norell skrev tillsammans med socialantropolog Aje Carlbom, som i två decennier forskat om islamister i Sverige, och Pierre Durrani, tidigare medlem i Muslimska brödraskapets svenska gren. Tre personer med spetskompetens om Muslimska brödraskapets svenska gren, en demokratifientlig islamistisk gren som universitetens samlade islamforskare valde att beskydda. I kunskapsöversikten nämns Islamiska förbundet i Sverige, Ibn Rushd, Sveriges unga muslimer (SUM), Islamic Relief. Två namn nämns, Omar Mustafa och Abdirizak Waberi.

Året efter sätter sig SST över MSB:s kunskapsöversikt och samarbetar med både Ibn Rushd och Omar Mustafa. Notera att Pierre Durrani har varit medlem i Muslimska brödraskapets svenska gren och vet exakt vilka föreningar och individer som ingår. Frederic Brusi anser sig vara bättre underrättad.

När Sameh Egyptson, då doktorand, 2018 publicerade Holy white lies. Muslim Brotherhood in the West ”Case – Sweden” (även på arabiska) skrev Frederic Brusi en mycket kritisk recension på bloggen Religionsvetenskaplig omvärldsanalys 7 februari 2019, ”I de blindas rike är den enögde kung”, där han uppehåller sig vid formen, inte det viktiga innehållet i Egyptsons bok. Den 10 februari 2019 skrev jag det här inlägget: ”Doktorand Frédéric Brusi, Stockholms universitet, och vådan av att skriva en recension om ett ämne man inte behärskar – Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige”. I inlägget kritiserar jag även kurslitteraturen i ämnet islamologi höstterminen 2018 och vårterminen 2019, Stockholms universitet. Även i det här blogginlägget 2 mars 2019 kritiserar jag universitetens kurslitteratur i islamologi, ”Ann-Sofie Hermansson (S), Stefan Löfven (S), doktorand Frédéric Brusi, Stockholms universitet, och de religionsvetenskapliga institutionernas hårdvinklade och förljugna utbildning om islam”.

Frederic Brusi nöjde sig inte med att kritisera Egyptsons engelska bok på bloggen, han kritiserade den även i CHAOS Skandinavisk tidskrift för religionshistoriska studier 2018 s. 199 – 209.

Sameh Egyptson skriver om FIFS i boken White Lies, som han kallar en översiktsrapport, inte ett akademiskt verk. Brusi, som så noggrant läst Egyptsons bok att han skrev två kritiska recensioner, borde alltså ha mycket goda kunskaper om FIFS, som han kunde ha delgivit Isak Reichel i samband med bönen i Göteborgs moské för Hamasterroristen Ismail Haniyah. I inbjudan till kunskapshöjande dagen 2024 står det att Brusi skulle tala om ”Religionshistoriska perspektiv på Muslimska brödraskapet i Egypten. Väckelserörelse eller nollpunkten för all islamism?” I mejlkonversationen 12 februari 2024 ger han, som inte har forskat om Muslimska brödraskapet, en beskrivning av sitt pass:

Pass 1. Muslimska brödraskapet, en introduktion (45 min + 15 min frågor)
Det Egyptiska muslimska brödraskapet är en av forskningslitteraturens mest välbeskrivna sociala rörelser och stundom beskrivet som alla islamistiska gruppers ideologiska moder. Forskarvärlden ger inga entydiga svar, utan verkar prata om en tydlig ideologiskt driven politisk rörelse eller om ett mer luddigt muslimskt fenomen som har mer likheter med de europeiska frikyrkorna och kristdemokratiska ideologier än jihadistiska grupper i Mellanöstern och Nordafrika. I denna föreläsning presenteras MBs tidiga (Egyptiska) organisationshistoria, samt en översikt över trender inom forskningen. Syftet är att ge nycklar till att förstå den bredare kontext i vilken centrala men relativt moderna begrepp såsom ”islamism” måste förankras.

”Mer likheter med de europeiska frikyrkorna och kristdemokratiska ideologier”? Kan Brusi ha hämtat det från Mattias Gardells Bin Ladin i våra hjärtan? Varför kan man inte helt enkelt utgå från Ahmed Ghanems och Islamiska förbundets definition av islamism? ”Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.”

Civilsamhället ska inte styras av en minister, i synnerhet inte en minister som kan misstänkas för jäv
Det är på tiden att skilja civilsamhället från staten och slopa alla offentliga bidrag som tar död på medborgarnas kreativitet och initiativförmåga att skapa helt fristående ideell verksamhet utan krav på att uppfylla senaste statliga trenden och statliga nyckeltermer för att få bidrag. Så som förhållande har blivit i Sverige startas en välanpassad förening och sedan kommer de högljudda kraven på offentlig försörjning. Medborgarna måste skolas i att stå på egna ben. Det görs bäst genom att slopa alla offentliga bidrag, i synnerhet bidrag till religiös verksamhet och den lukrativa ”kampen mot islamofobi”.

I juli utlyste Levande historia, Göteborgs stad, bidrag för insatser mot antisemitism och islamofobi. Jag skrev ett brev och ställde frågor:

Jag skulle vilja få informationsbladen om att Göteborg utlyst bidrag för insatser mot antisemitism och islamofobi.
Jag har sett en text om att Göteborgs stad definierar islamofobi som “uttryck för fientlighet mot islam och muslimer eller förmodade muslimer”.
Var kommer definitionen “fientlighet mot islam” ifrån?   Strider inte det mot yttrandefrihetslagen att förbjuda religionskritik? Varför särbehandlas islam?
Eller har ni också en informationskampanj om  fientlighet mot kristendomen, judendomen, hinduismen, buddismen?
När antisemitism definieras står “fientlighet mot judar”, alltså en etnisk grupp
Så varför blandar Göteborgs stad ihop fientlighet mot en etnisk grupp med fientlighet mot en religion?

Jag fick som svar:

Tack för din synpunkt. Det är, som du skriver, omdiskuterade och föränderliga begrepp.
Vi har följt regeringens definition, men har också uppmärksammat att det pågår en uppdatering inom området. Vi kommer således att uppdatera våra skrivningar så att vi följer definitionerna från nationell nivå.

Regeringen bör omgående offentligt deklarera att religionskritik inte är förbjudet i Sverige och att islam inte utgör ett undantag.

Och nu till socialminister Jakob Forssmed. Han är medlem i Centrumkyrkan i Sundbyberg. När han tillträdde som minister hamnade plötsligt trossamfunden under Socialdepartementet, till skillnad från Kulturdepartementet under föregående regering. En minister ska över huvud taget inte ha några privata försänkningar inom områden som faller under hans/hennes ansvar för att undvika minsta misstanke om jäv.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch bör omgående förklara för Forssmed det stötande i hans roll, något han själv borde ha insett.

Socialdepartementet definierar civilsamhället så här: Civila samhället och idrott

Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår nätverk, ideella föreningar, registrerade trossamfund med mera.

Idrott och trossamfund ska inte blandas ihop. Idrott är en nationell angelägenhet. Andlighet är en privat angelägenhet. ”Skild från staten” borde innebära ”självförsörjande”. Det gäller särskilt trossamfund.

I SST:s årsredovisning 2023 står det:

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fördelar enligt förordning (1999:974) om statsbidrag till Trossamfund ett bidrag till teologisk utbildning vid fyra teologiska högskolor. Myndigheten har sedan 2014 fördelat dessa medel genom en schablonmodell som sedan utvärderades 2017 (s. 42).

Skattebetalarna tvingas finansiera prästutbildning!

För att återgå till Muslimska familjedagarna som i åratal arrangerades av Muslimska brödraskapet: de var ett politiskt projekt, ett sätt att marknadsföra deras tolkning av islam som den ”sanna”, den ”rätta” tolkningen. Och den innebär kvinnors beslöjning. Bilderna nedan på den ökända Maimuna Abdullahi, som ställde Ann-Sofie Hermansson inför rätta för förtal, Kalsoom Kaleem, Göteborgs moské som höll bönen för terroristen, konvertiten Anna Waara, Ibn Rushd, visar att shariadoket är ett politiskt plagg, som signalerar avstånd från och förakt för den västerländska civilisationen.

Huvudduken faller inte under religionsfriheten har Högsta domstolen slagit fast. Religionsfriheten är total. Inget kan rubba den. Plagget faller under yttrandefriheten som går att lagstiftningsvägen justera. Därför finns det inga hinder att lagstiftningsvägen förbjuda shariadok i all offentligt finansierad verksamhet, inklusive skolan.

Muslimska brödraskapets svenska gren är urstark. De har i decennier utmålat ”muslimer” som offer för svenskarnas “rasism”, ett av världens mest toleranta länder. Vad som inte kommer fram i den snabbhet politiker, myndigheter, polisen, åklagarväsendet, domstolarna, slår ner på kritiker av islam och likställer religionskritik med kritik av islams utövare är den fientlighet, det förakt som riktas mot Sverige och svenskarna från det skattefinansierade Muslimska brödraskapets sida. Pierre Durrani, liksom forskaren Pernilla Ouis, som båda varit verksamma inom Brödraskapets sfär i Sverige, vittnar i forskaren Lorenzo Vidinos bok The closed circle. Joining and leaving the Muslim Brotherhood in the West om föraktet för det svenska samhället och svenskarna, deras rasistiska attityd gentemot svenskarna, att Brödraskapets aktivister betraktade sig som överlägsna, att de inte har några som helst planer på att anpassa sig. Det uttalas ju mycket tydligt av Kalsoom Kaleem ovan, Sverige ska anpassa sig efter hennes totalitära tolkning av islam.

Om Ebba Busch verkligen menar allvar med sitt tal om att islamtolkningar som stridet mot svensk lagstiftning inte ska tolereras och om hon verkligen vill hejda islamiseringen av Sverige bör hon omgående verka för att SST läggs ner och att Jakob Forssmed entledigas från ansvaret för trossamfund samt att regeringen aviserar att inte en skattekrona ska gå till ”kampen mot islamofobi” och att offentliga massböner förbjuds. De som kräver anslag för att bekämpa ”islomfobi” är inte sällan samma individer och grupper som uttrycker ett glödande judehat. Jag vill påminna om att Omar Mustafa både i egenskap av ordförande för IFiS och Ibn Rushds förbundsrektor år efter år trots hård kritik till Muslimska familjedagarna bjöd in talare med en känd judefientlig retorik. Och ändå ansågs värdig att samarbeta med SST.

Jag vill också påminna om att det inte var en tillfällighet att just Ahmed Ghanem i Göteborgs moské höll fredagspredikan och tillät bönen för Hamasterroristen Ismail Haniyah. Det borde SST:s direktör Isak Reichel ha förstått.

SST måste läggas ner. SST är navet för Muslimska brödraskapets hela infrastruktur i Sverige. Armlängds avstånd till religioner bör vara lika självklart som armlängds avstånd till kulturen.

8 september 2024

Mona Lagerström fil dr

 

Än en gång låter Lisa Åberg bli att upplysa tittarna om vilken extrem islamtolkning den beslöjade kvinnan SVT Stockholm intervjuar bekänner sig till. Nora Khalil intervjuas 1 september i inslaget om Ortens bästa poet. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Är Nora Khalil anhängare av Muslimska brödraskapet? Saudiarabiens wahhabism? Hizb ut-Tahrir? Jamaat-e-Islami? Tablighi Jamaat? Ahmadiyya? Irans prästerskap? Talibanerna? Annan västfientlig tolkning?

Shariadoket är glödande judefientliga Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Här demonstrerar Maimuna Abdullahi på Muslimska familjedagarna anordnade av Muslimska brödraskapet att shariadoket är ett politiskt plagg.

Det står att hon kommer att ha ett samtal om ”Slöjan som politiskt motstånd” tillsammans med bland andra Fatima Doubakil.

Det var islamisterna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil som drev en förtalsrättegång mot Ann-Sofie Hermansson, Göteborgs tidigare kommunstyrelses ordförande, för att Hermansson på sin privata blogg kallat dem för extremister.

Med politiskt motstånd avser Abdullahi och Doubakil motstånd mot det svenska demokratiska styrelseskicket. Muslimska brödraskapets mål är en religiös diktatur styrd av deras tolkning av sharia, ”Koranen är vår lag”.

Gaza är en religiös diktatur sedan Hamas vann valet 2006 och året efter i en väpnad kamp slängde ut Fatah från Gaza. Inget val har hållits i Gaza sedan 2006.

När Hamas tog makten i Gaza tvingade de, likt Saudiarabien, Irans prästerskap och talibanerna i Afghanistan, kvinnorna att beslöja sig.

Nora Khalil är lärare. I den politiska utstyrseln!

1 september 2024

Mona Lagerström fil dr

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. År 2007 kastade de i en blodig uppgörelse ut Fatah från Gaza och införde en religiös diktatur. Hamas ledare, där många nu har eliminerats av Israel, har från biståndspengar som skulle gått till Gaza och Gazas befolkning försnillat miljarder och satt in på privata bankkonton. I stället för att göra Gaza med sin kustremsa till ett drömland har de berikat sig själva och satsat biståndspengar till att bygga vapen och enorma underjordiska tunnlar från vilka de skickar upp raketer i syfte att förgöra Israel, tunnlar som leder ända in i Egypten dessutom. Sina militära baser har de placerat under skolor och sjukhus. De skryter med att Gazaborna är mänskliga sköldar, villiga martyrer.

Hamas kunde ha satt stopp för Israels vedergällning redan 8 oktober förra året. I stället valde de att prioritera ett Gaza i ruiner och att civilbefolkningen lever i skräck, att barn dödas.

Mitt intresse är flickors och kvinnors rättigheter. I Hamas religiösa diktatur baserad på deras tolkning av sharia har flickor och kvinnor inga rättigheter. Inte den som värnar om yttrandefriheten och demonstrationsfriheten heller. Gruppen som undertecknat debattartikeln i Journalisten, ”Rapporteringen om Gaza är ett fatalt misslyckande”, skulle om de levde i Gaza och kritiserade Hamas antingen fängslas, torteras och dödas, eller alla tre sammantaget.

Det är en diktatur de försvarar!

Jag väljer att koncentrera det här inlägget på extremisten Johannes Anyuru

bland undertecknarna av debattartikeln i Journalisten eftersom jag inte har skrivit om honom och hans koppling till Muslimska brödraskapets svenska gren tidigare till skillnad från bland andra de hårdföra hederskulturförnekarna och kommunisterna Edda Manga,

Diana Mulinari

och America Vera Zavala,

Muslimska brödraskapets hängivna försvarare Mattias Gardell

och doktorand Anna Ardin.

Bilden ovan på Johannes Anyuru är från Muslimska familjedagarna arrangerade i många år av Muslimska brödraskapets tre förgreningar, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer (SUM). Samma trio arrangerade Islamiska förbundet i Stockholms årliga konferens. På den här bilden syns både Rashid Musa, tidigare SUM:s ordförande, och extremisten, separatisten, könsapartheidmissionären, teokraten Salahuddin Barakat, grundaren 2013 av Islamakademin i Malmö, som i åratal samarbetat med Muslimska brödraskapet, inte minst med Ibn Rushd.

I mars i år gästade Johannes Anyuru Salahuddin Barakats Youtubekanal.

Även extremisten, snyltaren, bidragsentreprenören Amanj Aziz gästade Salahuddin Barakats Youtubekanal.

År 2011 bjöd Amanj Aziz in den ökända hatpredikanten Bilal Philips till ett könssegregerat möte i Göteborg om ”islamofobi”.

År 2017 valde America Vera Zavala Amanj Aziz till sin skandalomsusade uppsättning Muslim Ban på Dramaten, Rashid Musa var först påtänkt för rollen.

Förutom den nära kopplingen till shariapolitiska extremhögern är Johannes Anyuru också knuten till Clandestino Institut i Göteborg, liksom också Mattias Gardell och Edda Manga (från Colombia). Flera andra av debattartikelns undertecknare är också knutna till Clandestino.

Johannes Anyuru, liksom också Mattias Gardell och Edda Manga, var aktiv i Ship to Gaza 2011, vilket är detsamma som Ship to Hamas.

Som nämnts är mitt intresse flickors och kvinnors rättigheter. Jag reagerade starkt på Johannes Anyurus försvar av Muslimska brödraskapets uniformspersedel shariadoket

på flickor i debattartikeln i Göteborgs-Posten 29 juni 2015, ”Analys om slöjförbud för barn är helt tagen ur luften”. Anyurus artikel är ett svar på forskaren Devin Rexvids debattartikel 25 juni 2015 ”Förbjud slöja för minderåriga flickor”. Devin Rexvid (född i Iran) är en seriös forskare som i stark motvind i åratal har försökt upplysa politiker och myndigheter om hedersförtryck och hedersmord i Sverige. Forskningsanslagen gick i åratal till hederskulturförnekarna. Dr Devin Rexvid står för kunskap. Johannes Anyuru för åsikter. Devin Rexvid skriver bland annat:

Ur ett rättighetsperspektiv utgör slöjan en mekanism för att frånta en flicka rätten till den egna kroppen; den kränker hennes rätt till kroppslig integritet. Utöver detta bör slöjan problematiseras ur ett hälsomässigt, identitetsmässigt, socialt och politiskt perspektiv.

Vidare:

Slöjan är ett sätt att märka småflickor som först och främst muslimer snarare än människa och barn. Allt prat om slöjan som uttryck för ny identitet, egen vilja och frihet döljer sålunda slöjan som symbol för en systematisk könsdiskriminering.

Och detta:

Politiskt sett ska ökat slöjbärande sättas i relation till uppkomsten av politisk islam och speciellt islamistiska aktörers finansiering av lokala moskéer och verksamheter för barn och unga. Oavsett enskilda slöjbärares intentioner förblir slöjan en fana för ett islamistiskt projekt där religion har företräde framför staten och mäns rätt att bestämma över kvinnors kroppar kommer före kvinnors rätt till den egna kroppen. Slöjan som islamisters fana är till för att förhindra rumslig beblandning av könen. Slöjan definierar och begränsar det kvinnliga rummet och hennes rörelsefrihet i det.
Politiskt är slöjan ett led i islamisters strävan efter ett totalt könssegregerat samhälle där det finns skilda ingångar för män och kvinnor, skilda matsalar, bibliotek, arbetsplatser, skolor, sjukhus, idrottsarenor och simbassänger. Småflickors kroppar utnyttjas i detta politiska projekt.

Och slutklämmen:

Minderåriga flickor behöver samhällets skydd då de utifrån sin grad av mognad och sin beroendeställning till sina föräldrar inte kan värja sig mot den islamistiska uniformen som slöjan i dess olika former utgör. En ny lag om förbud av slöja för minderåriga både i och utanför skolan, precis som agalagen, är helt avgörande för att dessa flickor ska kunna nyttja sina fri- och rättigheter då slöjan innebär såväl fysiska som psykiska övergrepp på beslöjade flickor.

Devin Rexvids analys är inte alls tagen ur luften som Johannes Anyuru påstår.

Johannes Anyuru: ”Det finns ingen ände på de logiska felsluten och sofisterierna från Rexvid.” ”Umeå universitet, där Rexvid tydligen ska vara doktorand, borde faktiskt skämmas ögonen ur sig.”

Anyuru talar om muslimska familjer, Rexvid om politisk islam och islamister. Anyuru rör sig i islamistiska kretsar. I det här blogginlägget 1 februari 2021 skriver jag: ”Och vi tackar den upphöjda författaren Johannes Anyuru för hans brinnande försvarstal i Göteborgs-Posten 29 juni 2015 för shariadoket på flickor. Vi tackar också för att han medverkar i Muslimska familjedagarna anordnade av oss.”

Ingen aktiv i traditionella högerextremistiska grupperingar behandlas så utstuderat välvilligt som shariapolitiska högerextremisten Johannes Anyuru. Muslimska brödraskapets svenska gren är en extremt judefientlig rörelse. Trots att de år efter år fick kritik för att till Muslimska familjedagarna och Årliga konferensen bjuda in talare med en känd judefientlig retorik fortsatte de som om ingen kritik riktats mot dem. Numera är tillställningarna indragna.

Anyuru har i åratal, nu senast Salahuddin Barakats Islamakademi, rört sig i demokratifientliga extremistkretsar. Ingen, jag säger ingen, traditionell högerextremist skulle bjudas in till SVT:s litteraturprogram Babel, hur skicklig författare hon eller han än var.

Dessutom har Anyuru utsetts till hedersdoktor av Teologiska institutionen, Lunds universitet! Den institution där Sameh Egyptson 10 februari 2023 disputerade på sin doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige, där lektor Torsten Janson i betygsnämnden underkände avhandlingen och där islamologen professor Oliver Scharbrodt i en SVT-intervju offentligt underkänner avhandlingen innan disputationen är hållen. Jag skriver om Oliver Scharbrodts aktivism för Hamas i det här blogginlägget 1 maj 2024.

Johannes Anyuru, aktiv i extremt judefientliga, kvinnofientliga, homofientliga och demokratifientliga svenska Muslimska brödraskapet hyllas. Sameh Egyptson, som levt i Hosni Mubaraks diktatur i Egypten och vet vad en diktatur verkligen innebär, avslöjar svenska Muslimska brödraskapets hyckleri och ansamling av skattemedel och baktalas av institutionen.

Vem försvarar demokratin? Johannes Anyuru? Eller Sameh Egyptson?

Vem förtjänar doktorstiteln?

22 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

Salahuddin Barakat

etablerade 2013 Islamakademin i Malmö och marknadsförde sig själv i en serie inlägg på Islamakademins hemsida, numera raderade. Han anser att sharia bör gälla i Sverige, inte svensk lag. Hans utfall mot juridikprofessor Reinhold Fahlbeck är värt att återpublicera med tanke på att DO fortfarande driver frågor om handskakning och kvinnors huvudbonad, utan att begära av anmälaren vilken extrem tolkning av islam han eller hon tillhör. Shariadoket är en extremt västfientlig uniformspersedel. Notera: uniformspersedel.

Miljöpartisten Yasri Khan

blev 2016 omskriven när han filmad vägrade ta TV4:s reporter i hand. Yasri Khan är via Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR) kopplad till Muslimska brödraskapet. I det här inlägget 27 december 2016 skriver jag om Yasri Khans lobbyverksamhet, ”DO, Yasri Khan, Turkiet och löstagbara engångsärmar”.

Det borde vara en självklarhet att DO har koll på vilka extrema demokratifientliga islamtolkningar det finns i Sverige. Det borde vara lika självklart att DO inte stödjer demokratifientliga tolkningar av islam som exempelvis Muslimska brödraskapet, Hizb ut-Tahrir, Jamaat-e-Islami, den saudiarabiska wahhabismen, Ahmadiyya, Tablighi Jamaat med mera med mera.

Extremisten, separatisten, teokraten Salahuddin Barakat kommenterar Reinhold Fahlbecks artiklar i Lag & Avtal:

Till att börja med vill jag citera Reinhold Fahlbecks problematiska yttranden:
”Men det sägs inget i koranen om sjal. Det innebär att en stor del av muslimska kvinnor inte använder sjal”, vidare, ”Det finns inget i koranen som stöder att en man inte får ta en kvinna i hand” och slutligen, ”Detta är inte religion. Därför kan det heller inte handla om diskriminering på grund av religion”.

Reinhold Fahlbeck utgår från Europakonventionen och dess praxis, läs den här artikeln i Svenska Dagbladet 24 februari 2010, ”Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet”.

Salahuddin Barakat nämner över huvud taget inte Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som är lag i Sverige. Han utgår helt från islamisk rättslära.

Svensk lag gäller i Sverige. Det är DO:s skyldighet att följa svensk lag.

19 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är extremt judefientliga Muslimska brödraskapets svenska gren, där Göteborgs moské ingår, liksom Stockholms stora moské, VD Mahmoud Khalfi, och Stiftelsen Växjö muslimer.

Statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Tobias Billström (M), socialminister Jakob Forssmed (KD): Jag tar för givet att ni har lusläst teologie doktor Sameh Egyptsons doktorsavhandling Global politisk islam? Islamiska förbundet i Sverige & Muslimska brödraskapet, som han disputerade på 10 februari 2023, och lagt alla namn i den svenska inre kretsen på minnet. Ni har haft ett och ett halvt år på er. Var och en av er borde vara väl rustad för en direktsänd debatt i SVT med Ahmed Ghanem om religion som en privatsak mellan den enskilda och hennes gudom, om den representativa demokratin och en lagstiftning som inte vilar på Bibeln utan är av människohand kontra en religiös diktatur som vilar på Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne på 600-talets Arabiska halvön, alltså på uppenbarelser.

Doku Publicister publicerade 5 augusti 2024 artikeln ”Bön för Hamasledaren i Göteborgs moské”. Doku skriver att Ismail Haniyahs död uppmärksammades under moskéns fredagsbön, att predikan leddes av Ahmed Ghanem och att Israel fördömdes. ”Efter den ordinarie predikan tog en annan man vid och höll en bön för Ismail Haniyeh och andra martyrer.”

Socialminister Jakob Forssmed skrev 7 augusti på plattformen X: ”Nyligen kunde vi ta del av ytterst besvärande uppgifter om en bön i Göteborgs moské. Extremism har ingen plats i religiösa miljöer. De nya demokrativillkor som träder i kraft 1/1-25 ger betydligt bättre redskap att säkra att statligt stöd inte går t aktörer som främjar extremism.”

Jakob Forssmed: Det duger inte med ett inlägg på X. Det är handlingskraft som gäller. Ta en direktsänd SVT-debatt med islamisten Ahmed Ghanem! Upplys Sverige om dina kunskaper om och inställning till antidemokratiska Muslimska brödraskapets svenska gren. Du har bjudit in extremisterna till Sagerska huset:

Göteborgs moské skriver i ett pressmeddelande 8 augusti 2024:

Beslutet fattades utan att konsultera moskéns ledning inklusive VD. Ledningen och VD:n var på semester och ovetande om beslutet. Efter en intern utredning har vi beslutat att entlediga de två imamerna från sina uppdrag. De kommer inte att hålla några fredagspredikningar eller leda några böner tills vidare.

Det är rena skämtet.

Ingen entledigar Ahmed Ghanem (f. 1956). Han är moskéns ledning. Han är före detta VD för moskén. Nuvarande VD är trettio år yngre Faraj Semmo (f. 1986).

Det är ingen tillfällighet att just Ahmed Ghanem höll i predikan och tillät bön för brodern Ismail Haniyah. Ahmed Ghanem är en av grundarna av sedan decennier skattefinansierade Muslimska brödraskapets svenska gren Islamiska förbundet i Sverige (IFiS).

År 2003 var Ahmed Ghanem IFiS ordförande då Stockholms moské var värd för ett mycket hemligt möte mellan islamistiska teologer där Muslimska brödraskapets mångåriga chefsideolog Yusuf al-Qaradawi ska ha uppmuntrat till självmordsterrorism mot israeler. Liberala ungdomsförbundets dåvarande ordförande Fredrik Malm skrev en debattartikel i DN 21 augusti 2003, ”Massmordspredikan i svensk moské”. Flera artiklar följde. Imamen Abd al Haqq Kielan, ordförande för Svenska islamiska samfundet, sa 22 augusti att inte ens de mest framstående muslimska ledarna i Sverige visste om konferensen. Han säger att IFiS ”inte vill delta i integrationen av islam i det svenska samhället. Samtidigt har förbundet tagit sig in på den politiska arenan. De jobbar ju med socialdemokraterna och Broderskapsrörelsen och har försökt skaffa sig en politisk legitimitet. De försöker framstå väldigt … ja … socialdemokratiska om jag säger så.” På samma sida finns artikeln ”Vi tar avstånd från självmordsattacker” med bild på Ahmed Ghanem tillsammans med den välkända islamisten Mahmoud Aldebe, som då var IFiS informatör.

Ghanems kommentar ”att de inte har någon rätt att uppmana någon annan än sig själva till något” syftar på Fredrik Malms och Jan Björklunds brev till Islamiska förbundet i Stockholm. Jan Björklund var Folkpartiets gruppledare i Stockholms stadshus. I artikeln står det: ”Björklund och Malm kräver att Islamiska förbundet i Stockholm ska förklara varför konferensen hölls i Stockholm. De uppmanar också förbundet att ta avstånd från massmordsagitationen. Ahmed Ghanem, ordförande för Islamiska förbundet i Sverige, säger att de två folkpartisterna inte har någon rätt att ställa sådana krav.”

Den 23 augusti publiceras ”Experter tvivlar på att moskén är terrornäste”. Notera vad experten Christer Hedin, lektor i religionshistoria vid Stockholms universitet, har att säga: ”Christer Hedin ser al-Qaradhawis lilla rörelse som löst sammansatt och väldigt otydlig”.

Lilla rörelse.

Ett slående exempel på universitetens nonchalanta inställning till globala Muslimska brödraskapet.

Den andra experten är Broderskapsrörelsens dåvarande ordförande Olle Burell (S), i dag Stockholms kommunfullmäktiges ordförande. Broderskapsrörelsen heter i dag Tro och Solidaritet och är Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation. ”Olle Burell har haft många kontakter med muslimerna [läs islamisterna] runt Stockholms moské, och säger sig inte ha någon anledning att tro att de inte menar allvar när de tar avstånd från terrorism.”

Säger Olle Burell samma sak i dag, tjugo år senare, om Ahmed Ghanems predikan och moskéns bön för terroristen Ismail Haniyah? Ahmed Ghanem var i ett helt år anställd på Broderskapsrörelsens expedition skriver Olle Burell i Broderskapsrörelsens samverkan med muslimer i Sverige 2003:2. Skriftens titel borde lyda Broderskapsrörelsens samverkan med Muslimska brödraskapet.

I våras klubbade Olle Burell igenom att Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd skulle få bidrag från Stockholm stad på närmare 4 miljoner kronor.

Den 26 augusti 2003 svarar Ahmed Ghanem på Fredrik Malms artikel: Läs noggrant sista meningen, som exakt definierar vad islamism är, alltså politisk islam: ”Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.”

Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen. Det stämmer inte det religionsprofessor Simon Sorgenfrei skriver i en bokrecension 8 juli i Sydsvenskan, ”Akut angeläget om kristna i Mellanöstern”, att: ” Boken hade vunnit på att inkludera ett enskilt kapitel om framväxten av islamism och jihadism under 1800 och 1900-talet. Efter att ha misslyckats med nationalism, socialism och andra importerade modeller framstod islamism som det sista alternativet för allt fler.”

Det handlar inte alls om ett sista alternativ efter misslyckanden. Islamismen är en västfientlig totalitär politisk ideologi mycket medvetet utformad av religiösa fanatiker som en motbild till alla västerländska politiska ideologier inklusive den liberala demokratin. Islamisterna ställer den västerländska materialismen och samhällssystemen skapade av människor mot ett samhällssystem baserat på islam där Allah är den allsmäktige regenten.

Den västfientliga aspekten är utomordentligt viktig.

Muslimska brödraskapets grundare egyptiern Hassan al-Banna influerades av Mussolini och Hitler. Göteborgs moskés offentliga bönemöte, lett av islamisten Ahmed Al-Mofty i Slottsskogen, var en maktdemonstration mot den västerländska civilisationens representativa demokrati och inställning att religionen är en privatsak.

Doku Publishers Sofie Löwenmark skrev på X om bönemötet och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg socialdemokraten Jonas Attenius: ”Vid sidan av Attenius framträdande leddes själva bönen av Ahmed Al-Mofty, imam vid Göteborgs moské. Den 7/10, samma dag som Hamas terrorattacker mot Israel, postade han två inlägg med religiöst svammel om seger och som hans anhängare tolkade på samma sätt som jag läser orden.

Hon skriver vidare: ”Så sent som under förra året träffade Ahmed Al-Mofty den kanadensiska hatpredikanten Bilal Philips. Philips har arresterats i flera länder misstänkt för terroraktiviteter och har inreseförbud i bla, Storbritannien, Tyskland, Kenya, Danmark, Bangladesh, Australien och Filippinerna. Philips har legitimerat självmordsbombningar utryckt att västerländsk kultur är islams fiende.

Den ökända islamisten och snyltaren Amanj Aziz (f. 1988), som i åratal levt på offentliga bidrag med motiveringen att han kämpar mot ”islamofobi”, bjöd när han var föreningen TUFFS ordförande april 2011, in Bilal Philips till Göteborg för en könsseparerad konferens om ”islamofobi”. Det blev rabalder. Expressen skrev 14 april 2011 artikeln ”Hot och heta känslor inför imamens besök”. I mars 2017 skrev Sofie Löwenmark på Timbros Smedjan om Amanj Aziz, TUFF och Aziz snyltande, bland annat bidragen han lurat till sig från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Muslimska brödraskapets främsta ideolog är egyptiern Sayyid Qutb (d. 1966). Han fängslades av diktatorn Nasser 1954, frisläpptes en kort tid 1965, fängslades på nytt och dömdes till döden. Qutbs skrifter sedan slutet av 1940-talet fram till hans död är alla islamisters urkälla, både fredliga och militanta islamister. Målet är detsamma: islam är en universell religion därför ska hela världen underkasta sig islam.

De fredliga lutar sig mot Social justice in Islam (1949). Broderskapsrörelsens internationella sekreterare Ola Johansson säger i Uppdrag gransknings program 2 maj 2006 om islamisternas framväxt i Sverige att Sayyid Qutbs Social justice in Islam (Social rättvisa i islam) är en klassiker. Hela programmet handlar om Socialdemokraternas samarbete med aktivisterna inom Stockholms moské, bland annat Mahmoud Aldebe, vilket Ola Johansson försvarar.

Ola Johansson intervjuas av Magnus Wennerholm som säger att det i boken står mycket som kan liknas vid svensk socialdemokrati, men i boken förespråkas också censur och att sharialagar ska stå över demokratiska lagar. En sida ur boken visas och text stryks under. Ola Johansson anmälde programmet till Granskningsnämnden. Under punkten Social rättvisa i islam står det att Johansson hade anmält att ”bilden på boken hade redigerats in på ett sådant sätt att intrycket blev att anmälaren höll boken i handen. Han har dock varken sett eller läst boken.” Programmet friades.

Ulf Kristersson, Tobias Billström, Jakob Forssmed: SVT-programmet är mycket informativt. Ni lär er mycket om politisk islam och Socialdemokraternas nära samarbete med extremt judefientliga Muslimska brödraskapet, vilket har fortsatt in i våra dagar nästan två decennier senare. Se bara på Attenius tal till massbönens deltagare i Göteborg och Ola Burells klubbade beslut att ge miljoner av Stockholms skattebetalares hårt förvärvade slantar till Muslimska brödraskapet. Riv Göteborgs moské. Stäng Muslimska brödraskapets moské i Stockholm. Förbjud offentliga massböner, dra in vartenda offentligt bidrag till Muslimska brödraskapets olika förgreningar i Sverige. Läs Social justice in Islam och bilda er en egen uppfattning om vad det står i ”klassikern”, som Ola Johansson kallar boken, så förstår ni varför. Här är några citat ur min kommande bok:

Qutb inleder med att en individ som förfogar över egna medel inte lånar pengar innan han först har kontrollerat vilka tillgångar han har, liksom att en regering inte importerar varor innan det egna landets resurser är ordentligt kartlagda. Borde inte samma sak gälla för andliga, intellektuella, moraliska och etiska resurser? ”Uppenbarligen inte”, säger Qutb, och menar att i Egypten liksom i den muslimska världen i stort bryr man sig inte om vad man har utan importerar ”demokrati eller socialism eller kommunism” för att komma till rätta med de sociala problemen (s. 19, 20). Samtidigt betraktas islam som statsreligion och invånarna som sanna muslimer. ”Men vi har skilt vår tro från vårt praktiska liv” enligt satsen ”religionen angår bara den enskilda människan och hennes gudom”, eller ”religion är opium för folket”. Qutb frågar sig varför det blivit som det blivit. För ”fabeln om åtskillnad mellan tro och livet växte inte fram i det muslimska Östern, inte heller står den att finna i islams lära” (s. 20).

Islam växte fram i ett självständigt land som inte lydde under någon kung eller imperium, ett samhälle som sedan dess aldrig har uppnåtts. Från allra första början gick tron och det praktiska livet hand i hand. Den islamiska läran valde att förena jordelivet och livet i himlen i ett enda system. En sådan religion kan inte leva isolerad från samhället. Ett samhälle kan inte vara islamiskt om det utesluter islams religiösa lagar och normer så att enbart riter och ceremonier återstår. Islam är en enhet. Därför är en åtskillnad mellan tron och världen eller mellan teologi och samhällslivet som i kristendomen omöjlig.

Irans prästerskap (shia), som var motståndare till shahens världsliga styre, översatte alla Qutbs (sunni) böcker till persiska. Qutb var idolen och en viktig inspiratör till islamiska revolutionen i Iran. Social justice in Islam översattes 1959 av en ung präst. Inför 25:e utgåvan 1999, alltså 40 år senare, skrev mannen som nu var ayatolla ett nytt förord.

Islams nuvarande högsta ledare Ali Khamenei (f. 1939)

översatte till persiska när han var ung student 1967 Sayyid Qutbs lilla bok Islam. The religion of the future. Inför 7:e utgåvan 1980 skrev han ett nytt förord. Även hans bror översatte Qutb.

Kapitel III ”The hideous schizophrenia” syftar på västs inställning att religionen är en privatsak mellan den enskilda och hennes gudom och att religion och det praktiska livet är åtskilda.

Notera att den utgåva jag har ingår i Muslimska brödraskapets och Gulfstaternas ansträngning att sprida politisk islam till universitetsstudenter över hela världen. Boken har nr 4 och ligger alltså bland de första som spreds från Kuwait. Flera i serien gavs ut på svenska, bland annat Qutbs bror Muhammed Qutbs Missförstånd om Islam som har nr 12 och som publicerades 1983.

Ulf Kristersson, Tobias Billström, Jakob Forssmed: Utmana politikerna Ahmed Ghanem, Göteborgs moské, och Mahmoud Khalfi, Stockholms stora moské, i direktsända debatt-program i SVT om ni inte vill att Sverige ska gå samma väg som Iran. Muslimska brödraskapets aktivister är politiker. De ska behandlas som politiker. Deras politiska ideologi ska debatteras på samma sätt som man debatterar politiska motståndares ideologi.

En lämplig debattledare kunde vara statsvetaren och terrorismexperten Magnus Norell. Han är lugn och saklig och mycket väl förtrogen med Muslimska brödraskapets ideologi och aktivister, inklusive Ismail Haniyah.

16 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

Inför EU-valet 9 juni talade Ebba Busch om att ” Islam behöver tillämpas ’på ett sätt som är förenligt med svensk lag, med svenska värderingar’.” Ebba Busch säger till DN 28 maj att hon vill utreda om det går att använda EU-medel för att uppmuntra muslimer att återvända till sina hemländer. Hon ”menar att det i dag finns exempel på utövande av Islam som inte är förenligt med svenska värderingar”.

Ebba Busch säger det fullkomligt självklara: Följ lagen i det land du bosätter dig i.

Två månader senare fyller Nalin Baksi sin återkommande kolumn på Expressen Kultur med följande text: ”Ebba Busch har fel om ’muslimska’ värderingar”.

Två månader. Och ett EU-val 9 juni. Hade Nalin Baksi idétorka inför kolumnskrivandet?

För länge sedan tog Nalin Baksi strid mot aktivisterna inom islamistiska Muslimska brödraskapets ungdomsförbund, Sveriges unga muslimer (SUM), och avknoppningen Muslimska mänskliga rättighetskommittén, med högljudda, reaktionära och separatistiska aktivister som Mohammed Amin Kharraki (f. 1984),

son till Mostafa Kharraki (f. 1947),

en av svenska Muslimska brödraskapets grundare, Omar Mustafa (f. 1985),

som gick vidare och blev ordförande för svenska Muslimska brödraskapets huvudorgan Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och senare förbundsrektor för Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd, riksdagsledamot senare minister Mehmet Kaplan (MP) (f. 1971)

samt Fatima Doubakil (f. 1978).

Den kampen ska Nalin Baksi ha en eloge för.

De islamisterna har inte längre en maktposition. Men Muslimska brödraskapets svenska gren är starkare än någonsin. Trots att Muslimska brödraskapets motto är ”Koranen är vår lag” och Sameh Egyptsons doktorsavhandling februari 2023 Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige låter politikerna skattemiljonerna fortsätta att flöda in i svenska MB:s kassakista, nu senast Stockholm stad som röstade igenom att ge Ibn Rushd flera miljoner, tack vare kommunfullmäktiges ordförande Olle Burell (S) och äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V). Malmö stad ska vi bara inte tala om.

Muslimska brödraskapets svenska gren har dessutom stöd av

Regeringen, som bjuder in Muslimska brödraskapets ledare

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), som betalar ut miljoner till MB:s olika föreningar
Folkbildningsrådet, som trots massiv kritik i åratal ger miljoner till Ibn Rushd
universitetens islamforskare, vilket deras kritik av kunskapsöversikten beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om Muslimska brödraskapet i Sverige februari 2017 samt deras kritik av Sameh Egyptsons avhandling visar
Bonnierpressen, DN:s Niklas Orrenius skapade inför Egyptsons disputation sensation om storbråk och förde läsarna bakom ljuset genom att låta Yasir Al-Sayed Issa

från en välkänd syrisk Muslimska brödraskapsfamilj

dölja sig bakom namnet ”Adam” och påstå att Egyptson genom att publicera hans namn i avhandlingen utsätter honom och hans familj för risken att gripas av diktaturers säkerhetstjänster om de åker till Mellanöstern. Samtidigt som Issa gråter ut i DN och påstår att han inte har kopplingar till MB sitter hans fru i Islamic Reliefs styrelse, enkelt för Orrenius att kolla upp. Sedan har vi Expressens kulturchef Victor Malm som recenserade Egyptsons disputation utan att fatta ett dugg och bjöd in kritiker av Egyptsons avhandling att vädra sin kritik på Expressen Kultur och därmed stödja Malms recension. Även Sydsvenskans ledarskribent Moa Berglöf hade det pinsamma omdömet att recensera disputationen.

Nalin Baksi går i Victor Malms fotspår och stödjer islamisterna med sin oförmåga att ta kritik av islam eller skämt om islam och sin nedvärdering av yttrandefriheten, demokratins hörnpelare. Hennes vettlösa agerande gentemot konceptkonstnären Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund ska aldrig glömmas.

”För muslimer är hunden oren. Att framställa profeten Muhammed som en hund är därför mycket sårande”, skriver hon i Svenska Dagbladet 11 mars 2010, ”Varför kränka vanliga muslimer?” Var Nalin Baksis fars morfar ingen vanlig muslim? Han älskade sin hund mer än någon av alla fruar han haft (fyra åt gången enligt islam) och grät hejdlöst när hunden dog, enligt Nalin Baksis farbror barnboksförfattaren Mahmut Baksi, den första i klanen Baksi som på 1970-talet fick politisk asyl i Sverige.

Nalin Baksi är socialdemokrat ut i fingerspetsarna. Hon går i gång på uttalanden från sina politiska motståndares kritik av islam, särskilt Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och har samma kritik varje gång, ”de går islamisternas ärende”. Nalin Baksi påstår samma sak om Ayaan Hirsi Ali, som till skillnad från Nalin Pekgul grundligt satt sig in i islams källor.

Om Ebba Busch skriver Baksi: ”I sin retorik väljer Ebba Busch att låta islamisternas tolkning av islam bli en sanning om muslimer i allmänhet.”

Som om Nalin Baksi skulle ha någon kunskap om ”muslimer i allmänhet” bosatta i Sverige.

I dag råder helt andra förhållanden än när Kharraki, Mustafa, Kaplan och Doubakil var i farten och Nalin Baksi är numera bara en av alla missionärer det kryllar av i Sverige som målmedvetet, enormt målmedvetet verkar för att förändra Sverige inifrån i en islamreligiös riktning.

Det är otroligt högmodigt, för att inte säga direkt dumdristigt, av Nalin Baksi att uttala sig om ”muslimer i allmänhet”. Hon kan omöjligt ha en aning om vilka ”muslimer i allmänhet” som invandrat till Sverige efter Fredrik Reinfeldts (M) och Miljöpartiets migrationsöverenskommelse 2011, flyktingvågen 2015 och gymnasielagen 2017 och Saudiarabiens, Qatars, Iran och Turkiets påverkansoperationer i Sverige om ”rätt” islam, och de tusentals Saudiarabienfinansierade madrasa (koranskolor) i hela världen inklusive Pakistan efter 1979 då tusentals heliga krigare skyndade till Afghanistan när Sovjetunionen rullade in vilket ledde till madrasa-elevernas maktövertagande i Afghanistan, det vill säga talibanerna, och Pakistans väg mot fundamentalism.

Det är för enkelt att skilja på ”muslimer i allmänhet” och islamister och tro att alla i Sverige som ryms inom kollektivordet ”muslimer i allmänhet” per automatik inte är islamister utan ställer sig bakom det demokratiska styrelseskicket.

Bland annat finns det enligt Statistiska centralbyrån 700 000 analfabeter i Sverige. Vilken religion de tillhör och vilken inställning de har till det demokratiska styrelseskicket är omöjligt att säga. Det är ingen motsättning att vara analfabet och samtidigt ha mycket bestämda åsikter om islamiska normer som

könsseparering,
att den som avfaller från islam förtjänar döden,
homosexuella förtjänar döden,
judar förtjänar döden,
flickor/unga kvinnor som vägrar bära hijab förtjänar döden,
Allahs lag står över svensk lag.

Det är inte alls samma sak som att dessa individer skulle vara islamister.

Vi vet att det, efter korankravallerna i Malmö 2020 och påsken 2022 och stenkastningen mot polisen av män, kvinnor och barn samt jublet i Sverige efter Hamas bestialiska terrorattack mot Israel 7 oktober 2023 och det Israelfientliga skanderandet under alla Hamasdemonstrationer sedan 7 oktober, samt problemen med könsseparering och hedersnormer i förskolor finns mängder med invånare som inte stöder det demokratiska styrelseskicket.

Frågan är om inte Richard Jomshof (SD) har läst mer om islam än Nalin Baksi som ständigt drar in tjocka släkten för att markera att hon är expert på islam. Tidigare var det farfar hon lutade sig mot, att han minsann såg till att döttrarna utbildades, nu senast gammelfastrar och naturligtvis en imam. Hon talar om sina starka fastrar ”som dessutom var utbildade och politiskt engagerade”, fastrar som Nalin Baksi idealiserar och vill efterlikna. De var kommunister och kämpade för ett fritt Kurdistan. Den ena ”utbildade” fastern fick sin läkarutbildning i Sverige, hann knappt bli klar innan hon gick med i PKK och mördades av PKK. Nalin Baksi vill gå i fastrarnas fotspår och bestämde sig för att kriga för islam i Sverige, ett av världens mest sekulariserade länder. Hon skriver i Expressen:

Jag kommer att tänka på de starka muslimska kvinnorna i min släkt när jag hör Ebba Busch framhålla jämställdhet som en specifikt västerländsk värdering som muslimer måste anamma för att få leva i detta land. Vad menar hon egentligen?

Att den som bosätter sig i Sverige också följer svensk lag. Är det så svårt att förstå?

Vad jag vet har Nalin Baksi inte skrivit ett ord om sin farmor som fick sitt första barn när hon var femton år och sedan i princip födde barn vartannat år. Vilken utbildning såg farfadern till att hon fick?

Här är några punkter som inte ryms inom svensk lag och som enligt Baksis farbror Mahmut Baksi förekom i klanen Baksi:

Barnäktenskap
Mord
Blodsfejd
Tvångsgifte av barn från de två stridande fraktionerna för att få slut på blodsfejden

Klankultur, hedersmord och hedersförtryck kom till Sverige med de kurdiska invandrarna. Nalin Baksi
(f. 1967) var riksdagsledamot 1994–2002, när hon var 27–35 år. Som riksdagsledamot deltog hon i klanen Sahindals klanrättegång mot Fadime Sahindal. Som riksdagsledamot berättade Nalin Baksi i riksdagshuset för Fadime Sahindal att hennes familj hade dömt henne till döden, men att hon fick leva om hon inte visade sig i Uppsala.

Ingen kan med bästa vilja i världen säga att Nalin Baksi respekterade svensk lag.

Som ledare för Socialdemokraternas kvinnoförbund skrev Nalin Baksi, då Pekgul, en artikel i DN
16 december 2009, efter det att Schweiz i en folkomröstning röstat för minaretförbud, att om Schweiz regering stod fast vid folkomröstningens resultat borde FN och EU stänga sina organisationers alla kontor i Schweiz och låta den utländska personalen lämna Schweiz. ”Alla vi andra som står för tolerans och människors lika värde bör på de sätt vi förmår bojkotta landet.” Hon respekterar inte ett lands självständighet utan drar in både FN och EU för ett minaretförbud.

Så agerar en som utnämnt sig till krigare för islam.

Det är Nalin Baksi som går islamisternas ärende. Hon gick islamisternas ärende när hon angrep Lars Vilks, hon går islamisternas ärende när hon angriper den som kritiserar demokratifientliga tolkningar av islam.

Sveriges politiker har tillåtit en alldeles för stor skara invandrare från länder främmande för och motståndare till den västerländska civilisationen. Ebba Busch har helt rätt när hon anser att de som inte är villiga att acceptera och följa svensk lag återvänder till sina ursprungsländer.

Nalin Baksi kunde ju vara ett föredöme och packa sina väskor. Sverige är inte i behov av en krigare för islam.

4 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

För Antirasistiska akademins bruk av ordet husneger om sina meningsmotståndare, se artikeln ”Bland fiender” i Expressen Kultur 22 april 2008 av Joakim Nilsson.

Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris bidrag till forskningen om hederskulturer, som invandrat till Sverige från Mellanöstern, är att det är rasism att forska om invandrares normer och att hederskulturer i Sverige följaktligen ska förnekas. Eftersom Sverige är ett kapitalistiskt land är det bara svenska normer som ska utsättas för normkritik. Allt annat är rasism. De kommer från katolska Sydamerika och viftar bort Mellanösterns mångtusenåriga klan- och hederskulturer som högerspöken.

De hatar Sverige. De verkligen hatar Sverige. Eftersom Sverige är ett europeiskt land hör Sverige hemma bland de europeiska kolonialmakterna enligt dem. Sverige är ett förtryckarland, invandrare är förtryckta. De betraktar Sverige som en kombination av Chile under Augusto Pinochets militärdiktatur och Argentina under militärjuntan. De har förvandlat frågan om våra grundlagsskyddade individuella fri- och rättigheter till en fråga om vänster-höger. Den som lyfter frågan om hedersförtryck stämplas per automatik som höger. Därför är det inte förvånande att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är de två partier som främst bromsat det viktiga arbetet mot hedersförtryck.

Paulina de los Reyes och Diana Mulinari är hänsynslösa maktspelare. De hör inte hemma inom Skolverket.

Anna-Karin Wyndhamn publicerar sin kritik av Skolverket 28 juli 2024 på Ivar Arpis blogg Rak höger, ”Vem har godkänt Skolverkets vänsterradikala agenda?”

Tack till Ivar Arpi som låst upp artikeln.

Skolverkets beslut om gymnasieämnet ”Makt, normer och kön” är sanslöst. Det är intelligensbefriat. Det är verklighetsbefriat. Det är den kommunistiska postkoloniala teoribildningen rakt av som Skolverket anammat och som dåvarande integrationsminister Mona Sahlin (S) ”gillade” så till den grad att hon vintern 2003 sparkade den sittande integrationspolitiska maktutredningen tillsatt av regeringen år 2000, ledd av statsvetaren Anders Westholm, och gav den ökända hederskulturförnekaren sociologen Masoud Kamali i uppdrag att leda en ny utredning. Det var Kamali och Paulina de los Reyes som med buller och bång, med hjälp av DN och SVT:s Uppdrag granskning, våren 2003 anklagade den sittande utredningen, där de ingick i utredningens expertgrupp, för rasism. Och fick av Mona Sahlin en egen utredning som hennes efterträdare Jens Orback (S) 2006 menade inte uppfyllde kraven att identifiera och belägga att strukturell diskriminering verkligen existerade i Sverige.

Ändå har dessa skrivbordsteorier importerade från USA fortsatt att florera inom akademin och uppenbarligen inom Skolverket.

Paulina de los Reyes är fixerad vid hudfärg, ”vit” hudfärg signalerar makt enligt henne. I det här blogginlägget ”Utrota vitskallarna!” 23 november 2019 och det här ”Utrota vitskallarna! del 2” 10 februari 2020 skriver jag i pjäsform om hennes fanatiska fixering vid teorier, i synnerhet den indiska marxistiska superteoretiska litteraturvetaren verksam i USA Gayatri Chakravorty Spivaks ”teori” om att ”vita” talar för människorna längst ner i samhället som inte har en röst, att Indiens brittiska kolonisatörers ”civilisationsarbete” när de förbjöd änkebränningen kunde sammanfattas med att ”vita män räddar bruna kvinnor från bruna män”. Del 3 av ”Utrota vitskallarna!” är ännu inte skriven.

Paulina de los Reyes påstår att uttrycket ”women are the niggers of the world” visar ”den västerländska feministiska rörelsens” rasism och ”att den talar från en position där vitheten avpolitiseras och görs till en naturlig egenskap”.

”Woman is the nigger of the world” är ett uttryck Yoko Ono använde i en tidningsintervju 1969, som 1972 blev en låt av henne och John Lennon.

Anna-Karin Wyndhamn skriver om Skolverkets ideologiproduktion:

Som exempel på examinerande innehåll kan nämnas att lärarna i en av uppgifterna ska “undersöka vad det innebär att vara privilegierad och hur vi alla drar nytta av olika privilegier i vår vardag”. Uppgiften passar som hand i handske med de metodövningar Skolverket under ett drygt decennium uppmanat lärare att företa sig i skolan: privilegiepromenader, varianter av rollspel som gynnad respektive missgynnad och konstruktioner av maktpyramider. Det går vidare en rak linje mellan de forskare och verk som åberopas i Skolverkets omfångsrika stödmaterial i normkritik, och den kurslitteratur som lärare nu, ännu en gång, ska få sig en duvning i. Det är bland annat Lena Martinssons och Eva Reimers ”Skola i normer” och det är ”Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap” av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari. Dessa fyra har över lång tid återkommit som källor och inspiratörer till den intersektionella och normkritiska analys som, enligt Skolverket, ska hjälpa lärare att arbeta med inkludering, jämställdhet och värdegrund. De har i olika grad utmärkt sig genom att relativisera förekomsten av hedersnormer.

Även Lena Martinsson är medlem i ArA, i det här försvaret december 2016 för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM) är hon styrelseledamot.

Kammarrätten gav Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) rätt att dra in bidraget och att av SUM återkräva utbetalat statsbidrag.

I det här inlägget 2 juni 2019, alltså för fem år sedan, begär jag att Skolverkets dåvarande generaldirektör Peter Fredriksson förklarar varför Skolverket använder det ovetenskapliga begreppet intersektionalitet och varför verket avråder från användningen av begreppet ”hedersrelaterat våld och förtryck” i förslag till ändringar i skolplanen inom området ”sexualitet och relationer”. Mitt inlägg handlar framför allt om hijab. Om intersektionalitet skriver jag:

Skolverket bör se till att begreppet intersektionalitet stryks i varenda skrift Skolverket producerar. Marxistiska slagord är inte vetenskap.
Min fråga till Peter Fredriksson är: Var har Skolverket fått begreppet intersektionalitet ifrån? Hur motiverar Skolverket att verket använder det importerade ovetenskapliga begreppet intersektionalitet?

Jag fick svar av Maria Olausson, Skolverkets upplysningstjänst, och skriver i det här blogginlägget 4 juni: ”I slutet lägger Maria Olausson till att intersektionalitet inte kommer att finnas med i den slutgiltiga skrivelsen och om jag har fler frågor kan jag kontakta Skolverkets upplysningstjänst.”

Men nu är det ovetenskapliga begreppet intersektionalitet alltså tillbaka hos Skolverket.

Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg skrev i Axess Nummer 4 maj 2004 en lång artikel om Mona Sahlins desavouering av Anders Westholm, ”Fri forskning i kollision med regeringens ideologiproduktion”. Hon inleder med frågan ”Hur står det egentligen till med vårt statliga kommittéväsende?”

Hon skriver om känsliga utredningar, exempelvis om integration, och att ”Regeringen har i dessa fall valt att göra utredningen helt forskarstyrd. Arbetet har knutits till en akademisk miljö, och den budgetram som följer med uppdraget har förvaltats av det berörda universitetet. Vidare ingår det inte i uppdraget att lägga fram förslag till åtgärder, vilket är brukligt i ’vanliga’ utredningar. Detta är inte minst viktigt eftersom det blir en ytterligare markering av att kunskapssökandet ska vara frikopplat från politiskt ansvar”.

Så blandar sig integrationsminister Mona Sahlin, som inte har någon forskarerfarenhet, i konflikten, som Kamali och Reyes åstadkom då de anklagade utredningen de satt i för rasism, och tog deras sida

Det integrationspolitiska haveri vi har i dag går tillbaka till Mona Sahlins agerande vintern 2003, en konflikt Shirin Ahlbäck Öberg ger en ingående beskrivning av. För tjugo år sedan!

Jag har skrivit hur många blogginlägg som helst om hederskulturförnekarna Paulina de los Reyes och Diana Mulinari och de andra i ArA, här är ett om Reyes 26 oktober 2023.

I samband med att SVT Uppdrag granskning 2023 visade programmen ”Bortförd” om hederskultur i Sverige skrev jag sex blogginlägg, bland annat det här inledande 30 november 2023 och 2 december 2023 del 2, där jag publicerar Diana Mulinaris hårresande ”tolkning” av debatten om mordet på Fadime Sahindal, var debatten feministisk eller rasistisk? Slutsats: debatten var rasistisk, eftersom man påstod att mordet var kulturellt betingat.

De sidor av Diana Mulinaris artikel jag fotat av bör skolminister Lotta Edholm läsa mycket noggrant, för att inte tala om hela artikeln. Och inse att Mulinari är ideolog, inte forskare, och att hennes ”forskning” inte hör hemma inom den svenska skolutbildningen.

Det mest skrämmande i Anna-Karin Wyndhamns artikel om Skolverket är följande passus:

Utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm har aviserat stora systemförändringar av svensk skola. Kunskapssynen ska ändras, har man lovat. Läraren ska få ett tydligare mandat. Det ska bli ordning i skolan igen. Men vem bestämmer i realiteten – regeringen eller myndigheten?
När Jan Björklund försökte bringa ordning i styrdokumenten och städa ut den postmoderna kunskapssynen, satte sig tjänstemännen på Skolverket över direktiven. Det tilltaget saboterade hela kursändringen och Björklund blev blåst på sin reform.

Vem bestämmer egentligen? Regeringen? Eller det kommunistiska nätverket Antirasistiska akademin (ArA), som i över två decennier har marinerat universitetens studenter i den postkoloniala teoribildningen, studenter som sedan spridits inom hela den svenska förvaltningen, inklusive Skolverket?

Det finns bara en sak att göra: Lägg ner Skolverket och inrätta en ny myndighet med tjänstemän som har verklighetskontakt.

30 juli 2024

Mona Lagerström fil dr

Till min glädje ser jag på sociala medier att det är fler än jag som reagerat starkt på socialdemokraten generaldirektör Lena Nybergs debattartikel i Expressen 27 juli där hon å Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors vägnar tigger pengar av regeringen för att finansiera civilsamhället, ”Snål regering drabbar din lokala fotbollsklubb”. Hon avslutar tiggeriet med: ”Det offentliga stödet till civilsamhället är nödvändigt för ett starkt och vitalt civilsamhälle.”

Ett ”civilsamhälle” finansierat av staten är inget civilsamhälle.

På vad sätt är Svenska muslimer för fred och rättvisa ”viktigt för samhällets motståndskraft”? Motståndskraft mot vad?

MUCF:s bidrag till SMFR från 2011 är vad jag kunnat räkna ut cirka 18,5 miljoner skattekronor.

Vet MUCF hur de miljonerna har använts?

Jag har skrivit det åtskilliga gånger och jag skriver det igen: Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är Muslimska brödraskapets svenska gren. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. De är bröder.

Se dr Sameh Egyptsons avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige. Islamisten Yasri Khan,

som likt islamisten Mehmet Kaplan

valde att gå med i Miljöpartiet, nämns på sidorna 231, 232, 304, 307, 640, 645, 660, 697. Islamisten Omar Mustafa

valde Socialdemokraterna, islamisten Abdirizak Waberi

valde Moderaterna, islamisten Mahmoud Aldebe

valde Centerpartiet, allt i syfte att sprida Muslimska brödraskapets totalitära politiska tolkning av islam inom Sveriges riksdagspartier.

I december 2016 vägrade MUCF ge Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), vars ordförande då var Rashid Musa,

bidrag för 2017 och återkrävde bidraget för 2016 med hänvisning till att SUM inte respekterade de demokratiska kriterierna. SUM tog saken till domstol, vilket jag skriver om i bland annat det här blogginlägget 12 april 2018 där jag kommenterar Förvaltningsrättens bristande kunskap om Muslimska brödraskapet. Kammarrätten gav MUCF rätt.

Om SUM nu inte levde upp till de demokratiska kriterierna varför anses då SMFR göra det? Yasri Khan har en bakgrund i SUM. Han åkte tillsammans med Omar Mustafa, som då var SUM:s generalsekreterare, till Turkiet för att av president Recep Tayyip Erdogans parti lära sig om islam.

Yasri Khan publicerade på Facebook bilder från studieresan och beskrev syftet med den:
”Från: Yasri Khan foton från min resa för att få kunskap, nätverk och erfarenheter. Tillsammans med SUMs styrelse och med mina trosfränder – Omar Mustafa och Mohammed Amin Kharraki i Istanbul. Lär oss om AKP, Erbacan och Turkiet. Jobbat tillsammans i SUM från 2008–2011.”

Här är Yasri Khans bilder från studieresan till Turkiet. Bilderna är hämtade från Conny Lindströms Twitterkonto:

Islamisten Necmettin Erbakan var ingen demokrat. Han dog 2011, Omar Mustafa hyllade honom i ett öppet brev publicerat på IFiS hemsida. Notera ”den islamiska värdegrunden”, vilket är detsamma som en totalitär politisk tolkning av islam. Erbakan försökte när han var premiärminister att göra Turkiet till en religiös diktatur.

Anser Lena Nyberg att Sverige bör ta efter Turkiets utveckling under islamisten Erdogan, som var Erbakans elev?

I det här blogginlägget 27 december 2016 skriver jag om hur Yasri Khan berömmer Recep Tayyip Erdogan och hur han hjälper DO att kräva att kvinnor ska få sätta sig över reglerna inom sjukvården att av hygieniska skäl bära kortärmat.

Vad är det för slags motståndskraft?

Yasri Khan är snart 40 år. Är han inte för gammal för att vara generalsekreterare i ett ungdomsförbund?

Varför får SMFR år efter år efter år bidrag från MUCF?

Vet Lena Nyberg över huvud taget vad Yasri Khan har hållit på med i Sverige sedan han först gick med i SUM och sedan SMFR?

Har hon hört talas om Muslimska brödraskapet?

Har hon hört talas om Hamas?

28 juli 2024

Mona Lagerström fil dr

Enligt Statistiska centralbyrån läser fler kvinnor med invandrarbakgrund vidare på universitetet än svenskättade kvinnor. Av alla utlandsättade kvinnor som tar en universitetsexamen väljer Rapport ett par tjejer i islamistiska Muslimska brödraskapets uniformspersedel, shariadoket, utan att som vanligt markera vilken extrem tolkning av islam de intervjuade företräder.

Tillhör de intervjuade tjejerna Muslimska brödraskapets svenska gren? Tillhör de Hizb ut-Tahrir? Tillhör de någon wahhabistisk grupp i Göteborg, alltså Saudiarabiens extremt demokratifientliga tolkning av islam? Reportern Dalmar Namazi borde ha inlett inslaget med att redogöra för vilken extrem och separatistisk islamtolkning tjejerna representerar.

Inslaget kommer från SVT Väst. Har tjejerna gått i somaliern Abdirizak Waberis

skola i Göteborg? Han var ordförande för islamistiska Muslimska brödraskapets svenska huvudorgan Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) när han intervjuades av Evin Rubar i Dokument inifrån 2009 och sa att bara kvinnor som är beslöjade är ”riktiga” muslimer. Han tog skolpengen som skulle gå till elevernas undervisning och åkte på sexresa till Thailand och startade ett islamistiskt parti i Somalia. Han fick fängelse. Är han en somalisk förebild?

Det är just frågan om somalisk förebild reportern Dalmar Namazi ställer till en av tjejerna.

Varför ska somalier ha just somaliska förebilder? Och varför visas en bild på en somalisk man i samband med talet om somaliska förebilder?

En professor säger att det kan vara så att man väljer en högre utbildning för att undvika diskriminering på arbetsmarknaden.

Shariadoket är för kvinnor det mest separatistiska plagg de kan bära och den starkaste signalen att de inte har några planer på att smälta in i det svenska samhället.

Plagget är politiskt och ger fingret åt Sverige.

”Vi lever i ett samhälle som inte är anpassat efter oss”, säger tjejerna i inslaget. Sverige ska inte anpassa sig efter de hundratals olika etniska och religiösa grupper som valt att bosätta sig här.

Reportern Dalmar Namazi är 28 år enligt internet. Varken han eller de unga tjejerna vet vilken diskriminering och vilka fördomar kvinnor i min ålder (80 plus) utsattes för när vi efter avslutade universitetsstudier drömde om jobb vi var kvalificerade för. Vi krattade manegen för dessa självömkande tjejer.

Jag upprepar: Sverige ska inte anpassa sig. Sverige ska inte islamiseras. SVT borde värna om det demokratiska styrelseskicket och tydligt klargöra för tittarna vilka extrema separatistiska islamtolkningar beslöjade intervjupersoner representerar.

17 juli 2024

Mona Lagerström fil dr

Det absolut snabbaste och mest effektiva sättet att putta ner extremisten Salahuddin Barakat från hans piedestal är att med omedelbar verkan dra in alla offentliga bidrag till hans olika verksamheter.

Jag har skrivit mängder med blogginlägg om Salahuddin Barakat, exempelvis det här 3 mars 2024 där hans inlägg 2013 om sin kvinnosyn finns uppradade. Nu är han på tapeten igen efter sin negativa utläggning om RFSL på Youtube-kanalen Islamologiskt – ”EU-val och Pride-tandborste som Eid-gåva 23 juni 2024” tillsammans med parhästen Omar Pärlälv. Sydsvenskans journalist Inas Hamdan redogör i artikeln 29 juni 2024 ”Malmöimamen Barakat – Skolan sprider ’skräpvärderingar’” för de två männens homofientliga samtal. Hamdan skriver att Salahuddin Barakat ”är en av Sveriges mest inflytelserika svensktalande imamer och driver en populär moské i Malmö”.

”En av Sveriges mest inflytelserika imamer.” Det är skrämmande information. Han har en otroligt hög uppfattning om sig själv och lagverket sharias överlägsenhet över ”svenska normer”, han är otroligt slängd i käften och fena på att marknadsföra sig själv. Det räcker uppenbarligen för att politiker, tjänstemän och journalister ska lägga sig på knä.

Socialminister Jakob Forssmed besöker föreningen Amanah i Malmö 2023.

Föreningen Amanah, bildad 2017 i syfte att skapa tolerans, lades på is i samma ögonblick som Salahuddin Barakat blixtsnabbt uttryckte sitt stöd för Hamas bestialiska terrorattack mot Israel 7 oktober 2023. Så mycket för den toleransen.

Här är Salahuddin Barakat inbjuden till Sagerska huset 2023.

En viktig förmedlande länk är Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), som håller möten med bland andra könsapartheidmissionären Salahuddin Barakat där han får lägga ut texten om ”islamofobin” i Sverige. SST har raderat sidan där de 2019 skrev att ”Amanah prisas för sitt arbete för tolerans”.

Om det är någon myndighet landets journalister borde granska så är det ideologiverkstan SST.

Inas Hamdan skriver att Barakat i flera år var ”en del av just värdegrundsarbetet på kommunens skolor” men att han numera ”förespråkar separatism”.

Han har förespråkat separatism ända sedan han etablerade Islamakademin i Malmö. Den 4 augusti 2013 svarar han på Islamakademins hemsida på frågan om det går att kombinera en islamisk kvinnosyn med den moderna västerländska kvinnosynen, klicka på länken ovan 3 mars:

I din frågeställning finns det ett underliggande antagande att man nödvändigtvis behöver kombinera vad du väljer att definiera som en ”modern kvinnosyn” med en islamisk kvinnosyn. I ett demokratiskt – och därmed pluralistiskt – samhälle som Sverige bör inte detta vara en förutsättning. Tvärtom kan man utläsa ur den svenska lagstiftningen en uppmuntran till kulturrelativism med ett transkulturellt medvetande och ett motarbetande av etnocentrism, där majoritetskulturen är styrande” (min kursiv).

Han markerar att hans verksamhet går ut på att motarbeta majoritetskulturen och skapa ett parallellsamhälle styrt av lagverket sharia. Och han placeras på piedestal!

I slutet av artikeln skriver Inas Hamdan att tidningen har sökt Barakat för en kommentar, men att han inte svarat. Den 28 juni vädrar Barakat sin extremt negativa uppfattning om RFSL på sin och Pärlälvs Youtube-kanal, som jag återkommer till. Barakat skryter med att de nu har sina egna sociala kanaler och inte behöver bry sig om att svara journalister.

Och vilka finansierar deras sociala kanaler som gör att Barakat inte behöver svara journalister?

Det är välkommet att Sydsvenskan granskar Salahuddin Barakats antidemokratiska värderingar och tar honom på allvar. Det skrämmande är att han har kunnat hålla på i tio år och mjölkat det allmänna på skattemiljoner med sin uppdiktade historia att Sverige är ”islamofobiskt” och att all kritik av demokratifientliga tolkningar av islam är ”islamofobi”, att han är brobyggare och för tolerans.

Han är inte ensam om att göra sig till självutnämnd talesperson för kollektivet ”muslimer”, trots att det finns hundratusentals tolkningar av islam. Det finns inte en islam. Inte två hjärnor är exakt likadana. Människors hjärnor, och därmed medvetande, och därmed fantasi, skiljer sig lika mycket åt som människors ansikten.

Det vore välkommet om fler journalister tog ett rejält nappatag om det ormbo alla självutnämnda talespersoner för ”muslimer” utgör, personer som låter påskina att de talar för ”muslimer”, med formuleringar som ”vi muslimer”, ”muslimskt perspektiv”, ”muslimska värderingar”. Salahuddin Barakat är bara ett exempel.

I Mellanöstern är det inte ovanligt att invånarna klassificeras utifrån sin religiösa tillhörighet och lyder under konfessionella lagar. Invandrare från dessa länder tar med sig sedvanan hit och låtsas att svensk lag marginaliserar ”muslimer” på samma sätt som kristna och judar i deras hemländer marginaliserats, just därför är det så viktigt att de ”får behålla och stärka sin muslimska identitet”.

På skattebetalarnas bekostnad.

Landets politiker och journalister har kapitalt misslyckats med att förklara vad den västerländska demokratin och religionsfriheten står för och att man i väst vanligtvis talar om nationell identitet, svensk, norsk, dansk, finländare, italienare, fransman, fransyska, tysk, spansk, grek, och struntar fullständigt i religiös tillhörighet, att lagen gäller lika för alla.

Salahuddin Barakat har ända sedan han dök upp som gubben ur lådan 2013 samarbetat med Muslimska brödraskapet, särskilt studieförbundet Ibn Rushd. I det här blogginlägget 16 juni efterlyser jag en debatt hos Publicistklubben om varför journalisterna gjort extremt judefientliga, antidemokratiska Muslimska brödraskapet till en höger-vänster-fråga. Jag skriver att Dagens ETC är Muslimska brödraskapets främsta propagandablad tack vare doktorand Anna Ardin och journalisten Bilan Osman. Båda är Omar Mustafas

villiga verktyg. Dagens ETC får det nya mediestödet. Tidningen definierar sig som vänster.

Den 17 mars 2024 kritiserade jag Dagens Nyheters lata, okunniga journalist Niklas Orrenius, scrolla ner till rubriken ”Den ytliga Niklas Orrenius ” i inlägget där jag frågar ”Vems avslöjande om hotet mot demokratin väger tyngst? Sameh Egyptsons avslöjande om skattefinansierade Muslimska brödraskapets svenska gren, som verkar för en religiös diktatur styrd av sharia, eller Daniel Poohls om en handfull unga nazistinfluerade killar? Daniel Poohls, enligt bemötandet i medierna.”

I blogginlägget 1 april 2024 kommenterar jag SVT:s Politikbyrån och hur SVT:s lata, slappa politiska kommentator Mats Knutson och Expressens lika lata och slappa politikreporter Thomas Nordenskiöld avslöjar att de inte kan ett jota om islam, ändå ser de sig manade att kommentera både Jimmie Åkessons uttalanden om att stänga moskéer och Richard Jomshofs negativa inställning till islam. Det är ”usch fy, fy”, i stället för en saklig diskussion om olika politiska tolkningar av islam och hur dessa politiska tolkningar förhåller sig till den svenska lagstiftningen och svenska normer, framför allt vilka personer som ger uttryck för dessa värderingar.

I det här blogginlägget 26 juni kommenterar jag Expressens lata, okunniga Karin Pihls ledare om att lokalpolitikern Martin Wannholt i Göteborg inte ska blanda sig i Muslimska brödraskapets vidriga kvinnosyn när han kritiserade Muslimska brödraskapets manliga massbön i Slottsskogen, som var en ren maktdemonstration från Muslimska brödraskapets sida. Lokalpolitiker ”bör fokusera på cykelbanor och skolor. Det är nog så viktigt för väljarna, oavsett religiös hemvist”, skriver Karin Pihl.

Vi ska inte låtsas om att Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige, och Muslimska brödraskapets palestinska gren Hamas är bröder? Att de har en gemensam extremt judefientlig ideologi? Vi ska låtsas att det bara handlar om religion, inte totalitär politik finansierad med skattemedel?

Göteborgs-Postens ledarskribent Håkan Boström visar i sin ledare 31 maj 2024 ”Vi måste hitta ett sätt att tala om islam” att han är lika lat och okunnig som Karin Pihl när han slutar artikeln med att Lars Leijonborg 2008 tillsatte en utredning om att införa en statlig imamutbildning. Men att utredaren Erik Amnå kom fram till att

det skulle ”innebära en inblandning i muslimernas inre samfundsangelägenheter”. Amnå menade även att en sådan reform skulle kunna ”peka ut” muslimer och hävdade att ”det bästa regeringen kan göra är att inget göra”. Så blev det också.
I efterhand kan man nog konstatera att Amnås inställning – och han var inte ensam –blev en björntjänst till den muslimska minoriteten. Passiviteten har lett till ökad intolerans, ökade motsättningar, fler offer för hedersförtryck och stärkta parallellsamhällen. Och utvecklingen går åt fel håll. Det är därför hög tid att göra upp med religionsblindheten och påbörja ett konstruktivt samtal om islams roll i Europa.

Man baxnar.

Skulle någon sansad person komma på idén att föreslå att landets kristna präster ska genomgå en statlig prästutbildning, gemensam för alla? Romersk-katolska präster, grekisk-ortodoxa präster, rysk-ortodoxa präster, svenska kyrkans präster, pingstkyrkans präster, Jehova vittnens präster, Plymouthbrödernas präster, mormonernas präster, maranatas präster, Livets Ords präster med mera med mera?

För övrigt efterlyste Per Gudmundson redan 20 mars 2021 ”ett vuxet samtal om islam” då han var ledaskribent på den nystartade tidningen Bulletin. Gudmundson var tidigare ledarskribent på SvD. Han var tidigt ute med att på sin personliga blogg skriva utförligt om islamister, bland annat var han en av de första, kanske allra först med att skriva om att extremistiska Hizb ut-Tahrir (Befrielsepartiet) etablerat sig i Sverige. Hizb ut-Tahrirs mål är ett kalifat, samma som Muslimska brödraskapet. Det är bara vägen dit som skiljer sig, målet är detsamma. Hizb ut-Tahrir är öppna med att de är demokratifientliga och får därför inte en skattekrona i bidrag medan hycklarna inom Muslimska brödraskapets svenska gren har kammat in hundratals miljoner skattekronor som borde ha gått till välfärdsstatens kärnverksamhet. Jag kommenterade Gudmundsons efterlysning i flera inlägg på min blogg 2021 riktade till SVT:s VD Hanna Stjärne. Utan resultat.

Det är landets lata, slappa journalister som gjort både Sverige och landets brokiga islamtroende invånare en björntjänst genom att inte läsa på.

Det är inte islams roll i Europa som borde stå i centrum för debatten utan människor som påstår sig tala å ”muslimers” vägnar. Islam är texter, texter tolkas av människor. Sameh Egyptson radar upp en hel drös personer i sin doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige som verkar för att Sverige inifrån ska omvandlas till en religiös diktatur styrd av deras tolkning av sharia och som därför inte ska ha en skattekrona i bidrag, studieförbundet Ibn Rushd bland annat.

Inas Hamdan citerar ur Salahuddin Barakats Youtube-samtal om RFSL. Han säger: ”Jag har en muslimsk människosyn. Jag har muslimska värderingar.”

Den muslimska traditionen är djup, baserad på kunskap, vetenskap och annat och därför är det viktigt att man upplyser ungdomar och barn och ger dem sann upplysning. Guds upplysning i de här frågorna.

De tre monoteistiska religionernas Gud, judendomens, kristendomens och islams Gud, är lika mycket en skapelse av människans fantasi som den grekiska gudavärlden och de nordiska asagudarna. Salahuddin Barakats Gud existerar inte utanför hans hjärna. Däremot finns det mängder med fantasifulla texter om vad denna Gud står för. En av världens absolut främsta islamforskare, ungraren av judisk börd Ignaz Goldziher (1850–1921), var 1913 inbjuden att hålla en serie Olaus Petri-föreläsningar på Teologiska fakulteten, Uppsala universitet, om olika korantolkningar från koranens begynnelse i skriftlig form till 1900-talets inledning. Föreläsningarna hölls på tyska som var den tidens vetenskapsspråk. Han skriver för övrigt mycket positivt om Sverige och att han tidigare, då han hade en svår period, träffat kung Oscar II, ”denne oförliknelige furste bland lärde och lärde bland furstar. Det mötet blev för mig till uppmuntran och pånyttfödelse för hela mitt kommande vetenskapliga liv och arbete. Från Stockholm medförde jag då en andlig livsgnista, som aldrig upphört att tända och lysa i min själ. Minnet av denna vördnadsbjudande gestalt har jag sedan alltjämt tacksamt bevarat i mitt hjärta. Jag skulle på honom kunna tillämpa skriftens ord: Dina ord hava upprättat den, som stapplat, och åt vacklande knän har du givit kraft”.

Goldzihers genomgång av olika korantolkningar visar att Koranen inte är huggen i sten och att det sannerligen inte finns en islam. Uttolkarna är otroligt påhittiga. Och tendentiösa. Goldziher inleder med ett citat:

 ”En var söker att här sina egna meningar finna,
En var finner ock här blott den mening, han sökt.”

Översättningen till svenska av Tor Andræ publicerades 1915. Med tanke på det stora antalet invandrade islamtroende borde Goldzihers lärda föreläsningar ges ut på nytt.

Goldziher är till skillnad från Salahuddin Barakat vetenskapsman. Barakats tal om att den ”muslimska tradition” han hänvisar till är baserad på vetenskap är totalfalsk. Barakats ”muslimska tradition” är hans egen subjektiva och extremt reaktionära tolkning av islamiska texter.

Han har skaffat sig en ny fru, Valley Ghanem,

som jag skriver om i det här blogginlägget 26 augusti 2023 med anledning av hennes insändare i DN att det är ”islamofobiskt” att förneka ”islamofobi”. Hon är verksamhetsutvecklare på Barakats Islamakademin i Malmö och var en tid projektledare för Amanah och lika angelägen om att utmåla Sverige som ”islamofobiskt” som Barakat. I inlägget finns Salahuddin Barakats artikel från 2013 där han läser lusen av professor emeritus juristen Reinhold Fahlbeck, expert på Europadomstolens praxis i frågor om religion. Bara för att Fahlbeck är professor i juridik är det inte samma sak som att han är kompetent att uttala sig om uteblivna handslag och kvinnors huvudbonad, det ska en islamisk rättslärd göra, alltså Barakat. Han nämner över huvud taget inte Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, att konventionen är svensk lag. Barakat agerar som om han, i egenskap av muslim, inte behöver rätta sig efter svensk lag, att helt andra lagar gäller för honom och ”muslimer”. Eftersom han är ”rättslärd” är det han som bestämmer vad som gäller för ”muslimer”. Allt som går emot hans tolkning av islam är ”islamofobi”.

Här följer ett utdrag ur Islamologiskt– ”Vi svarar på Sydsvenskans frågor om HBTQ”, 28 juni 2024, som visar att Salahuddin Barakat blixtsnabbt borde puttas ner från sin piedestal. Han och Oman Pärlälv låter, när de ger sken av att tala för ”oss muslimer”, på samma sätt som om två extremt reaktionära män från Jehovas vittnen skulle sitta och tala om ”oss kristna” och avse landets hela kristna befolkning.

Barakat fick i egenskap av opinionsbildare skickat hem till sig kampanjmaterialet ”Wash your mouth” som RFSL beskriver så här:

För att uppmuntra opinionsbildare och individer med sunkiga värderingar att uppdatera sina åsikter lanserar nu The Humble Co. och RFSL initiativet Wash Your Mouth. Regnbågskitet med en regnbågstandborste, tandkräm och utbildningsmaterial från RFSL skickas direkt från The Humble Co. och RFSL till opinionsbildare.

Vilka som utöver Salahuddin Barakat också fick brevet anges inte i podden. Barakat kallar brevet för trakasserier, mobbning, islamofobi.

Ett brev som i princip beskrev muslimska värderingar för unkna, illaluktande och så vidare. Det är liksom standard, islamofobisk, vad ska man säga, krydda på det hela. Nästan lite så här antisemitisk, av klassisk antisemitisk känsla när man använder det här med illaluktande och unkna och så vidare, det är något man använt tidigare mot judar då. Det är klassisk rasism i det brevet faktiskt. Av en organisation RFSL då.

Barakat säger att RFSL tidigare påstått att de var emot islamofobi medan de nu i princip simmar i det. Han svarar på frågor som läsare av Sydsvenskans artikel skickat in. ”Vi svarar på vår plattform, ofiltrerat ”, säger de två männen skrattande. Fråga: ”Salahuddin Barakat säger att RFSL är en av de värsta organisationerna i Sverige. Vad grundar han det på?”

Det är en rad olika saker skulle jag säga. Det första är att de nu är väldigt öppna och driver en islamofobisk kampanj i och med detta skulle jag säga. Dessutom är de en organisation som står bakom mycket av den HBTQ-extremism och fundamentalism som vi ser i Sverige. De är troligtvis den starkaste organisationen och den mest drivande organisationen i de här frågorna. Och då handlar det inte bara om att driva HBTQ-personers rättigheter, utan det handlar snarare om att man vill i princip indoktrinera hela befolkningen och påtvinga sina åsikter och värderingar på andra. Det är här de gör fel.

Barakat menar att RFSL går över gränsen. RFSL:s värderingar går tvärt emot vad islam lär ut gällande familjen, ansvar för sexualitet, syn på identitet. RFSL är en av de värsta organisationerna därför att de har oerhört mycket makt och inflytande och de får mycket pengar och mycket bidrag av staten. ”Värderingar om familj och sexualitet är en väldigt viktig del av vår religion, en väldigt viktig del av våra värderingar.” Organisationen bygger på hyckleri och ovetenskaplighet. RFSL exkluderar muslimer. De har ingen vetenskaplig grund för sina värderingar.

Samtalet avslutas med Barakats kritik av den svenska skolans sexualundervisning. Han håller en lång utläggning om att sex hör hemma inom äktenskapet, att sex innebär ansvar, vilket skolans sexualundervisning inte betonar. ”Det är väldigt mycket problem med den nutida synen på sexualitet, hur man lär ut och vad man lär ut.” Han kritiserar ”den svenska normen” och säger att det är viktigt för oss muslimer att tala ut om de här frågorna, att vi ska vara de som leder. Salahuddin Barakat ska alltså vara ledande i att förmå politikerna att besluta att skolorna ska undervisa om sharias syn på sex och samlevnad. ”Nu har vi sociala medier som underlättar.”

Hur finansieras Salahuddin Barakats sociala medier? Det är vad landets journalister borde gräva i. Det Barakat kallar ”den svenska normen” är svensk lag. Och lagen gäller lika för alla.

Salahuddin Barakat är en kopia av Mahmoud Aldebe,

en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren. Han var öppen med sina antidemokratiska värderingar och krav på särlagstiftning för ”muslimer” inför valet 2006. Det väckte sådan kritik att till och med integrationsminister Jens Orback (S) krävde en förklaring. Medan Salahuddin Barakat tagits emot med öppna famnen inte bara av Malmös politiker och myndigheter utan också av Ulf Kristerssons regering, där Jakob Forssmed till och med åker ner till Malmö, och de journalister som kritiserat Barakat behandlats som luft.

Frågan är vad som har hänt med landets journalister från 2006 fram till Salahuddin Barakats uppdykande 2013. Det borde vara en fråga att debattera på Publicistklubben.

Det är inte islam som bör stå i centrum utan de olika demokratifientliga tolkningar av islam som torgförs öppet och i det fördolda. Forskaren Sameh Egyptson har koll på Muslimska brödraskapets företrädare och moskéer. Kulturskribenten Mohamed Omar (pseudonym), tidigare muslim, och den avhoppade före detta salafistpredikanten Anas Khalifa har omfattande och mycket värdefull kunskap om vad som predikas i landets moskéer, kunskap som borde komma upp i ljuset och förmedlas till landets journalister.

Som jag skrivit tidigare: Rör om i ormboet!

1 juli 2024

Mona Lagerström fil dr