Sameh Egyptson skriver bland annat att riksdagsledamot Nadja Awad och lokalpolitikern Mohamed Nuur 31 juli 2023 besökte stora moskén på Södermalm i Stockholm då Mahmoud Khalfi passade på att kalla koranbränningar för en kriminell handling. ”Detta skedde i en kontext där politiska företrädare gav legitimitet åt en religiös aktör med en tydlig politisk agenda”, kommenterar Egyptson.

Tre veckor tidigare, den 8 juli 2023, skrev Mohamed Nuur en debattartikel i Nyhetsbyrån Järva angående koranbränningarna: ”Vilka var vi och vart är vi på väg?”

Frågan som genast inställer sig är: Vem tog initiativet till mötet i moskén? Bjöd Mahmoud Khalfi in Mohamed Nuur för att med hjälp av Vänsterpartiet kriminalisera koranbränningar och för ett fototillfälle med politiker för att visa hur viktig moskén är? Eller kontaktade Mohamed Nuur moskén för att visa moskén sitt stöd? Fotot har Egyptson lagt ut på plattformen X.

Tilläggas kan att Bashir Abdi Mohamed Nuur är född i Somalia 1991 och ska ha kommit till Sverige som 6-årng. Jag är född 1943, nästan femtio år tidigare, denna information för att förklara varför jag inte förstår vad Mohamed Nuur i debattartikeln talar om när han skriver om ”vilka vi var”. Här är några axplock:

Många har pratat om värderingar. Många har pratat om att stå upp för våra seder. Men våra värderingar har alltid varit att hjälpa vår granne. Att inte bara stå upp för sig själv utan också för andra.
Man kan verkligen säga att det är nya tider, för idag är inte Sverige förknippat med solidaritet. Inte förknippat med de värderingar där människor får tro eller inte tro på vad de vill utan att man behöver bli misstänkliggjord.
”Yttrandefriheten är hotad” säger några och håller det heligt så pass att man kan tro att den är viktigare än individens säkerhet.
Om vi ska vara sanna mot oss själva så är vi oerhört medvetna om att yttrandefriheten inte är absolut, både i åsikt och i handling. Yttrandefriheten är begränsad både när det kommer till att begå brott och att ha åsikter som kan leda till hat och hot.
Detta handlar inte om yttrandefrihet utan om en kapprustning för att splittra Sveriges befolkning.

”Detta” syftar alltså på att bränna ett privatägt exemplar av en koran. Om det är några som har splittrat befolkningen så är det de senaste decenniernas invandrare som kräver total lydnad och underkastelse under den organiserade religionen islam.

Väljer man ut en högtid och ställer sig utanför en moské, synagoga eller kyrka är man inte ute efter att kritisera en religion, skriver Nuur, ”utan dem som tror på religionen. Där är lagen tydlig.” Nuur själv är mycket otydlig när han inte nämner att det handlar om att bränna en privatägd koran. Vem skulle bry sig om ifall en privatägd bibel brändes upp utanför en synagoga eller kyrka? Han fortsätter: ”Detta symboliserar något annat än vad vi i Sverige är vana vid och som tur är har varit beskyddade från länge.”

Hur länge då? Vad vet Mohamed Nuur om hur frireligiösa behandlades i det sekulära Sverige jag växte upp i? Vet Mohamed Nuur över huvud taget vilka som kallades frireligiösa? Har han över huvud taget hört det nedsättande ordet frimicklare? Vad vet han om hur präster och religiösa av alla sorter förlöjligades, drevs med, skrattades åt, uppmanades uppsöka psyket när de hörde röster från yttre rymden med mera med mera, både av vanligt folk och folk inom i stort sett hela kultursektorn, utom möjligen Ingmar Bergman, i synnerhet efter det att hädelselagen upphävdes 1970 med motiveringen att den inskränkte yttrandefriheten?

En betydande del av den svenska befolkningen vände ryggen åt statskyrkans prästerskap och ett straffande överjordiskt osynligt allsmäktigt väsens påbud, det vill säga religiöst förtryck, till förmån för förnuft och vetenskaplig empiri långt innan vi fick religionsfrihet 1951.

Årtiondet efter kulturrevolutionen i Kina i mitten av 1960-talet då kommunisterna vördade Mao som en ställföreträdande gudom och gick med huvudet böjt och Maos lilla röda

i händerna och insöp den store mannens visdomsord ska vi bara inte tala om. Titeln på boken lyder: Citat ur ordförande Mao-Tse-Tungs verk.

Vad jag vet var det ingen, absolut ingen, som talade om hets mot folkgrupp när det gällde religionskritik eller drift med religiösa utövare, som exempelvis Maranatarörelsen eller ledaren för den nya församlingen Livets Ord och hans missionerande följeslagare.

Det var detta frihetligt hädiska klimat Lars Vilks växte upp i. Och det var detta frihetligt hädiska klimat invandrare från islamdominerade länder välkomnades till med åtföljande gigantiska kulturkrock både för värdlandets invånare, som fortsatte sin frihetligt hädiska religionskritik och nu frejdigt inlemmade islam i kritiken, och de kränkta islamreligiösa som krävde lagändringar för att få tyst på de hädiska svenskarna.

Jag bodde i Göteborg när denna då tunga industristad på 1960-talet svämmade över av gästarbetare från Jugoslavien. Ingen, absolut ingen, talade om religion. Ingen, absolut ingen, andades ett ord om att bygga moskéer.

Och med den ansvarslösa migrationspolitiken som öppnade gränserna på vid gavel för invandrare från Mellanöstern och Afrika, där klaner inte stater dominerar, hände det ofattbara att kommunisterna i solidaritet vände blicken från Kinas Mao, Sovjets Stalin och Östtysklands Erich Honecker och i stället började vörda det islamiska prästerskapets förtryck och fördöma sina frihetliga landsmän som rasister, främlingsfientliga, fascister, nazister. Och då särskilt det lilla promillepartiet Sverigedemokraterna, som ju mer partiet kritiserades bara växte och växte, till och med kom in i riksdagen 2010 och trots journalistkårens och politikernas samlade avståndstagande blev riksdagens näst största parti valet 2022.

Ett glapp utan like mellan väljarna och journalist- och politikerkåren.

Under Almedalsveckan 2025 offentliggjordes Sverigedemokraternas vitbok om partiets osmakliga och odemokratiska rötter, som i medierna stötts och blötts ända sedan partiets begynnelse och därför inte var någon hemlighet. Partiledare Jimmie Åkesson bad landets judar om ursäkt för partiets historia av antisemitism. Snabbt som ögat var naturligtvis Mahmoud Khalfi framme och krävde i tidningen Dagens ETC att Jimmie Åkesson offentligt skulle be Sveriges alla muslimer om ursäkt för de ”upprepade islamofobiska uttalanden” som medlemmar i partiet vädrat.

Än en gång: judar är benämning på en etnicitet. Man kan inte välja bort sin etnicitet. En kines är alltid en kines. En japan är alltid en japan. Antisemitism är detsamma som judehat, judefientlighet, alltså hat/fientlighet riktat mot personer av kött och blod.

Islam är en religion, ett idékomplex man kan välja att omfatta eller ta avstånd från. Ända sedan de franska upplysningsfilosofernas religionskritik på 1700-talet har organiserade religioner och deras prästerskap kritiserats och gycklats i väst.

För tydlighetens skull: Islamisten Mahmoud Khalfi representerar inte landets islamreligiösa befolkning, han representerar enbart Muslimska brödraskapet som anser att islam och politik är oupplösligt förenade och vars motto är ”Koranen är vår lag.” Han är alltså islamist, det vill säga han har en politisk agenda, han är extremist, demokratifientlig fanatiker, samhällsomstörtare. Han har inget mandat att kräva ursäkter av partiledare i egenskap av talesperson för en otroligt brokig religiös grupp i Sverige. Han gör allt för att framställa sig själv som en viktig röst och få uppmärksamhet i medierna, enbart för att gynna Muslimska brödraskapets långsiktiga mål att när Sverige väl är islamiserat röja undan alla lagar stiftade av människan och ersätta dem med Allahs lag, sharia.

Mahmoud Khalfis krav på ursäkt fick Richard Jomshof att se rött.

Jomshofs inlägg på X fick i sin tur Mohamed Nuur att resa borst och i Parabol skriva en hyllningsartikel till Mahmoud Khalfi, ”Bad om respekt – hotades av Jomshof”.

Notera att Jomshofs kritik riktar sig mot islamister, alltså mot en mycket speciell grupp med ett politiskt mål. Mohamed Nuur generaliserar och påstår att Jomshof kritiserar hela gruppen muslimer. Oberoende av om Nuur känner till att Khalfi representerar Muslimska brödraskapet och att moskén är Brödraskapets högsäte eller inte är hans debattartikel skandalös, för att inte säga skrämmande. Artikeln demonstrerar att Mohamed Nuur är politiskt omogen och bör hållas så långt borta som möjligt från riksdagen. Ovanpå allt jag räknat upp om Khalfis rörelse är den dessutom extremt judefientlig och hyllar Hitler. Svenska grenen har återkommande, trots hård kritik, till Sverige bjudit in talare med en känd judefientlig retorik.

Mohamed Nuur anser att Richard Jomshofs inlägg är ett ”politiskt övertramp”, ett ”auktoritärt hot”, ”en verbal statlig våldshandling” riktad mot Khalfi. Att Jomshof, som har en maktställning, hotar Khalfi med deportation ”är ett hot som kommer från statens kärna” och då ligger ansvaret även hos statsminister Ulf Kristersson. ”Därför är Kristerssons tystnad mer än bara undfallenhet – det är ett medvetet val. Ett val att tolerera hat som politiskt verktyg. Ett val att låta SD:s retorik integreras i det officiella Sverige.” Nedan ett axplock som avslöjar varför Mohamed Nuur inte bör komma i närheten av riksdagen:

Medan partiet säger sig ha gjort upp med sitt förflutna, fortsätter dess företrädare att sprida hat mot muslimer, systematiskt, i talarstolar, i sociala medier och i intervjuer. De har inte gjort upp med sin människosyn – de har bara bytt mål.
Detta är inte längre polemik. Det är förföljelse, verbal men inte mindre allvarlig. Politiska makthavare pekar ut medborgare som oönskade, som problem, som hot – inte för vad de gjort, utan för vilka de är och vilka de representerar.
Denna normalisering av hatretorik mot muslimer sker inför öppen ridå och med Ulf Kristerssons tysta medgivande. I praktiken innebär detta att staten har börjat hota sina egna. Det finns ett namn för sådana utvecklingar.
Sverige står vid en farlig gräns. Om vi tillåter att Jomshofs ord stå oemotsagda accepterar vi också att vissa medborgare inte längre omfattas av samma skydd, samma rättigheter och har samma värdighet som andra. Det är inte imamen Mahmoud Khalfi som borde lämna landet. Det är den människosyn som Richard Jomshof ger röst åt – och den politiska tystnad som gör den möjlig – som borde kastas ut ur svensk politik. Med huvudet före.

Man kan tycka vad man vill om Sverigedemokraterna, man kan avsky partiet lika mycket som Jomshof avskyr islam. Faktum kvarstår: Jomshof har rätt. Islamisten Mahmoud Khalfi borde ha utvisats för länge sedan och moskén stängts ner också för länge sedan. Muslimska brödraskapets samhällsomstörtande verksamhet har varit ämne för offentlig debatt sedan före valet 2014. Det är högst märkligt att all denna offentliga debatt skulle ha gått Mohamed Nuur spårlöst förbi.

Ett annat ämne som Sameh Egyptson tar upp i artikeln i Bulletin är Mohamed Nuurs video på somaliska där Nuur uppmanar klaner i Somalia att sätta stopp för utvisningar av kriminella somalier enligt det nya utvisningsavtalet.

Än mer allvarligt är att Mohamed Nuur i senare sammanhang riktat sig till somaliska grupper och uppmanat dem att, genom klaner, utöva påtryckningar mot den somaliska regeringen för att stoppa ett avtal med Sverige. Avtalet syftar till att möjliggöra verkställighet av utvisningsbeslut, i synnerhet av dömda kriminella. Att en svensk politisk företrädare uppmuntrar klanbaserad mobilisering för att påverka både svensk rättsordning och internationella avtal är ett allvarligt angrepp på den demokratiska rättsstaten.

Mohamed Nuur svarar att hans mål är att den somaliska regeringen ska backa från avtalet, att avtalet inte ska existera.

Han berättar att han talade somaliska för att nå den somaliska diasporan i Sverige som har kontakter med personer i Somalia.
– Det jag gör är att jag, som är uppvuxen här i Sverige och inte själv har något nätverk i Somalia, uppmanar den svenska diasporan att använda sig av de nätverk de har, säger han.

Mohamed Nuur demonstrerar att hans lojalitet inte är mot Sverige och svensk rättsordning utan mot gruppen somalier i Sverige. Bara det faktum att han som riksdagskandidat gör sitt bästa att påverka en regering i ett annat land att upphäva ett avtal som fattats i laglig ordning visar att han inte respekterar de avtal Sveriges regering ingår. Han är synnerligen olämplig som riksdagskandidat.

Jag håller med Sameh Egyptson när han uppmanar Vänsterpartiet att inleda en intern utredning om islamistinfiltration och eventuellt klan- och sektinflytande inom partiet.

Den uppmaningen borde fler partier ta till sig.

Med tanke på händelserna i Sveriges riksdag det senaste året är det på tiden att alla riksdagskandidater inför årets val avkrävs en obligatorisk lojalitetsförklaring mot Sverige. Det är inte rimligt att individer sitter i Sveriges lagstiftande församling samtidigt som deras lojalitet är riktad långt utanför Sveriges gränser. Personer som inte är hundra procent lojala mot Sverige bör över huvud taget hålla sig borta från politiken.

2 januari 2026

Mona Lagerström fil dr

Det är snart tre år sedan Sameh Egyptson disputerade på sin i medierna mycket omtalade doktorsavhandling om Muslimska brödraskapets svenska gren. Och nyligen har en fransk regeringsrapport avslöjat Brödraskapets starka ställning i Sverige. Dessutom har den franska antropologen Florence Bergeaud-Blacklers bok Broderism. Det Muslimska brödraskapets nätverk i Europa nyligen kommit på svenska (översättning Mats Forsgren). Där beskriver hon under rubriken ”Några av de viktigaste europeiska broderistiska institutionerna” just det franska institut, IESH, Mahmoud Khalfi 1998 tog examen från. Det är Muslimska brödraskapets tolkning av islam som lärs ut på ”Det europeiska institutet för humanistisk vetenskap” (s. 138).

Flera arabländer har terrorklassat Muslimska brödraskapet. USA planerar att terrorklassa Brödraskapet. Flera europeiska länders regeringar har publicerat omfattande rapporter om Brödraskapets verksamhet i sina länder. Sveriges regering är på väg.

Samtidigt gör SVT:s journalister allt de kan för att låtsas att Muslimska brödraskapet är osynliga i Sverige.

Redaktionschef och ansvarig utgivare Geronimo Åkerlund skickar den mycket unge reportern Elmer Gharton att intervjua en representant för det allra främsta hotet mot vår svenska demokrati, Muslimska brödraskapet, som sedan decennier nästlat sig in överallt, inklusive våra politiska partier, landets friskolor, landets studieförbund och folkhögskolor samt Sida och tillägnat sig hundratals miljoner skattekronor, vilket jag skrivit mängder med blogginlägg om och dessutom skrivit en bok om.

I SVT Stockholm 22 december berättar Mahmoud Khalfi om att en Koran med hål i kedjats fast vid ett trappräcke till Stora moskén i Stockholm med en lapp: ”Tack för besöket. Men dags att åka hem.”

Moskén skriver

Händelsen utgör ett direkt hot om våld samt ett försök att skrämma muslimer från att besöka moskén. Den innehåller även en rasistisk uppmaning som syftar till att utestänga svenska muslimer från sitt eget land.

Muslimska brödraskapets moské borde ha stängts för länge sedan och Mahmoud Khalfi utvisats också för länge sedan.

Man kan fördöma tilltaget att kedja fast en Koran med hål i och uppmaning att lämna Sverige. Man kan också tycka att det är helt i sin ordning att göra ett inslag i lokalnyheterna om händelsen.

Men det är verkligen inte i sin ordning att framställa Mahmoud Khalfi som en neutral imam när han i decennier har ingått i Muslimska brödraskapets inre kärna i Sverige och svurit trohet mot Brödraskapet som är svurna motståndare till den sekulära staten. Allahs lag sharia ska styra.

Elmer Ghartons reportage är ännu ett bevis på hur SVT bidrar till att ge islamistiska Muslimska brödraskapet legitimitet. Och detta i det extrema judehatets dagar.

Ansvaret är Geronimo Åkerlunds. Han borde för länge sedan ha informerat hela personalen på SVT Stockholm om att stora moskén på Södermalm är extremt judefientliga och västfientliga svenska Muslimska brödraskapets huvudsäte. Är det så förbaskat svårt ett vid skylten ”imam Stockholms Moské” lägga till ”som drivs av Muslimska brödraskapet”?

I föregående inlägg riktat till SVT:s VD Anne Lagercrantz skriver jag om SVT:s skrämmande verklighetsfrånvända rapportering om islam i Sverige, som om det bara skulle finnas en tolkning. Jag kritiserar Camilla Kvartofts erbarmliga intervju med Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar där Kvartoft varken nämner klaners eller islamiska prästerskapets betydelse för etableringen av parallellsamhällen i Sverige.

Mängder med människor har flytt till Sverige från islamdominerade länder och upptäcker när de väl kommer hit att det islamiska förtrycket i Sverige i vissa områden är betydligt hårdare än i ursprungsländerna.

I det föregående inlägget citerar jag vad Mona Walter, uppvuxen i Somalia, i en intervju i Kvartal säger om att parallellsamhällen, som exempelvis Tensta och Rinkeby, för all framtid är förlorade till islam.

Att Mona Walter har rätt visas av att skolflickor år efter år efter år då nobelpristagarna i litteratur besöker Rinkeby bibliotek är insvepta i tygsjok som kraftigt signalerar att det i området finns separatister som tar avstånd från Sverige och den sociala sammanhållningen. Här är en bild från 2024.

I stället för att dölja vilken demokratifientlig rörelse Mahmoud Khalfi tillhör borde Geronimo Åkerlund till Järvaområdet skicka grävande reportrar som kartlägger det extrema prästerskap som predikar att skolflickor ska täcka håret och vilken västfientlig tolkning av islam de olika predikanterna företräder.

23 december 2025

Mona Lagerström fil dr

OBS: Detta blogginlägg berör inte islamtroende individer i Sverige som inte gör något väsen av sin tro utan följer den svenska seden att religiös tro är en privat sak mellan den troende och hans/hennes gudom.

Jag inleder med en skräll från 2009 som kanske får en och annan att sluta läsa här. Ta den unge Kent Ekeroth (SD) på allvar, men hyfsa språket:

Islam är inte självgående. Islam är en samling texter. Texter tolkas av människor. Därför bör islam över huvud taget inte vara ett diskussionsämne. Det är rent ut sagt idiotiskt att basunera ut att islam är problemet i Sverige. Människor invandrade till Sverige som utger sig för att vara Allahs jordiska ombud är problemet. Det är meningslöst att utan koppling till någon/några människor citera valda delar ur Koranen för att demonstrera hur förfärlig islam är. Bibeln är lika vedervärdig.

Därför gäller det här inlägget inte islam eller enskilda islamtroende utan det islamiska prästerskapet i Sverige och islams alla religiösa ledare och missionärer som påstår sig vara ett övernaturligt väsens jordiska ombud och kräver att det är Sveriges och rotsvenskarnas uppgift att anpassa sig till detta övernaturliga väsens påbud.

Det dräller av islamiska missionärer i Sverige från världens alla hörn som inget hellre vill än att Sverige ska foga sig och täcka hela landet med moskéer, se exempelvis Sofie Löwenmarks och Lars Jonsons artikel i Doku 26 juli 2023 om moskékampanjen ”Vi mår bra!” en artikel som otroligt nog ignorerades fullkomligt av både SVT och politikerna.

Sveriges rikes lag är inte baserad på Bibeln, men många islamdominerade länders lagar bygger, om inte helt så i alla fall delvis, på Koranen, länder vars prästerskap och skollärare kräver blind lydnad och tro på Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne och att medborgarnas främsta uppgift är att behaga Allah, annars hamnar de i helvetet. Mängder, för att inte säga alldeles för många, på tok för många, av dessa medborgare har bosatt sig i Sverige, både individer som vill komma bort från allt vad islam heter, vilket inte är något problem, och individer som vill att Sverige ska bli en kopia av deras ursprungsländer och kräver respekt för islam, vilket är ett jätteproblem.

Dessutom är sedan snart ett århundrade islamiska väckelserörelser, etablerade i det som 1932 blev kungariket Saudiarabien (wahhabismen, även kallad salafismen 1744) och det av britterna koloniserade Egypten (extremt judefientliga Muslimska brödraskapet 1928) och Indien (Jamaat-e-Islami 1941) samt det i Jordanien (ockuperade östra Jerusalem) grundade Hizb-ut-Tahrir (1953), otroligt aktiva i kampen att återigen göra islam till världsledande makt. De skyller islams förlorade makt på att muslimerna inte varit tillräckligt renläriga utan gett efter för västvärldens materiella lockelser.

Lika aktiva är opolitiska islamiska väckelserörelser som det i Indien etablerade och numera världsomfattande Tablighi Jamaat (1927), som också är baserad på Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne. Liksom väckelserörelsen Ahmadiyya (1889), även den etablerad i Indien. Ett framträdande drag hos väckelserörelserna är könsseparering, vilket strider direkt mot svenska jämställdhetslagar.

Väckelserörelsernas motståndare med stort M är sekularismen. Det som gjort Sverige till ett av världens mest toleranta länder.

Väckelserörelsernas budskap är solklart: islam och väst är inkompatibla. Därför bör samtalet om islam i Sverige utgå från islams demokratifientliga aktivisters perspektiv.

Anne Lagercrantz: Läs exempelvis den indiska väckelsepredikanten Abul Hasan Ali Nadwis (1913–1999) lärobok Islam and the world. The rise and decline of muslims and its effect on mankind,

publicerad i Kairo direkt på arabiska 1950, om muslimers slapphet och att de på nytt bör lyda islams dogmer så att islam återigen blir mänsklighetens ledare. Den andra arabiska upplagan 1952 fick ett uppskattande förord skrivet av Muslimska brödraskapets ideolog Sayyid Qutb (1906–1966), urkällan till alla terrorattentat i islams namn.

Nadwi hade starka kopplingar till Tablighi Jamaat. Boken ingår enligt engelska Wikipedia som kursbok på många arabiska universitet. Den ingår också i Muslimska brödraskapets interna utbildning, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på Sayyid Qutbs förord. Den version jag har är tryckt 2005 i England av UK Islamic Academy.

Boken är en nyttig påminnelse om hur ”de” ser på ”oss”. Jag önskar att alla dagstidningar och kulturtidskrifter, och också SVT, recenserar denna lättillgängliga sjuttiofem år gamla bok och bedömer dess giltighet för dagens Sverige. Av särskilt intresse borde Nadwis glorifiering av våld i islams namn vara. Nadwis beskrivning av Europas historia borde dessutom intressera varenda historiker i Sverige.

Anne Lagercrantz: Framför allt önskar jag att du, Camilla Kvartoft, Anders Holmberg och Tomas Nordenskiöld inför kommande partiledardebatter och Agenda kan Nadwis bok utantill som ett rinnande vatten och sätter islams väckelserörelser på kartan inför valet nästa år. Programledarna kan börja med att fråga ut partiledarna om deras partiers samröre med islamistiska Muslimska brödraskapets svenska gren: Socialdemokraternas religiösa sidoorganisations extremt nära samarbete sedan 1990-talet, Moderaternas riksdagsledamot islamisten Abdirizak Waberi (2010–2014), Miljöpartiets islamister Mehmet Kaplan och Yasri Khan, Centerpartiets islamist Ebtisam Aldebe (nämndeman), Vänsterpartiets (Göteborg) islamist Mostafa Malaekah (nämndeman, författare till texter som lovprisar sharia och som påstår att det är kvinnors plikt att vara beslöjade).

Så länge journalister inte kräver svar av partiledarna behöver de inte bemöda sig om att sätta sig in i demokratifientliga tolkningar av islam och göra upp med partiernas nära samarbete med väckelserörelsernas aktivister.

Demokratifientliga, och extremt judefientliga, Muslimska brödraskapets aktivister har i drygt fyra decennier utnämnt sig själva till talespersoner för landets islamtroende befolkning och agerar som grindvakter baserat bland annat på koranversen 3:104 (Zetterstéen): I ären det bästa folk, som frambragts bland människorna, enär I påbjuden det tillbörliga och förbjuden det otillbörliga och tron på Gud. Det vill säga predikar om halal och haram.

I föregående inlägg namngav jag fyra aktivister från det jag kallar Brödraskapets andra generation, Rashid Musa, Kitimbwa Sabuni, Johannes Anyuru, Amanj Aziz samt den högröstade separatisten i Malmö Salahuddin Barakat med starka band till Muslimska brödraskapets svenska gren.

Första generationen består bland annat av dessa grundare av Muslimska brödraskapets svenska gren:

Chakib Benmakhlouf nämns på s. 134 i den franska antropologen Florence Bergeaud-Blacklers bok som nyligen kommit på svenska (översättare Mats Forsgren), Broderism: Det Muslimska brödraskapets nätverk i Europa i kapitlet ”Brödernas euroislam – strukturerna”. När Benmakhlouf var chef över Brödraskapets europeiska paraplyorganisation skapades 2008 ”en ’Europeisk församling av imamer och andliga muslimska vägledare’ […] med uppgift att ’bevara den muslimska identiteten och […] förbereda muslimerna för att spela en civilisatorisk roll i sina europeiska hemländer’. Den utnyttjar mordet i Dresden i juli 2009 på Marwa Sherbini, en beslöjad egyptiska, till att meddela tillkomsten av ett organ med uppgift att bekämpa islamofobin, som enligt Chakib Benmakhlouf, ordförande i FOIE, kommer att ha representanter i alla europeiska länder och arbeta framför allt mot extremhögern och mot ’skärpningen av hatet mot muslimer’” (s. 133, 134).

Muslimska brödraskapet befinner sig långt, långt till höger om extremhögern, hand i hand med Mussolinis fascism och Hitlers nazism, det jag kallar shariapolitiska extremhögern.

Vänsterpartisten Momodou Malcolm Jallow nämns i samband med att han när han var Europarådets rapportör för kampen mot rasism och intolerans blev ett redskap i ett av franska Muslimska brödraskapets projekt (s. 234).

Det Chakib Benmakhlouf avser med ”civilisatorisk roll” är att uppmana invandrare från islamdominerade länder att ansluta sig till ”sann” islam, ”autentisk” islam, frikopplad från allt vad kulturell påverkan heter och göra sig av med sitt kritiska förstånd, sin tankeförmåga och blint lyda ”andliga muslimska vägledare”. Låta sig hjärntvättas med andra ord. Och strypa all kritik med hjälp av anklagelser om ”islamofobi”. Målet är att när islamtroende nått majoritet i ett land omvandla det till en islamisk stat styrd av deras tolkning av sharia.

Muslimska brödraskapets aktivister har som nämnts varit verksamma i Sverige i drygt fyra decennier. I det föregående inlägget lade jag in följande citat:

”Kulturell efterapning av andra har mycket katastrofala konsekvenser för nationen [. . .]. Det är därför som den Helige Profeten (frid över honom) uttryckligen och med kraft har förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil.”

”Nationen” avser umma, alla islams trosfränder i världen, som alltså riskerar att bli utspädd om islamtroende i Sverige försvenskas, för att nu bara tala om Sverige.

Citatet är taget från den extremt västfientliga journalisten Abu al-Ala Mawdudis (1906–1979) bok Islams principer (s. 230), där han avser islamtroende i Indien och den enorma lockelse den brittiska kolonialmaktens moderna livsstil hade på framför allt medelklassen och överklassen. Mawdudis bok, finns som pdf, publicerades första gången på urdu 1932 och översattes femtio år senare till svenska (1983) av Muslim students Organization in Lund, Sweden och ingår som nummer 7 i böckerna utgivna av International Islamic Federation of Student Organizations (I.I.F.S.O.), Kuwait. Notera studenter, det vill säga framtida beslutsfattare över hela världen. Mawdudis Förord är här daterat 1960.

Anne Lagercrantz: Det är detta som du, Camilla Kvartoft, Anders Holmberg, Tomas Nordenskiöld och resten av SVT:s medarbetare bör vara medvetna om, särskilt inför den stundande valrörelsen: Alla tusentals texter som i snart hundra år har cirkulerat i hela världen om islams överhöghet, varav många sprids av svenska moskéer. Eduardo Grutzky och Lars Åberg skriver i Heder och samvete. En bok om hederskultur i Sverige (2013) att de fick Mawdudis bok av Islamic Center i Malmö och återger de ord jag citerat ovan. De skriver också: ”Islamic Center, en central institution inom islam i Sverige och huvudman för Ögårdsskolan, en konfessionell friskola, har förutom ekonomiskt stöd från både svenska staten och EU fått Malmö stads integrationspris. Sedan 2009 ägs centret av den libyska organisationen World Islamic Call Society” (s. 134).

Mawdudi, den i särklass främsta islamistiska ideologen, grundade Jamaat-e-Islami 1941 i Indien, rörelsen kallas för Muslimska brödraskapets tvillingorganisation. När Indien delades 1947 bosatte sig Mawdudi i Pakistan. Han är upphovet till dagens kaos i Pakistan. Han är också talibanernas läromästare, vilket säger mycket om hans kvinnosyn. Nadwi var medlem i Jamaat-e-Islami ett par år i begynnelsen men bröt med rörelsen. Han delade inte Mawdudis uppfattning att alla profeter, inklusive Muhammed, var politiker och ledare för revolutionära rörelser. Dock var Nadwi fortfarande påverkad av Mawdudis idéer när han skrev Islam and the world.

Mawdudis tidiga bok Islams principer heter på engelska Towards understanding Islam och på urdu Risala-e-Diniyat. Sayyid Qutb lyfter fram boken i sin revolutionära skrift Milestones (1964). Mawdudi är 29 år när han skriver boken. Han var då bosatt i Hyderabad där den äldre brodern var verksam vid universitetet. Hyderabads skolchef bad Mawdudi skriva en lärobok ämnad som kurslitteratur för gymnasiets sista årgångar. Mawdudi lär ha skrivit boken på två veckor. Han var genom sin journalistik redan ett känt namn.

I Indien, liksom i Egypten pågick under mellankrigstiden en livlig diskussion om ländernas självständighet och hur länderna efter självständigheten skulle styras. Aktivister för fyra politiska ideologier konkurrerade med varandra: den liberala demokratin, kommunismen, fascismen, nazismen. Muslimer var en minoritet i Indien. Under det indiska Mogulrikets tid (1526–1858) tillhörde muslimerna vid de kejserliga hoven eliten. När Storbritannien efter upproret mot Brittiska ostindiska kompaniet tog över styret av hela Indien 1858 och införde sina egna västerländska lagar förlorade den muslimska eliten i ett slag sin maktställning. Det satte djupa spår och gav upphov till revanschlystnad, särskilt hos de muslimska specialisterna, ulama. Under mellankrigstiden framfördes allt starkare krav på att Indien skulle delas i en stat för hinduer och en stat för muslimer. Poeten och politikern Muhammad Iqbal (1877–1938), kallad Pakistans andliga fader, var varm anhängare av en delning av Indien. Bara som exempel på fascismens plats bland tänkbara politiska ideologier nämner jag här att Iqbal 1931 personligen träffade Mussolini i Rom och skrev en dikt som hyllade Mussolini. Efter Mussolinis invadering av Etiopien svalnade Iqbals intresse.

Den enormt flitiga Mawdudi, som vid sin död lär ha publicerat över 100 böcker, skapade sin egen politiska ideologi, islamismen, lika totalitär som kommunismen, fascismen och nazismen. I min forskning om islamismens ideologiska rötter påvisar jag direkta influenser från Mussolinis fascistiska doktrin, vilket jag inte går in på här. Mawdudi i sin tur influerade Qutb, som i sin tur influerade Irans islamiska revolutionärer, vilket ledde till maktövertagandet 1979.

Både Mawdudi och Nadwi ingick i ledningen av Saudiarabiens Islamiska universitetet i Medina när det etablerades 1961, universitetet som i över sex decennier utbildat missionärer från all världens länder, inklusive Sverige, med syftet att missionärerna i sina hemländer sprider Saudiarabiens reaktionära tolkning av islam. Både Mawdudi och Nadwi tillhörde också grundarna av Muslim World League 1962 med säte i Mekka. Inflytelserika män med andra ord.

Anne Lagercrantz: Men det är som om västfientliga islamtolkningar gått spårlöst förbi hos Camilla Kvartoft med tanke på hennes torftiga intervju med Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar. Människors personliga religiösa tro registreras inte i Sverige, men den kan vara utomordentligt betydelsefull i människors val av bostadsort och bostadskvarter. Både Camilla Kvartoft och Lawen Redar talade som om invandrare är vaxdockor politikerna kan flytta hit och dit som pjäser på ett brädspel, att människors tolkning av islam inte har någon som helst betydelse, varken som anledning att övervaka vem som går och inte går till moskén och som anledning att utöva extrem social kontroll av flickor och kvinnor och deras klädsel. Eller att det råder hackordning mellan olika invandrade etniciteter. Eller att invandrare från samma land kan vara fiender och hata varandra eller att invandrare kan vara extremt fientligt inställda till Sverige och rotsvenskar. Ett fridfullt villaområde kan på nolltid förändras till ett veritabelt slagfält om invandrare som är fiender till varandra eller rotsvenskarna blandas utan tanke på religiösa normer, etniska normer, etnisk hackordning och inställning till det demokratiska styret. Och då har jag ännu inte nämnt klaner.

SVT-programmet Politikbyrån 27 mars 2024 om Sverigedemokraternas negativa inställning till islam är ett talande exempel på vad jag menar. SVT visar sig från sin allra sämsta sida. Bara individer totalt okunniga om västfientliga islamiska väckelserörelsers anspråk på världsherravälde uttrycker sig som Mats Knutson och Tomas Nordenskiöld. De framställer sig själva som värsta klassens moralpredikanter totalt likgiltiga för vad som hänt i Sverige de senaste fyrtio åren. Det viktiga för dem är att fördöma SD. När det viktiga i själva verket är att stänga mängder med moskéer som agerar motståndsrörelser mot det svenska demokratiska styret. Muslimska brödraskapets moskéer exempelvis, Irans moské i Järfälla som sägs vara en spioncentral, Bellevuemoskén i Göteborg med mera.

Knutson: ”Å andra sidan måste man behålla en särart för att visa att man är SD. Utspelet om moskéerna var för att visa väljarna ’Vi vill mest när det gäller invandringspolitik och hårda tag’.”

Nordenskiöld: ”En sak är att Richard Jomshof, som ofta gör hätska utspel, gör så, men att även Åkesson gjorde det blev de förvånade över.”

Invandringspolitik, hårda tag, hätska utspel.

Man behöver inte vara bedårad av SD för att inse vilka två personer det är som inte har verklighetskontakt och värdesätter demokratins principer.

Och varför peka ut just Richard Jomshof? Som enligt egen utsaga har läst på om islam, vilket uppenbarligen Knutson och Nordenskiöld inte ansett sig behöva göra. Det räcker med att presentera åsikter. Mängder med invandrare som torterats, sett sina vänner och släktingar mördas av islamiska regimer hyser en otroligt djup aversion mot islam. Vad är det för fel med att avsky en organiserad religion?

Jag som är tillräckligt gammal för att ha starka minnen av filosofiprofessor Ingemar Hedenius (1908–1982) vassa kritik av den kristna läran och hur han påverkade en hel kulturgeneration förstår inte journalisternas knäfall för islam, som ju bara är en samling texter. Det är något helt nytt att sätta likhetstecken mellan religiösa texter och utövare av en religion. Kritisera inte texterna för då kränker du utövarna, särskilt med tanke på att de är invandrare. Vad säger det om Knutsons och Nordenskiölds inställning till yttrandefriheten, basen för den demokratiska staten? Och de säger det i public service!

I ”30 minuter” betonar Lawen Redar att ”vi ska ha en gemensam värdegrund i Sverige”.

Hur ska det gå till med tanke på att de islamiska väckelserörelsernas aktivister betonar vikten av att islamtroende inte anammar icke-islamtroendes kultur och livsstil? Och med tanke på invandrade klaners klanmentalitet och egna sedvanerätt som kolliderar med rättsstaten där lagen gäller lika för alla, den stenhårda lojaliteteten mot kollektivet kontra individuella fri- och rättigheter? En kollision som blir uppenbar när hedersmord begås för att en klanmedlem ”försvenskats”.

Journalisten Per Brinkemo har i över ett decennium försökt uppmärksamma politiker, byråkrater och andra journalister på den avgrundsdjupa skillnaden mellan klanvälde och rättsstat. År 2014 gav han ut boken Mellan klan och stat. Somalier i Sverige. År 2019 var han tillsammans med litteraturvetaren Johan Lundberg redaktör för antologin Klanen. Individ, klan och samhälle från Grekland till dagens Sverige. Av ”30 minuter” verkar både Lawen Redar och Camilla Kvartoft okunniga om konsekvenserna för Sverige som rättsstat om klaner breder ut sig. Det räcker med att en enda klanfamilj flyttar in i ett klanfritt bostadsområde för att hela klanen snabbt kan dominera det. Ta en sak som att ett barn råkar i konflikt med ett barn i den nyinflyttade klanfamiljen. Den nyinflyttade behöver bara kalla på sina bröder, systrar, kusiner, sysslingar, bryllingar med mera med mera.

Lawen Redar andades inte ett ord om islam eller klaner, bara om social dumpning och socioekonomiskt svaga grupper och hur viktigt det är att ha ett arbete och bygga billiga hyreslägenheter. Det var som om hon troget följde Stefan Löfvens uppmaning att S aldrig kommer att kritisera islam, som om det bara finns en tolkning av islam. Det är uppenbart av luckorna i hennes tal att islam och klaner är tabu att nämna i samband med integrations- och segregationsproblemen.

Nyligen publicerade Kvartal en intervju med Mona Walter, uppvuxen i Somalia, om hennes uppfattning om somalier i Sverige:

Mona Walter menar att områden som Rinkeby, Tensta och Bergsjön i Göteborg i praktiken är förlorade till klanstrukturer.
– Kan du bosätta dig där och leva ditt Svenssonliv? Nej, det kan du inte. De områdena är förlorade på grund av identitetspolitik.
– De orterna är för alltid förlorade till islam.

Hon fick kritik och bemötte kritiken i ett inlägg 10 december på Facebook där hon bland annat skriver:

Faktum är att vi somalier är överrepresenterade i misslyckad integration land efter land i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, USA. Det handlar inte om rasism det handlar om självvald segregation, klankultur, hedersnormer och islamiska regler som styr hela vardagen. Det är dessa strukturer som håller våra ungdomar utanför det demokratiska samhället.
Många somaliska ungdomar är inte lojala mot det land som tagit emot dem.
De är lojala mot.
• klanen,
• islamiska lagar,
• religiösa normer,
• och den parallella islamiska ”staden” de lever i båda fysisk och mentalt.
Det är därför integrationen havererat inte på grund av hudfärg eller diskriminering. Sverige har investerat miljarder i integration, men resultaten uteblir eftersom de islamiska och klanbaserade normerna står i vägen.

Anne Lagercrantz: Det Mona Walter skriver är ingen nyhet. Så varför tog Camilla Kvartoft inte upp islam och klaner i intervjun med Lawen Redar? Varför har Kvartoft och Holmgren inte en enda gång i sina utfrågningar av partiledarna nämnt de islamiska väckelserörelserna och deras demokratifientliga tolkningar av islam och alla klaner som flyttat hit från Mellanöstern och Afrika och krävt partiledarna på svar?

Det minsta man kan begära av skattefinansierade SVT är att journalisterna har verklighetskontakt. Verklighetskontakten är särskilt viktig i dessa judehatets dagar. Jag vill betona, vilket jag gjort många gånger tidigare: det går inte att sätta likhetstecken mellan antisemitism och islamofobi. Judar är en etnisk grupp, i gruppen finns allt från inbitna ateister till hängivna ultraortodoxa. Islam är texter.

Extremt judefientliga Muslimska brödraskapet har lagt ner stor möda på att politikerna ska likställa muslimer med judar ”och andra minoriteter som skyddas idag av lagar runtom i världen”. Citatet är från 2008 då riksdagsledamot Mehmet Kaplan (MP) bjöd in Muslimska brödraskapets internationella höjdare till Sveriges riksdag.

Ni som efter läsningen av det här blogginlägget djupdyker i Nadwis bok, vänligen ange mig och Purdahbloggen som källa. Sprid gärna bilden på den unge verklighetsanknutna Kent Ekeroth. Glöm inte uppmaningen att hyfsa språket.

19 december 2025

Mona Lagerström

Här har jag saxat lite ur Muslimska brödraskapets bastexter som visar att de är separatister, att svenska politiker kan glömma allt vad integrering heter, för att inte säga omgående skrota alla planer på integrering och i stället satsa på total genomlysning av Muslimska brödraskapets svenska gren.

”Kulturell efterapning av andra har mycket katastrofala konsekvenser för nationen [. . .]. Det är därför som den Helige Profeten (frid över honom) uttryckligen och med kraft har förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil.”

”Islam är inte enbart en ’religion’ och Muslimer är inte namnet på en ’nation’. Sanningen är att islam är en revolutionär ideologi som har som mål att omvandla samhällsordningen i hela världen och återuppbygga den i enlighet med islams lärosatser och ideal.”

”Uppmaningen lyder klart och tydligt: ’Suveränitet tillhör ingen annan än Allah.’ Ingen har rätt att utse sig till härskare över människor, att ge order och införa förbud på eget bevåg. Att erkänna en människas personliga auktoritet som upphovet till föreskrifter och förbud är liktydigt med att erkänna människan som delaktig i Allahs makt och auktoritet (shirk – mångguderi). Detta är roten till all ondska i universum. Skälet till att människor avviker från den rätta vägen är att de glömmer Allah och följaktligen glömmer sitt eget värde och låter sig underkuvas av andra människor.”

”Hela universum följer lydigt Guds vilja, Hans makt och Hans auktoritet, det är inte möjligt för universum att trotsa den Gudomliga viljan och den Gudomliga lagen en enda sekund.”

”Islam är ett allomfattande system som strävar efter att tillintetgöra alla onda och tyranniska system i världen och införa sitt eget reformprogram, vilket islam anser är det bästa för mänsklighetens välbefinnande.”

”Inget parti som tror på sin egen ideologi kan leva i enlighet med sitt partiprogram under ett annat system. En individ som tror på kommunismen kan inte leva i enlighet med kommunismens principer i Storbritannien eller Amerika, det kapitalistiska systemet är för starkt. Därför är det också omöjligt för en muslim att leva i enlighet med islams levnadsprogram under en icke-muslimsk statsmakt. Alla regler som han anser är fel, alla skatter som han anser är illegala, allt han anser är ondska, civilisationen och levnadssättet som han anser är genomruttet, utbildningssystemet som han anser är fördärvligt, allt detta kommer han och hans familj ständigt att tvingas leva under utan möjlighet att undkomma.
Därför är en person eller grupp tvungna av sin tros påbud att kämpa för att oppositionens ideologi elimineras och upprätta ett statsskick som lyder under den egna trons program och policies, ty under en statsmakt som bärs upp av fientliga doktriner kan den personen eller gruppen inte leva fullt ut i enlighet med sina egna övertygelser.”

”Islam är tro. Underkastelse är trons första krav. Människan är Guds tjänare och accepterar utan att ifrågasätta enbart Guds suveränitet, Guds lagar och Guds auktoritet innan hon ens fått kunskap om Guds lagar. Den enda meningen med islam är att blint acceptera sharia, eftersom sharia kommer från Gud, och ta avstånd från alla lagar stiftade av människan. Islam är en praktisk religion, ett levnadssätt.”

”Profeten Muhammed är människans enda källa till Guds vägledning, den sista i en lång rad av Guds profeter sända att befria människan från slaveri under andra människor och endast underordna sig Guds suveränitet, universums härskare. Så snart en person säger ’Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans sändebud’ måste den avskärma sig från det omgivande jahili-samhället och visa total lojalitet mot den nya islamiska rörelsen och det muslimska ledarskapet. Islam är inte bara tro, islam är tro och handling.”

Definitionen av ett jahili-samhälle: ”Jahili-samhället är det samhälle som inte följer islam och där man inte bryr sig om islamisk tro eller islamiska begrepp, islamiska normer, islamiska lagar och föreskrifter eller islamisk moral.”

Under Mänskliga rättighetsdagarna 10 december 2025 anordnar organisationen Män ett program Myten om den farliga muslimska mannen med följande text:

Vems liv räknas? Medan världens ögon riktas mot det pågående folkmordet i Gaza blir det smärtsamt tydligt hur olika liv värderas och vilka kroppar som tillåts vara sörjbara. I detta seminarium granskar vi den djupt rotade myten om den farliga muslimska mannen, en rasistisk föreställning som formar både mediebilden och den politiska retoriken. Hur påverkar denna islamofoba myt vår förmåga att känna empati, att protestera, att agera? Genom ett kritiskt samtal blottlägger vi hur islamofobiska narrativ osynliggör lidande, rättfärdigar våld och undergräver mänskliga rättigheter.

Organisationen Män marknadsför eventet med denna bild

och denna text.

Jag har skrivit mängder med blogginlägg om Rashid Musa och Kitimbwa Sabuni,

bland annat det här 1 april 2021 om när de 25 oktober 2015 förklarade för SVT vilka ord SVT ska och inte ska använda i sina nyhetsprogram när invandrare är inblandade. Jag skriver bland annat det här:

Två dagar senare uppträdde Anne Lagercrantz, SVT:s divisionschef för nyheter och sport, i Gomorron Sverige som en spratteldocka i händerna på Rashid Musa, som då dessutom var ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), och en annan representant för Afrosvenskarnas riksförbund Christian Hofverberg, och bad ödmjukt om ursäkt för SVT:s språkbruk, vilket enligt den här artikeln, där de båda demokratifientliga aktivisterna Musa och Sabuni är fotograferade, uppskattades. De representerar shariapolitiska extremhögern. De är extremister. Ta in det Hanna Stjärne.

Jag har till bilden ovan fogat den italienska fascisten Benito Mussolini och den tyska nazisten Adolf Hitler för att markera exakt var Rashid Musa och Kitimbwa Sabuni hör hemma.

I bland annat det här inlägget 22 augusti 2024 skriver jag om Johannes Anyurus koppling till Muslimska brödraskapets svenska gren och han och den ökända bidragsentreprenören Amanj Aziz nära koppling till separatisten Salahuddin Barakat. Aziz

har också koppling till Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd som för tillfället inte får något bidrag från Folkbildningsrådet men som bidar sin tid och bara väntar på att Socialdemokraterna ska komma till makten igen.

I det här inlägget 22 november 2024 skriver jag om SVT:s Jessika Gedins fjäskande för Anyuru i programmet Babel. Jag skriver bland annat ”Jessika Gedin, Babels programledare som aldrig skulle låta en nazist sitta i Babels författarpanel och beklaga att amerikanska bomber släpptes ner över Nazityskland.”

Rashid Musa, Kitimbwa Sabuni, Johannes Anyuru, Amanj Aziz bör vara lika pestsmittade som nazisterna som nyligen marscherade i Stockholm och Salem.

9 december 2025

Mona Lagerström fil dr

I Sverige, innan islams enormt krävande utövare invandrade på bred front, var religion en privat angelägenhet mellan den enskilda individen och hennes gudom. Man körde inte ner sin religion i halsen på folk, man följde devisen: ”Sköt dig själv och skit i andra.”

Jag skiljer på den enskilda individens privata relation till sin gudom, vilken gudom det än är, och organiserade religioners prästerskap och omfattande regler och krav både på sina utövare och på Sveriges politiker och befolkning.

Franska 1700-talets upplysningsfilosofer vände sig mot just prästerskapet, inte den enskilda individens gudstro. Det är islams prästerskap och alla dessa självutnämnda islamiska ledare med alla sina krav jag vänder mig mot, bokstavstroende Kashif Virk exempelvis och hans krav att islam ska synas i Sverige och inte vara en privatsak som inte angår någon annan än den enskilda individen.

Huvudduken, särskilt på små flickor, har i decennier varit föremål för debatt. Lokalpolitiker har försökt förbjuda plagget på skolflickor och anmäls omedelbart av försvarare av plagget utan hänsyn till småflickorna, enbart på grund av vilket/vilka partier som lagt fram förslaget. Den 8 december 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att en kommun inte kan förbjuda huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor. Men riksdagen kan.

Mål 4266-21, 4120-21. ”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sin dom att religionsfriheten, så som den kommer till uttryck i regeringsformen, endast skyddar rätten att utöva sin religion. Uttryck för religionstillhörighet, som bärandet av huvudduk och liknande klädesplagg, omfattas i stället av skyddet för yttrandefriheten. En grundläggande förutsättning för att begränsa yttrandefriheten är att det sker genom lag.”

Det är bara att bombardera ministrar och riksdagspolitiker med krav på en lag som förbjuder huvudduk och liknande plagg i all offentligt finansierad verksamhet. Kvinnor i Sverige mördas av sin familj för att de vägrar bära huvudduk!

I vanlig ordning så snart kritik av plagget framförs kommer blixtsnabbt svar från den könssegregerade sekten Ahmadiyya, ofta från unga kvinnor i Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening, ett namn man inte hittar någonstans. Däremot Lajna Imaillah Sweden. Den här gången var det missionären Kashif Virk som svarade med debattartikeln ”Alla är mogna nog att klä sig själva, Busch!”

Men alla ungdomar inom Ahmadiyya är inte mogna nog att själva välja vem de ska gifta sig med. Det måste vara med någon inom sekten. Simon Sorgenfrei skriver om Ahmadiyya i boken Islam i Sverige, de första 1300 åren: ”Under ett besök i församlingen i Stockholm noterades hur imamen efter fredagsbönen uppmanade alla som hade barn i giftasmogen ålder att rapportera in dessa till kontoret i London. Där matchas passande ungdomar ihop, inte sällan från olika länder och härigenom hålls gruppen samman, samtidigt som den växer och familjer runt om i världen knyts samman inom nätverket. Det kan därför också finnas ett starkt socialt tryck på personer inom gruppen, och att lämna den kan medföra socialt utanförskap” (s. 98).

Ahmadiyya är en promillesekt inom islam och anses vara kättare eftersom de vördar en profet från 1800-talet och därmed inte ser profeten Muhammed som den sista profeten. Ahmadiyya representerar islam i Sverige lika lite som Jehovas vittnen representerar kristendomen i Sverige. Ahmadiyya utnyttjar det demokratiska statsskicket i syfte att stärka och utvidga sekten.

Kashif Virk skriver att Ebba Busch verkar vilja skruva upp debatten om islam. ”Det sticker ut när en kvinna (och i det här fallet en kvinna med mycket makt) ger sig på andra kvinnor och deras klädsel. Hon hyser fördomar om varför de skyler sig och vad det kan tänkas stå för.”

Kvinnor mördas av sin familj i Sverige när de vägrar täcka sig!

Obligatorisk beslöjning är ett påfund sedan slutet av 1970-talet då egyptiska Muslimska brödraskapet, som vill införa ett kalifat styrt av deras tolkning av sharia, med hjälp av Saudiarabiens petrodollar började sprida en politisk tolkning av islam världen över och som sedan bokstavstrogna och konservativa ledare anammat som vill att sharia ska stå över lagar stiftade av människor. Beslöjningen av flickor/kvinnor är en politisk uniform som sägs vara påbjuden enligt sharia, men plagget är sedan 1970-talet politiskt och påstås vara likställt med nunnedok, därför kallar jag hijab för shariadok och Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Småflickor bär inte nunnedok. Småflickor ska inte bära politiska plagg.

Jag har i mängder med bloggartiklar länkat till Västeråsmoskéns skrift Kvinnors klädesnorm enligt Koranen. Det står inget om flickors och kvinnors beslöjning i Koranen.

Virk skriver: ”I Sverige har vi religionsfrihet, vilket innebär en rätt att leva utifrån sin religiösa övertygelse.”

Religionsfriheten gäller rätten att utöva sin religion och har inget med kläder att göra.

Än en gång kör Virk med ”det finns inget tvång i religionen”. I många länder är det förenat med dödsstraff att vara ateist eller konvertera till en annan religion än islam, homosexuella straffas med döden.

Virk: ”Det Ebba Busch vill göra är alltså att frånta kvinnor rätten att utöva en frihet de redan har enligt både svensk och religiös lag. Det grundar sig i ett förklätt förakt – gömt bakom argument som att niqaben skulle försvåra kommunikationen.”

I Sverige är det ett statement att bära slöja/niqab. Precis som det är ett statement att bära kipturban eller sheitel – i syfte att utleva både sin religion och sin kultur, och i önskan att göra annorlunda.
Varje människa är mogen nog att göra sitt eget val. Även islam ger varje individ denna frihet. Så nej, Ebba Busch, det är inte för kvinnors skull du tummar på religionsfriheten.

Än en gång: Klädseln omfattas av lagen om yttrandefriheten, inte religionsfriheten.

Än en gång: Ahmadiyyas ungdomar har inte rätt att själva välja partner. De behandlas som marionetter i syfte att stärka och utvidga sekten Ahmadiyya, som kommer från Indien där purdah, kvinnors inlåsning i särskilda rum i hemmet på 1800-talet och början av 1900-talet, gällde alla kvinnor i de högre skikten oberoende av religion.

Ahmadiyya befrämjar tvångsgifte!

Patriarken Virk avslutar sin utskällning av Busch med uppmaningen: ”Visa prov på god statsmannakonst, inte exempel på inskränkt despoti.”

När det är den bokstavstrogna sekten Ahmadiyya som präglas av despoti.

Ahmadiyya är separatister. Sekten strävar inte efter att integreras, vilket inte bara visas av kravet att de gifter sig inom sekten utan också av språket på Ahmadiyyas hemsidor. Språket inbjuder inte utomstående att ta del av innehållet. Ett exempel är Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening, Lajna Imaillah Sweden.

Om man på Kvinnoföreningens hemsida klickar på Tabligh, att sprida islam, står det att kvinnorna under november ska skriva artiklar: ”Fokusera på artikelskrivande denna månad. Uppmuntra lajna att skriva artiklar denna månad. Det är viktigt att fokusera på aktuella frågor. Lokala sekreterare och tabligh-kommittémedlemmar bör aktivt följa nyheterna för att hitta lämpliga ämnen. Ni kan samordna med er lokala sekreterare Ishaat angående detta. Ett seminarium kan hållas om detta ämne, där online-föreläsningar av respekterade Murabbi Sahib kan visas. Varje majlis bör skicka minst en artikel före månadens slut.”

Scrolla och notera att under januari ska kvinnorna twittra inför World hijab day och anordna aktiviteter inför dagen, som är 1 februari. Notera att Virk ovan inte skriver att beslöjning är obligatorisk inom islam, beslöjning är ett statement. Ändå beordras Ahmadiyyas kvinnor att lägga stor möda på ett kommersiellt event som startade så sent som 2013 av en tillverkare av sjalar och som förvandlats till ett religiöst event. Ahmadiyya utnyttjar World hijab day i sin marknadsföring av sekten.

Klickar man på sidan med illustrationer på bilden med texten Ishaat under står det för varje månad: ”Att skriva artikel. Aktivitet på sociala medier. Översättning av utvalda böcker.”

Alla dessa debattartiklar som mediernas debattredaktörer så frikostigt låter den könssegregerade sekten Ahmadiyyas representanter publicera är en mycket medveten strategi från Ahmadiyyas högsta ledning i London. Debattartiklarna är massiv PR för Ahmadiyya och kostar inte ett öre. De unga kvinnor som i debattartiklarna brukar försvara beslöjningen gör det inte spontant. De, liksom de manliga missionärerna likt Virk, har som uppgift att lusläsa medierna och blixtsnabbt skriva en debattartikel. Inte alla gånger är artikeln ens författad av undertecknarna. En gång råkade jag på en hemsida, antagligen när jag googlade på namnen, se samma text som i den svenska debattartikeln som påstods vara skriven av kvinnor från Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening stå på engelska, halvfärdigt översatt till svenska. Alltså uppenbarligen från högsta ort i London.

Det är som om debattredaktörerna frikostigt skulle låta folk från Jehovas vittnen publicera den ena debattartikeln efter den andra som representanter för Sveriges kristna befolkning.

Jag uppmanar alla som vill få ett slut på det vidriga försvaret av småflickors beslöjning och den extrema sociala kontrollen i vissa invandrarkvarter att bombardera regeringens ministrar och alla riksdagsledamöter med uppmaningen att klädsel inte faller under religionsfriheten utan under yttrandefriheten och att därför omgående stifta en lag som förbjuder huvudduk och liknande plagg i all offentligt finansierad verksamhet.

Minimera det islamiska prästerskapets makt i Sverige!

19 oktober 2025

Mona Lagerström fil dr

Enligt Anna Ardins Facebooksida anställdes hon på Marie Cederschiöld högskola 1 oktober 2020.

Som jag skrivit tidigare är det inte fel att säga att Anna Ardin har varit islamisten Omar Mustafas

verktyg i över femton år. Självklart omnämns Omar Mustafa flitigt i Sameh Egyptsons avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige. Omar Mustafa har cirkulerat i ledande poster i varenda förening knuten till Muslimska brödraskapets svenska gren. Han har varit verksam i Muslimska brödraskapets scoutrörelse. Han var generalsekreterare i ungdomsförbundet Sveriges unga muslimer (SUM). Mellan 2010 och 2016 var han ordförande för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), han var förbundsrektor för studieförbundet Ibn Rushd fram till 2019, han har suttit i styrelsen för biståndsorganisationen Islamic Relief.

Här är ett axplock. År 2011 var islamisten Omar Mustafa med och startade föreningen Hjärta, troende socialdemokrater i Stockholm, tillsammans med Anna Ardin.

Här är texten från Anna Ardins blogg:

År 2013 demonstrerade Anna Ardin för att islamisten Omar Mustafa skulle väljas in som suppleant i Socialdemokraternas partistyrelse.

Anna Ardin har i många år varit verksam inom Forum – idéburna organisationer med social inriktning. När islamisten Omar Mustafa var förbundsrektor för Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd blev Ibn Rushd 2015 medlemmar i Forum.

Det Omar Mustafa säger i intervjun är att Ibn Rushd ska stärka Muslimska brödraskapet i Sverige, fast naturligtvis nämner han inte Brödraskapet utan säger ”att muslimer ska kunna ta en självklar plats i samhället.”

Året efter vill Anna Ardin och islamisten Omar Mustafa tillsammans med Henrik Melius, Spiritus Mundi, och Camilla Salazar, Fryshuset, i en debattartikel i Aftonbladet hjälpa till att stoppa extremismen, bland annat genom att: ”Vi måste alla erkänna och motverka den växande islamofobin i Europa och förstå hur den högerextrema ideologin fungerar som motor för våldsbejakande islamism.”

Som om Muslimska brödraskapet inte skulle fungera som motor för våldsbejakande islamism, Hamas exempelvis. För övrigt krävdes Spiritus Mundi på återbetalning av en halv miljon som föreningen fått eftersom de inte kunde styrka hur medlen använts. VD är Henrik Melius. SVT kallar honom ”Framgångsrik entreprenör i bidragsbranschen”. Det kan man säga om islamisten Omar Mustafa också.

Jag saxar ur tidigare blogginlägg om Anna Ardin:
I egenskap av ledamot i förbundsstyrelsen för Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation Tro och Solidaritet (STS) anklagar Anna Ardin kritiker av Muslimska brödraskapets infiltration för konspirationsteoretiker i en intervju i Flamman 24 juni 2021: ”Väldigt många socialdemokrater tror på den här idén om infiltration, eftersom ingen har sagt emot, det är den enda bild som finns i offentligheten. Därmed tror man också att frågan faktiskt handlar om en liten grupp extrema islamister. Men det gör den ju inte.” Hon påstår att en av de främsta forskarna av Muslimska brödraskapet i väst, Lorenzo Vidino, ligger bakom ett österrikiskt ”högerprojekt”.

Anna Ardin anklagar Sameh Egyptson för att vara finansierad av Förenade Arabemiraten, att Förenade Arabemiraten (UAE) ligger bakom hans kritik av Muslimska brödraskapet. Här är en bakgrund till UAEs terrorstämpling av IFiS när Omar Mustafa var ordförande. Den 2 juli 2013 publicerade Gulf News artikeln ”Connecting the Dots” om en rättegång som avslöjade Muslimska brödraskapets intrikata finansiella system med kopplingar till bland annat Europa och the Europe Trust, ”led by senior Muslim Brotherhood leader Ahmed Al Rawi”. I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige skriver jag om rättegången och om Rawi, som i mars 1997 bjöds in till ett seminarium på Socialdemokraternas Bommersvik då partiets religiösa sidoorganisation samarbetade med Muslimska brödraskapets svenska gren, representerade av Mahmoud Aldebe, Mostafa Kharraki och Ahmed Ghanem, svenska Muslimska brödraskapets grundare.

Den 16 november 2014 publicerade Gulf News en lista på de internationella organisationer kopplade till Muslimska brödraskapet som Förenade Arabemiraten efter rättegången klassade som terrororganisationer. IFiS var en av dem, nr 10, Islamic Association in Sweden.

Det är islamisten Omar Mustafa Anna Ardin värnar om när hon i artikeln i Dagens ETC 8 december 2021, ”Att stå upp för muslimers rättigheter gör dig omedelbart till måltavla” för femtielfte gången smutskastar Sameh Egyptson, som 9 januari ska hålla en föreläsning i riksdagshuset för riksdagsledamöter om sina böcker Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige och Bosättningen. Muslimska brödraskapets organisation och vision i Sverige, som nyligen delats ut till var och en av riksdagsledamöterna.

Alla seriösa forskare vet att de måste börja tänka i nya banor när nya fakta kommer i dagen. Anna Ardin är inte intresserad av fakta. Hon är bara intresserad av att ha rätt. Hur fel hon än har. Hon är en mobbare av gigantiska mått, vilket jag skrivit om i det här och det här blogginlägget. I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige skriver jag om hennes rabiata utfall mot MSB-rapporten om Muslimska brödraskapet i Sverige och ansträngningar att få rapporten borttagen från MSB:s hemsida.

I artikeln i ETC påstår Anna Ardin att Sameh Egyptson ”sprider rädsla för Muslimska brödraskapet”. Sameh Egyptson sprider kunskap om Muslimska brödraskapets svenska gren och hur den finansieras med skattemedel. Hela hennes artikel handlar om Förenade Arabemiraten, hon påstår att Sameh Egyptson ”till punkt och pricka” sprider Förenade Arabemiratens ”narrativ” om Muslimska brödraskapet. Och den helt virriga kommentaren att han inte fått forskningsmedel för att skriva sina två böcker. ”Så var kommer egentligen pengarna ifrån?”

Qatar finansierar numera Muslimska brödraskapet, sedan Saudiarabien terrorstämplade rörelsen. I artikelns inledning skriver Anna Ardin att hon kallas ”agent för Qatar”. Hon avslutar med en kommentar om Sameh Egyptsons föreläsning 9 januari för riksdagsledamöter: ”En gulfregims skrämselpropaganda sprids nu i den svenska demokratins hjärta, och vi som vågar ifrågasätta hängs ut som agenter för en gulfregim.”

Sameh Egypten besvarade påhoppet i den här artikeln.

Anna Ardin skriver en slutreplik 4 januari 2022, ”Han tar tillfället i akt att sprida propaganda”. Här är några av Ardins anklagelser:

Sameh Egyptson har i många år kallat sig forskare, och har i Lunds universitets namn hängt ut människor offentligt med grova anklagelser. När väl någon av oss som grundlöst pekats ut till sist har börjat granska honom tillbaka, ja, då är det plötsligt ”smutskastning” att konstatera att hans egen institution ser honom som en belastning och har sagt att det han gör de facto inte är forskning.

Egyptson borde granskas för forskningsfusk, men då han inte räknas som forskare och inget av hans material räknas som forskning finns det inte något utrymme att anmäla honom för granskning. Inte en enda av hans över 50 snarlika artiklar är peer reviewade, på 22 år. Inte heller har någon trovärdig förklaring till hur han finansierat arbetet och de stora gratisupplagorna presenterats.

Istället för att svara på berättigad kritik tar han tillfället i akt att sprida den propaganda om ”islamister som tar över politiken” som nu med stöd från Förenade Arabemiraten sprids från högerlobbyister runtom i västvärlden.

Egyptson har, sida vid sida med den växande antimuslimska ­miljön, sökt efter bevis för en islamistisk infiltration allt sedan Förenade Arabemiratrens kampanj inleddes i samband med arabiska våren (…).

För mig är det svårt att begripa varför någon som utger sig för att vara demokrat konsekvent sprider en berättelse som har orkestrerats av en av världens värsta diktaturer.

Jag är också mycket riktigt doktorand, och studerar närliggande ämnen, men använder till skillnad från Egyptson inte antagningen till en utbildning som argument i debatten. Däremot har jag lärt mig en del om vetenskaplig metod som varit värdefullt i granskningen av Egyptson.

I mitt inlägg om hennes chef Magnus Karlsson citerar jag ur Anna Ardins ”recension” av Egyptsons avhandling. Och den har inget med vetenskap att göra.

I hennes krönika i Dagens ETC 11 januari 2023, ”Kapitalet och rasismen arbetar tillsammans”, gör hon en koppling mellan Förenade Arabemiratens internationella affärsverksamheter och Skolinspektionens stängning av Framstegsskolan i Rågsved. Hon menar att politikerna enbart siktar in sig på det hon kallar muslimska friskolor, trots att det är skolans huvudmän Skolinspektionens utredning handlar om. Och de ingår i Muslimska brödraskapets innersta kärna i Sverige, vilket Säpo redovisat. Likt den anonyma skandalsmedjan Fenix kommenterar Ardin att Framstegsskolans advokat upptäckt att Säpo stödjer sig på Sameh Egyptsons bok Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige. Hon skriver att Egyptson inte är en ”lämplig” källa ”att fatta beslut utifrån”.

Som om Ardin skulle vara en lämplig källa att fatta beslut utifrån. Hon påstår att Egyptsons engelska version, Holy White Lies, gavs ut ”på ett förlag med stöd av Emiratiska kulturdepartementet”. Här är ett inlägg hon gör på Twitter om den svenska utgåvan.

Vi minns Anna Ardins omdöme i Dagens Nyheter 5 februari 2023 om Sameh Egyptsons doktorsavhandling som gick att läsa online där hon tror att Lunds universitet i framtiden kommer att skämmas för Egyptsons avhandling som han disputerade på 10 februari 2023. Hon kallar avhandlingen ”ett stort falsarium”, Egyptsons forskning är ”en ny typ av rasbiologi”, avhandlingen liknar ”mer en antimuslimsk konspirationsteori än vetenskap”.

Det är Marie Cederschiöld högskola som bör skämmas över doktorand Anna Ardins mobbning och trakasserier av doktorand Sameh Egyptson, efter 10 februari 2023 teologie doktor.

Anna Ardin ligger bakom den anonyma tankesmedjan Fenix där hon, Mattias Irving och Yasir Al-Sayed Issa förutom att bombardera Lunds universitet med mejl gjorde allt de kunde för att sätta stopp för Sameh Egyptsons disputation, se inläggen här.

Efter Sameh Egyptsons disputation skrev Anna Ardin mängder med kommentarer på Twitter. Här är ett utdrag ur mitt blogginlägg 12 juni 2023, notera att doktorand Anna Ardin skriver 13 februari att hon har börjat stötta den anonyma tankesmedjan Fenix. Detta är nivån på en doktorand hos Marie Cederschiöld högskola:

10 februari
Nämen vad förvånade att det blev 2-1 i betygsnämnden för att godkänna, då nu är konspirationsteorier blir forskning, kul samtid.
Sharia å kalifatet kanske!? Fine. Men vad är då sharia och kalifatet? Att alla ska bli slavar? Som i UAE kanske? Varför bekostar UAE då ”akademiker” som Sameh Egyptson? Nu får rasisterna fan förklara.
Vad är muslimska brödraskapet som så många påstår att jag försvarar? På riktigt, vad är det? En idéströmning? En armé? En konspiration? Vad?
Det stora problemet med den här typen av konspirationsteorier är att folk på allvar tror att akademiker, antirasister & politiskt aktiva demokrater är våldshotet. Det gör att man missar verkliga hot. Sånt här förstör tilliten till institutionerna.
Säpo var på Egyptsons disputation. Följde efter den enda muslimen som yttrat sig kritiskt. Skottsäkra västar. Avspärrningar. Enda hotbilden i förväg var ifrågasättanden av metod och källhantering.
Egyptsons disputation avbröts trots att publiken inte fått gråta klart. Jättetydligt att åtminstone en, kanske två i betygsnämnden har en personlig relation & intresse att godkänna, gick in och försvarade när Sameh inte kunde svara. Oerhört pinsam tillställning. För alla.

11 februari
Här finns en genomgång av översättningsfelen i Sameh Egyptsons avhandling som godkändes vid Lunds universitet igår. Det är ganska allvarliga fel. Det verkar inte finnas så stort intresse för fakta, varför tog tex inte opponenten eller media upp detta, trots att översättningarna fanns tillgängliga? Det är extremt många grova fel helt enkelt, som Sameh inte behövt stå till svars för alls. Så ska det inte gå till i akademin.
[Länkar till den anonyma Tankesmedjan Fenix publicering av Yasir Issas anmälan till Lunds universitet om bland annat felöversättning, Ardin verkar inte ha förstått att Egyptson före disputationen lämnade in en erratalista]
Jättemånga som säger att jag är en ond lakej för shariadiktatur. Men ingen som försvarar manipulationerna av översättningarna. Det visar det islamofoba nätverkets strategi att aldrig ta i sakfrågan utan istället karaktärsmörda kritiker. I sak har de nämligen fel.

12 februari
Har ni märkt att Sameh Egyptson höjt tonen iom sitt gröna kort från akademin på sina konspirationsteorier? Förut sa han att jag var stödtrupp till brödraskapet, nu säger han att jag är medlem! Ju mer du kritiserar honom, desto mer islamist blir du.
I SvD förklarar Egyptson rakt ut varför han (frånsåg) [får så] mycket stöd från Ranstorp, Carlbom & andra forskare: ”Jag tror jag har gjort mitt arbete för att fylla hålet och ge bevis till alla forskare som vill ha det.”
De behövde någon som offrade sig för att skapa falska källor för att kunna bygga vidare ”seriös” forskning på. Han är en nyttig idiot i kampen för att etablera konspirationsteorin om Eurabia som fakta.

13 februari
jag har börjat stötta Tankesmedjan Fenix på @Patreon, de har varit ett enormt stöd i försvaret för universitetet som institution i samband med haveriet i Lund i fredags, ska bli spännande att se var de tar vägen vidare.
Jag har tidigare kallat Sameh Egyptson ”Sveriges sämsta forskare”. Det var ju fel, han var inte forskare då.

15 februari
Vet inte vad ni tycker, men jag tänker att det ändå är rätt bra att Ranstorp bekänner färg och desperat försvarar den här fanatiska anti-muslimska Gulf-sanktionerade linjen. Det blir liksom tydligare vad det egentligen handlar om och vilka som tillhör nätverket som driver det.
Miljoner på spel för folkrörelser som ordnar själavård och studiecirklar, absolut, men hur många MILJARDER står på spel för Ranstorp och Egyptsons kompisar i Gulfen? Du vet att Saudi & Emiraterna stöttar dem?

19 februari
Varför frågar ingen journalist någon av Sameh Egyptson och hans stödnätverk av rasister och Socialdemokrater om det faktum att det han sprider sammanfaller helt med en konspirationsteori?

[länkar till artikel 2017 av Farid Hafez The global Muslim brotherhood conspiracy theory, på bridge.georgetown,edu]
Kommentar
MB tog makt i Egypten, varför skulle det vara vattentäta skott till Europa? IS nådde ju hit.
Ardin
De mördades och fängslades efter att de vunnit valet, förenade arabemiraten betalade militären för att göra en kupp. Varför är inte islamofoberna rädda för Saudiarabien och UAE? Det är det stora mysteriet.
Kommentar
Håller med om att Saudiarabien och Förenade Arabemiraten verkar gå under radarn.
Ardin
De ligger bakom Egyptsons narrativ, det är det som är det sjuka. Det är de som vill försvara Sverige mot de ”ultrakonservativa” som är själva bärarna av deras budskap. Folk är så förtjusta i glossiga konspirationsteorier att de missar det uppenbara.

Rubriken i Ardins recension i ETC 22 februari av Egyptsons avhandling lyder ”’Bevisen” i Egyptsons avhandling borde få alla varningsklockor att ringa”. Anna Ardins kommentarer i DN och på Twitter om Egyptsons avhandling och hennes recension i ETC borde få alla varningsklockor att ringa hos rektorn för Marie Cederschiöld högskola Roger Klinth och chefen för hennes institution Magnus Karlsson.

Nu har Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) sagt sitt, två och ett halvt år efter disputationen då Anna Ardin, Mattias Irving och Yasir Al-Sayed Issa gjorde allt som stod i deras makt att krossa Sameh Egyptson:

Återstår för rektor Roger Klinth och chef för Institutionen för civilsamhälle och religion Magnus Karlsson att tillsätta en utredning om Anna Ardins koppling till Muslimska brödraskapets svenska gren, hennes mångåriga offentliga angrepp på Sameh Egyptson och offentliga försvar av ”muslimer”, när det är Muslimska brödraskapets svenska gren hon är talesperson för.

Anna Ardin är infiltratör. Hennes verksamhet går ut på att framställa Muslimska brödraskapets islamistiska aktivister enbart som ”muslimer”, som offer, som självklara mottagare av offentliga medel och avfärda all kritik av Muslimska brödraskapets svenska gren som ”islamofobi”.

Rektor Klinth och Magnus Karlsson bör kräva att Anna Ardin enligt god forskningssed belägger sina påståenden om Förenade Arabemiratens koppling till Sameh Egyptson. Det Anna Ardin aldrig tar hänsyn till i sina påhopp på Sameh Egyptson är att han hade två handledare.

Rektor Klinth och Magnus Karlsson har all anledning att offentligt framföra en ursäkt inte bara till Sameh Egyptson för vad han tvingats utstå på grund av Anna Ardins trakasserier utan också till Sameh Egyptsons två handledare och Lunds universitet.

10 oktober 2025

Mona Lagerström fil dr

Talet om blågul islam är inget nytt. Här är Pierre Durranis mycket läsvärda och informativa recension 25 oktober 2015 ”Sovmorgonen är över när det gäller radikal islamism” av Hanna Gadbans bok Min Jihad. Jakten på liberal islam. Pierre Durrani kan kallas en ”insider”. Så här beskriver han sig själv:

Efter tretton år som utövande muslim, tio år som ledamot i Sveriges Unga Muslimers styrelse, ett tvåårigt medlemskap i Muslimska Brödraskapet (MB) och erfarenheter av och insikter i den brokiga och ibland bråkiga scen som är islam i Sverige, vågar jag tillstå: vi har fog för oro.

Om Muslimska brödraskapet skriver han:

Att just dessa grupper i Sverige också kunnat etablera sina positioner via skattemedel är helt oacceptabelt. Att deras polariserande verksamhet på det stora hela undergräver vårt samhällsbygge är något jag håller med Gadban om, även om man också behöver kunna se nyanserna i grupper som MB.

Detta skrev han för tio år sedan. Sveriges unga muslimer (SUM) var Muslimska brödraskapets ungdomsförbund som lades ner när de inte längre fick bidrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) eftersom de inte levde upp till demokratikraven. En tydlig markering att Muslimska brödraskapet är beroende av offentliga medel.

Här skriver Mohamed Omar på Det goda samhället 9 november 2015 om Pierre Durranis recension och en intervju med honom 2012. Bland annat skriver Mohamed Omar: ”Pierre blev så småningom en ledande gestalt inom den unga islamiska miljön och talade i moskéer och på konferenser. Han framträdde i teve, radio och tidningar som representant för ’blågul islam’, ett koncept han var med och lanserade.”

Inte heller mannens rätt att aga en uppstudsig hustru är någon nyhet för Sveriges del bara för att Expressen publicerar en artikel om en böneledare som tillämpar versen i en predikan. Här är koranversen 4:34, i K.V. Zetterstéens översättning 4:38:

SVT sände den 6 december 2009 Dokument inifrån: Slaget om muslimerna av den extraordninära journalisten Evin Rubar, en av få journalister i Sverige som värnar om konsekvensneutral journalistik, ett mycket kunnigt, mycket folkbildande program som Simona Mohamsson uppenbarligen inte har sett. Hon var 14 år när programmet sändes. Evin Rubar intervjuar islamister kopplade till stora moskén i Stockholm och tar bland annat upp SUM:s text Kvinnan i Islam sammanställd av Mostafa Malekah. En speakerröst läser texten:

Jag har sedan 2016 skrivit mängder med blogginlägg om Muslimska brödraskapsmannen Mostafa Malaekah och hans text. I den här versionen

som finns på Islamic-invitation är avsnittet om aga med, s. 12. I andra versioner online har han omarbetat textavsnittet.

Evin Rubar intervjuar Ahmed Al-Mofty,

verksam i Göteborg, 2009 styrelseledamot kopplad till Stockholms stora moské, som är svenska Muslimska brödraskapets huvudsäte. Muslimska familjedagarna anordnades av svenska Muslimska brödraskapet. På nedre bilden leder han i juni 2024 massbönen i Slottsskogen då Socialdemokraternas ledande man i Göteborg Jonas Attenius talade om bojkott av israeliska varor.

Evin Rubar tar upp Kvinnan i Islam cirka 38 minuter in i programmet. Hon säger att samma information kan man få av Ahmed Al-Moftys organisation. Han pratar om att slå med något som är mindre än en tandborste, inte en batong eller dammsugarrör. Samtidigt säger han att profeten Muhammed aldrig gjort det, att Muhammed är vårt exempel och att han själv anser att man aldrig ska slå kvinnor.

Evin Rubar: ”Det är inte rekommenderat att slå säger Ahmed Al-Mofty men kan inte heller säga att det är otillåtet och det är just det här som är problemet med den islamistiska tolkningen av tron säger kritikerna. Bokstavstroende, att man anser att en muslim inte i någon fråga kan bortse från vad Koranen tillåter eller förbjuder.”

Ahmed Al-Mofty är stenhård med att man inte kan ta avstånd från vad som står i Koranen. ”Ingen människa kan. Koranen är bevarad och Gud har bevarat Koranen. Det går inte att ta bort en enda bokstav. Absolut inte.” Bara ett fåtal får tolka Koranen. Enligt Al-Mofty måste den som tolkar Koranen ”kunna arabiska flytande, måste kunna hela Koranen flytande, måste kunna sunna, det vill säga profetens tradition och tal. Det är dessa människor som kan tolka eller översätta eller förklara Koranen. Vem som helst kan inte bara säga som den här damen i går på TV ’Ja, det här ska vi ta bort och de här muslimerna är förstenade’, nej så är det inte. Koranen, Gud har nedsänt den och den passar för alla människor och alla tider oavsett var man bor och varifrån man kommer.”

Politikerna har öppnat gränsen för hundratusentals invandrare från islamdominerade länder, utan att bry sig om vad det faktiskt står i Koranen, utan att bry sig om bokstavstrogna, utan att bry sig om konsekvenserna för Sverige, och framför allt utan att bry sig om konsekvenserna för Sveriges judar.

Alla bokstavstrogna behöver inte nödvändigtvis vara islamister som Ahmed Al-Mofty, Göteborgs moské på Hisingen, som är en del av svenska Muslimska brödraskapet.

Simona Mohamsson: Expressen skriver att du har ett rakt budskap till böneledaren i Kristianstad: ”Förstår man inte att vi har nolltolerans mot våld i nära relation i Sverige så har man inget i Sverige att göra.”. ”Vi har slagits hårt för kvinnors rättigheter och jämställdhet i vår värdegemenskap. Vill man inte vara en del av den värdegemenskapen, då är Sverige kanske inte ett land för dem.”

Så min fråga är: Hur många gånger har du läst Koranen från pärm till pärm? Förstår du vad det är du säger?

Inas Hamdans artikel i Expressen om böneledarens predikan har fått politiker i olika partier att gå i taket nu ett år före valet, drygt femton år efter Evin Rubars SVT-program, femton år då de likgiltigt har ryckt på axlarna åt de invandrade bokstavstrogna och accepterat att år efter år finansiera religiösa verksamheter med offentliga medel.

Inas Hamdans artikel hänger i luften. Moskén i Kristianstad är fullkomligt anonymiserad. Allt ljus på böneledaren, inget ljus på moskéns ledning och vilken islamtolkning moskén står för, vilka ämnen de tidigare predikningarna har handlat om och så vidare. Det kan knappast ha kommit som en överraskning för moskéledningen att böneledaren skulle hålla en predikan om ”olydiga kvinnor”.

Simona Mohamsson: Här är ännu en fråga. Kan du namnge alla moskéer och föreningar som ingår i svenska Muslimska brödraskapet? Enligt riksdagens utredningstjänst dnr 2023:1574, interpellation till minister Jakob Forssmed (KD) från Nima Gholam Ali Pour (SD), har statliga myndigheter och regioner från 2004 och framåt betalat ut över 1 miljard till Muslimska brödraskapets olika föreningar. Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd var den organisation som fått medel från störst antal olika aktörer. Alla uppräknade föreningar ingår inte i Muslimska brödraskapets nätverk, men de flesta.

Simona Mohamsson: Kan du rabbla upp vilka?

Nästa fråga: Varför tog du inte tag i din företrädare integrationsminister Mats Perssons (L) initiativ att samla en expertgrupp om islamism i Sverige och gå ett steg längre och fatta beslut om en kartläggning av de olika islamistiska grupperna i Sverige? Varför vände du det bara ryggen? Hur angelägen är du egentligen om att sätta stopp för islamisternas utbredning i Sverige?

Ditt inlägg på Docu.nu är ett torftigt, totalt intet förpliktigande politikersvammel. Du skriver inget om ämnet islam, bara om utövarna. Du skriver:

I det nya Sverige där hundratusentals svenskar delar en liknande bakgrund som mig handlar islam därför mer om en kulturell företeelse. Det är en bärare av traditioner och sedvänjor som följer med i vardagen. Ett slags blågul islam där religionen ses som en privatsak, och inget som ska vägleda eller styra hela samhället.
Det är eid-firandet med familj och vänner. Att solidariskt fasta med farmor och farfar, trots att man inte lever särskilt muslimskt annars.

Menar du att du kan vara på topp som minister när du en hel månad går utan mat mellan gryning och solnedgång? För att vara solidarisk mot farmor och farfar?

Vidare skriver du om islamistiska krafter utan att namnge vilka du avser:

Här måste samhället sätta tydliga gränser – och sätta stopp för de som vill förstärka utanförskap och motsättningar i samhället.

Vad menar du med att samhället måste sätta tydliga gränser? Hur definierar du samhället? Du sitter i regeringen, du har makt att sätta tydliga gränser. Varför lämpar du över den makten på något du kallar samhället?

Dina två kolleger i regeringen Johan Forsell (M) och Jakob Forssmed blev liksom du upprörda över böneledarens predikan. Johan Forsell är riksdagsledamot sedan 2010, alltså ett år efter Evin Rubars SVT-program Slaget om muslimerna. Jakob Forssmed sedan 2014. På plattformen X skriver Forssmed om böneledarens predikan:

Den predikan som givits i Al Rahma-moskén i Kristianstad är förfärlig och helt oacceptabel. Uppmaningar till våld mot kvinnor kan aldrig accepteras eller normaliseras, och ska aldrig predikas i moskéer i Sverige.
Jag har nu ikväll kontaktat med ansvarig myndighet som skyndsamt måste undersöka om något statlig bidrag betalats ut till den aktuella moskén. De har också informerat om att en utredning utifrån de nya demokrativillkoren i det aktuella fallet i så fall kommer att inledas.

Vilket sanslöst hyckleri. ”Ansvarig myndighet”, Myndigheten för statligt stöd till trossamfund (SST), är Forssmeds skötebarn som han såg till att den hamnade under hans departement valet 2022 när han utsågs till minister. Forssmed är inte lojal mot Sverige. Han värnar mer om att trossamfund ska få offentliga medel. Han är en katastrof som minister när det gäller bekämpningen av islamister. SST göder islamisterna, vilket framkommit ovan. SST borde ha lagts ner för åratal sedan, i demokratins namn. Ända sedan stat och kyrka skildes åt år 2000 borde alla offentliga medel till religiösa verksamheter ha upphört.

Forssmed är en fråga för statsminister Ulf Kristersson (M) och partiledare Ebba Busch. Han är en katastrof som minister, en gigantisk bromskloss när det gäller bekämpningen av islamister i Sverige. Det var knappast Ulf Kristersson som 2023 valde ut vilka män som skulle bjudas in till Sagerska palatset, utan Jakob Forssmed med hjälp av SST.

Ulf Kristersson står aningslöst leende bland hajarna som med hjälp av offentliga medel verkar för att sluka vår sekulära rättsstat och omvandla Sverige till en religiös diktatur à la Hamas, som är Muslimska brödraskapets palestinska gren.

Simona Mohamsson: Inser du vilka löjliga figurer du, Johan Forssell och Jakob Forssmed är när ni efter över fyrtio års invandring från islamdominerade länder och massiv offentlig finansiering av invandrare som har Koranen som lagbok blir upprörda över tillämpningen av en koranvers i en predikan? Det finns cirka 6 000 koranverser. Det finns många verser att bli upprörd över, inte minst verser som likställer judar med apor och svin.

Om du verkligen menar att religionen ska ses som en privatsak, varför ser du då inte till att SST med omedelbar verkan läggs ner och deklarerar att inte en enda offentlig krona i framtiden ska gå till religiösa verksamheter, att eftersom religionen är en privatsak ska religiösa verksamheter finansieras privat.

2 oktober 2025

Mona Lagerström fil dr

PS Noterar att Simona Mohamsson nu plötsligt ämnar tillsätta en utredning som kartlägger politisk islam. Hon skriver på X:

Blågul islam är en självklar del av Sverige – islamismen ska däremot ut ur vårt land. Därför kommer regeringen nu kartlägga politisk islam. En fransk rapport med samma syfte pekade ut Sverige som ett land där muslimska brödraskapet har en särskilt aktiv gren och Socialdemokraterna som särskilt utsatta för infiltration.

Börja med att lägga ner myndigheten SST. En kartläggning av politisk islam är meningslös så länge SST finns kvar. Och notera, bokstavstrogna är inte nödvändigtvis islamister, men ett lika stort hot mot den sekulära rättsstaten och individuella fri- och rättigheter. Lägg märke till att det på omslaget till den otroligt spridda skriften Kvinnan i Islam står ”De sociala, juridiska och politiska aspekterna”.

Professor Magnus Karlsson skriver på DN-Debatt ”Var tacksam för aktivisterna – de kommer försvara Sverige”.

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Hamas styr Gaza som en religiös diktatur. Det är alltså en religiös diktatur aktivisterna utanför Sveriges riksdag demonstrerar för. Uppenbarligen har professor Magnus Karlsson inte besökt demonstrationsplatsen eller varit ute på stan och hört vad demonstranterna gapar och skriker på Stockholms gator och torg. Ukrainska medborgare, som professorn jämför med, demonstrerade för sitt lands demokrati. Demonstranterna utanför riksdagshuset demonstrerar inte för den svenska demokratin, de demonstrerar mot demokratin.

Omar Mustafa var 2013 ordförande för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), som är Muslimska brödraskapets svenska gren, samtidigt som han kandiderade till en plats i Socialdemokraternas partistyrelse. Muslimska brödraskapet är islamister, för dem är islam och politik oupplösligt förenade. De är antidemokratiska aktivister. De är politiker och ska behandlas som antidemokratiska politiker i likhet med kommunister, fascister och nazister. De har gjort flera försök att infiltrera svenska partier. Omar Mustafa, Socialdemokraterna, Mahmoud Aldebe, Centern, Abdirizak Waberi, Moderaterna, Mehmet Kaplan, Yasri Khan, Mohamed Temsamani Miljöpartiet.

Ta in detta Magnus Karlsson: Varför förväntar du dig att aktivister nödvändigtvis försvarar demokratin? Din doktorand Anna Ardin är exempel på Muslimska brödraskapets entrism, alltså politisk infiltratör, på din institution. Hon döljer sin aktivism för Muslimska brödraskapet genom att anklaga kritiker för ”islamofobi”. Här är en bild på henne när hon 2013 demonstrerar för att Omar Mustafa skulle placeras i Socialdemokraternas partistyrelse.

Här är en bild när hon och Omar Mustafa och några till bildade föreningen Hjärta 2011 – Stockholms troende socialdemokrater.

Det är inte fel att säga att Anna Ardin har varit Omar Mustafas verktyg i över femton år. Mustafa har en hög grad inom Muslimska brödraskapets svenska gren.

Sameh Egyptson försvarade sin doktorsavhandling om Muslimska brödraskapets svenska gren 2023, efter åratals försök av Anna Ardin att få honom utkastad från Lunds universitet. I det här blogginlägget skriver jag om Anna Ardins ”recension” i Dagens ETC av Egyptsons avhandling. Jag citerar:

Anna Ardins kommentarer i DN och på Twitter om Egyptsons avhandling och hennes recension i ETC borde få alla varningsklockor att ringa hos rektorn för Marie Cederschiölds högskola Roger Klinth och Ardins handledare, professor Magnus Karlsson. Enligt högskolan undervisar Magnus Karlsson ”framför allt inom vetenskapsteori, vetenskapliga metoder och vetenskaplig framställning”. Efter två år som doktorand borde Anna Ardin ha deltagit i hans undervisning. Hon inleder sin sågning av Egyptsons avhandling med två ögonblicksbilder av Mehmet Kaplan och Omar Mustafa, det vill säga hennes känslor väger tyngre än alla källor som kopplar de två männen till Muslimska brödraskapets svenska gren. Hon berättar om hur Kaplan sitter på ”den mjuka heltäckningsmattan” i stora moskén i Stockholm och försvarar feminism.

”Och jag känner ju Omar. Jag vet att han delar alla mina viktigaste frihetliga, feministiska, antirasistiska åsikter, och att hans politiska mål är social rättvisa.”

Magnus Karlsson: Mitt blogginlägg 2023 handlar om Dagens ETC:s ”recensioner” av Egyptsons avhandling. Du bör läsa hela avsnittet om Anna Ardins antidemokratiska verksamhet och försvar för Muslimska brödraskapet. Tror du verkligen att Anna Ardins aktivistkompisar Muslimska brödraskapets Omar Mustafa, förre bostadsministern Mehmet Kaplan och Mahmoud Khalfi, VD, Stockholms stora moské, Muslimska brödraskapets huvudsäte, för att bara nämna några, kan tänka sig att försvara Sverige en dag när deras mål är detsamma som Hamas, en religiös diktatur styrd av deras tolkning av sharia?

I samband med att Anna Ardin medverkade i den turkiska Islamofobirapporten skrev jag till högskolans rektor Roger Klinth oktober 2022 och fick som svar att Anna Ardin inte forskade om Muslimska brödraskapet, läs här. Ändå har hon år efter år jagat Sameh Egyptson och låtit påskina att hon vet att allt han skrivit om Muslimska brödraskapets svenska gren, inklusive avhandlingen, är falskt. Hon ifrågasätter hans vetenskapliga metod. Hennes vetenskapliga metod när hon ”recenserar” Egyptsons avhandling är obefintlig.

Och det spiller över på dig Magnus Karlsson.

Din debattartikel ger sken av att du är naiv i överkant, att du varken har koll på din doktorand eller demonstranterna utanför riksdagshuset.

17 september 2025

Mona Lagerström fil dr

 

Richard Conricus hälsar:

Sidan 5 i programmet har jag valt att inte sprida på min blogg.

16 september 2025

Mona Lagerström fil dr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Expressen Kultur skriver medarbetaren Nalin Baksi, riksdagsledamot 1994–2002, Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande 2003–2011, den ena politiska pamfletten efter den andra och i princip alltid lyckas hon koppla ämnet hon behandlar till islam, som hon krigar för. Så även i senaste artikeln ”Stegrud visar bara SD:s sanna ansikte”.

Jessica Stegrud skrev på plattformen X den 2 september

Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt.

Stegruds ord får enligt Nalin Baksi representera Sverigedemokraternas ”sanna ansikte”. Baksi påstår att Stegrud säger att Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) ”är diskvalificerade från att uttala sig om kulturkanonen på grund av sitt ursprung”. Det gör Baksi ”uppgiven”. Vidare: ”Sverigedemokraterna klarar inte av att höra” Liljestrand och Redar, ”i SD:s värld är de inget annat än perser och kurd”.

”Inget annat än.” Detta skriver alltså kurdnationalisten Nalin Baksi som i artikel efter artikel betonar att hon är kurd, att hon är trött på talet om svenska värderingar, att Sverige inte kan mäta sig med hennes farfar, som lät sina döttrar studera.

Vidare skriver Baksi: ”Sanningen är att ingenting räcker för SD. En gång utlänning alltid utlänning. Bara ”blodsbanden” duger.” Säger alltså Nalin Baksi som i artikel efter artikel efter artikel drar upp hela tjocka släkten, som om hon inte kan skriva en enda artikel utan att ”blodsbanden” finns med, vilket jag publicerat mängder med blogginlägg om.

Baksi skriver det alla vet ända sedan SD etablerades, att partiet har nazistiska rötter, men tillägger att den nazistiska ideologin ”fortfarande genomsyrar partiet”. Stegruds ord är ”oförblommerade rasism” och ”så fungerar fascismen”. Baksi slänger in fascism, och påstår också att Jessica Stegrud och Björn Söder

vågar bara drömma om ett förflutet. Den rena nationen de drömmer om har dock aldrig existerat och är inte sannare nu än i 1930-talets Tyskland.

Nalin Baksi övertolkar rent förståndshandikappmässigt Jessica Stegruds ord och beskriver mer sig själv och sin egen avsky för Sverigedemokraterna än vad Stegrud faktiskt skriver. Det finns inget ”bakåtblickande” till 1930-talet i Stegruds ord. Hon gör en reflexion över nutiden.

Stegrud var sannolikt inte ensam om att haja till över att två kvinnor, en etnisk kurd och en etnisk perser, kommenterar vår nya kulturkanon. Jag gjorde det. Det var rent reflexartat. Det finns inga värderingar i en reflexartad tanke som blixtsnabbt flyger genom huvudet baserat på minnen hur Sverige en gång var. Men då skulle jag också vara rasist, fascist och nynazist enligt Baksi och drömma mig tillbaka till 1930-talet, trots att jag inte har några som helst kopplingar till SD.

Jag är 82 år och jag har enormt starka minnen av det svunna Sverige utan bomber som praktiskt taget dagligen kastas mot fastigheter, utan gängkrig, utan ungdomar som skjuter ihjäl varandra, utan klanbrottslighet, utan hedersförtryck, hedersmord, könsstympning, tvångsgifte, utan parader på våra gator och torg till stöd för genomkorrupta Hamas diktatur i Gaza, utan krav på vad man som svensk får säga och inte säga för att inte kränka utlänningarna som bosatt sig i Sverige med mera med mera som den massiva invandringen har fört med sig och förvandlat Sverige till en mardröm och där alla, utom just rotsvenskar, har rätt att slänga ur sig vad de vill om rasism och fascism och nazism om rotsvensken. Men rotsvensken ska tiga still. Baksi skriver:

Partiledaren Jimmie Åkessons nära vän och tillika vice talman Björn Söder sade i en intervju att det inte går att vara både svensk och kurd samtidigt, och vid andra tillfällen inte heller jude eller samisk.

Kan man vara rotsvensk och etnisk kurd samtidigt om båda föräldrarna är kurder som i kurdnationalisten Nalin Baksis fall? Kan man vara rotsvensk och etnisk jude om båda föräldrarna är judar? Kan man vara rotsvensk och etnisk same om båda föräldrarna är samer? Vad är i så fall meningen med judars, samers, romers, sverigefinnars och tornedalingars grundlagsskyddade minoritetsstatus?

Blir en rotsvensk kvinna eller man kurd automatisk när de bosätter sig i Kurdistan? Blir en rotsvensk kvinna eller man kines automatiskt när de bosätter sig i Kina?

Jag har bott och arbetat utomlands i många år i olika länder och alltid kallats svenskan. Den etnicitet man är född med slänger man inte av sig som en ytterrock.

Sin etnicitet bär man med sig oberoende av hur tydligt eller otydligt den syns för blotta ögat. Det hindrar inte att personer som valt att bosätta sig i Sverige, vilket ursprungsland de än kommer ifrån, kan känna stor tillhörighet till Sverige, att hjärtat klappar för Sverige, att Sverige är ens land på jorden, att ögonen tåras när man hör den svenska nationalsången. Det hysteriska kravet att till varje pris kalla alla utlänningar som bosatt sig i Sverige för svensk är just hysteriskt. I invandrarlandet USA har folk inga problem med att känna stolthet över sina etniska rötter samtidigt som de älskar USA och aldrig kan tänka sig att bo i något annat land.

Nu var det en Sverigedemokrat som yttrade sig och det hade inte spelat någon roll om hon hade skrivit att en kurdsvensk och en iransvensk talar om den svenska kulturkanonen. SVT:s Rapport och Aktuellt hade ändå reagerat och målat upp en jättekonflikt som Mats Knutson måste ”analysera”.

Och det är klart att Nalin Baksi inte tiger still när en Sverigedemokrat hamnar i blåsväder. Och det är klart att hon drar in islam, trots att islam inte nämns i Stegruds kommentar om kulturkanonen. Efter drapan om Björn Söder skriver hon:

För detta fick han mycket kritik. Sverigedemokraterna insåg att de inte kunde vinna anhängare genom att framstå som allmänt främlingsfientliga. Då ändrade de strategi, valde en specifik grupp att projicera sin splittrande retorik på och började ge sig på muslimerna.

Och även i den här artikeln citerar Baksi Åkessons ord i Aftonbladet 2009, vilket hon gjort tidigare på Expressen Kultur. Åkesson 2009:

”[i]slam skiljer sig dock från kristendom på flera avgörande punkter, till exempel gällande distinktionen mellan andlig och världslig makt och synen på våldsanvändning. Islam har ingen motsvarighet till Nya testamentet och inget allmänmänskligt kärleksbudskap. Dessa skillnader har också gjort att islam och den muslimska världen aktivt har avvisat upplysningen och humanismen”.

Man kan ha många synpunkter på den generaliseringen, vilket jag inte går in på här. Men Nalin Baksi säger sig i SVT:s program Min sanning 2016 ha kunskap om islam när hon och programledaren Anna Hedenmo talar om islamiska fundamentalister i Tensta.

Hon kan alltså islam. Men i stället för att förmedla till Expressens läsare vad hon själv kan om islam gör hon sig skyldig till en praktgroda när hon gömmer sig bakom en auktoritet utan att källkritiskt kontrollera auktoritetens utsaga. Hon skriver:

Det kan finnas skäl att påminna om islams historia av tolerans mot oliktänkande. Nobelpristagaren Amartya Sen, skriver i boken ”Identitet och våld”:
”Västvärldens desperata sökande efter ’den sansade muslimen’ blandar ihop moderata politiska övertygelser med moderat religiös tro. En person kan ha en stark religiös övertygelse – muslimsk eller inte – och samtidigt ha toleranta politiska åsikter. Kejsaren Saladin Eyubi som stred tappert för islam på 1100-talet, kunde utan problem erbjuda Maimonides, den framstående judiske filosofen, en hög befattning i Egyptens högsta domstol då denne fördrevs från ett intolerant Europa. När kättaren Giordano Bruno brändes på bål på Campo dei Fiori i Rom 1600, hade Akbar den store (som var muslim hela sitt liv) precis avslutat sitt stora projekt med att juridiskt kodifiera minoritetsrättigheter, bland annat religionsfrihet för alla.”

Amartya Sen är inte Nobelpristagare. Det borde Expressens kulturredaktion veta. Han fick Ekonomipriset till Nobels minne som finansieras av Riksbanken men delas ut tillsammans med Nobelpriset.

Saladin var inte kejsare. Han var sultan. Om Saladin var tolerant mot Maimonides visade han sannerligen ingen tolerans mot sina trosbröder fatimiderna (shia). Saladin var härförare, han medverkade till att störta fatimiddynastin 1171, placerade sunnimuslimer i regeringsställning och grundade en egen sunnimuslimsk dynasti i Egypten.

Om orden om Maimonides, ”Han fördrevs från ett intolerant Europa”, kunde Nalin Baksi med sin kunskap om islam ha förtydligat att Maimonides fördrevs av muslimerna i det av muslimer ockuperade Spanien. Spanjoren Moses Maimonides (ca 1135–1204) lämnade Spanien på grund av berberdynastin almohadernas judeförföljelser innan han var trettio år. Han var inte bara filosof, han var läkare och rabbinsk domare, vilket man kan läsa om i biografin som professorn i hebreiska Herbert A. Davidson skrivit om Maimonides, Moses Maimonides. The man and his works. Maimonides for inte direkt till Egypen utan vistades en tid i Fès, Marocko, innan han, fadern och brodern for till Palestina och senare slog sig ner i Egypten. Han verkade som rabbinsk domare i Fustat, en förstad till Kairo. Han verkade också som läkare, bland patienterna fanns höga ämbetsmän vid det egyptiska hovet.

Den toleranta Akbar var stormogul i Indien 1556–1605. Den sista stormogulen Aurangzeb (1658–1707) var extremt intolerant och gjorde sitt bästa att islamisera hela Indien och fick både hinduer och sikher emot sig.

Och vad i herrans namn har Amartya Sen, Saladin, Maimonides, Aqbar och Jimme Åkessons artikel från 2009 att göra med Jessica Stegruds ord om kulturkanonen på plattformen X år 2025?

Sedan fortsätter Baksi med att dra in Kent Ekeroth (SD), att han 2010 i Aftonbladet sa att han ville att muslimer återvänder till sina ursprungsländer.

Att skrämmas med de annorlunda muslimerna har visat sig vara ett framgångsrikt recept. I det sammanhanget är det ändå förvånande att Jessica Stegrud återknyter till etnicitet. Men så fungerar fascismen.

Vem är Expressen Kulturs tänkta läsare?

7 september 2025

Mona Lagerström fil dr