I Sverige, innan islams enormt krävande utövare invandrade på bred front, var religion en privat angelägenhet mellan den enskilda individen och hennes gudom. Man körde inte ner sin religion i halsen på folk, man följde devisen: ”Sköt dig själv och skit i andra.”

Jag skiljer på den enskilda individens privata relation till sin gudom, vilken gudom det än är, och organiserade religioners prästerskap och omfattande regler och krav både på sina utövare och på Sveriges politiker och befolkning.

Franska 1700-talets upplysningsfilosofer vände sig mot just prästerskapet, inte den enskilda individens gudstro. Det är islams prästerskap och alla dessa självutnämnda islamiska ledare med alla sina krav jag vänder mig mot, bokstavstroende Kashif Virk exempelvis och hans krav att islam ska synas i Sverige och inte vara en privatsak som inte angår någon annan än den enskilda individen.

Huvudduken, särskilt på små flickor, har i decennier varit föremål för debatt. Lokalpolitiker har försökt förbjuda plagget på skolflickor och anmäls omedelbart av försvarare av plagget utan hänsyn till småflickorna, enbart på grund av vilket/vilka partier som lagt fram förslaget. Den 8 december 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att en kommun inte kan förbjuda huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor. Men riksdagen kan.

Mål 4266-21, 4120-21. ”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sin dom att religionsfriheten, så som den kommer till uttryck i regeringsformen, endast skyddar rätten att utöva sin religion. Uttryck för religionstillhörighet, som bärandet av huvudduk och liknande klädesplagg, omfattas i stället av skyddet för yttrandefriheten. En grundläggande förutsättning för att begränsa yttrandefriheten är att det sker genom lag.”

Det är bara att bombardera ministrar och riksdagspolitiker med krav på en lag som förbjuder huvudduk och liknande plagg i all offentligt finansierad verksamhet. Kvinnor i Sverige mördas av sin familj för att de vägrar bära huvudduk!

I vanlig ordning så snart kritik av plagget framförs kommer blixtsnabbt svar från den könssegregerade sekten Ahmadiyya, ofta från unga kvinnor i Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening, ett namn man inte hittar någonstans. Däremot Lajna Imaillah Sweden. Den här gången var det missionären Kashif Virk som svarade med debattartikeln ”Alla är mogna nog att klä sig själva, Busch!”

Men alla ungdomar inom Ahmadiyya är inte mogna nog att själva välja vem de ska gifta sig med. Det måste vara med någon inom sekten. Simon Sorgenfrei skriver om Ahmadiyya i boken Islam i Sverige, de första 1300 åren: ”Under ett besök i församlingen i Stockholm noterades hur imamen efter fredagsbönen uppmanade alla som hade barn i giftasmogen ålder att rapportera in dessa till kontoret i London. Där matchas passande ungdomar ihop, inte sällan från olika länder och härigenom hålls gruppen samman, samtidigt som den växer och familjer runt om i världen knyts samman inom nätverket. Det kan därför också finnas ett starkt socialt tryck på personer inom gruppen, och att lämna den kan medföra socialt utanförskap” (s. 98).

Ahmadiyya är en promillesekt inom islam och anses vara kättare eftersom de vördar en profet från 1800-talet och därmed inte ser profeten Muhammed som den sista profeten. Ahmadiyya representerar islam i Sverige lika lite som Jehovas vittnen representerar kristendomen i Sverige. Ahmadiyya utnyttjar det demokratiska statsskicket i syfte att stärka och utvidga sekten.

Kashif Virk skriver att Ebba Busch verkar vilja skruva upp debatten om islam. ”Det sticker ut när en kvinna (och i det här fallet en kvinna med mycket makt) ger sig på andra kvinnor och deras klädsel. Hon hyser fördomar om varför de skyler sig och vad det kan tänkas stå för.”

Kvinnor mördas av sin familj i Sverige när de vägrar täcka sig!

Obligatorisk beslöjning är ett påfund sedan slutet av 1970-talet då egyptiska Muslimska brödraskapet, som vill införa ett kalifat styrt av deras tolkning av sharia, med hjälp av Saudiarabiens petrodollar började sprida en politisk tolkning av islam världen över och som sedan bokstavstrogna och konservativa ledare anammat som vill att sharia ska stå över lagar stiftade av människor. Beslöjningen av flickor/kvinnor är en politisk uniform som sägs vara påbjuden enligt sharia, men plagget är sedan 1970-talet politiskt och påstås vara likställt med nunnedok, därför kallar jag hijab för shariadok och Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Småflickor bär inte nunnedok. Småflickor ska inte bära politiska plagg.

Jag har i mängder med bloggartiklar länkat till Västeråsmoskéns skrift Kvinnors klädesnorm enligt Koranen. Det står inget om flickors och kvinnors beslöjning i Koranen.

Virk skriver: ”I Sverige har vi religionsfrihet, vilket innebär en rätt att leva utifrån sin religiösa övertygelse.”

Religionsfriheten gäller rätten att utöva sin religion och har inget med kläder att göra.

Än en gång kör Virk med ”det finns inget tvång i religionen”. I många länder är det förenat med dödsstraff att vara ateist eller konvertera till en annan religion än islam, homosexuella straffas med döden.

Virk: ”Det Ebba Busch vill göra är alltså att frånta kvinnor rätten att utöva en frihet de redan har enligt både svensk och religiös lag. Det grundar sig i ett förklätt förakt – gömt bakom argument som att niqaben skulle försvåra kommunikationen.”

I Sverige är det ett statement att bära slöja/niqab. Precis som det är ett statement att bära kipturban eller sheitel – i syfte att utleva både sin religion och sin kultur, och i önskan att göra annorlunda.
Varje människa är mogen nog att göra sitt eget val. Även islam ger varje individ denna frihet. Så nej, Ebba Busch, det är inte för kvinnors skull du tummar på religionsfriheten.

Än en gång: Klädseln omfattas av lagen om yttrandefriheten, inte religionsfriheten.

Än en gång: Ahmadiyyas ungdomar har inte rätt att själva välja partner. De behandlas som marionetter i syfte att stärka och utvidga sekten Ahmadiyya, som kommer från Indien där purdah, kvinnors inlåsning i särskilda rum i hemmet på 1800-talet och början av 1900-talet, gällde alla kvinnor i de högre skikten oberoende av religion.

Ahmadiyya befrämjar tvångsgifte!

Patriarken Virk avslutar sin utskällning av Busch med uppmaningen: ”Visa prov på god statsmannakonst, inte exempel på inskränkt despoti.”

När det är den bokstavstrogna sekten Ahmadiyya som präglas av despoti.

Ahmadiyya är separatister. Sekten strävar inte efter att integreras, vilket inte bara visas av kravet att de gifter sig inom sekten utan också av språket på Ahmadiyyas hemsidor. Språket inbjuder inte utomstående att ta del av innehållet. Ett exempel är Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening, Lajna Imaillah Sweden.

Om man på Kvinnoföreningens hemsida klickar på Tabligh, att sprida islam, står det att kvinnorna under november ska skriva artiklar: ”Fokusera på artikelskrivande denna månad. Uppmuntra lajna att skriva artiklar denna månad. Det är viktigt att fokusera på aktuella frågor. Lokala sekreterare och tabligh-kommittémedlemmar bör aktivt följa nyheterna för att hitta lämpliga ämnen. Ni kan samordna med er lokala sekreterare Ishaat angående detta. Ett seminarium kan hållas om detta ämne, där online-föreläsningar av respekterade Murabbi Sahib kan visas. Varje majlis bör skicka minst en artikel före månadens slut.”

Scrolla och notera att under januari ska kvinnorna twittra inför World hijab day och anordna aktiviteter inför dagen, som är 1 februari. Notera att Virk ovan inte skriver att beslöjning är obligatorisk inom islam, beslöjning är ett statement. Ändå beordras Ahmadiyyas kvinnor att lägga stor möda på ett kommersiellt event som startade så sent som 2013 av en tillverkare av sjalar och som förvandlats till ett religiöst event. Ahmadiyya utnyttjar World hijab day i sin marknadsföring av sekten.

Klickar man på sidan med illustrationer på bilden med texten Ishaat under står det för varje månad: ”Att skriva artikel. Aktivitet på sociala medier. Översättning av utvalda böcker.”

Alla dessa debattartiklar som mediernas debattredaktörer så frikostigt låter den könssegregerade sekten Ahmadiyyas representanter publicera är en mycket medveten strategi från Ahmadiyyas högsta ledning i London. Debattartiklarna är massiv PR för Ahmadiyya och kostar inte ett öre. De unga kvinnor som i debattartiklarna brukar försvara beslöjningen gör det inte spontant. De, liksom de manliga missionärerna likt Virk, har som uppgift att lusläsa medierna och blixtsnabbt skriva en debattartikel. Inte alla gånger är artikeln ens författad av undertecknarna. En gång råkade jag på en hemsida, antagligen när jag googlade på namnen, se samma text som i den svenska debattartikeln som påstods vara skriven av kvinnor från Ahmadiyya Muslimska Samfundets Kvinnoförening stå på engelska, halvfärdigt översatt till svenska. Alltså uppenbarligen från högsta ort i London.

Det är som om debattredaktörerna frikostigt skulle låta folk från Jehovas vittnen publicera den ena debattartikeln efter den andra som representanter för Sveriges kristna befolkning.

Jag uppmanar alla som vill få ett slut på det vidriga försvaret av småflickors beslöjning och den extrema sociala kontrollen i vissa invandrarkvarter att bombardera regeringens ministrar och alla riksdagsledamöter med uppmaningen att klädsel inte faller under religionsfriheten utan under yttrandefriheten och att därför omgående stifta en lag som förbjuder huvudduk och liknande plagg i all offentligt finansierad verksamhet.

Minimera det islamiska prästerskapets makt i Sverige!

19 oktober 2025

Mona Lagerström fil dr