Förra DO Agneta Broberg fattade beslut 19 december 2017 att SAS inte överträdde förbudet mot diskriminering när SAS vägrade en kvinna som bar huvudduk och skulle ha kundkontakt anställning. Här förklarar Broberg sitt beslut. Hon redogör också för EU-domstolens beslut i mars 2017 gällande privata företag och klädfrågan. I det här blogginlägget 18 september 2016, ”DO och Muslimska brödraskapet”, skriver jag om hur DO i en planerad kunskapskonferens 11 november 2016 om diskriminering av muslimer bjudit in två representanter för islamistiska Muslimska brödraskapets svenska gren, Rashid Musa, ordförande Sveriges unga muslimer (SUM), och Aya Zemzem, Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR). I det här inlägget 27 december 2016 skriver jag om hur Muslimska brödraskapet styr DO och hjälper DO att driva ett ärende om kvinnors ”rätt” att sätta sig över hygienföreskrifterna inom hälso- och sjukvården och slippa bära kortärmade kläder.

Enligt Sandra Danowsky och DO:s beslut 19 december 2024 är huvudduk en muslimsk ”religiös symbol” utan att Danowsky belägger påståendet. Religion är tolkning. Här vill jag påminna om vad det står i Västeråsmoskéns skrift Kvinnors klädesnorm enligt Koranen.

Hijab i Koranen har ingenting att göra med de Muslimska kvinnornas klädesnorm.
Medan många Muslimer kallar ”Hijab” en Islamisk klädesnorm, ignorerar de fullständigt det faktum att Hijab som klädesnorm inte har någonting med Islam eller Koranen att göra.

Vidare skriver moskén att klädesnormer är kulturellt betingade:

Att blanda religion med traditioner är en form av idoldyrkan. Detta, eftersom att inte veta (eller försöka veta) vad Gud bett oss göra i Sin bok, Koranen, är ett tecken på att man struntar i Gud och Hans budskap.

Enligt Västeråsmoskén driver Sandra Danowsky således ett ärende som gäller idoldyrkan. Vad har idoldyrkan med diskriminering att göra?

Danowsky ger i sitt beslut att kräva att flygbolaget ersätter kvinnan i huvudduk en grov generalisering av kollektivet ”muslimska kvinnor”:

– Förbud mot religiösa symboler riskerar att utestänga muslimska kvinnor från yrkeslivet vilket vi ser som mycket allvarligt, och därför är vi nöjda över att bolaget i detta fall medgett att kvinnan diskriminerats, säger Sandra Danowsky, jurist på DO:s rättsenhet.

Danowsky förutsätter att kollektivet ”muslimska kvinnor”, oberoende av vilken tolkningstradition kvinnorna bekänner sig till, bär huvudduk, som om många tiotusentals muslimska kvinnor utan huvudduk inte skulle vara yrkesverksamma i Sverige. En sådan grov generalisering anstår inte en myndighetsperson.

Dessutom: Enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut 8 december 2022, mål 4266-21, 4120-21 faller den troendes klädesval inte under religionsfriheten utan under yttrandefriheten. Domstolen skriver att religionsfriheten är en absolut rättighet, ”rätten att tro och rätten att hålla gudstjänst och liknande sammankomster”. Religionsfriheten är snäv, den får inte begränsas. Yttrandefriheten är en relativ rättighet. Den har ”ett vidare tillämpningsområde och omfattar bland annat olika sätt att manifestera sin religionstillhörighet”. Som exempelvis klädsel. Yttrandefriheten får bara begränsas av lag. Det innebär att riksdagen kan stifta en lag om att förbjuda huvudduk inte bara i skolan utan i all offentligt finansierad verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolens beslut måste Sandra Danowsky känna till.

Vad har yttrandefrihetsfrågor hos DO att göra?

Redan den 24 februari 2010 skrev juridikprofessor Reinhold Fahlbeck en understreckare i SvD, ”Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet”. Reinhold Fahlbeck uttalar sig också i Lag&Avtal 21 augusti 2013 om handslaget och i Lag&Avtal 16 oktober 2013 om muslimska sjalar.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är lag i Sverige sedan 1 januari 1995. Där står i Artikel 9:1 och 2 följande: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter” [min kursiv].

Juridikprofessor Reinhold Fahlbeck beskriver i understreckaren vad som skyddas av Artikel 9 och vad som faller utanför. Han redogör för vad som avses med frihet till och frihet från. Frihet från religion avser ”friheten att inte ha en religion och att inte behöva utsättas för oönskad religiös påverkan, till exempel andras religiösa manifestationer”. Han skriver också om Europakonventionen och dess praxis att praxis innebär att en uppdelning görs på tre led och att gränsdragningen mellan de tre leden görs objektivt, ”den enskildes subjektiva åsikt är inte utslagsgivande”. Det första ledet avser själva åsikten/trosuppfattningen, forum internum. ”Denna inre kärna är okränkbar. Skyddet är absolut och kan inte begränsas på något sätt eller av någon anledning.”

Det andra ledet omfattar vissa manifestationer av åsikten/trosuppfattningen. Dessa manifestationer är sådana som är nära förknippade med (intimately linked to) åsikten/trosuppfattningen, vanligen kallat forum externum. Begränsningar av sådana manifestationer kan tillåtas enligt Artikel 9 (2) i konventionen.
Det tredje ledet omfattar manifestationer som är motiverade av (motivated by) åsikten/trosuppfattningen, men som dock inte är nära förknippade (intimately linked to) med denna. Sådana manifestationer faller utanför konventionen. (- – -) Det utgör inte religion i konventionens mening, kan man säga.

Efter några exemplifieringar skriver Fahlbeck om mannens vägran att ta en kvinna i hand: ”Slutsatsen blir sålunda att det i det aktuella fallet någon religiös diskriminering rätteligen inte förekommit alls. Den muslimske mannens vägran att ta kvinnan i hand skyddas inte av den överordnade rättsliga normen i Europakonventionen.” Samma gäller för huvudduk under förutsättning att ett privat bolag har en neutralitetspolicy.

Jag har skrivit mängder med blogginlägg om västfientliga Muslimska brödraskapets extremt målmedvetna verksamhet att omvandla den sekulära rättsstaten Sverige till en religiös diktatur styrd av Allahs lagverk sharia, liksom i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Sedan 2016 har jag skrivit inlägg om att huvudduken, som jag kallar shariadoket,

är Muslimska brödraskapets uniformspersedel, alltså ett politiskt plagg och vad det signalerar, extremt judehat bland annat. Shariadoket signalerar också hur långt ett lands islamisering har avancerat.

Muslimska brödraskapet bistod Egyptens Fria officerare i militärkuppen 1952 då kungen avsattes och Egypten förvandlades till republik. Alla politiska partier förbjöds utom Muslimska brödraskapet, inledningsvis. Se det här numera välkända klippet från 1966 då Egyptens diktator Gamal Abdel Nasser berättar för sina åhörare att det första Muslimska brödraskapets dåvarande ledare 1953 krävde av honom var en lag att alla kvinnor måste bära sjal utomhus och hur åhörarna började gapskratta och ropa att ledaren själv kunde bära en. Inte ens ledarens dotter som studerade medicin bar en sjal. Nasser frågade ledaren hur tror du att jag ensam ska kunna få 10 miljoner kvinnor att bära sjal när du inte ens klarar av din dotter.

Politik hör inte hemma hos DO. Det är inte DO:s uppgift att bistå islamister i deras strävan att islamisera Sverige, det vill säga förvandla Sverige till en totalitär religiös diktatur styrd av islam.

Muslimska familjedagarna, där islamisten somaliskan Maimuna Abdullahi flitigt medverkade och pläderade för ”slöjan som politiskt motstånd”, alltså motstånd mot den västerländska civilisationen, anordnades av Muslimska brödraskapet. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Qatar backar upp Muslimska brödraskapet vilket även Saudiarabien gjorde fram till 2014 då de terrorstämplade Brödraskapet. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är ledare för Muslimska brödraskapets systerorganisation, och hur han håller på att omvandla Turkiet i religiös riktning är väl känt.

Nuvarande DO är Lars Arrhenius, jurist. Vilka kunskaper har Arrhenius om politisk islam? Det är uppenbart att Sandra Danowsky inte har ens grundläggande kunskaper om politiskt islam och vet vad som pågår i Sverige. Sverige är inte en isolerad ö uppe i det norra halvklotet. Utländska makter som Saudiarabien, Qatar, Iran, Turkiet kastar begärliga ögon på detta lilla land och lindar med hjälp av finansierade moskéer och planerade moskébyggen och islamiska kulturföreningar och påståendet att det är obligatoriskt för muslimska kvinnor att täcka håret sina tentakler allt hårdare om politikerna, myndigheterna och medborgarna i syfte att inlemma landet i deras förhoppning om den religiösa islamiska civilisationens återuppståndna världsherravälde. Se exempelvis vad jag skriver i tidigare blogginlägg 2 november 2024. De här fem böckerna,

ett axplock av väckelseböcker som världen sedan mitten av förra århundradet svämmar över av på alla möjliga språk bör vara obligatorisk läsning för Lars Arrhenius och hans medarbetare så att de blir förtrogna med en politisk tolkning av islam, det som benämns islamism, alltså att islam och politik är oupplösligt förenade och inte agerar som islamisternas knähundar.

Islamismen är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen.

Bok nummer ett skrevs på engelska av en österrikisk konvertit av judisk börd, nummer två, tre och fyra ursprungligen på arabiska, nummer fem på urdu. Författarna predikar att den islamiska civilisationens tillbakagång och efterblivenhet i förhållande till den västerländska civilisationen beror på att islams trosfränder vänt sig bort från den islam som utövades av profeten Muhammed och hans följeslagare på 600-talet och blivit för ”västerländska”, för materialistiska. Författarna vill väcka muslimerna och få dem att återgå till den ”sanna” islam och låta islam styra deras liv in i minsta detalj så att en ny islamisk guldålder då islam på nytt regerar världen kan uppstå. Den ”sanna” islam betyder individens totala lydnad och underkastelse. Se Iran. Se talibanernas Afghanistan. Alla islamtroende kvinnor i Iran täckte inte håret före den islamiska revolutionen 1979. Alla islamtroende kvinnor i Afghanistan täckte inte håret innan talibanerna tog makten första gången 1996.

Sandra Danowsky låter alltså myndigheten DO ta ställning för den religiösa islamiska civilisationen mot den västerländska civilisationen i den sedan decennier pågående civilisationernas kamp i Sverige i ett ärende om religionsfrihet och klädsel som både Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige och Europakonventionens praxis tolkar på ett annat sätt än Danowsky.

Sandra Danowsky måste belägga att huvudduk är ett islamiskt plagg. Hon är född 1985. Jag som är född 1943 kan berätta att innan Danowsky föddes bars huvudduken av mängder med svenska kvinnor utan någon som helst religiös koppling ända tills MB med hjälp av saudiska petrodollar spred över världen, inklusive Sverige, att huvudduken är en plikt för muslimska kvinnor att bära och därmed tog död på svenska kvinnors utomordentligt användbara plagg i vårt nordiska väder.

Det Sandra Danowsky uppenbarligen struntar i är vad shariadoket signalerar: Extremt judehat. Muslimska brödraskapet är en extremt judefientlig rörelse som hyllar Hitler. Den svenska grenen har år efter år trots vass kritik bjudit in talare till sina familjedagar med en extremt judefientlig och homofientlig retorik. Det är skrämmande att Danowsky inte kopplar huvudduken till de judefientliga manifestationerna på våra gator och torg sedan Hamas attack mot civila i Israel med fasansfulla inslag av extremt grovt sexuellt våld 7 oktober 2023. Danowsky företräder en enda kvinna och påstår att hon företräder ett imaginärt kollektiv.

Danowsky struntar också helt i att hon med sitt beslut legitimerar de slavliknande förhållanden flickor/kvinnor som tvingas bära shariadok i invandrade muslimska hederskulturer lever i som är så långt från deras lagstadgade individuella fri- och rättigheter man kan komma. Dessa extremt utsatta flickor/kvinnor riskerar att misshandlas, låsas in, skickas utomlands, utfrysas, till och med dödas av sina släktingar om de väljer att inte täcka håret. Danowsky sänder med sitt beslut en kraftig signal till dessa familjer att deras hedersnormer stöds av en svensk myndighet.

Läs forskaren Devin Rexvids artikel 30 juli 2022, ”Flickornas berättelser ger anledning att fundera över begreppet valfrihet”. Han har gått igenom 100 domar som gäller flickors möjlighet att välja hur de klär sig, flickor ”i åldrarna 12 till 18, som mellan 2010 och 2020 tvångsomhändertagits av socialtjänsten på grund av att de riskerar att utsättas för hedersvåld om de överskridit sina familjers normer för anständig klädsel.” En flicka vågade inte ens fråga om hon kunde slippa täcka håret. ”Det fanns inget utrymme för det.”

Och det är detta plagg på en enda kvinna Sandra Danowsky valt att framställa som ett religiöst plagg gällande ett imaginärt kollektiv.

Det var oljekrisen 1973 som gav Saudiarabien intäkter de aldrig tidigare skådat och fick dem att finansiera Muslimska brödraskapets ambitioner att omvandla hela världen till ett kalifat, en gudsstat, och utse huvudduken till Muslimska brödraskapets uniformspersedel.

Med tanke på Muslimska brödraskapets extrema judehat och glorifiering av Hitler ska shariadoket likställas med nazisternas uniformspersedlar.

Ganska snart tog andra islamistiska rörelser och konservativa rörelser efter Muslimska brödraskapet och började predika att det är muslimska kvinnors plikt att täcka håret. För att inte tala om den extrema sociala kontroll kvinnor utövar mot andra kvinnor med sitt tal om att ”du är inte en riktig muslim om du inte bär hijab”.

Jag kräver att Lars Arrhenius och Sandra Danowsky räknar upp namnen på de rörelser i Sverige som utöver Muslimska brödraskapet påstår att huvudduk är obligatoriskt inom islam, vad dessa rörelser står för och att de namnger den rörelse kvinnan som Danowsky företrädde bekände sig till. Muslimska brödraskapet? Hizb ut-Tahrir? Saudiarabiens wahhabism? Millî Görüş? Grå vargarna? Tablighi Jamaat? Deobandi? Ahmadiyya? Iranska ayatollorna? Talibanerna? Annan? Inte kan det ha varit Västeråsmoskéns församling hon tillhörde.

Som i de senaste inläggen avslutar jag även detta med en hänvisning till statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norells redogörelse för antologin Handbook of political Islam in Europe där 41 forskare av olika europeiska nationaliteter, inklusive Magnus Norell, medverkar i artikeln i Kvartal 17 november 2024, ”Sverige dåligt rustat när islamismen växer i Europa”.

Andra viktiga aktörer som behandlas är Muslimska brödraskapet, som ju även i Sverige spelar stor roll och som, ofta framgångsrikt, påverkat politiker till att gå deras intressen till mötes. Detta är helt klart den mäktigaste och mest inflytelserika rörelsen i Europa, och de har lyckats med konststycket att presentera sig själva som den viktigaste representanten för muslimer i Europa.

Vidare:

Den oftast nämnda aktören är Muslimska brödraskapet. Utan tvekan är de den mest framgångsrika aktören när det gäller politisk islams påverkan i Europa. Det gäller naturligtvis även slutmålet med en islamisk stat. Men det bör också framhållas att de flesta aktörerna riktar in sig på mer lokala mål, som till exempel att skapa parallella samhällsinstitutioner där muslimer kan leva separata liv utan att komma i alltför nära kontakt med majoritetssamhället.

Även den boken bör vara obligatorisk läsning för Lars Arrhenius och hans medarbetare.

25 december 2024

Mona Lagerström fil dr