DO anordnar en konferens 11 november 2016 om diskrimineringen av
muslimer och bjuder in två representanter för Muslimska
brödraskapets svenska gren, Rashid Musa och Aya Zemzem.

Muslimska brödraskapet är en global samhällsomstörtande, västfientlig, demokratifientlig, kvinnofientlig, homofientlig och judefientlig rörelse. Alla dagens militanta jihadiströrelser har sina rottrådar hos Muslimska  brödraskapet. I Sverige ägnar de sig åt fredlig steg-för-steg-infiltrering på alla nivåer inom samhället med slutmålet en gudsstat, ett kalifat styrt av deras tolkning av lagverket sharia. De har lyckats enastående med att  infiltrera DO och SVT.

För att kunna hålla en konferens om ”muslimer” (alltså plural) måste DO först definiera vilka som avses med ”muslimer”. Är det Muslimska  brödraskapets definition så som den framställs i Muslimska brödraskapets programskrift för ett totalitärt styrt parallellsamhälle Att förstå Islam?

“En muslim är en människa som frivilligt accepterar Guds högsta
myndighet och som strävar efter en total omläggning av hela sin tillvaro, så att den blir i överensstämmelse med Guds uppenbarelser. En muslim  arbetar likaledes på att bygga upp sociala institutioner [min kursiv], som avspeglar Guds vägledning” (2002, s. 6).

Om detta är DO:s definition sätter DO lagverket sharia över svensk lag. Med sociala institutioner avses bland annat förskolor, skolor, vårdcentraler,  moskéer som kulturspridare med mera, allt i syfte att skydda islams  trosfränder från att besmittas av det syndiga, gudlösa Sverige.

Mahmoud Aldebe var projektledare för skriften som publicerats 1998, 1991, 2002, mannen som inför valet 2006 skrev till alla riksdagspartier och ville införa sharialagar i Sverige, mannen som i brev till Torbjörn Jerlerup 2013 (scrolla ner till PS) säger att han var med och grundade Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och skrev dess stadgar. I brevet står det att Sveriges unga muslimer (SUM) ingår i Muslimska brödraskapets svenska gren, att SUM:s tidigare ordförande Mohammed Amin Kharraki, har en hög grad
inom Muslimska  brödraskapet.

Två personer från Muslimska brödraskapet har alltså av DO valts ut att tala för ”muslimer” i Sverige, Rashid Musa, ordförande i Sveriges unga  Muslimer (SUM), som Mehmet Kaplan en gång var ordförande i. Den här könsapartheidskriften Kvinnan i Islam, översatt av Mostafa Malaekah (2003, 2007), är skriven av Jamal Badawi 1971, ett av Muslimska  brödraskapets absoluta toppnamn i Nordamerika (ledande ställning i  Islamic Society of North America, ISNA, Muslim American Society, MAS, Council on American-Islamic Relations, CAIR), och kan sedan många år laddas ner från SUM:s hemsida. SUM bjöd in Jamal Badawi till Muslimska familjedagarna 2011. Allt, precis allt, i den skriften strider mot svensk  jämställdhetslagstiftning. Skriften handlar om ekonomi, om arvslagar, om kvinnans rätt att hela livet bli försörjd av en man, alltså att mannen är en försörjarmaskin, om kvinnans plikt att vara beslöjad. Ordet plikt hör inte hemma i ett land där religionsfrihet råder. Skriften handlar om sharia.

Beslöjningen är en förislamisk lag. När islams teologer satt i Bagdad och skrev ner vad som var kvinnans plikter hade kvinnor i Mesopotamien (Irak) varit beslöjade i ett och ett halvt tusen år för att markera att en man äger kvinnans könsorgan och att det är ett brott mot mannen (äkta maken,  fadern) att tafsa på henne. Beslöjningen är Muslimska brödraskapets  profilfråga. Islam ska synas. Och det är kvinnorna som ska vara  annonspelare.

Den andra inbjudna är Aya Zemzem från Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), en organisation bildad av Mehmet Kaplan.
Handskakningsvägraren Yasri Khan är generalsekreterare. Han var i många år SMFR:s ordförande. Mehmet Kaplan har varit hans mentor. Av någon anledning är det inte fred utan religion som är SMFR:s profilfråga, inte minst beslöjningen och kvinnors rätt att sätta sig över hygienföreskrifterna inom hälso- och sjukvården och slippa bära kortärmade kläder. Varför SMFR, alltså en fredsrörelse, har ett religiöst råd är obegripligt. Än mer obegripligt är det att den ultrareaktionära handskakningsvägraren och könsapartheidmissionären shariajuristen (”rättslärd”) Salahuddin Barakat ingår, mannen som förordar könssegregering och använder ord som  ”otillåtet” om fritt umgänge mellan de motsatta könen.

DO bör läsa vad Salahuddin Barakat skriver i artiklarna som går att ladda ner från Islamakademin i Malmö och jämföra med svensk
jämställdhetslagstiftning.

Ännu mer obegripligt är det att den västfientliga professorn Datuk
Fakhruddin i Malaysia ingår i SMFR:s religiösa råd här och här. Partiet PAS som nämns i artikeln har enligt Wikipedia kopplingar till Muslimska  brödraskapet och Hamas och styr den nordvästra delstaten Kelantan.  Partiet UMNO som också nämns värnar om muslimsk identitet i det mångreligiösa Malaysia. Datuk Fakhruddin säger i artikeln att PAS och UMNO borde gå samman för att motarbeta västerländskt inflytande. Att Datuk Fakhruddin ingår i SMFR:s religiösa råd avslöjar att Yasri Khans  vägran att skaka hand med TV4:s journalist Ann Tiberg handlar om  betydligt större saker än en ”alltför intim” gest. Yasri Khan gör täta besök i Malaysia och knyter kontakter med dawarörelser, alltså väckelserörelser, som ska hjälpa till att sprida islam i Sverige, Muslimska brödraskapets   politiska tolkning av islam. SMFR får årligen miljoner kronor i organisationsbidrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

DO måste förklara varför just personer ur Muslimska brödraskapets
förtrupp (se ruta till höger) bjuds in som representanter för islams
trosfränder i Sverige.

Mona Lagerström fil dr