Förbundsordförande Rashid Musa, SUM och MUCF

Sveriges unga muslimer (SUM) har på nytt fått avslag på sin ansökan om organisationsbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och tänker än en gång överklaga beslutet. Jag skriver här om Förvaltningsrättens tidigare dom och rättens skäl att skicka tillbaka ärendet till MUCF för förnyad handläggning. MUCF har nu med hjälp av frilansjournalisten Magnus Sandelin gjort en kartläggning av SUM, Organisationen Sveriges Unga Muslimer – ideologi och koppling till antidemokratiska miljöer, som ligger till grund för MUCF:s nya beslut att avslå SUM:s begäran.

Jag har i flera blogginlägg skrivit om Rashid Musa och inte minst hans vurm för den amerikanska separatisten Malcolm X (d. 1965). Här följer en liten rekapitulation.

Rashid Musa kom som kvotflykting från Somalia. Han bedriver ett ideologiskt inbördeskrig för Muslimska brödraskapets räkning mot den befolkning som välkomnat honom och hans familj. Han tillhör andra generationen i Muslimska brödraskapets förtrupp. Han ska behandlas på samma sätt som nynazistledare och Vit makt-ledare behandlas. Han representerar Svart makt och Allahs makt. Han uppträder som afrikansk krigsherre som till Sverige överfört afrikanska klanstrider och inbördeskrig.

Rashid Musa är separatist och hudfärgsrasist och använder sig dessutom av postkolonialisternas fraslexikon och modellerar sig efter Malcolm X. Fienden, enligt Malcolm X, är den vita mannen. Fienden, enligt Rashid Musa, är den vita mannen. Han säger sig verka i Malcolm X:s anda. I välfärdsstaten Sverige. Och kräver att Sveriges befolkning finansierar hans verksamhet.

Han ägnar sig åt historieförfalskning när han jämför USA under rasåtskillnadslagarnas tid med dagens svenska samhälle. Malcolm X var slavättling. Han talade till slavättlingar i USA. Vi kom inte hit frivilligt, sa han. Vi fördes hit mot vår vilja och i bojor. Rashid Musa välkomnades till Sverige som kvotflykting, tar på sig rollen som kolonialherre och ställer befolkningen som välkomnat honom i skamvrån.

Rashid Musa är så uppfylld av Malcolm X:s hudfärgsrasism och separatism att han helt förbiser det som sägs vara så unikt med islam, att islam är en färgblind religion, vilket Malcolm X lärde sig under pilgrimsresan till Saudiarabien 1964 då han fick upp ögonen för den ”sanna” islam, det som SUM påstår att de representerar. Alltså en färgblind religion.

Men det är inte färgblind islam Rashid Musa håller föredrag om, utan om motstånd mot hudfärgsblindhet och för separatism baserad på hudfärg. Den 19 september 2016 skulle han hålla ett separatistmöte om islamofobi för SSU Stockholm på Socialdemokraternas huvudkontor i Stockholm. Enligt annonseringen på SSU:s Facebooksida var mötet öppet endast för ungdomsförbundets ”separatistiska nätverk för rasifierade” (nyspråk för invandrare och invandrarättlingar). Efter massiv kritik stoppade SSU:s ordförande tilltaget och sa att alla SSU:s medlemmar var välkomna.

Viktigt att notera är att Malcolm X kämpade för de svarta i USA. Begreppet islamofobi existerade inte under hans tid. Rashid Musa agerar som om islams trosfränder enbart består av afrikaner. Han demonstrerar gång på gång att han inte respekterar allas lika värdighet och rättigheter.

Pierre Durrani kopierade på Twitter 5 augusti 2017 Rashid Musas krönika i senaste numret av Ibn Rushds medlemstidning Kupolen. En sökning på Ibn Rushds hemsida visar Rashid Musas namn under rubriken Presskontakt, med titeln kommunikatör. Han är alltså verksam både inom Ibn Rushd och SUM. Krönikan har som rubrik: ”Malcolm X öppnade våra ögon”. Han skriver: ”Det Malcolm gjorde för oss, som ingen annan kunde, var att ge oss en vokabulär och verktyg för hur vi skulle förstå vår samtid [min kursiv].” Vidare: ”Malcolm X gav oss inte bara verktygen för att förstå samtiden [min kursiv], han gav oss också teoribildning, attityd och en historisk redogörelse om svarta och muslimers strävan för organisering och avkolonisering. Han satte ord på våra känslor och framför allt kunde han identifiera fienden. Den vita mannen.”

”Samtiden” för Malcolm X var 1925–1965 i USA.

Rashid Musa ondgör sig i krönikan över att MUCF nekat SUM organisationsbidrag för 2017 ”på vaga grunder” och att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade kunskapsöversikten Muslimska Brödraskapet i Sverige, ”en hårt kritiserad rapport som menade att SUM skulle vara ett hot mot samhället”, skriver han. SUM är ett hot mot demokratin, vad Rashid Musa än hävdar.

Musa avfärdar de två myndigheterna MSB och MUCF med följande: ”Dessa händelser har inte uppstått ur ett vakuum utan är snarare talande för vår tid. Vi förväntar oss inte att alla ska hålla med oss i det vi tycker och vi är heller inte ute efter att behaga vitheten [min kursiv].”

Så uttrycker sig inte en person som respekterar allas lika värdighet och rättigheter och ett Sverige som håller ihop. Så uttrycker sig en kolonialherre.

Förvaltningsrättens dom 14 november 2017, Mål nr 192-17
 Hela rättsväsendet borde ges ett kunskapslyft om Muslimska brödraskapets ideologi och svenska nätverk, om det docent Aje Carlbom i slutrapporten Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext (2018) kallar MB-associerade organisationer: Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), Sveriges muslimska råd ( SMR), Förenade islamiska församlingar i Sverige (FIFS), SUM, Ibn Rushd, Islamic Relief.

Notera hur Förvaltningsrätten i domen demonstrerar sin totala brist på kunskap om Muslimska brödraskapets ideologi och organisationer i Sverige, trots att MUCF bland annat lämnade in kunskapsöversikten (2017) om Muslimska brödraskapet i Sverige som MSB beställt av Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani och att rätten avvisat SUM:s yrkande att avvisa den som bevisning. Enligt domen anförde SUM som skäl att avvisa kunskapsöversikten att den ”innehåller direkta felaktigheter och smutskastning av SUM. Rapporten har mött omfattande kritik för bristande vetenskaplighet och frånvaro av källhänvisningar” (s. 2). Rapporten är ingen forskningsrapport. Den är en kunskapsöversikt. Slutrapporten 2018 är en forskningsrapport.

Det är uppenbart att rätten inte har tagit del av kunskapsöversikten, vilka organisationer författarna listar som tillhörande Muslimska brödraskapet i Sverige (IFiS, SUM, Ibn Rushd och Islamic Relief) och beskrivningen av Muslimska brödraskapets ideologi. Det är anmärkningsvärt. Chefsrådman Johan Lundmark och notarie Elin Steinholtz borde avkrävas en förklaring.

Rätten skriver: ”MUCF har i sitt beslut anfört att SUM och dess medlemsorganisationer vid olika tillfällen och sammanhang pekats ut som en miljö där det förekommer individer som inte respekterar demokratins idéer. Det har enligt MUCF handlat om individer som uttryckt sig på sätt som inte är förenligt med förordningens syfte, men också om kopplingar till vissa andra organisationer, t.ex. Muslimska brödraskapet [min kursiv] (s. 6).

Ett av skälen som MUCF angav att inte bevilja SUM organisationsbidrag för 2017 är alltså koppling till Muslimska brödraskapet. Då borde Muslimska brödraskapet avhandlas i domen. Det står bara följande: ”Den av MUCF åberopade studien saknar – i de delar som är av intresse i detta mål – källhänvisningar, varför värdet av studien som bevisning får anses högst begränsat” (s. 9).

Rätten skriver att statsbidrag endast får lämnas till en organisation som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering, visar respekt för de mänskliga rättigheterna och att rasism ska motverkas.

Rätten hänvisar till SUM:s stadgar för att visa att förbundet är demokratiskt! I stadgarna hävdas att SUM arbetar utifrån en balanserad och tolerant islamisk syn, att de verkar för en harmonisk integrering i samhället. Detta är det rakt motsatta mot Rashid Musas hudfärgsrasistiska och separatistiska agerande under de år han varit SUM:s ordförande.

Rätten skriver: ”Förbundet verkar för att främja den muslimska gruppens gemensamma intressen och behov av att bevara sin tro, identitet och kulturella egenart och samtidigt verka för en harmonisk integrering i samhället [min kursiv]. Förbundets mål är bl.a. att främja en samexistens [min kursiv] som bygger på ömsesidig tolerans och respekt [min kursiv] mellan den muslimska gruppen och samhället de lever i, att inom islams ramar [min kursiv] främja jämställdhet och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper och att främja demokratisk fostran bland muslimska barn och ungdomar” (s. 5).

Jämställdhet ”inom islams ramar” innebär för SUM att mannen är familjens överhuvud, att mannen har sin verksamhet i den ”stora” världen, kvinnan i den ”lilla”, att kvinnan ska vara täckt och enbart får visa ansikte och händer och har rätt att från vaggan till graven vara försörjd, enligt könsapartheidhäftet Kvinnan i Islam som i åratal gått att ladda ner från SUM:s hemsida och som är författat av en av Muslimska brödraskapets toppnamn i Nordamerika, Jamal Badawi. Häftet strider mot det som i Sverige avses med jämställdhet. Enligt svensk jämställdhetslagstiftning betraktas inte mannen som en försörjarmaskin. Det borde förvaltningsrätten känna till.

Som bevis på att SUM respekterar demokratins idéer refererar rätten även till SUM:s verksamhetsberättelse. ”Av verksamhetsberättelsen för år 2015 framgår bl.a. följande. Förbundet är Sveriges största muslimska ungdomsförbund med 4 000 medlemmar i 22 olika lokalföreningar. [. . .] Förbundet har också samarbetat bl.a. med Sveriges Muslimska råd, Forum For European Muslim Youth and Student Organisations (FEMYSO), Islamic Relief, Ibn Rushd Studieförbund [. . .]. Enligt förvaltningsrättens mening finns det inte någonting i det av SUM ingivna materialet som skulle tyda på annat än att SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer” (s. 5, 6).

En anmärkningsvärd slutsats. Sveriges Muslimska råd, Islamic Relief och Ibn Rushd ingår i Muslimska brödraskapets svenska gren. FEMYSO är Muslimska brödraskapets paraplyorganisation för deras ungdoms- och studentrörelser i Europa, bildad tack vare Islamkonferensen i Stockholm 1995, där Pierre Durrani från SUM var en av Ungdomskonferensens funktionärer enligt UD:s protokoll.

En förvaltningsrätt som prövar ett ärende där kopplingar till Muslimska brödraskapet anges som skäl att inte bevilja statsbidrag borde ha inhämtat kunskap om Muslimska brödraskapets samhällsstörtande ideologi och polariserande verksamhet innan dom avkunnades. Det stämmer inte att det saknas källhänvisningar i kunskapsöversikten när det gäller Brödraskapets demokratifientliga ideologi, de svenska organisationernas koppling till den europeiska paraplyorganisationen FIOE och de namngivna fyra svenska organisationerna. Redan på s. 2 nämns åtskilliga forskare och journalister som skrivit om Muslimska brödraskapet i Europa. Det står att Pierre Durrani är före detta medlem i rörelsen. Det kunde efter namngivna SUM ha stått ”källa: Pierre Durrani”, liksom för de andra tre namngivna organisationerna. Rätten bör kunna dra egna slutsatser.

På sidan 2 står även att Aje Carlbom i många år har ”intervjuat islamister i Malmö som tillhör eller har tillhört Muslimska brödraskapets ideologiska tendens”. Carlbom har i två decennier försökt slå larm om att Muslimska brödraskapet enbart representerar en liten grupp islamister som vill upprätta ett parallellsamhälle och hur de motverkar integration och ett Sverige som håller ihop. På sidan 10, not 15 hänvisas till SR P1 programmet Medierna. Journalisten Johan Cedersjö skriver att ”de fem organisationer som ibland på egen hand ibland tillsammans med andra startats av Islamiska förbundet är följande: Islamic Relief, Sveriges muslimska stiftelse, Sveriges imamråd, Sveriges unga muslimer [Rashid Musas organisation], Islamiska informationsföreningen”. SUM, Islamic Relief och IFiS är medlemmar i Ibn Rushd, där Rashid Musa är kommunikatör. På sidan 10 står det att Ibn Rushds ledning [Omar Mustafa, Helena Benaouda] är helt styrd av Muslimska brödraskapet.

På sidan 12 står det om Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE). Omar Mustafa och Abdirizak Waberi har vart IFiS ordförande. I IFiS stadgar står det att förbundet är grundande medlem i FIOE och följer dess allmänna riktlinjer. FIOE är Muslimska brödraskapets paraplyorganisation i Europa. Abdirizak Waberi är vice ordförande och PR-chef. På sidan 18 står om Rapport 4/99 som handlar om Socialdemokraternas samarbete med SMR. På sidan 8 skriver rapportförfattarna om Muslimska brödraskapets programskrift för verksamheten i Sverige Att förstå Islam. Detta är bara ett litet axplock. Norell, Carlbom och Durrani har gedigna kunskaper om Muslimska brödraskapets ideologi och polariserande verksamhet i Sverige. Förvaltningsrättens dom är ansvarslös. Ärendet borde återförvisas till Förvaltningsrätten för en rättssäker prövning.

Att Rashid Musa ägnar sig åt hemlighetsmakeri och försöker håller skenet uppe är förståeligt eftersom det handlar om att säkra tillgången till fortsatta offentliga medel och den maktställning politiker och myndigheter har tilldelat Muslimska brödraskapets organisationer i Sverige. Att SUM:s ombud Sigrid Aliki Quezada i en inlaga till domstol låter påskina att SMR, Islamic Relief, Ibn Rushd och FEMYSO skulle vara bevis på att SUM respekterar demokratins idéer är allvarligt.

Även MUCF borde klandras för sitt dåligt underbyggda avslag. Muslimska brödraskapet har debatterats offentligt i Sverige i över ett decennium, ända sedan Mahmoud Aldebe inför valet 2006 skrev brev till samtliga riksdagspartier och krävde att islamisk rätt (sharia) skulle införas på familjelagstiftningens område. Att myndigheten, som årligen delar ut ofantliga summor, inte har låtit utbilda egna experter på Muslimska brödraskapets ideologi och separatistiska verksamhet i Sverige och Europa är skandalöst.

SVT:s rapportering om kunskapsöversikten 2017
Även public service bör ges ett kunskapslyft om Muslimska brödraskapets ideologi och organisationer i Sverige. SVT gick ut hårt mot MSB-rapporten (SVT:s textversion publicerad 3 mars 2017). Rashid Musa fick uttala sig om MSB-rapporten, där det står att SUM ingår i Muslimska brödraskapets nätverk, och hävda att rapporten ”bygger på rasistiska konspirationsteorier”.

Tittarna fick ingen upplysning om att Rashid Musas organisation inte beviljades organisationsbidrag för år 2017 av MUCF, bland annat med motiveringen att SUM har ”kopplingar till andra organisationer som kan betraktas som icke förenliga med demokratins idéer, exempelvis till Muslimska brödraskapet”. SUM hade överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Tittarna fick ingen information om att Rashid Musa därför var part i målet och hade ekonomiska intressen att bevaka. Det rör sig om miljonbelopp. För år 2016 beviljades SUM 1 366 741 kronor i organisationsbidrag och beviljades samma år (2015) ett projektbidrag på 455 000 kronor för projektet ”Morgondagens aktivister”, bidragsnamn: ”Projektbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans”. Hudfärgsrasisten och separatisten Rashid Musa utnyttjade SVT för att misskreditera MSB-rapporten och den myndighet som ska skydda Sverige.

Det är fullt korrekt att MUCF på nytt avslår SUM:s begäran om organisationsbidrag och att de begär att SUM betalar tillbaka den summa de fått för år 2016. SUM ska inte ha en skattekrona i bidrag. Det borde Förvaltningsrätten klart och tydligt ha deklarerat i domen 14 november 2017.

12 april 2018

Mona Lagerström fil dr

 

2 reaktion på “Förbundsordförande Rashid Musa, SUM och MUCF”

  1. ”Hela rättsväsendet borde ges ett kunskapslyft om Muslimska brödraskapets ideologi och svenska nätverk”. Håller med dig fullständigt. Dessutom tycker jag att hela Sverige borde få det. Varför har vi en sådan naiv syn på islam i Sverige?
    Generationer av svenskar har genom religionskunskapens fasadputsande för islam fått en bild av en till stora delar sympatisk religion. Annat var det när jag själv gick i skolan, då läste jag i läroboken att islam var en krigisk religion. Lärobokstexten finns avbildad här. http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2016/vecka39/db16sep26.htm

    Tack för din redogörelse om SUM och Rashid Musa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *