Richard Jomshof (SD) skriver en skrämmande okunnig debattartikel i Göteborgs-Posten om att ”vi vet” väldigt mycket om profeten Muhammed och räknar upp allt ”vi vet”. Vi vet ingenting om Muhammed. Att TRO på Muhammed är en sak. KUNSKAP om Muhammeds liv och leverne är något helt annat

Richard Jomshofs debattartikel 10 december 2021, ”Vi behöver mindre invandring och islam – inte mer”, är ett svar på Amanda Svedbergs artikel 24 november 2021, ”SD är ett hot mot demokratin – inte islam”. Richard Jomshof är partisekreterare och ansvarig för SD:s skolpolitik. Amanda Svedberg studerar statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Båda artiklarna är lika okunniga. Det finns ingen absolut sanning om en religion. Religion är tolkning.

Jag börjar med Amanda Svedberg. Hennes artikel är ett svar på en intervju (bakom betalvägg) med Richard Jomshof, där han säger att islam är en dålig religion. Amanda Svedberg anklagar Richard Jomshof för att sakna kunskap om religion och islam och påstår att han uttalar sig islamofobiskt och kulturrasistiskt när han säger att islam är ett hot mot demokratin. Enligt henne står islam för ”fred och frid”. Det är hennes tolkning.

Då Jomshof inte delar hennes tolkning påstår hon att han har en psykisk störning, är rasist och saknar utbildning inom ämnet demokrati.

Anklagelse om islamofobi och kulturrasism så snart islam kommer på tal gör det omöjligt att föra det ledarskribenten Per Gudmundson efterlyser: ett vuxet samtal om islam.

Journalister vill ha konflikter. Så länge journalister låter tvärsäkra artiklar som Amanda Svedbergs och Richard Jomshofs passera utan att påpeka för författarna att religion är tolkning får vi aldrig något vuxet samtal om islam.

Varken Svedberg eller Jomshof skiljer på islam som andlig upplevelse och islam som totalitär politisk ideologi, det vill säga islamism. Amanda Svedberg som studerar statsvetenskap bör veta vad en totalitär politisk ideologi är. Hela hennes artikel andas tolkning av islam som andlig upplevelse.

Hela Richard Jomshofs artikel andas tolkning av islam som en totalitär politisk ideologi, islamism med andra ord.

Han kritiserar Amanda Svedbergs tolkning att islam står för ”fred och frid”. Som ”bevis” anger han att det är bara ”att ta en titt på den muslimska världen för att se att ett sådant påstående inte håller”. Jomshofs ”bevis” håller sannerligen inte. Islam styr inte några länder. Människor styr länder. Enligt Wikipedia är Jomshof utbildad lärare i historia. Förfärliga religionskrig har härjat i det kristna Europa. Påven och katolska kyrkan hade en enorm makt över inte bara den enkla människan utan också över kungarna.

Många av ledarna i den islamdominerade världen får sin politiska legitimitet av det islamiska prästerskapet som i sin tur får sin religiösa legitimitet av de politiska ledarna. De är alltså beroende av varandra. Ledarna håller sina befolkningar i schack med hjälp av hädelselagar, hot om helvetet, piskrapp, tortyr, dödsstraff. Maktspråk med andra ord. Vilket även förekom i Europa. Tänk bara på inkvisitionen, kättare som brändes på bål med mera med mera.

Det var först när kyrka och stat gick skilda vägar som demokratier började växa fram i Europa, vilket inte skedde förrän efter franska revolutionen. Att påstå att det är kristendomen som är grunden för demokratin är rent nonsens.

”Sverige är ett av världens bästa länder, byggt på kristen värdegrund”, skriver Jomshof. Så kan man skriva som man utan kunskap om det helvete prästerna i Sverige utsatte kvinnorna för. Som sagt, Jomshof är utbildad historielärare.

Han skriver att han värnar vår demokrati och vill ”skydda den från krafter som vill rasera det som tagit svenska folket generationer att bygga upp”. Jag tror honom. Jag tror att Richard Jomshof är alldeles uppriktig när han talar om hotet mot vår demokrati. Men han kunde läsa på lite bättre. Han skriver: ”Jag har dessutom läst en lång rad böcker om islam. Vad gäller Koranen läste jag den för första gången på 90-talet under min studietid i Lund och jag håller på att läsa den en andra gång.”

Hur många gånger har Richard Jomshof läst Bibeln från pärm till pärm? Jag menar hela Bibeln, alltså både Gamla och Nya testamentet. Bibeln och Koranen är vidriga böcker. Kvinnor har inget att hämta i de böckerna. Observera: Det står inget i Koranen om att kvinnor ska täcka håret. Det står att de ska täcka barmen.

Allt ”vi vet” om profeten Muhammed har Richard Jomshof hämtat från Tor Andræs bok Muhammed – Hans liv och hans tro, som kom ut första gången 1930 och som bygger på den islamiska traditionen om Muhammed, inte på källkritiska studier. Som historielärare bör Richard Jomshof veta värdet av källkritik. I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige har jag ett kapitel (11a), ”Vad källkritiska historiker säger om islams tidiga historia”. Ett avsnitt heter ”Biografier om Muhammed byggda på den islamiska traditionen” där jag nämner Tor Andræs bok.

Jag delar Richard Jomshofs oro för nedmonteringen av vår demokrati. Men islam står inte för nedmonteringen. Islams prästerskap, som rabblar en massa lagar hit och dit om halal och haram och kräver förbud att håna Muhammed och Koranen står för nedmonteringen. Islamister, som tolkar islam som en politisk totalitär ideologi där islam och politik är oupplösligt förenade, står för nedmonteringen. Islamister som driver friskolor står för nedmonteringen. Islamister har Muhammeds liv och leverne som förebild, alltså påhittade historier. Islamister betraktar Koranen som lagbok stående över svensk lag. De ska absolut inte få driva skattefinansierade skolor, som Römosseskolan i Göteborg.

Uppmaning till Richard Jomshof: Uppdatera dina kunskaper om islams tidiga historia eller håll tyst. Du kommer att förstöra hela valrörelsen med ditt tjat om islam.

Uppmaning till landets journalister: Acceptera inte tvärsäkra påståenden om vad islam är. Det finns hundratusentals tolkningar av islam. Det finns djupt islamtroende människor som sörplar vin och knaprar fläsk och struntar i hur andra tolkar islam. Det finns islamtroende som tar sig rätten att pådyvla andra sin tolkning. Det finns alla sorter.

Islamisterna är hotet mot vår demokrati. I Sverige är de skattefinansierade. Svenska skattebetalare finansierar med andra ord nedmonteringen av vår demokrati. Det är islamisterna valrörelsen bör handla om. Och alla islambekännare som tar sig rätten att pådyvla andra sin tolkning.

Här är länk till innehållet i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige som är Volym 1 av 3. Litteraturförteckningen finns i Volym 3, som ännu inte är publicerad. Den som vill ta del av litteraturförteckningen (ca 30 sidor) är välkommen att höra av sig till mig. Klicka på Kontakt ovan.

11 december 2021

Mona Lagerström fil dr

5 kommentarer

  1. Ett misstag många Västerlänningar gör är att dela upp islam i islamism och islam. Den uppdelningen har ingen täckning i islamisk tradition. Men det görs i Väst för att slippa förarga muslimer som inte är observanta. Då angriper man istället något man kallar islamism och islamister, dvs. muslimer som utför terrorattacker eller vill avskaffa vår sekulära demokrati. Bara det att då uppstår problemet att man utgår från hur muslimer utövar sin religion istället för islams läror och tradition, det imamer lärt och lär ut i moskéer. Imamer har inte fått sin imamutbildning på Västerländska universitet så för dem är uppdelningen konstlad. Jag skulle kalla det för ett slags Västerländskt självbedrägeri som bygger på önsketänkande.

    1. Hej

      Jag rekommenderar dig att läsa Maajid Nawaz bok Radical. My journey from Islamist extremism to at democratic awakening (2012). Han har rötter på Indiska halvön och var i många år ledare för den extrema Hizb ut-Tahrir i Storbritannien. Han betonar att islamism är en modern rörelse som uppstod på 1900-talet.

  2. Resonemanget i den här artikeln bygger på uppdelningen mellan islam och islamism. Jag tror att det är en meningsfull uppdelning, en nödvändig uppdelning för att vi icke-muslimer på ett rimligt sätt ska kunna förhålla oss till såväl islam som islamism.

    Men det är också en krånglig uppdelning: Den brukar inte erkännas av islamisterna. De hävdar istället att det bara finns ett islam, och den är ett islam där fromhet och politik är sammanvävt till ett stycke, ett islam som gör anspråk på att påverka det mänskliga livets alla aspekter. Islamisterna ser gärna dem som nöjer sig med fromhetsislam som svikare eller till och med otrogna, vilseförda.

    Uppdelningen är krånglig också därigenom, att islam är islamismens grogrund: Utan islam ingen islamism. Utifrån kan man nog betrakta islamisterna som muslimer som “väckts” till sitt politiska ansvar, dvs de är vanligen både fromhetsmuslimer (praktiserar bönetiderna, bevistar fredagsbönen, gör sin hajj, är noga med myllret av regler och föreskrifter) och politiskt aktiva. De hämtar näring för sitt politiska engagemang från sin fromhetsutövning. Islamismen är i någon mening en ny företeelse: Den kan liknas vid en islamisk väckelserörelse som en motreaktion mot den förnedring som varit resultatet av en ganska bred efterblivenhet i de islamdominerade länderna under de senaste två århundradena, en väckelserörelse som genom att söka sig tillbaka till urkunderna och bokstaven eldar sig till hängivenhet till “ursprunglig islam”, vilket vanligen är ett islam med en självklar koppling mellan religion och politik.

    Ytterligare är uppdelningen krånglig genom att de muslimer som mer renodlat kan hänföras till “fromhetsislam” eller de muslimer som är relativt sekulariserade, liberaliserade, eller som är muslimer i huvudsak som en kulturell tillhörighet, de brukar stå sig slätt inför islamisternas retorik. Islamismen är nära sammankopplad med de olika skolor som företräder en relativt bokstavlig läsning av koranen. Därifrån hämtar de en ganska pampig retorik med stora visionära anspråk om kalifat och om islams överhöghet. De muslimer som vill begränsa sig till fromhetsislam, eller som är mer sekulariserade, har ingen motsvarande källa som ger dem en retorik som kan matcha de mer fanatiskt anstrukna islamisterna. Och fromhetsislam eller sekulariserad islam retirerar – kvar står islamismen som ofta armbågar sig fram till ett anspråk på att tala för hela den muslimska världen.

    Jag ser ändå artikelns strikta uppdelning som en nödvändig uppdelning i den politiska debatten. Det är den politiska aspekten av islam som jag uppfattar som problematisk, med dess teokratiska samhällssyn som är oförenlig med demokrati och mångfald, med dess anspråk på blasfemilagar som begränsar yttrandefriheten, med dess stöd för tanken att apostasi ska vara otillåtet för en muslim, vilket omintetgör religionsfriheten, med dess förkärlek för patriarkal syn på förhållandet mellan man och kvinna, som gärna blir totalt oförenlig med en västerländsk ambition om jämlikhet mellan könen, med dess religiösa undervisning om skillnaden mellan rättrogna och otrogna, där de inte bara skiljs åt genom hur de beskrivs tillbringa evigheten, utan även ska hanteras olika i detta livet genom olika lagar, dvs i praktiken en slags religiös apartheid eller rasism.

  3. Har du ens läst sunna eller hadith, där det tydligt framgår hur en riktig muslim skall vara.
    Koranen får inte tolkas.
    Muhammed har gjort den enda godkända tolkningen.(hadith)

Lämna ett svar till Mona Lagerström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *