Scen 1
(Bladet påtar i kolonilotten, Lucille, som vanligt idel solsken och leenden, dyker upp)

Lucille: Hej Bladet.

Bladet: (hejdar sitt påtande) Var kommer du ifrån?

Lucille: Från Tändstickans bil.

Bladet: Var du på torgmötet?

Lucille: Ja.

Bladet: Var är Tändstickan?

Lucille: Huvudvärk. Mycket huvudvärk. Migrän. Åkte hem till sig.

Bladet: Halsduken kan ge vem som helst huvudvärk.

Lucille: Inte mig. (ser sig omkring) Blommor. Jag älskar blommor. Så fint här är. Din kolonnlott, ja?

Bladet: Kolonilott.

Lucille: Kollenilott.

Bladet: Ko-lo-ni-lott.

Lucille: Ko-lo-ni-lott. Mycket fin. Mycket grönt. Hjälpa till?

Bladet: (granskar hennes klädsel) Nej tack. Varför är du här?

Lucille: Fika.

Bladet: Fika?

Lucille: Vanten kommer med fikabröd.

Bladet: Vanten?

Lucille: På väg hit. I sin bil. Stannar hos ett bageri på vägen.

Bladet: De glömde informera mig. Du kan slå dig ner där så länge. Jag sätter på kaffe när Vanten kommer. (pekar på en stol, fortsätter påtandet)

(Lucille tar av sig shariadok och lång jacka, har sommarlångbyxor och kortärmad tröja, Bladet hejdar påtandet)

Lucille: (sätter sig ner, skrattar) Maskraddress.

Bladet: Maskeraddräkt?

Lucille: Ja. Maskraddress. Ögon, ögon, överallt. Måste vara försiktig.

Bladet: Mas-ke-rad-dräkt?

Lucille: Mas-ke-rad-dräkt. Ja.

Bladet: Försiktig? Varför då? Vad menar du med försiktig?

Lucille: Spioner. Skvaller. Skvaller. Mycket skvaller.

Bladet: Skvaller om vad?

Lucille: Du bor inte i mitt område.

Bladet: Vilket område då?

Lucille: Många invandrare. Många religiösa poliser. Många ögon.

Bladet: Du bor ju i Sverige.

Lucille (skrattar) Jag bor i getto. Kontroll. Mycket kontroll. Du så naiv. Gulligt.

Bladet: (förnärmad) Vad då naiv.

Lucille (skrattar ännu mer) Blir du arg nu? Bråket om kongolskan. I korridoren. Röda kinder. Arg. Mycket arg. Mycket gullig.

Bladet: Är du inte religiös?

Lucille: Nej. Nej. Inte mina föräldrar heller. Vi flytta in. I våra vanliga kläder från hemlandet. Det knackar på dörren. Kvinnor utanför med hijab och långa kjolar i händerna lämnar till mamma. Ta på er. Vi tar på oss.

Bladet: Jaha. Och vad jobbar du med?

Lucille: Hjälper lite här och där.

Bladet: Det var ju inget svar.

Lucille: Hjälper landsmän ställa paket i affären. På hyllor.

Bladet: Landsmän? Som har en affär?

Lucille: I gettot. Jag jobbade med blommor innan jag kom till Sverige. Tycker mycket om blommor. Men vill utbilda mig. Jobba med barn.

Bladet: Vad då jobba med barn?

Lucille: Förskola. Små barn.

Bladet: I de kläderna!

Lucille: Inte med religiösa. En annan stadsdel.

Bladet: Och det språket!

Lucille: Jag går på SFI.

Bladet: Har du inte börjat en utbildning ännu?

Lucille: Måste kunna mer svenska.

Bladet: Du lär dig ingen svenska om du jobbar med landsmän.

Lucille: Jag går på SFI.

Bladet: Du måste umgås med svenskar om du ska lära dig svenska.

(Lucille skrattar)

Scen 2
Vanten: (dyker upp, ser Lucille, kastar en blick på Bladet, småler) Oj. Jag visste inte att du hade besök. Stör jag?

Lucille: Nej. Nej. Du är väntad.

Vanten: Väntad?

Bladet: Tändstickan körde henne hit. Jag sätter på kaffet. (går in i stugan)

Lucille: (sträcker fram handen) Lucille.

Vanten: Vanten. Angenämt. Var är Tändstickan?

Lucille: Huvudvärk. Mycket huvudvärk.

Vanten: Så tråkigt att höra. (ropar till Bladet) Jag tog med en vetelängd. (lägger påsen på bordet) Har du en kniv? (Bladet kommer ut med en kniv och kaffekoppar, försvinner in i stugan)

Lucille: Å, så gott det ser ut.

Vanten: Bladets favorit. Så du var på torgmötet då? Tror inte att jag såg dig.

Lucille: (skrattar) Jag var osynlig. Men jag hörde dig. Mycket invecklat.

Vanten: Var det?

Lucille: Många krångliga ord. Jag går på SFI. Räcker inte säger Bladet.

Vanten: Jobbar du?

Lucille: Med landsmän. Jag jobbade med blommor innan jag kom hit. Mycket blommor. Älskar blommor.

Vanten: Bladet älskar också blommor. Jobbar med blommor. Tänker på blommor. Drömmer om blommor.

Lucille: Jobbar med blommor? Här? Jobb? Här?

Vanten: (till Bladet som kommer ut med kaffekannan) Du arbetar ju i en handelsträdgård.

Bladet: (häller upp kaffe) Ja. Vad då?

Vanten: Å, ingenting. Jag trodde bara.

Bladet: Vad då? (sätter sig, tar en veteskiva, börjar äta)

Lucille: (tar också en veteskiva) Vad är handelsträdgård?

Vanten: Blommor. Plantor. Bladets arbetsplats. Det är många som arbetar där.

Lucille: Många? Jobb för mig?

Bladet: (sätter vetebrödet i halsen) I de kläderna!

Vanten: Vilka kläder?

Lucille: Min maskraddress.

Bladet: Mas-ke-rad-dräkt. Man kan inte visa sig för kunderna i de kläderna.

Vanten: Vilka kläder?

Lucille: (pekar) Mina shariakläder.

Vanten: Var det därför jag inte såg dig på torget. Det var en del shariadok. Men Bladet, ni har väl arbetsuppgifter där man inte träffar kunder?

Bladet: I och för sig.

Lucille: Jag kan ta av mig shariakläder på arbetet. Om ingen av mina grannar kan se mig. Lära mig svenska. Mycket svenska.

Vanten: Då har du nästan fått ett jobb. Grattis.

Lucille: (ser på Bladet) Ja?

Bladet: Jag kan höra mig för. Men jag kan inte lova något.

Vanten: (tvekar, ler konspiratoriskt för sig själv) Jag kom egentligen för att bjuda hem Bladet över midsommar. Vi firar traditionell midsommar ute hos oss på landet. Hembygdsföreningen går på högvarv. Har du firat midsommar på landet Lucille? Dansat runt en midsommarstång?

Lucille: (hänförd) Nej. Aldrig. Barn? Många barn dansar?

Vanten: Vuxna också.

Bladet: Dansa runt en midsommarstång i de kläderna!

Vanten: Det är ju på landet. Inne i de djupa skogarna.

Lucille: Jag känner ingen i djupa skogar.

Vanten: Då säger vi det. Du är välkommen.

Lucille: Hur kommer jag dit?

Vanten: Åker med Bladet så klart. I hans bil.

Bladet: (reser sig) Jag fyller på kaffet. (Vanten följer efter in i stugan)

Lucille: (jublar för sig själv, plockar upp sin mobil, skickar ett sms till mamman) Midsommar. Midsommar. I djupa skogar.

Vanten: (tyst till Bladet) Vi renoverar huset. Vi har bara ett hyfsat gästrum. Kan jag placera er…

Bladet: Jag tar in på hotell.

Vanten: (skrattar) Gör som du vill. (de går ut)

Lucille: (tar på sig ytterkläderna) Börjar bli sent. Måste åka hem. Här är mitt telefonnummer. (lägger en lapp på bordet) Om jobb. Och midsommar.

Vanten: Jag måste också dra mig hemåt. Kan jag skjutsa dig någonstans?

Lucille: Till en hållplats. Nära en hållplats. Hej då Bladet (ler stort, vinkar)

Vanten: Ja, hej då. Vi ses till midsommar.

RIDÅ

© Mona Lagerström 2022