(Tändstickans vardagsrum, hall och kök. Tändstickan ordnar med maten i köket, Bladet tar emot gästerna, Tändstickan slutar andas varje gång det ringer på dörren. Sorl i vardagsrummet, flaskor och glas klirrar. TV-apparaten är på. Det ringer på dörren, Tändstickan står blickstilla, hjärtat hoppar)

Bladet: (öppnar) Välkommen Kayd. Och du är hans fru Leylo förstår jag. Välkommen. (ropar till Tändstickan) Nu är de sista gästerna här. Vi kan ta fram maten. (visar Kayd och Leylo till vardagsrummet, går ut i köket lyfter upp två fat, det ringer på nytt, Tändstickans hjärta rusar)

Bladet: (ställer ner faten) Hur många har du bjudit egentligen? (Lucille med sitt stora leende tar av sig shariadoket samtidigt som Bladet svänger upp dörren, räcker honom en blombukett)

Lucille: Hej Bladet.

Bladet: Kommer du!

Lucille: Jajamensan.

(Hänger av sig ytterkläderna, tar tillbaka blommorna)

Bladet: Men du får ju inte rösta.

Lucille: (skrattar) Men jag får titta på valvakan. (går ut i köket) Hej hej Tändstickan. (sträcker fram blommorna) Behöver du hjälp?

Tändstickan: Tack, så fina blommor. Slå dig ner, jag klarar mig.

Lucille: (går in i rummet) Hej allesammans. Oj, vad många ni är. Och oj så mycket blommor. Från Bladets Ko-lo-ni-lott. Jag heter Lucille. Min första valvaka i Sverige. Gud så spännande. (ser sig omkring) Gud, så många böcker. Har du läst allihop, Tändstickan?

Bladet: Plus halva stadsbiblioteket. (går ut i köket) Har du bjudit in Lucille till valvakan?

Tändstickan: (sätter blommorna i en vas) Jag trodde det var du.

Bladet: Jag?

Tändstickan: Ja, hon visste att det var valvaka hos mig. Någon måste ju ha sagt det till henne. Jag gav henne adressen. Medge att du är lite smickrad i alla fall. Av att bli uppvaktad. Här, ställ ut den här vasen med hennes blommor.

(Det ringer, Tändstickan slutar andas, Bladet går till dörren, mörkret sänks samtidigt som Bladet tar i dörrhandtaget)

THE END

© Mona Lagerström 2022