Med anledning av Uppdrag gransknings program 2022 ”Skilsmässa i Allahs namn” (som finns på SVT play), om kvinnor som är skilda enligt svensk lag men som vägras skilsmässa enligt islamisk rätt, sharia, säger Anders Ygeman i Rapport 18 maj: ”Jag blir bedrövad. I Sverige är det svenska lagar som gäller om man ingår äktenskap, men också om man avslutar äktenskap. Skulle det visa sig att lagen inte räcker till då tycker jag att lagen ska skärpas.”

Vilket hyckleri. Vilket sanslöst hyckleri.

Redan 2 maj 2006, alltså för 16 år sedan! visade Uppdrag granskning programmet Islam och integrationen (del 2). Imam Mahmoud Khalfi, Stockholms stora moské, alltså fascistiska Muslimska brödraskapets huvudsäte i Sverige, säger att man alltid först kontaktar mannen när en kvinna begär skilsmässa enligt islamisk rätt, även om kvinnan berättar att hon misshandlats (ca 43 in i programmet): ”Man vet inte om hon är misshandlad. Vem har sagt det? Om hon berättar att hon har varit misshandlad, och det har hänt flera gånger, när man kontaktar mannen visar det sig att han också har blivit misshandlad. Man kan inte fatta beslut bara genom att lyssna till kvinnan.” Khalfi får frågan vilka reaktioner som kan komma från män. Han säger att det kan till exempel handla om våld. ”Det finns imamer som blir utsatta för misshandel. Det är inte lätt att ge skilsmässa.”

Muslimska brödraskapet, kopplad till moskén, nämns i programmet. Den finländska konvertiten Helena Benaouda

intervjuas, hon ljuger och säger att Sveriges Muslimska råd inte har några som helst kopplingar till Muslimska brödraskapet. Grundarna av MB:s svenska gren är araber. De kunde inte svenska, Helena Benaouda blev deras språkrör i medierna. Hon bär ett tungt ansvar för alla moskéer som byggts, utbredningen av shariarätt och det helvete många kvinnor inom den svenska islamiska trosgemenskapen lever i.

Se den här artikeln 30 mars 2021 ”Sverige samverkar med fel muslimska representanter” av religionsforskaren Sameh Egyptson om Mahmoud Khalfi och kopplingen till Muslimska brödraskapet.

I UG:s ”Skilsmässa i Allahs namn”, ringer reportern upp just Mahmoud Khalfi, eftersom han begärt att en kvinna som intervjuas i programmet måste komma till moskén tillsammans med sin man för att få skilsmässa enligt islamisk rätt. Khalfi säger: ”Om man vill vända sig till moskén för att göra det religiöst måste man följa vissa religiösa krav och regler. Om ett äktenskap är registrerat eller har ingåtts i Sverige så räcker det 100 procent. Kvinnan behöver inte ha något mer. Det räcker med ett domstolsbeslut. Att ha en religiös. . . det är frivilligt, det behövs inte.” Sedan nämner han på nytt problemet med våld, att moskén inte har resurser att kolla upp, att de inte skyddas av samhället, att de inte har någon makt med mera.

16 år!

Inget av allt det som skrivits om demokratifientliga Muslimska brödraskapets svenska gren under dessa 16 år har fastnat hos UG:s reporter. Det är en fullblodsfascist hon ringer upp!

Reportern säger att frågan om religiösa skilsmässor har diskuterats länge och att redan 2005 gjorde UG ett reportage om religiösa skilsmässor. Reportern har inte ens kontrollerat med Svensk mediedatabas för exakt datum. Det står 2005 under den version som visas på Youtube, men programmet sändes 2 maj 2006. Del 1 sändes 25 april 2006.

Programmet 2 maj anmäldes till Granskningsnämnden. Bland annat tog man i reportaget upp socialdemokratiska Broderskapsrörelsens samarbete med Sveriges muslimska råd. En bild på en bok skriven av ”egyptiern Sayyid Qutb som var medlem i Muslimska brödraskapet” visades, enligt Granskningsnämndens beslut. Programmet fälldes inte. Beslut 24 oktober 2006, SB 750/06, Dnr: 945/06-20.

Programmet anmäldes av Broderskapsrörelsens Ola Johansson ”som anser att det var osakligt och partiskt.” Om hans kritik av inslaget om islamisk skilsmässa står det: ”Programmet gav felaktigt intrycket att imamer vid Stockholms moské vägrar kvinnor skilsmässa. Hela utgångspunkten saknar legal, saklig grund. Imamer kan inte besluta om skilsmässa utan detta görs av tingsrätten” (s. 4/6).

Granskningsnämnden: ”Enligt Granskningsnämndens mening framgick det klart av både reportaget och den efterföljande studiointervjun med Helena Benaouda att imamer inte beviljar skilsmässa i rättslig mening. Nämnden kan inte finna att programmet i denna del strider mot kravet på saklighet” (s. 5/6).

UG:s reporter visar 2022 ett klipp ur det anmälda programmet 2006 där Assam Qarai, Kvinnors nätverk, intervjuas om problemen för kvinnor att få skilsmässa. Även ett klipp från riksdagen 2006 visas där riksdagsledamoten (2006–2010) Luciano Astudillo (S) säger: ”Jag tror inte att ni har begripit att tusentals kvinnor här i Sverige inte kan gå vidare i sina liv.” Reportern 2022 säger: ”2006 krävde socialdemokraten Luciano Astudillo i en interpellation krafttag för att hjälpa de kvinnor som inte kan skilja sig på grund av religiösa regler.” Justitieminister Beatrice Ask (M) säger i klippet från riksdagen: ”Vi kan inte genom beslut i Sveriges riksdag ändra på lagar med mindre än genom internationellt arbete och försöka ändra villkoren.” Astudillo: ”Vi måste hitta en lösning. Mitt förslag kanske inte är det rätta på de här problemen. Men då önskar jag besked om att vi ser detta som ett allvarligt problem. Vi ska göra något och tillsätta en utredning för att förstå hur vi kommer åt det här problemet.”

Anders Ygeman: 16 år sedan!

Den 6 mars 2005 publicerade Sydsvenskan artikeln ”Kvinnor fångar i äktenskapet trots skilsmässa”. Det står bland annat att Luciano Astudillo, som var statsrådsersättare 2002–2006, två år tidigare skrev en motion om dessa missförhållanden. ”Han lämnade in en motion till riksdagen med krav om att män som ska gifta sig i samband med svensk hindersprövning måste visa ett intyg från sina ursprungsländer som styrker att de är ogifta. ’– Det löser inte hela problemet, men skulle ändå vara ett ganska enkelt sätt för svenska myndigheter att stödja kvinnorna. Om männen ska gifta om sig måste de då släppa sina gamla fruar helt fria’”, framhåller Astudillo. Motionen avslogs.

Det står vidare i artikeln: ”Eftersom flera av ursprungsländernas domstolar tillåter månggifte och mannen måste säga ja till skilsmässan, kan han förvägra sin fru muslimsk skilsmässa men själv gifta om sig i Sverige, enligt svenska lagstiftning.”

UG 2022 igen: ”Senare, i en motion signerad av en annan socialdemokrat, var ett av kraven att imamen måste ’upplösa’ ett muslimskt äktenskap även om bara kvinnan vill skilja sig” (Gunilla Svanstorp Motion 2013/14:C 323 Imamer och vigselrätten).

Anders Ygeman intervjuas i UG:s reportage efter att ha sett det. Han får frågan: ”Vems ansvar är det när islamiska bestämmelser tillämpas på ett sådant sätt att det inskränker kvinnors liv här i Sverige?” ”Ytterst är det imamen som står för den här inskränkningen. Han eller hon ska naturligtvis hjälpa både mannen och kvinnan i församlingen.” Med mera blaha blaha om att leva upp till demokratiprincipen om man vill ha bidrag.

Vilken pinsam uppvisning Anders Ygeman! Beatrice Ask hade betydligt mer kunskap om den internationella aspekten.

I Ungdomsstyrelsens rapport 2009:5 Gift mot sin vilja diskuteras problemet med haltande äktenskap. Man tar upp betänkandet ”Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor” (SOU 2007:17) som inte ville införa obligatoriskt civiläktenskap (s. 269, 270). I referensgruppen med företrädare för trossamfund ingick Othman Tawalbeh, en av Muslimska brödraskapets nyckelpersoner i Sverige. Naturligtvis vill inte Muslimska brödraskapet ha obligatoriskt civiläktenskap i Sverige.

Jag skriver om haltande äktenskap i min bok Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter, se Innehållsförteckning, kapitel 8 om moskén som shariadomstol, och Register nedan. Jag nämner bland annat Aje Carlboms artikel ”Islamisk sexualrådgivning – ett globalt fenomen” i Sexualitetsstudier (2012). Carlbom tar upp haltande äktenskap och svårigheten för kvinnor gifta enligt islamisk rätt att få skilsmässa trots dom i tingsrätten om äktenskapsskillnad. Jag nämner flera andra som tagit upp problemet.

I studiosamtalet efter UG:s program 2006 deltog Nalin Pekgul, ordförande S-kvinnor, och Mauricio Rojas, talesman för Folkpartiet i integrationsfrågor, båda kritiska till Broderskapsrörelsens samarbete med Sveriges muslimska råd (SMR). Granskningsnämnden refererar Ola Johanssons anmälan av partikollegans medverkan: ”Nalin Pekgul har enligt uppgift från redaktionen använts som en av källorna till programmet och har också tidigare deltagit i debatt och polemik riktad mot SMR. Anmälaren vill att nämnden prövar om valet av henne som avdömare av den dokumentära delen är förenligt med kravet på opartiskhet” (s. 5/6).

Anders Ygeman: Så behandlades alltså en partikollega som lyfte fram hur moskéerna sätter käppar i hjulet för kvinnors rätt till ett självständigt liv efter ett havererat äktenskap.

För 16 år sedan!

Under dessa 16 år har mängder med moskéer uppförts, problemet med haltande äktenskap har ökat i stället för att försvinna.

Och SVT har tigit.

SVT har inte följt utvecklingen i Sverige och gjort det ena uppföljande programmet efter det andra om Muslimska brödraskapet i Sverige och stora moskén på Södermalm i Stockholm, Mahmoud Khalfis moské, och alla andra moskéers demokratifientliga verksamhet.

Efter Evin Rubars program Slaget om muslimerna december 2009 om stora moskén på Södermalm och Imamernas råd 2012 har SVT tigit.

SVT har inte tagit sitt demokratiuppdrag på allvar och ställt politikerna mot väggen.

Anders Ygeman: Det är dags att göra allvar av att lagen ska skärpas. Inför obligatoriskt civiläktenskap. Därmed försvinner imamernas vigselrätt. Lägg ner Myndigheten för stöd till trossamfund. Den myndighet som göder moskéerna. Det räcker inte med att införa demokratikrav. Myndigheten måste bort helt och hållet.

18 maj 2022

Mona Lagerström fil dr

Innehållsförteckning
Register