Del 2. Det svenska kvinnoförtryckets moderna historia – skammens historia.

Katia Wagner och Jessica MacDowall: Utöver den av Stefan Jonsson i DN prisade ovetenskapliga utredningen av Masoud Kamali, gör också en djupdykning i hederskulturförnekarna Kurdo Baksis, Stieg Larssons (red. tillsammans med Cecilia Englund) och Expos antologi Debatten om hedersmord (2004), som kom ut två år efter det att Fadime Sahindals far avrättat henne,

och bedöm den vetenskapliga nivån i hederskulturförnekarna Masoud Kamalis och Diana Mulinaris bidrag om hur debatten efter avrättningen fördes i medierna. Fadime Sahindal gick ut offentligt 1998 med att hennes familj ville mörda henne eftersom hon hade en svensk pojkvän och vägrade gifta sig med en kusin. Kurdo Baksi visste att det rörde sig om ett hedersmord, ändå samlade han ihop en grupp hederskulturförnekare i Eva Lundgrens anda och gav tillsammans med Stieg Larsson och Expo ut boken som hävdar att debatten var rasistisk, eftersom debattörerna kopplade mordet på Fadime Sahindal till hederskultur. Jag var på seminarier på ABF i Stockholm om hedersförtryck där Baksi lagt ut boken på ett bord till försäljning och pratade om ”min vän Stieg Larsson”, som dog i november 2004.

Den 23 januari 2002, två dagar efter mordet, skriver Baksi en debattartikel i Aftonbladet, ”Familjen förlorar nu all respekt”.

Han skriver att kurder i Sverige har ett parallellt rättssystem!

”Efter påtryckningar ifrån flera kända kurdiska familjer och institutioner försonades Fadimes familj med Fadime. Det var kort efter att Fadimes pojkvän omkommit i en bilolycka. Såväl jag som många andra kurder var glada att vi hade avstyrt ett förestående meningslöst mord.”

Vi! Inte polisen.

Marianne Spanner gjorde ett SVT-reportage i Striptease 6 maj 1998 om Fadime Sahindal och hur hon hotades till livet av sin familj och om rättegången mot Fadimes far och hennes bror som Fadime hade anmält till polisen för olaga hot. I en intervju tre månader senare i Aftonbladet 6 augusti säger Kurdo Baksi att en kvinna som hotas till döden av sin familj inte ska gå till polisen. Det försvårar en försoning med familjen. Med ”den tragiska utgången” avser han Fadimes polisanmälan. Det anses mycket fult att gå till polisen.

Kurdo Baksis syster, dåvarande riksdagsledamoten (1994–2002) Nalin Baksi/Pekgul (S), var inblandad i försöket att förmå familjen att inte mörda Fadime. Riksdagsledamoten visste att Fadime skulle mördas om hon satte sin fot i Uppsala. Det är maffiametoder. Vi tillåter att du får leva så länge du håller dig borta från Uppsala. Sätter du din fot här blir du avrättad. Fadime Sahindal läste till socionom i Östersund och skulle göra praktik i Kenya några månader och ville träffa modern och en syster innan hon for. Därför åkte hon till Uppsala.

Nalin Pekgul säger att hon och hennes man reste till Uppsala för att försöka medla. I boken, som hon skrev tillsammans med sin man Cheko Pekgul, Jag är ju svensk, publicerad 2014, skriver de om hur Fadimes far vädjade till dem att skicka iväg Fadime från Uppsala. ”Han sade öppet till oss att om Fadime kom till Uppsala skulle han bli tvungen att mörda henne för annars skulle hans son göra det. Om hon bara var borta från Uppsala kunde familjen betrakta henne som död och på så sätt kunde pappan rädda sin heder.”

Det märkliga är att Nalin och Cheko Pekgul framställer det som något helt naturligt att en riksdagsledamot i en rättsstat aktivt medverkar i ett parallellt rättssystem i syfte att skydda en mans heder och avstyra en avrättning, i stället för att åka raka vägen till polisen och berätta om invandrade maffiametoder. Fadime hävdade sina rättigheter enligt svensk lag att fritt välja livspartner och studera.

I början av oktober 2023 återpublicerade Hanif Bali på plattformen X ett inlägg på Twitter från 2019 i ett försök att svartmåla Alexandra Pascalidou för en artikel hon skrev 1997 om Nalin Baksi. Hanif Bali skriver: ”Kvinnokämpen Alexandra när hon smutskastade Nalin Pekgul (fd. Baksi) i SvD 1997 för att hon lyfte frågan om hedersmord. Har hon gjort avbön för detta?”

Jag har kritiserat Alexandra Pascalidou och kallat henne för shariapolitiska extremhögerns nyttiga idiot i det här och det här blogginlägget april 2019, men när det gäller artikeln 1997 har Pascalidou rätt. Det finns ingen anledning för henne att göra avbön.

Nalin Baksi/Pekgul hade 1997 förstahandskunskap om Fadime Sahindal, som först 1998 trädde ut offentligt med familjens dödshot. I Aftonbladet 4 februari 1998 i artikeln ”Min familj ska döda mig”, kallas hon Rana.

Det här kände Kurdo Baksi till när han efter mordet på Fadime Sahindal samlade ihop en grupp hederskulturförnekare och publicerade Debatten om hedersmord. Masoud Kamali skriver i sitt bidrag att det som kallas hedersförtryck handlar om normala generationskonflikter och anklagar socialtjänsten.

Det var Mona Sahlin, dåvarande integrationsminister, som utsåg Kamali och sparkade den sittande maktutredningen, en skandal utan like.

Diana Mulinari, i bidraget ”’Hon dog för att hon ville bli svensk’”, går likt Paulina de los Reyes, på Gayatri Spivaks linje och kallar ”diskursen” om mordet på Fadime Sahindal för ”banal nationalism”.

Här citerar Mulinari Reyes:

Läs här hur Mulinari under rubriken ”Den goda viljan” förlöjligar Sveriges arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, och kallar svenskarna ”bärare av ett kolonialt arv”, därför är svenskarna korkade som tror att de har rätt att tala om demokrati och mänskliga rättigheter:

Det är denna ”höga vetenskapliga” nivå hos Kamali och Mulinari som Stefan Jonsson prisar i DN. Nivån är inte högre i Kamalis utredning, som han fick pengar till av Mona Sahlin som sparkade den sittande parlamentariska maktutredningen eftersom hon kände mer för Kamalis approach. Mona Sahlin har ett stort ansvar för den havererade integrationspolitiken och Kamalis och ArA:s kommunistiska genomslag, en västfientlig teoribildning som ju Kurdo Baksi tagit till sig innan Kamalis utredning var klar 2006. Hela antologin är ett enda försvar av Eva Lundgrens och Åsa Eldéns tes. Stieg Larsson kallar i sitt inlägg Åsa Eldén för ”en av Sveriges mest kunniga experter i ämnet hedersmord. När hon fastslog att begreppet får en missvisande kulturell klang och att det handlar om våld mot kvinnor, utsattes hon för angrepp från inte bara anhängarna av den kulturantropologiska förklaringsmodellen utan även Sverigedemokraterna”.

Fortsättning följer.

2 december 2023

Mona Lagerström fil dr