Kitimbwa Sabuni är en av Sveriges grövsta rasister. Han ska likställas med vit makt-anhängare. Han har tagit Afrikas klanstrider till Sverige och bedriver hetsjakt mot Sveriges majoritetsbefolkning. Vi har fel hudfärg.
Kulturnyheterna legitimerar 18 juni 2020 Kitimbwa Sabunis krav på att skriva om den svenska historien. Han har Sveriges promilledel i den atlantiska slavhandeln på hjärnan. Och får lägga ut texten för femtielfte gången. Han får aldrig några frågor om svarta afrikaners interna slavhandel med svarta afrikaner. Inte heller om arabernas omfattande svarta och vita slavhandel.
Han är ömsom talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund och Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK). Denna ”kommitté” består av honom själv, hans hustru Fatima Doubakil, som stämt socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson för förtal, Maimuna Abdullahi, som också stämt Ann-Sofie Hermansson för förtal, samt Rashid Musa, ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), som Kammarrätten slagit fast brustit i respekten för demokratins idéer. Därför var det rätt av MUCF att återkräva över en miljon kronor SUM fått i bidrag.
Jag har skrivit mängder med blogginlägg om Kitimbwa Sabunis antidemokratiska verksamhet. Han har byggt hela sin, offentligt finansierade, karriär på sin hudfärg och på islam. Jag skriver om honom i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige.
Docenten och kulturskribenten Johan Lundberg skriver om Kitimbwa Sabuni i sin bok Ljusets fiender. Västvärlden självkritik och den svenska idédebatten (2013, ny upplaga 2019).
Kitimbwa Sabuni är inte den enda utlänning som fått uppehållstillstånd i Sverige som kräver att den svenska historien skrivs om. Hederskulturförnekaren ekonomiprofessor Paulina de los Reyes är en annan. Hon och den ökände Masoud Kamali sprängde den integrationspolitiska utredningen som leddes av statsvetaren Anders Westholm och fick av Mona Sahlin en egen utredning som sedan underkändes av Jens Orback. I utredningens kapitel författat av Reyes, ”Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering”, skriver hon att det var exkluderande av Sverker Sörlin att i samband med tsunamikatastrofen i en artikel i DN hänvisa till alla som stupade i slaget vid Poltava och också att Henrik Berggren i samma tidning åberopar ”det svenska kollektiva minnet” då han blickar tillbaka på Sveriges historia (SOU 2005:41, kap. 10, s. 237). I stället för ”det svenska kollektiva minnet” förordar hon ett intersektionellt perspektiv och skriver: ”Med utgångspunkt i historiskt konstruerade nationella gränser problematiserar ett intersektionellt perspektiv nationalstatens inre motsättningar och utestängningsmekanismer” (s. 238). Vi ska med andra ord göra oss av med vår svenska historia eftersom den ingår i ”utestängningsmekanismerna”.
Paulina de los Reyes är lika fullblodsrasistisk som Kitimbwa Sabuni. Se mina blogginlägg ”Utrota vitskallarna” del 1 och del 2.
Kulturnyheterna: När gör ni ett inslag om den arabiska svarta och vita slavhandeln? Om de svarta afrikanernas slavhandel inom Afrika?
När gör ni ett reportage om Kitimbwa Sabunis rasistiska hetsjakt på landets majoritetsbefolkning?
När gör ni ett reportage om personer som gör karriär på sin hudfärg?
18 juni 2020
Mona Lagerström fil dr, författare till boken Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter Volym 1 (2018)
Boken går att köpa på Adlibris och Bokus
