Hanna Stjärne, SVT:s VD. Du förnekar dig verkligen inte i dina ansträngningar att normalisera Muslimska brödraskapets uniformspersedel hijab då du låter Carina Bergfeldt på Fadimedagen intervjua Camilla Hamid, representant för en extrem och demokratifientlig tolkning av islam, i stället för att sända Marianne Spanners dokumentär om Fadime Sahindal med åtföljande partiledardebatt

Enligt Text tv intervjuar Carina Bergfeldt i kväll kokboksförfattaren Camilla Hamid, som via klädseln signalerar att hon är anhängare av en extrem tolkning av islam. Vilken tolkning hon representerar borde Text tv upplysa tittarna om.

Camilla Hamid utnämndes 2020 till Årets alumn av Södertörns högskola. Bild visar henne insvept i hijab. I motiveringen skriver juryn bland annat ”utan att göra avkall på sin integritet och bakgrund”. Skulle de skriva så om en kvinna insvept i en hakkorsflagga?

Camilla Hamid och hennes man arbetar båda på Cordoba International School. Enligt uppgifter på internet sponsras skolan av Saudiarabien. Skolan har varit föremål för Skolinspektionens granskning. Så här gör skolan reklam för sig:

Skolflickor ska inte via kläderna göra reklam för föräldrarnas politiska eller religiösa åsikter. Flickan i hijab gör reklam för en demokratifientlig tolkning av islam.

Hijab är ett politiskt plagg, inte ett religiöst plagg. Islam är en 1400 år gammal religion. Hijab har bara några decennier på nacken.

Jag har i åtskilliga blogginlägg riktade till Hanna Stjärne visat hur SVT är vidöppen för Muslimska brödraskapets påverkansoperationer. Jag har också i åtskilliga blogginlägg skrivit om Muslimska brödraskapets uniformspersedel hijab och att hijab ska likställas med nazisternas hakkors. Jag upprepar här vad jag skrev i föregående inlägg om vad hijab representerar:

Hijab signalerar sharia står över svensk lag.
Hijab signalerar att en man kontrollerar bärarens könsorgan.
Hijab signalerar heder och att männens heder ligger i kvinnans oskuld.
Hijab signalerar att judar är apors och svins avkomma (står i Koranen).

I det här blogginlägget för två månader sedan efterlyste jag Marianne Spanners dokumentär från 1998 om Fadime Sahindal med åtföljande partiledardebatt och skriver om hederskulturförnekarna.

I Nisti Stêrks i övrigt förnämliga reportage Arvet efter Fadime – om hedersproblematiken i Sverige finns två helt malplacerade personer, Mona Sahlin och Kurdo Baksi. Jag skriver i inlägget för två månader sedan om hur Kurdo Baksi frenetiskt utmålade dem som menade att kultur ligger bakom hedersmorden som kulturrasister, bland annat samlade han ihop några hederskulturförnekare i den här antologin

som han gav ut på sitt förlag tillsammans med Expo och vars slutsats blev att debatten om hedersmord var rasistisk, eftersom det är rasism att säga att hedersmord och kultur hör ihop. I antologin medverkar just två av de hederskulturförnekare som Mona Sahlin gav tio miljoner kronor till för att utreda integrationen och som levererade en samling marxistiska teser. Mona Sahlin bär ett tungt ansvar för den havererade integrationspolitiken.

I den här artikeln i Dagens Nyheter 20 september 2009 drömmer Kurdo Baksi om att kvinnliga poliser i Sverige år 2030 är beslöjade!

Två forskare som i många år forskat om hederskultur i Sverige är Astrid Schlytter och Devin Rexvid, men det är inte de som dränkts i forskningsanslag utan hederskulturförnekarna. Trots att de inte fick några forskningsanslag skrev de ändå denna viktiga bok om pojkars roll i hederskulturer.

Devin Rexvid intervjuades nyligen i nättidningen Bulletin, ”Hederskultur: ’Det politiskt korrekta är att säga att det inte finns någon koppling till religion’”. Devin Rexvid säger: ”Forskning visar att det finns koppling till de abrahamitiska religionerna. Alla tre glorifierar kvinnans oskuld”, det vill säga judendom, kristendom, islam.

Det land de ovan nämnda testuggande hederskulturförnekarna lutar sig mot när det gäller kvinnors beslöjning är Algeriet, och då närmare bestämt Algeriets självständighetskrig. I det här blogginlägget 20 juli 2019 skriver jag om Algeriet och kvinnors beslöjning. Scrolla en bra bit ner till rubriken ”Hijab som ”antikolonialt vapen” i Sverige à la befrielsekriget i Algeriet 1954–1962”. Där skriver jag bland annat:

Islamisten Amanj Aziz skriver på Nyansmuslim 30 november 2015 i inlägget ”Svenska kopplingar till den globala islamofobi-industrin”, ett inlägg som nu är borttaget: ”Under koloniseringen av Algeriet brukade den franska kolonialmakten arrangera offentliga tillställningar där man visade upp ’emanciperade muslimskor’ som tagit av sig slöjan. Till dessa tillställningar tvångsbussade man algerier från byarna för att uppvisa att muslimer minsann kunde civiliseras. Likt då har kolonialmakterna än idag en besatthet att framhäva och önska icke-vita som underkastar sig vit hegemoni.”

Som av en händelse visar nu SVT play Gillo Pontecorvos prisbelönta film från 1966 Slaget om Alger. Notera att inte en enda hijab syns i filmen. Däremot mängder med vita skynken och en liten vit tyglapp över kvinnors ansikten. Hijab var inte designad när Pontecorvo gjorde sin film. Notera också att de kvinnliga rebellerna som kämpar för ett Algeriet fritt från Frankrike inte är beslöjade, varken på de här affischerna

eller den här bilden från filmen som jag hämtat på internet.

Jag kan inte göra något klipp ur filmen, men spola fram till de allra sista bilderna då en folkmassa väller in över gatorna 1962 och en arabisk kvinna jublar.

Kvinnan är barhuvad! Barhuvad! Barhuvad!

21 januari 2022

Mona Lagerström fil dr

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.