Min favoritateist naturvetaren och upplysningsfilosofen baron d’Holbach (1723–1789), Del 2: Baron d’Holbach i Sovjetunionen. Inlägget riktar sig till de kommunistiska tidningarna Aftonbladet, Dagens ETC och Expo som med sitt helhjärtade stöd till de västfientliga islamisterna kapat banden till sina materialistiska rötter

OBS! De franska upplysningsfilosofernas religionskritik var riktad mot teologer och prästerskapet och dessa gruppers anspråk på att vara ett övernaturligt väsens jordiska ombud, inte mot enskilda troende.

Med tanke på det starka stödet för islamism, även kallat politisk islam, alltså att islam och politik är oupplösligt förenade, inom grupper i Sverige som definierar sig som vänster anknyter jag, innan jag ger en bakgrundsteckning av baron d’Holbach, till det jag nämnde i föregående inlägg att det inte finns några översättningar till svenska av hans många religionskritiska verk. Däremot översattes han redan på 1700-talet till ryska. I antologin om d’Holbach (se bild nedan, red. Laura Nicolì) skriver Iryna Mykhailova om d’Holbach i Ryssland och Sovjetunionen i artikeln ”D’Holbach’s legacy in the Russian Empire and the Soviet Union”.

Baronen var en känd och respekterad naturvetare. Utan att han visste om det valdes han in i ryska Vetenskapsakademin 1780, först två år senare fick han kännedom om invalet. Även hans religionskritiska böcker hittade vägen till Ryssland, och i synnerhet till Sovjetunionen. Överklassen behärskade franska och kunde föra in böcker utan att censuren alltid märkte det. Mykhailova ger flera exempel på hur delar av d’Holbachs verk översattes och publicerades i olika tidskrifter under senare delen av 1700-talet och 1800-talet trots att censuren hårdnade alltmer. Censuren slog inte bara ner på religionskritik. I Ryssland härskade envälde liksom i Frankrike, och d’Holbach nöjde sig inte med att kritisera teologer och prästerskapet, utan despoti över huvud taget.

Oktoberrevolutionen 1917 banade väg för all slags ateistisk litteratur. Lenin insåg värdet av 1700-talets religionskritiska verk i sin antireligiösa propaganda, åtskilliga av d’Holbachs religionskritiska verk översattes de kommande åren, bland annat Théologie portative (1768, Teologi i fickformat) som består av ett Förord och korta stycken från A till Z (Aaron till Zèle), ofta skämtsamma. Aron var äldre bror till Mose. I Gamla testamentets Andra Mosebok beskrivs hur Aron och hans söner av Herren utnämns till dennes präster. Vers 28 beskriver ingående prästdräkten. Både prästdräkten och Arons inblandning i den av folket skapade tjurkalven av guld (vers 32) och hur Aron skonas medan den vredgade Herren straffar folket som gjorde guldkalven då Mose var uppe på berget och tog emot de två tavlorna med de tio budorden av Herren, driver d’Holbach med. Enligt Bibeln mördades 3 000 män (32:28). Aron får representera allt prästerskap. Zèle definierar d’Holbach som helig feber (fièvre sacrée) och beskriver vad den leder till när den angriper hjärnan.

I Sovjetunionen illustrerades Théologie portative 1930 med satiriska teckningar av den kända konstnären Dmitry Moor (Dmitry Stakhievich Orlov), skaparen av mänger med antikapitalistiska och prosovjetiska propagandaposters. På internet finns otaliga bilder på hans propagandaposters. Enligt engelskspråkiga Wikipedia illustrerade han också den antireligiösa tidskriften Bezbozhnik (”Godless”), vars bilder man kan ta del av här. Tidskriften gavs ut två gånger i månaden mellan 1925 och 1941. Bakom tidningen stod The League of Militant Atheists vars slogan var ”Struggle against religion is struggle for socialism”.

Just Théologie portative ansågs mycket användbar av de sovjetiska makthavarna eftersom språket var relativt enkelt och kunde förstås av en bred allmänhet och boken inte behövde läsas från pärm till pärm i ett svep. Enbart år 1959 publicerades i Moskva 200 000 exemplar. Mykhailova skriver att baron d’Holbach kallas ”en pre-Marxist materialist”.

Här är omslaget till en engelskspråkig upplaga av Théologie portative

Det är svårt att föreställa sig en liknande bild på islams prästerskap lutade över en bok som driver med religion.

Drygt hundra år efter oktoberrevolutionen och mottot ”Kampen mot religion är kampen för socialism” stöder skribenter på Sveriges kommunisttidningar Aftonbladet, Dagens ETC och Expo helhjärtat det oupplösliga bandet islam och politik, inte minst västfientliga Muslimska brödraskapet, vilket jag kommenterar i det här inlägget om Aftonbladets recension (professor Mattias Gardell) av Sameh Egyptsons avhandling om Muslimska brödraskapet och i det här inlägget om Dagen ETC:s många ”recensioner” av avhandlingen (Bilan Osman, Martin Aagård, Anna Ardin och Henrik Arnstad).

Som jag diskuterar i det här blogginlägget 24 mars 2023 får man en utmärkt inblick i vad islamism står för i den österrikiske konvertiten Muhammad Asads/Leopold Weiss extremt västfientliga och kommunistfientliga lilla bok Islam at the crossroads (1934)

som han skrev när han var trettiofyra år och tillägnade ”den muslimska ungdomen”. Islam vid vägskälet innebär: välja väst eller islam, alltså inte ett val mellan två religioner utan ett val mellan två världsåskådningar: religion och politik ska hållas åtskilda, som i väst och kommunistiska Sovjetunionen, eller islam och politik är ett.

Det är en lättillgänglig bok alla som inte vill att Sverige islamiseras och alla som försvarar islamism bör läsa, alla, precis alla. Inte minst biskop Åke Bonnier

bör läsa den lilla boken grundligt för att veta vad imam Othman Tawalbeh,

som Svenska kyrkan anställde, anser om den kristna läran och sprida till ägarfamiljen Bonnier och uppmana dem att i sin tur sprida innehållet i Asads bok till varenda chefredaktör inom Bonnierkoncernen så att chefredaktörerna vet vad en islamist står för och hur islamism förhåller sig till den liberala demokratin.

Asad har influerat imamen och VD:n i Stockholms stora moské som tidigare ärkebiskop Antje Jackelén skrev en debattartikel tillsammans med och samarbetade med, Muslimska brödraskapets Mahmoud Khalfi, som nu med hjälp av medierna arbetar intensivt på att få till stånd en ”dialog” med regeringen. Han representerar inte ens en bråkdel av landets alla invånare med ursprung i islamiska länder.

Biskop Åke Bonnier, för att du ska förstå vad Muhammad Asads bok handlar om, en totalitär politisk ideologi som ska konkurrera ut den västerländska liberala demokratin, Stalins gudlösa kommunism, Mussolinis fascism och Hitlers nazism, omger jag Khalfis bild

med Mussolini och Hitler, som båda inspirerat Muslimska brödraskapet. Khalfi lät i många år på moskéns hemsida västfientliga texter ligga ute som kunde ha skrivits av Asad och som jag har kritiserat på den här bloggen. Muslimska brödraskapet är en extremt judefientlig rörelse som samarbetade med Hitler under andra världskriget.

Så biskop Bonnier, gör en samhällsinsats, informera Bonnierfamiljen och ägarkoncernens alla chefredaktörer vad islamism är och vad Mahmoud Khalfi står för.

Som nämnts i föregående inlägg har Asad influerat dessa inflytelserika herrar: Ayatollah Ruhollah Khomeini (Iran), Ayatolla Ali Hosseini Khamenei (Iran), Hassan Nasrallah (Hizbollah, Libanon), Muqtada al-Sadr (Irak).