Nanna Olasdotter Hallberg besökte moskén tillsammans med fotograf Cornelia Nordström. Det var ju inte precis ett privat besök utan ett journalistiskt besök för Expressens räkning, jag vill bara säga det. Bonnierpressen har kommit långt, väldigt långt, från på sin tid giganterna statsvetarprofessorn Herbert Tingsten (1896–1973), Dagens Nyheters chefredaktör 1946–1959, och den debattglada filosofiprofessorn Ingemar Hedenius (1908–1982), båda två svurna motståndare till alla former av totalitära ideologier. Jag vill bara säga det också. De var ju påverkade av det just avslutade andra världskriget.
Islamismen, även kallad politisk islam, fanns inte i Europa då. Muslimska brödraskapets ideologi att islam och politik är oupplösligt förenade, är som ni säkert redan vet den fjärde totalitära ideologin i Europa i dag efter kommunismen, fascismen och nazismen. Moskéns VD tunisiern Mahmoud Khalfis ideologi och hela moskéns ledarskap. ”Koranen är vår lag.”
Som alla vet pågår det en civilisationskamp mellan den religiösa islamiska civilisationen och den västerländska civilisationen. Ägarfamiljen Bonnier säger sig stå för demokrati, vi, Bonnierfamiljens fotfolk, har örat mot marken och vet vilken historisk sida som just nu med hjälp av Saudiarabien, Qatar, Iran och Turkiet bara växer och växer. Och växer, läs här.
Den debattglada Hedenius gjorde slarvsylta inte bara av den kristna läran utan också av kristendomens och islams helveteslära, läs här. Det är nog inte fel att säga att han vara lite egen, åtminstone sett utifrån våra dagar och utifrån islamisten Mahmoud Khalfis perspektiv. Att fördjupa sig i böcker om teologi var en fröjd ansåg Hedenius, eftersom han så gärna ville avslöja humbug. Han lär ha känt sig som en prins i en bagarbod där han satt med teologernas humbug ända upp till halsen och kalasade på den. Det var väl tack vare Hedenius angrepp på det han kallade humbug som medborgarna den 26 oktober 1951 fick religionsfrihet i Sverige och för första gången hade lov att utträda ur svenska kyrkan utan att ingå i ett annat samfund. Och till och med avsäga sig allt vad tro heter. Själv är jag född 1976.
I dag är det andra tider. Religiös tro är inte längre en privatsak mellan den troende och hennes gudom, en utveckling vi inom Bonnierpressen uppmuntrar. Nu kan man gå till moskén med en fotograf i hälarna och berätta om konvertitinfluencers på Tiktok och Instagram och inför öppen ridå berätta hur man känner för att konvertera till islam. Som det står i Koranen: ”Det finns inget tvång i religionen”, och det rimmar ju utmärkt väl med vår grundlag. Å andra sidan är det dödsstraff för den som lämnar islam, enligt Koranen. Det bör kanske påpekas. Det är ingen liten sak att konvertera till islam.
Här har ni Nanna Olasdotter Hallbergs artikel, ”I moskén vill jag direkt bli muslim”. Och moskén är förstås Mahmoud Khalfis moské på Södermalm i Stockholm som drivs av Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), Muslimska brödraskapets svenska gren. Vi tackar VD Khalfi och ledningen för att vi fick fotografera inne i moskén.
Nanna Olasdotter Hallberg är förutom Expressens medarbetare också verksam inom public service som programledare för P3 Klubben. Och det vet ju alla att public service står i en klass för sig när det gäller faktakoll och grundlig research. Här är lite bakgrund som visar att vi på Expressen verkligen vet att moskén är islamisternas högborg och att Nanna Olasdotter Hallberg gjort sin hemläxa. Inte bara Nanna Olasdotter Hallberg förresten, utan också vår kulturchef Victor Malm, mer om honom och hans gedigna kunskap om Muslimska brödraskapets svenska gren strax.
SVT sände Uppdrag gransknings program islam och integration 2 maj 2006 om moskén på Södermalm av Magnus Wennerholm och Per Brinkemo, och 6 december 2009 sände SVT Dokument inifrån Evin Rubars program ”Slaget om muslimerna”.
Den 30 maj 2016 skrev islamforskaren Sameh Egyptson på Dagens Samhälle artikeln ”Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas” där han beskriver hur stolt moskédirektören Khalfi är över politikers och myndighetsfolks besök i Khalfis moské och citerar vad Khalfi skriver på arabiska i en tunisisk tidning om moskén och turken Mehmet Kaplan, då MP:s riksdagsledamot:
I artikeln beskriver moskédirektören Mehmet Kaplans karriär i svensk politik: ”Ett viktigt genombrott i frågan om hanteringen av politisk islam var när Mehmet Kaplan valdes till den svenska riksdagen 2006, omvaldes 2010, och blev gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen”.
Moskédirektören berömmer samtidigt svenska politiker och tycker att ”Sverige har varit ett föregångsland i en normalisering av förbindelserna med islamisterna, både på gräsrotsnivå genom officiella kontakter med det civila samhällets organisationer och islamiska institutioner som är kända för att tillhöra det Muslimska brödraskapets ideologiska skola”.
Khalfi tillägger ”Islamiska förbundet i Sverige, som viktigast av dessa institutioner, äger Islamic Centre och Stora moskén i Stockholm”.
Stockholms moské beskriver han ”som ett vallfärdsmål för politiker och tjänstemän, bland annat av kungaparet, två regeringschefer och flera ministrar och dussintals parlamentariker”.
Här är till exempel en bild när dåvarande statsministern Göran Persson (S) besökte moskén, en bild hämtad från Wennerholm och Brinkemos program.
Mellan Persson och Khalfi skymtar jordaniern Mahmoud Aldebe, i många år Muslimska brödraskapets talesperson, han som inför valet 2006 skrev till alla riksdagspartier och begärde särlagstiftning för muslimer, en man som definitivt inte anser att teologiska spörsmål är humbug, utan mycket allvarliga spörsmål som bör inlemmas i grundlagen.
Här är ännu mer information om att Mahmoud Khalfis moské är islamisternas högborg och Muslimska brödraskapets säte. När Khalfi var IFiS ordförande 2008 bjöd han in höjdare inom internationella Muslimska brödraskapet till Sverige tillsammans med grundaren av svenska grenen marockanen Chakib Benmakhlouf, emiren kallad. Dessutom bjöds höjdarna via Mehmet Kaplan också in till riksdagshuset, läs här.
Som ni ser använder Nanna Olasdotter Hallberg ordet hijab i sin artikel, exempelvis skriver hon om de unga västerländska tjejer som redan konverterat och som hon ser på Tiktok och Instagram: ”Vissa bär hijab, andra inte”. Jag vill bara förtydliga. Hon vet naturligtvis att hijab i Koranen aldrig används om klädplagg. Hon jobbar ju för public service som är kända för sin faktakoll och har förstås läst Västeråsmoskéns skrift Kvinnors klädesnorm enligt Koranen. Jag citerar för er som inte läst skriften:
Kan vi hitta ordet ”Hijab” i Koranen??
Ordet ”Hijab” uppträder 7 gånger i Koranen. Fem av dem som ”Hijab” och två av dem som ”Hijaban. ” Dessa är 7:46, 33:53, 38:32, 41:5, 42:51, 17:45 & 19:17.
Ingen av dessa ”Hijab” används i Koranen med referens till vad traditionella Muslimer idag kallar (Hijab) – en klädesnorm för Muslimska kvinnor.
Gud visste att Muslimerna generationer efter Muhammads död skulle använda ordet ”Hijab” för att hitta på en klädesnorm som Han aldrig auktoriserat. Gud använde ordet ”Hijab” före dem, precis som Han använde ordet ”Hadith” före dem. Hijab i Koranen har ingenting att göra med de Muslimska kvinnornas klädesnorm.
Medan många Muslimer kallar ”Hijab” en Islamisk klädesnorm, ignorerar de fullständigt det faktum att Hijab som klädesnorm inte har någonting med Islam eller Koranen att göra.
Västeråsmoskén nämner var de anser kvinnors huvudduk har sitt ursprung, hos det judiska folket som existerade långt innan islams ankomst. I själva verket finns den första kända lagen om ärbara kvinnors beslöjning i den assyriska krigarkungen Tiglatpileser I:s (d. 1076 fvt) Medelassyrisk lagsamling, paragraf 40. En världslig lag. Folks klädsel är kulturellt kodad. Hijab som beteckning på huvudduk kan möjligen komma från den indisk/pakistanska islamisten Mawdudi (d. 1979), som i Indien etablerade Muslimska brödraskapets tvillingorganisation 1941 och ansåg att kvinnor borde hålla sig inomhus, och om de måste gå ut vara helt täckta. Han publicerade 1939 en bok om purdah, som på 1960-talet gavs ut på arabiska i Damaskus med titel Al-Hijab
och var en riktig ögonöppnare för hela Mellanöstern. Purdah betyder på Indiska halvön gardin, slöja. Kvinnor ska hållas avskilda. Mawdudi förordade purdah eftersom mannen måste var hundra procent säker på att hustruns barn också är hans biologiska barn. Purdah var en lika sträng social könssegregerande kod för hinduiska kvinnor som för muslimska kvinnor, att till varje pris inte låta en man utanför den närmaste familjen skåda dem. Boken kom på engelska första gången 1972 och har sedan dess varit en storsäljare.
Huvudduken har mångtusenåriga rötter. Nanna Olasdotter Hallberg vet naturligtvis att hijab, eller shariadoket som vissa säger, är Muslimska brödraskapets uniformspersedel, en politisk tillhörighetsmarkör, från början en enkel huvudduk som tack vare internet standardiserats och tack vare Muslimska brödraskapets och Saudiarabiens gigantiska satsning på modest fashion spridits över hela världen som obligatorisk islamisk klädesnorm för att behaga Allah, det Västeråsmoskén i sin skrift kallar idoldyrkan.
Att blanda religion med traditioner är en form av idoldyrkan. Detta, eftersom att inte veta (eller försöka veta) vad Gud bett oss göra i Sin bok, Koranen, är ett tecken på att man struntar i Gud och Hans budskap.
De jublande kvinnorna i Syrien som intervjuas i TV efter diktatorns fall bär exakt samma uniform som Nanna Olasdotter Hallberg och konvertitinfluencern på Expressens bild nedan. Jag ska strax förklara varför uniformspersedeln är så mättad med information. Den är ju politisk. Muslimska brödraskapet med sina välutbildade medlemmar och Saudiarabien med sina petrodollar var ju förr i tiden såta vänner och spred gemensamt politisk islam till varenda vrå i världen, inklusive Sverige. Och Nannas artikel är ju en hyllning till Muslimska brödraskapets moské där hon direkt kände att hon ville bli muslim. Hon tyckte inte att hennes konvertitansträngningar togs på allvar av hennes lokala moské.
Innan jag går in på varför uniformspersedeln är så mättad med information ger jag en liten historik bara som visar uniformspersedelns utveckling i Sverige de senaste två decennierna från huvudduk, svenska kvinnors mest användbara plagg med tanke på vår nordiska väderlek, till att verkligen bli en unik uniformspersedel som alla omedelbart kopplar till islam. Här är en bild från 13 september 2001 som finns med i Magnus Wennerholms och Per Brinkemos SVT-program 2006, en filmsnutt med anledning av terrorattacken i New York då dåvarande integrationsminister Mona Sahlin (S), och vice statsminister Lena Hjelm-Wallén (S) besökte Muslimska brödraskapets moské på Södermalm i en solidaritetshandling. Här visas de runt av Mahmoud Aldebe som på den tiden härskade över moskén och som sagt var var Muslimska brödraskapets talesperson.
Ja, här ser ni Muslimska brödraskapets uniformspersedel i Sverige från huvudduk 2001 till shariadok 2024.
Exakt likadan politisk uniformspersedel har den här skolflickan
som samtalar med årets nobelpristagare i litteratur Han Kang vid det traditionsenliga mötet med skolbarn i Rinkeby bibliotek, en tradition sedan 1988, enligt SVT Kulturnyheterna. Här med Han Kang till vänster.
Vi inom Bonnierpressen är otroligt angelägna om att vara inkluderande. Hijab, eller ja, shariadoket då, eftersom ordet hijab inte gäller kläder i Koranen, är som jag nämnde ett plagg mättat med information. Vi valde bilden med Hanna och hennes influencer iklädda Muslimska brödraskapets uniformspersedel inne i moskén eftersom alla inte läser hela artikeln och ser alla bilderna och eftersom vi tar plagget på allvar och dels så gärna vill sända signaler till alla muslimska hederskulturer i Sverige att de ska känna sig välkomna och inkluderade och fria att bete sig precis som i sina ursprungsländer och fortsätta att klä sina kvinnor och döttrar i uniform. Och vi tycker att det är fantastiskt att nobelpristagarna i litteratur årligen kan besöka Somalitowns i Stockholmstrakten och få en inblick i hur tolerant och inkluderande Sverige är. Det är då för väl att Liberalerna är sådana motståndare till förbud mot huvudduk i skolan, annars hade ju nobelpristagarna av skolflickornas politiska uniformer inte kunnat förstå hur inkluderande Sverige är.
På tal om uniformer. Dels valde vi bilden också med tanke på dessa judehatets dagar som blossat upp sedan 7 oktober förra året. Vi, Bonnierfamiljens fotfolk, har som jag nämnt örat mot marken. Nanna vet ju att Muslimska brödraskapet är en extremt judefientlig rörelse och att det är utomordentligt väl dokumenterat att IFiS, som driver moskén, år efter år bjudit in talare med en judefientlig retorik. Och, inte att förglömma, hur Muslimska brödraskapets chefsideologer lyfter fram hur Allah gav Hitler makt över judarna, läs här och här. Muslimska brödraskapets uniformspersedel signalerar verkligen judehat. Därför är det inte helt fel att likställa uniformspersedeln med nazisternas uniform. Det är ju inget konstigt med att skolflickor bär en judehatisk uniformspersedel. Bund Deutscher Mädel är ju kända.
Som jag nämnde tidigare så har Expressens kulturchef Victor Malm gedigna kunskaper om Muslimska brödraskapets olika organisationer i Sverige och därför naturligtvis visste att moskén där Nanna funderade på att konvertera drivs av Muslimska brödraskapet. Bonnierpressens flaggskepp Dagens Nyheter lät Muslimska brödraskapets ursinniga kritiker till Sameh Egyptsons doktorsavhandling om Muslimska brödraskapets svenska gren komma till tals i tidningen veckan innan Egyptson skulle disputera. Ansvarige utgivaren Peter Wolodarski och journalisten Niklas Orrenius visade verkligen var Bonnierpressen står i frågan genom att låta en medlem i en internationellt känd syrisk Muslimska brödraskapsfamilj framföra sin kritik under fingerat namn och förklara vilka förfärliga konsekvenser för hans liv det innebär att namnges i Egyptsons avhandling. Och självklart åkte Victor Malm ner till Lund och bevistade disputationen och skrev sedan en nedgörande recension av disputationen, och för att stödja sin kritik publicerade han även flera experter som sågade avhandlingen, läs här.
Som jag nämnde inledningsvis har tiderna verkligen förändrats sedan Tingstens och Hedenius dagar. Då stod försvaret av det demokratiska styret i högsätet och journalisterna ägnade sig åt sakfrågor. I dag har vi en agendasättande journalistik inom Bonnierpressen och det allra viktigaste för journalisten är att definiera sig som höger eller vänster. En av våra medarbetare på kulturredaktionen som excellerar i detta är Anna Hellgren, läs till exempel hennes recension av årets julkalender. Där framgår det klart att journalister som i Tingstens och Hedenius anda ägnar sig åt sakfrågor och värnar om den västerländska demokratin är höger, som journalisterna på mediehuset Kvartal. ”Årets julkalender lär få Kvartalhögern och alla andra som tycker att det gullas för mycket med samer att tugga fradga”, skriver Hallgren.
Den brittiske författaren Douglas Murray, som varnar högljutt om demokratins förfall i Europa, definierar sig som höger. Expressens Jens Liljestrand var inte imponerad av Murrays bok The strange death of Europe. Immigration, identity, Islam (2017), läs här. Inte heller kulturchefen Victor Malm imponerades av Murrays bok Kriget mot Väst. Att bemästra en tid av oförnuft (2022), här.
Därför bör man kanske inte heller ta någon notis om statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norells artikel 17 november 2024, ”Sverige dåligt rustat när islamismen växer i Europa”, eftersom han publicerar artikeln i Kvartal. Norell redogör för antologin Handbook of political Islam in Europe där 41 forskare av olika europeiska nationaliteter, inklusive Magnus Norell, medverkar. Eftersom hela min text handlar om Muslimska brödraskapet citerar jag vad Norell skriver om just Brödraskapet:
Andra viktiga aktörer som behandlas är Muslimska brödraskapet, som ju även i Sverige spelar stor roll och som, ofta framgångsrikt, påverkat politiker till att gå deras intressen till mötes. Detta är helt klart den mäktigaste och mest inflytelserika rörelsen i Europa, och de har lyckats med konststycket att presentera sig själva som den viktigaste representanten för muslimer i Europa.
Vidare:
Den oftast nämnda aktören är Muslimska brödraskapet. Utan tvekan är de den mest framgångsrika aktören när det gäller politisk islams påverkan i Europa. Det gäller naturligtvis även slutmålet med en islamisk stat. Men det bör också framhållas att de flesta aktörerna riktar in sig på mer lokala mål, som till exempel att skapa parallella samhällsinstitutioner där muslimer kan leva separata liv utan att komma i alltför nära kontakt med majoritetssamhället.
Ja, ja. Expressen har med Nanna Olasdotter Hallbergs och fotograf Cornelia Nordströms besök i Muslimska brödraskapets moské på Södermalm i Stockholm tydligt markerat tidningens inställning till Muslimska brödraskapets svenska gren, Hamas bröder.
Vänster + islamism = sant.
Tack för ordet!
13 december 2024
Klas Granström, ansvarig utgivare Expressen genom
Mona Lagerström fil dr
