På SVT 2 visas 25 oktober Gorki Glaser Müllers dokumentär Gorki versus Pinochet med anledning av att det är 50 år sedan Pinochets militärkupp i Chile. Dokumentären är en personlig berättelse om Gorkis familjs flykt och livet i Sverige. Föräldrarna var aktiva i motståndsrörelsen mot Pinochets militärdiktatur. En mycket farlig verksamhet, vilket tvingade föräldrarna att fatta beslut om sig och sina barns framtid. Modern och barnen flyttade till Sverige, fadern stannade kvar.

Bland annat intervjuar Gorki Glaser Müller professorn i ekonomisk historia Paulina de los Reyes, flykting från Chile, vars hederskulturförnekande aktivism jag har skrivit mängder med blogginlägg om, som de här Utrota vitskallarna! 1 och Utrota vitskallarna! 2 (en liten pjäs om den postkoloniala teoribildningen, del 3 saknas), liksom det här senaste från 1 september 2023 om monstren som satt käppar i hjulet för Sveriges arbete mot hedersförtryck. Jag skriver också om henne i min bok Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter Volym 1 (2018), där jag efterlyser att hon och övriga inbördeskrigare i det akademiska nätverket Antirasistiska akademin (ArA) utvisas, deporteras, förpassas ut ur Sverige.

Paulina de los Reyes kände sig liksom Gorkis familj tvingad att lämna Chile. Gorki Glaser Müller frågar henne: ”Är det någonting du pratar om, ditt motståndsarbete?” Alltså motståndsarbetet i Chile, inte Sverige. Hon svarar:

Hon fick barn.

Hanna Stjärne: Ge Gorki Glaser Müller i uppdrag att dokumentera Paulina de los Reyes motståndsarbete i Sverige, hennes hat mot nationalstaten, som är ett ”fängelse”, hennes hat mot den svenska historien, som enligt henne är exkluderande och därför borde skrotas, hennes hat mot svenskarnas ”vita” hud, hur hon har utnämnt landets invandrare till ”de förtryckta”, ”de koloniserade”, och svenskarna med sin ”vita” hud till ”förtryckarna”, ”kolonialmakten”, hur hon spridit den från USA importerade extremt västfientliga postkoloniala teoribildningen, som är en ny form av klasskampsretorik där den hatade borgaren har ersatts av ”vita” européer.

Hur hon 1997 gick till storms mot svenska kvinno- och genushistoriker,

”vita medelklassfeminister”, och dömde ut som rasism deras efterlysning av forskning om skillnader mellan olika kulturer för att försöka förstå mekanismerna bakom de inträffade hedersmorden och sänkte ända sedan dess en tung presenning över Sveriges arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Hur hon 2003 tillsammans med den ökända hederskulturförnekaren sociologen Masoud Kamali sprängde den pågående utredningen om fördelningen av makt och inflytande ur ett integrationspolitiskt perspektiv, där de båda ingick, fick en egen utredning av integrationsminister Mona Sahlin (S), ledd av Kamali, i vilken de påstår att Sverige är genomsyrat av ”strukturell rasism”, en utredning där flera ArA-aktivister ingick och som integrationsminister Jens Orback (S) underkände 2006, men vars ovetenskapliga påståenden lever kvar och sprids inom förvaltningen år 2023! se Anna Karin Wyndhamns artikel i Göteborgs-Posten 11 oktober 2023 ”Skjutningar och sprängningar – men Göteborg utbildar om mikroaggressioner”.

Det är fullkomligt sanslöst. Wyndhamn skriver om ett direktiv, ”Göteborgs Stads plan för att stärka insatser mot rasism 2020-2023”. Jag har i flera inlägg, liksom i min bok, skrivit om den nationella planen mot rasism, hur ArA i juni 2015 skrev brev till regeringen att de var bäst på forskning om rasism i Sverige, hur de tack vare S-regeringen och Ulf Bjereld fick miljoner från Vetenskapsrådet så att de kunde etablera Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet, hur Muslimska brödraskapets aktivister bjöds in av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) till sakråd och hur ”islamofobi” på deras begäran hamnade i nationella planen mot rasism, misstag som uppenbarats i dagarna då professor Mattias Gardell från CEMFOR, som är Muslimska brödraskapets främsta försvarare, bjöds in till Forum för levande historia för att fem dagar efter Hamas fasansfulla attack mot Israel tala om hans fullständigt ovetenskapliga rappakalja om ”islamofobi”. Hamas bildades som Muslimska brödraskapets palestinska gren. Muslimska brödraskapets svenska gren bjöd år efter år efter år, trots massiv kritik, in talare kända för sin extremt judefientliga retorik.

Jag har i åtskilliga blogginlägg skrivit om Muslimska brödraskapets glödande judefientlighet. Och hur Mattias Gardell kallar all kritik av Muslimska brödraskapet för ”islamofobi”, se exempelvis det här inlägget 8 januari 2019, Den ökända hästen från Troja.

Enligt Paulina de los Reyes är det rasism att utreda normer och makthierarkier i de invandrargrupper som bosatt sig i Sverige och hackordningen mellan olika invandrargrupper och invandrares inställning till Sverige, svensk lag och svenska normer. Läs det jag skriver i Utrota vitskallarna!.

Nyamko Sabuni (FP/L) ägnar sig således åt rasism när hon inför valet 2006 ger ut skriften Flickorna vi sviker. Om hederskultur i Sverige.

Liksom också Eduardo Grutzky (flykting från Argentina med mångårig erfarenhet av arbete mot hedersförtryck i Sverige) och journalisten och författaren Lars Åberg ägnar sig åt rasism när de 2013 publicerar boken Heder och samvete. En bok om hederskultur i Sverige,

eftersom hedersförtryck är ”en konstruktion” som låter påskina att ”vita” svenskar är överlägsna ”bruna” invandrare.

Bokens oläsliga text överst lyder: ”Gastkramande vittnesmål om statens feghet inför hedersvåld.” (Nathan Shachar, Dagens Nyheter)

”En lågmäld, skakande bok.” (Ingalill Mosander, Aftonbladet)

Böckerna skildrar helvetet på jorden för unga människor i Sverige. Ett helvete Paulina de los Reyes i över två decennier bromsat forskning om.

Invandrares skrämmande jubel efter Hamas fasansfulla attack, och judefientliga ramsor som skanderas i demonstrationer, liksom LVU-kampanjen, borde leda till ett drastiskt paradigmskifte: att nationell plan mot rasism med omedelbar verkan hamnar i dokumentförstöraren, liksom att det ovetenskapliga begreppet ”islamofobi”, ett ord för att tysta kritik av politisk islam, stryks i alla offentliga handlingar och information utgår till nationella, regionala och lokala myndigheter att inte en skattekrona ska gå till ”kampen mot islamofobi”.

Ett paradigmskifte från importerad klasskampsretorik om Sverige som genomsyrat av ”strukturell rasism” till total fokus på invandrarkulturer och judefientlighet. En ny nationell plan bör omgående upprättas som siktar in sig på makthierarkier i invandrade kulturer, hackordningen mellan olika etniciteter, invandrares inställning till den sekulära rättsstaten och till judar.

Hanna Stjärne: Paulina de los Reyes har ett gigantiskt ansvar för det kaos Sverige i dag befinner sig i på grund av hennes anklagelser att det är rasism att utreda skillnader mellan olika kulturer. Ge filmaren Gorki Glaser Müller i uppdrag att göra en dokumentär om Paulina de los Reyes och de andra aktivisterna i ArA från Sydamerika

och deras skattefinansierade motståndsarbete mot den västerländska demokratin.

26 oktober 2023

Mona Lagerström fil dr