Karin Pihl är fel ute, enormt fel ute därför att Muslimska brödraskapet inte gör åtskillnad mellan religion och politik. Islam och politik är oupplösligt förenade, enligt dem, ”Koranen är vår lag” är deras motto.

Det borde varenda journalist i Sverige vid det här laget ha inristat i ryggmärgen. Inte minst ledarskribenter.

Kunskapsöversikten 2017 om Muslimska brödraskapet i Sverige, författad av statsvetaren och terroristexperten dr Magnus Norell med hjälp av biträdande professor socialantropolog Aje Carlbom och tidigare medlemmen i rörelsen Pierre Durrani

går att läsa här. Islamforskarnas pinsamma avhyvling går att läsa här. Under de sju år som gått sedan islamforskarnas ohöljda försvar för Muslimska brödraskapets otroligt målmedvetna aktivister har rörelsen, vars mål är att inifrån omvandla Sverige till en religiös diktatur styrd av deras totalitära politiska tolkning av islam, växt sig allt starkare, vilket massbönen i Slottsskogen både i år och föregående år demonstrerar.

Göteborgs moské anordnade massbönen i Slottsskogen, moskén är en del av Muslimska brödraskapets svenska gren. Tidigare VD var Ahmed Ghanem, en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren.

Det innebär inte att alla som deltog i massbönen i Slottsskogen skulle omfatta Muslimska brödraskapets totalitära politiska tolkning av islam, bara att moskén leds av Muslimska brödraskapet och att Muslimska brödraskapet inför politikerna vill ge sken av att de är ”muslimernas” företrädare i Göteborg.

I detta blogginlägg skriver jag att ”det svenska muslimska civilsamhället”, ett uttryck myntat av Muslimska brödraskapet, är en ormgrop och uppmanar landets journalister att röra om i ormgropen.

Med ormgrop menar jag att det råder strid på kniven mellan ledarna för olika tolkningar av islam i Sverige, strid om offentliga bidrag, strid om tolkningsföreträdet, strid om makt, makten att företräda landets ”muslimer”, makten att vara regeringens samtalspartner, makt att vara lokalpolitikernas samtalspartner.

Jag har i mängder med blogginlägg skrivit om Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Bannas förtjusning i Mussolini och Hitler, hur Muslimska brödraskapet samarbetade med Hitler under andra världskriget.

Muslimska brödraskapets mångåriga aktivist Ahmed Al-Mofty

ledde massbönen i Slottsskogen. Det var han som bad Saudiarabien att finansiera moskébygget på Hisingen. Han säger i artikeln att moskén kommer att bli ett integrationscenter.

Muslimska brödraskapets svenska gren är separatister.

I Evin Rubars dokumentär 2009 ”Slaget om muslimerna” säger Mofty att mannen är förståndet, kvinnan känslan, att ”det kvinnan har på hjärtat det kommer direkt ut ur munnen”, därför är det i första hand mannen som ska ta initiativ till skilsmässa. Mofty säger inte rakt ut att det är tillåtet för mannen att fysiskt tillrättavisa hustrun, samtidigt säger han inte heller att det är otillåtet. ”Slå med något som är mindre än en tandborste”, säger han.

Ahmed Al-Mofty är politiker. Hans mål är att omvandla Sverige till en religiös diktatur. Han ska behandlas som politiker.

Göteborgs moské kritiserades starkt 2020 när moskén på sin hemsida länkade till skriften ”New Muslim Guide” med en fullkomligt vidrig kvinnosyn, vars hemsida Försvarshögskolans Magnus Ranstorp i Göteborgs-Posten kommenterade med orden:

På hemsidan finns ett flertal passager som är extremt problematiska och förkastliga ur ett jämställdhetsperspektiv och i direkt konflikt med våra demokratiska fri- och rättigheter.

Ranstorp frågar varför moskén fortsätter att länka till ”New Muslim Guides” hemsida.

Den omtalade moskén är den största i Göteborg. Det innebär att en moské med stor legitimitet i samhället länkar till en hemsida med ytterst kontroversiella åsikter. Det är mycket allvarligt.

Kommunalrådet Martin Wannholt har varit lokalpolitiker sedan 2010. Han har rejält på fötterna när han i Göteborgs-Posten 25 juni skriver debattartikeln ”Religionsfriheten tillåter inte att man inskränker kvinnors rättigheter” och säger at hans parti ”ser fram emot att Göteborgs moské gör en snabb resa i att reformera synen på kvinnans rättigheter”. Hans artikel är ett svar på moskéns nuvarande VD Faraj Semmos artikel 20 juni där Semmo skriver:

Wannholts argument att politiker bör vara försiktiga med att besöka religiösa aktiviteter riskerar att skapa en känsla av avstånd och likgiltighet från politiska ledare gentemot vissa samhällsgrupper.

Här avslöjar Faraj Semmo att han är politiker, att han strävar efter en nära koppling till politiska ledare i Göteborg. Hela hans artikel är en politisk inlaga.

Alla Muslimska brödraskapets aktivister är politiker och ska behandlas som politiker.

Därför är Karin Pihls Expressen-ledare förkastlig.

På moskéns hemsida står det att man inte tar ansvar för texterna man länkar till. Bland annat länkar man till vänsterpartisten Mostafa Malaekahs texter om sharia och kvinnan, vilket visar att moskén fortfarande har en vidrig kvinnosyn och inte respekterar svensk lag om jämställdhet utan betonar att det är sharia som gäller. Jag har skrivit om Mostafa Malaekah ända sedan jag 2016 startade Purdahbloggen.

Det är skillnad på fromma muslimer, som inte ser sin religion som en politisk ideologi, och politiska aktivisters ansträngningar att inifrån omvandla Sverige till en totalitär religiös diktatur, en teokrati styrd av deras tolkning av sharia.

Det bör en ledarskribent känna till.

”Muslimer” är inte en klonad människoart. Alla som talar å ”muslimers” vägnar ska ifrågasättas och avkrävas svar på exakt vilka ”muslimer” de påstår sig vara talesperson för.

26 juni 2024

Mona Lagerström fil dr