Det här inlägget handlar om konspirationsteoriexperten professor Andreas Önnerfors som utbildar journalister ”om otillbörlig informationspåverkan” samt Dagens Nyheters ”rapportering” om islamism och islamister, vilket blev aktuellt igen i samband med de satirteckningar Richard Jomshof (SD) delat i sociala medier och Dagens Nyheters ledarskribenters reaktion.

Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen. Muslimska brödraskapet är en glödande judefientlig rörelse. Hitler tränade militärt en grupp från egyptiska Muslimska brödraskapet under andra världskriget. Tre organisationer inom Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), Sveriges unga muslimer (SUM) och studieförbundet Ibn Rushd, bjöd år efter år efter år, trots skarp kritik, in talare med en judefientlig retorik till Muslimska familjedagarna. Därför är det korrekt att likställa Muslimska brödraskapets svenska gren och dess islamism med nazism.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) drog 2016 in statsbidraget till SUM som inte längre existerar, Folkbildningsrådet avfinansierar Ibn Rushd från och med 2025. Men IFiS står lika stadigt som någonsin. En viktig fråga som Muslimska brödraskapets svenska gren har drivit är att det religiösa kollektivet ”muslimer” ska likställas med den etniska gruppen judar, att ”islamofobi” ska likställas med antisemitism. Och de har blivit bönhörda av SVT:s nyhetsreportrar och Dagens Nyheters ledarredaktion.

Iran och Muslimska brödraskapet
Iran orkestrerar Hamas (sunni) i Gaza, Hizbollah (shia) i Libanon och Huthirebellerna (shia/zaidi) i Jemen i syfte att inte bara utplåna Israel utan också göra islam till framtidens religion, till en världsreligion.

Iran anlitar gängkriminella i Sverige för att utföra våldsdåd mot synagogor. Iran ska också enligt information från Israel ligga bakom mordplaner mot svenska judar, bland andra Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet.

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Hamas förvandlade Gaza till en religiös diktatur. Göteborgs moské, som styrs av Muslimska brödraskapets svenska gren, höll en bön för Hamasterroristen Ismail Haniyah (eliminerad 31 juli 2024), vilket jag skriver om här. Själva fredagspredikan hölls av islamisten/nazisten Ahmed Ghanem, en av svenska grenens grundare. Han definierar islamism med dessa ord: ”Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.” En exakt upprepning av Muslimska brödraskapets främsta ideolog Sayyid Qutb (d. 1966).

Irans revolutionärer som ville störta den sekulära iranska regimen hade till skillnad från de islamreligiösa revolutionärerna i Egypten och Indien/Pakistan inte lyckats formulera en politisk ideologi baserad på islam som hos ungdomen kunde konkurrera med socialismen och nationalismen. Revolutionärerna var i desperat behov av ideologiska texter baserade på islam och översatte bland annat Muslimska brödraskapets texter till persiska, framför allt den flitiga skribenten Sayyid Qutbs texter. Qutb (sunni) spelade en avgörande roll för Irans revolution. Till och med Irans nuvarande högsta religiösa ledare Ali Khamenei (shia) översatte 28 år gammal 1967 en av Qutbs böcker, Islam. Framtidens religion (al-Mustaqbal li-hadha al-din). Det sägs att Qutb är Khameneis favoritförfattare.

Detta för att visa den nära kopplingen mellan Muslimska brödraskapets ideologi och det iranska högsta prästerskapet.

Andreas Önnerfors: Är dessa tre män en konspirationsteori, Ismail Haniyah (Hamas), som Göteborgs moské höll en bön för, den nyligen eliminerade Hassan Nasrallah (Hizbollah), Ali Khamenei (Iran)? Är de vindmöllor?

Andreas Önnerfors, Niklas Orrenius och Sameh Egyptsons disputation, Lunds universitet 10 februari 2023
Vem kontaktade vem? Kontaktade pseudonymen ”Adam” Dagens Nyheters journalist Niklas Orrenius? Eller kontaktade Orrenius ”Adam”, det vill säga Yasir Al-Sayed Issa från den internationellt kända syriska Muslimska brödraskapsfamiljen för en intervju?

Varför valde Orrenius bland publiken i den fullsatta aulan ut just professor Andreas Önnerfors att uttala sig om Sameh Egyptsons avhandling efter disputationen? Önnerfors har inte publicerat en enda rad om Muslimska brödraskapet.

Andreas Önnerfors citat ovan är hämtat från Facebook juni 2023. Till Dagens Nyheters journalist Niklas Orrenius säger Önnerfors 10 februari 2023 om Sameh Egyptsons avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige: ”En skandalavhandling”. Jag återkommer till Orrenius artikel skriven efter disputationen.

Inför Egyptsons disputation publicerar Niklas Orrenius söndagen 5 februari en stort uppslagen artikel, ”Storbråk väntas kring avhandling om Muslimska brödraskapet i Sverige”, där han intervjuar Sameh Egyptson samt Muslimska brödraskapets aktivister och medlöpare. Det är bara det att Orrenius inte upplyser läsarna om att kritikerna är aktivister och medlöpare och att pseudonymen ”Adam”, som får gråta ut om vilket hemskt öde som kan drabba honom eftersom han namnges i Egyptsons avhandling, tillhör en internationellt känd syrisk Muslimska brödraskapsfamilj och att både han och familjemedlemmar är aktiva inom Muslimska brödraskapets svenska gren, vilket jag skriver om i det här inlägget 16 februari 2023.

Orrenius stort uppslagna artikel blir begriplig först när man läser artikeln han skrev efter disputationen, ”Oenig nämnd godkände avhandling om islamism trots hård kritik”, och inser att artikeln 5 februari är en extremt agendasättande artikel.

Som ansvarig utgivare Peter Wolodarski godkänt. Liksom han godkänt artikeln 10 februari där läsarna än en gång förs bakom ljuset. Både Wolodarski och Orrenius måste ju vara medvetna om vem som döljer sig bakom pseudonymen ”Adam”. ”Adam” har kört bil i sju timmar från Stockholm till Lund för att ställa frågor direkt till Egyptson om Egyptsons etiska ansvar upplyser Orrenius läsaren. Orrenius avslutar artikeln med de melodramatiska orden: ”Den utpekade islamisten Adam körde besviken mot Stockholm, med huvudet fullt av frågor som han inte hann ställa.” ”Adam”, det vill säga islamisten Yasir Al-Sayed Issa, hade kunnat hålla på ända till midnatt med sina frågor om Egyptsons etiska ansvar.

Till saken hör att etikprövning inte krävdes vid tiden då Egyptson påbörjade avhandlingsarbetet.

Peter Wolodarski godkänner att Orrenius valt att, utöver ”Adam”, intervjua Andreas Önnerfors som klassar Sameh Egyptson som konspirationsteoretiker. Orrenius skriver, och Wolodarski godkänner:

Flera i publiken var tydligt skeptiska till Egyptsons forskning. ”En skandalavhandling”, sa idéhistorikern Andreas Önnerfors, verksam vid Linnéuniversitet och expert på konspirationsteorier. – Jag är förvånad att Lunds universitet släpper fram den på det här sättet. Det borde ha gjorts en etikprövning. Och sättet som Sameh Egyptson talar om Muslimska brödraskapet liknar konspirationsteoretiska resonemang, sa Andreas Önnerfors.

Jag är förvånad över att Orrenius bland publiken i den fullsatta aulan valde ut just en specialist på konspirationsteorier att uttala sig om avhandlingen. Orrenius kunde ha valt den tidigare medlemmen av MB, Malmöimamen Saeed Azam, som också satt i publiken, och eftersom Azam är verksam i Malmö bör Orrenius veta vem han är. Saeed Azam är ordförande i Svenska fatwarådet. Han säger till journalisten Inas Hamdan i artikeln ”Imam: Jag var medlem i brödraskapet och Sameh Egyptson har delvis rätt” i Sydsvenskan 13 februari 2023: ”Jag har själv varit medlem i brödraskapet genom Islamiska förbundet i Sverige.”

Som år efter år efter år bjöd in talare med en judefientlig retorik till Muslimska familjedagarna och som vill likställa ”islamofobi” med antisemitism.

Sameh Egyptson skriver 28 augusti 2023 om hur Saeed Azam utsattes för hård kritik av Muslimska brödraskapets ledning efter sitt uttalande i Sydsvenskan, ”Muslimska brödraskapets ledning hotar avhopparen och tjallaren ’Sveriges mufti’”.

Andreas Önnerfors har inte publicerat en enda text om Muslimska brödraskapets svenska gren. Men det är Önnerfors Orrenius väljer att intervjua i stället för en före detta medlem av Muslimska brödraskapets svenska gren.

Det är därför Orrenius två artiklar om Sameh Egyptsons avhandling är agendasättande journalistik.

Egyptson är konspirationsteoretiker enligt Dagens Nyheter.

Andreas Önnerfors är projektledare för Fojos Faktajouren ”som fokuserar på områdena påverkan, faktagranskning och desinformation.” Fojo beskriver sig så här:

Medieinstitutet Fojo grundades 1972 och är en ledande kraft i att stärka och utveckla journalistik och medier i Sverige, bland annat genom att erbjuda yrkesverksamma journalister fortbildning. Sedan början av 1990-talet har Fojo även varit verksamt globalt med huvudfokus på Östeuropa, Västra Balkan, Afrika söder om Sahara, Sydamerika och Asien
Fojo är en del av Linnéuniversitetet i Småland men har även starka band till mediebranschen och bland yrkesverksamma journalister. Därför fungerar Fojo som en viktig länk mellan teoretisk expertis och praktisk industriell praxis.

Andreas Önnerfors beskriver sig själv så här på Linnéuniversitetets hemsida:

Docent och professor i idéhistoria. Med utgångspunkt i 1700-talets kulturhistoria har jag sedan 2010 ägnat mig åt samtida frågeställningar som radikalisering och konspirationsteorier. Min medievetenskapliga profil spänner sig från presshistoria till syntetiska medier och deras meningsskapande. För närvarande projektleder jag Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo som utbildar svenska journalister om otillbörlig informationspåverkan.

Har Önnerfors utbildat Niklas Orrenius? Peter Wolodarski? DN:s ledarskribent Erik Helmerson och politiska redaktör Amanda Sokolnicki?

Mer om Andreas Önnerfors kommentarer om Sameh Egyptsons avhandling
Sameh Egyptson skrevs in som doktorand på Teologiska institutionen, Lunds universitet, men körde fast i ämnet han tänkt sig. Han fick kontakt med en professor i statsvetenskap som lotsade honom till disputation. Lektor Torsten Janson, som satt i betygsnämnden, underkände avhandlingen och publicerade sin kritik i Expressen. Han missade att Egyptson använde en statsvetenskaplig metod. Egyptson skriver på Facebook 16 februari 2023 att han bemöter Jansons kritik. Önnerfors kommenterar:

Du är _teologie_ doktor i kyrko- och missionsstudier, inte sant? Är statsvetenskapliga metoder vanliga där? Varför doktorerade du inte på statsvetenskap då och varför tog det dig fem gånger längre än alla andra att doktorera? Samt: varför ljög du om att Hjärpe (islamolog) var din bitr handledare när han inte var det?

Egyptson svarar att han aldrig påstått att Jan Hjärpe var hans handledare.

Den 25 juli 2024 medverkade Sameh Egyptson i Filosofiska podden. På Facebook skriver Leif Jansson 1 augusti 2024:

Lyssningstips. Mycket intressantare att lyssna till ett spännande samtal med Sameh Egyptson än att höra diverse tyckare uttala sig om honom.
Och för den som är intresserad av konspirationsteorier finns en möjlighet att vara med på inspelningen av Filosofiska podden på just det temat. Närmare bestämt på Malmöfestivalen den 16 augusti klockan 19. Länk till eventet som kommentar.

En ordväxling uppstår om lektor Torsten Janson som underkände Egyptsons avhandling. Önnerfors länkar till Jansons artikel i Expressen och skriver:

Anser du att islamologen Janson är en tyckare”? Var du med på disputationen? Det var jag och det var uppenbart att SE inte kunde särskilt mycket om vetenskaplig metod. Jag är helt övertygad om att du brädar honom med hästlängder efter de fina uppsatser och papers jag har läst som du producerat under senare års studier. Men som ett gott skämt är förstås detta program en bra prequel till det om konspirationsteorier som sammanfaller med lanseringen av min bok i ämnet.

Sameh Egyptson bryter in och länkar till sitt svar på Torsten Jansons kritik i Expressen:

Andreas Önnerfors har aldrig gått in i en seriös debatt eller skrivit någon artikel om Muslimska Brödraskapet, IFiS eller vad som är fel på min metod.

Önnerfors igen:

 jag laddar käre vän – det får ta sin tid lika olidligt länge som du tilläts ”doktorera” vid LU. Just nu läser jag in mig grundligt på amerikansk antikatolicism och finner så pass många likheter till ditt traktat att det är underligt att ingen konstaterat det innan. Tids nog får du ett svar. Men som tur är finns det viktigare saker i livet än att likt en Don Quixote jaga efter vindmöllor.

Jag upprepar: Andreas Önnerfors utbildar svenska journalister om otillbörlig informationspåverkan. Har han utbildat Niklas Orrenius om att islamism är konspirationsteorier? Peter Wolodarski? DN:s ledarskribent Erik Helmerson, DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki?

Dagens Nyheters ledarredaktions reaktion på satirteckningarna Richard Jomshof delade
I det här blogginlägget om satirteckningarna markerar jag att på båda teckningarna finns en europeisk man och att satiren riktas mot de europeiska männen och ”Humanity first” som det står på den ena bilden. ”Humanity first” går här att läsa som invandring byggd på känslor inte förnuft och kunskap om islamism, den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa. Satirtecknaren är verksam i Indien där Muslimska brödraskapets tvillingorganisation Jamaat-e-Islami bildades 1941. På bilden till höger står det ”Pakistani migrants”.

Mannen i bilden till vänster är klädd likadant. Den som är inläst på den islamism som utvecklades av Jamaat-e-Islami och som förvandlat Pakistan från ett sekulärt land till en auktoritär islamistisk stat där ateister lynchas noterar att båda männen bär uniform. Det finns ingen möjlighet att likställa dem med kollektivordet ”muslimer”. Om männen burit nazisternas uniform skulle ingen ha påstått att teckningarna är nidbilder av alla tyskar.

Till de namn jag lagt in på bilden sällar sig Erik Helmerson och Amanda Sokolnicki som stirrar sig blinda på de pakistanska männen och ignorerar de två europeiska männen. De ser inte sig själva. De vill inte se vad det kravlösa ”Humanity first” har lett till för Sveriges del. De är för upptagna av sin avsky för Sverigedemokraterna och allra helst Richard Jomshof, som dristar sig till att kritisera islam och islamism, för att inse att SD aldrig hade gått från ett promilleparti till att i riksdagsvalet 2022 bli landets näst största parti om det inte vore för DN:s och andra mediers totala ovilja att beskriva verklighetens Sverige. Den som hämtar sina nyheter från DN och SVT har ingen aning om vad som pågår i Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed intervjuades av SVT:s Anders Holmberg i programmet 30-minuter. Holmberg använde 20 minuter till att pressa en minister att uttala sig om ett pågående rättsfall. Lika inkompetent beter sig Erik Helmerson och Amanda Sokolnicki. Den 25 september friades Richard Jomshof.

Kristdemokraterna bad genast om ursäkt för Forssmeds uttalande i SVT om Jomshofs delning. Erik Helmerson skriver i DN 20 september, alltså innan åklagaren fattat beslut om Jomshofs agerande, den upprörda artikeln ”KD borde backa Jakob Forssmed i stället för att be Jomshof om ursäkt”. Erik Helmerson kallar bilderna ”islamofobiska”. Helmerson ser inte sig själv i bilderna.

Amanda Sokolnicki skriver på X 20 september:

Om de ger sig på KD-ledarens vän och EU-parlamentskandidat [Alice Teodorescu] blir SD uppläxade. Om de ger sig på landets muslimer blir KD:aren [Jakob Forssmed] som tyckte det var osmakligt uppläxad.

”Landets muslimer.” Satirbilderna har inget med ”landets muslimer” att göra. Efter det att KD bett om ursäkt för Forssmeds kommentar skriver Sokolnicki:

Numera får man glädjas åt det lilla: @jakobforssmed visar att han inte tänker spela med i samtidens hätska lek. Det han säger är självklarheter. Det som brukade – och borde – vara det självklara. Tidöhögerns moraliska genomklappning är för sorglig.

Amanda Sokolnickis inkompetens är för sorglig.

Än en gång: DN:s två ledarskribenter anser att en minister ska uttala sig om ett pågående rättsfall.

Det kommer en ännu större skrapa från DN:s ledarredaktion 27 september, efter det att åklagaren lagt ner ärendet mot Jomshof och Ulf Kristersson intervjuats i DN, ”Detta är vad Ulf Kristersson borde ha sagt om hatet mot muslimer i Sverige”, skriver ledarredaktionen grötmyndigt.

Jag vill påminna om att så snart Hamas bestialiska terrorattack mot israeliska civila blev känd rullade jublande och flaggviftande bilkaravaner ut på våra gator. I ett år har på våra gator och torg flaggviftande demonstranter skanderat att Israel ska utplånas och visat sitt stöd för Hamas religiösa diktatur där kritiker, ateister och homosexuella torteras och till och med dödas. Det är den importerade antisemitiska propagandan Sveriges judar tvingas uppleva. Den ”antimuslimska propagandan” består av två satirteckningar. Frågan är om teckningarna över huvud taget hade diskuterats på DN:s ledarsida om det inte vore för att islamkritikern Richard Jomshof delade dem. DN:s ledarredaktion skriver:

Vad är värst, att sprida antisemitisk eller antimuslimsk propaganda? Frågan ställs till Ulf Kristersson i DN:s intervju i veckan. Den borde vara mycket lätt att besvara för en statsminister. Ett tänkbart svar skulle kunna vara: ”Det är exakt lika illa. Det finns svenskar som är judar, det finns svenskar som är muslimer, de och andra minoriteter i vårt land har precis lika stor rätt att slippa utsättas för hot, fördomar och andra uttryck för hat. Nästa fråga.
Men hur svarar Kristersson? Det börjar bra: ”Jag tycker illa om alla former av förolämpningar”. Men sedan visar det sig vilka former han tycker särskilt illa om:
”Antisemitismen tycker jag har en särställning, av många olika skäl.”

DN kunde ha upplyst läsarna om att judar är en grundlagsskyddad minoritet, en av de fem nationella etniska grundlagsskyddade minoritetsgrupperna. Ingen religion är inblandad. Judar har därför en särställning.

DN:s ledarredaktion skriver: ”Genom sina svar gör Kristersson, medvetet eller omedvetet, skillnad på människor.”

Grundlagen ger inte religiösa minoritetsgrupper en särställning. Alltså gör grundlagen skillnad på människor?

DN:s ledarredaktion igen:

”Det finns en ständig vilja att relativisera antisemitismen, och den är jag otroligt skeptisk till”, säger statsministern. Det låter ihåligt. De senaste månaderna har hans partikamrater och regeringskollegor visat upp en provkarta på hur man relativiserar islamofobi.
Varje gång som SD i allmänhet och Richard Jomshof i synnerhet flinande spritt antimuslimsk propaganda har någon representant för Kristerssons regering indignerat svarat ”men antisemitismen i Vänsterpartiet då!”

Där satt den. Det är SD och Richard Jomshof DN:s ledarredaktion vill åt genom att låtsas att de värnar om ”muslimer”. Ledarredaktionen går i Muslimska brödraskapets och alla andra islamisters ledband när de häver ur sig ”islamofobi”. Islamisterna vill till varje pris inte att deras politiska ideologier och politiska ambitioner granskas och kritiseras och brännmärker all kritik som ”islamofobi”. Det de vill är att ”islamofobi” ska likställas med antisemitism. DN:s ledarredaktion går dem till viljes med råge.

I ett år har våra gator och torg fyllts av ett skändligt importerat och högljutt judehat. Judarna är rotade i Sverige sedan Gustav III:s tid. Men det är de nykomna ”muslimerna” statsministern ska lägga sig på knä för, oberoende av vad grundlagen säger och oberoende av vilken demokratifientlig tolkning ”muslimer” än kan tänkas bekänna sig till. DN:s ledarredaktion demonstrerar sin inkompetens när de buntar ihop alla invandrare med rötter i islamdominerade länder under kollektivordet ”muslimer”.

SVT:s politiska reporter Kristoffer Törnmalm om symposiet om antisemitism
Har Andreas Önnerfors utbildat SVT:s politiska reporter Kristoffer Törnmalm om konspirationsteorier och otillbörlig informationspåverkan?

Den 30 september hölls Samling mot antisemitism, ett symposium om en rapport från Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. SVT:s politiska reporter Kristoffer Törnmalm bevakade symposiet och intervjuar både Aron Verständig och Ulf Kristersson. Törnmalm säger att efter Hamas attack mot israel 7 oktober förra året upplever judar en ökad antisemitism i Sverige. Många judar i Sverige känner att stödet från civilsamhället brustit. Det menar Judiska centralrådets ordförande. Törnmalm frågar Aron Verständig vad han skulle velat se för stöd:

Ja, men exempelvis att få ett samtal i veckan efter 7:e oktober där man säger hör ni svenska judar hur kan vi hjälpa er? Vi ställer upp med psykologer, vill ni kanske att vi drar i gång en gemensam kampanj mot antisemitismen i samhället? Den typen, eller helt enkelt ett samtal, en diskussion om vad som kan göras. Det är något som jag och många med mig saknade.

SVT:s politiska reporter hoppar direkt efter den hjärtskärande intervjun med Aron Verständig till Ulf Kristersson och lutar sig mot Dagens Nyheters ledarredaktion! Kristersson får på ett symposium om antisemitism frågan om kritik mot muslimer! I stället för att fråga Ulf Kristersson vilka åtgärder regeringen har vidtagit mot skattefinansierade Göteborgs moské, som höll en bön för Hamasterroristen Ismail Haniyah, säger Törnmalm:

I en intervju med Dagens Nyheter konstaterade statsminister Ulf Kristersson nyligen att hatet mot judar har särställning i Sverige. Och det budskapet upprepade han i dag.
– Antisemitismen har en särställning. Jag vill bara säga det. Ta det på riktigt stort allvar och det står inte emot att man arbetar mot alla andra former av rasism också.
Samma tidningens ledarsida tyckte att du skulle markera lika starkt mot hatet mot muslimer. ” – Ja, men ärligt talat, vi i Sverige har i många år varit väldigt tydliga mot att hatet mot muslimer, hatet mot islam det är oacceptabelt. Gång på gång på gång. Då kan jag inte förstå varför man ska tystna när vi nu ser en våg av antisemitism både i Sverige och många andra länder.

”Hatet mot islam är oacceptabelt.” Ulf Kristersson är född 1963. Han var 19 år när den sylvassa kristendomskritikern professor Ingemar Hedenius avled. Mannen som med sin kritik av kristendomens lära och krav på att biskoparna förklarade lärans ovetenskapliga beståndsdelar befriade svenskarna från prästerskapets tyranni, vilket gjorde Sverige till ett av världens mest toleranta länder. Kristendomens och judendomens lära har hatats, strimlats, förhånats och skändats sedan franska upplysningen på 1700-talet. Men det är oacceptabelt att hata islam?

I Sverige bor människor som flytt från islamiskt förtryck, från länder där homosexuella straffas med döden där ateister straffas med döden. Människor som bär på djupa trauman, inte minst exiliranier som torterats, fått se vänner och familjemedlemmar mördade av ayatollornas Iran. I islams namn. Men det är oacceptabelt att hata islam?

Stefan Löfven (S) sa när han var statsminister 2015 och fick frågan om han bett Saudiarabien om ursäkt:

Nej. Vi har förklarat att vi beklagar om det är någonting som har uppfattats som att vi kritiserat islam, vilket vi aldrig har gjort. Vi har den största respekt för religionen islam, och likaså om det är någonting som uppfattats som en förolämpning mot Saudiarabien.

Stefan Löfvens fru Ulla Löfven var en hög kyrkopolitiker och ledande i Svenska kyrkans högsta beslutande organ kyrkomötet. Statsministrar med religiöst aktiva fruar är ett demokratiskt problem.

Expressens kulturchef Victor Malm och hans uppmaning till Torsten Janson att publicera sin kritik av Sameh Egyptsons avhandling
Lektor Torsten Jansons kritik av Egyptsons avhandling kommenteras ovan av Andreas Önnerfors. Victor Malm publicerade på Expressen Kultur sin recension av Sameh Egyptsons disputation. För att stärka sin tes och sitt varumärke uppmanade han Torsten Janson som var ledamot i betygsnämnden att publicera sin kritik, vilket jag skriver om i det här blogginlägget 1 juni 2023, ”Expressens kulturchef Victor Malms magplask. När sensationslystnaden överskuggar omdömet”.

Det är inte ovanligt att kulturchefer begär stöd av akademiker för att stärka sin tes. Det skedde för två decennier sedan, två förlorade decennier.

Dagens Nyheters tf kulturchef Lars Linders känsloladdade uppfattning 2003 att saklig kritik av islamism är detsamma som smygfascism
Recep Tayyip Erdogan valdes till Turkiets premiärminister 14 mars 2003. Onsdagen 16 november 2003 publicerades på DN Debatt Magnus Karavelis artikel ”Islam är på väg att prägla Sverige”. Karaveli är född i Turkiet och är Turkietkännare. Det är en mycket insiktsfull och klarsynt artikel om politikernas vägran att inse att deras tillåtande attityd uppmuntrar till kulturell separatism med Karavelis ord. Om Karaveli hade tagits på allvar för 20 år sedan hade Sverige sett annorlunda ut i dag. Karaveli avslutar sin artikel med orden:

Islam i Sverige blir vad vi svenskar gör den till. Det är det officiella Sveriges uppmuntran som islamiserar de muslimska invandrarna, som legitimerar de islamistiska anspråken på att vara ideologiskt normerande. Det är endast en politik som i stället underlättar försvenskning som kan stoppa den islamistiska trenden. Annars kommer islam att till slut prägla mer av Sverige än vi i dag kan föreställa oss.

Karaveli blev sannspådd.

Naturligtvis fick Karavelis ord inte stå oemotsagda. Lars Linder tar i ordentligt  två dagar senare, ”De paranoida har alltid fel”. Karavelis artikel fick ”mörkret över Sverige att tätna”.

Det är en djupt olycksbådande artikel. Den borde tas upp i retorikundervisningen som exempel på förledande, smygfascistisk demagogi.

Vidare skriver Linder att ”Karaveli åberopar – det notoriskt paranoida – Säpo som sanningsvittne för att moskéer i Sverige tjänar som grogrund för al-Qaida”. Linder uppmanar:

Medborgare, svenska folk, människor av god vilja: tro inte på Magnus Karaveli. Tro aldrig någonsin på den som försöker väcka dina misstankar mot andra i nationens, folkets eller den allmänna ordningens namn. De har alltid haft fel och kommer alltid att ha det.

För att stärka sin tes tar Lars Linder hjälp av religionshistorikern Mattias Gardell som publicerar en helsidesartikel på DN Kultur 12 december 2003, ”Falska fakta om islam”. Mattias Gardell är Muslimska brödraskapets främsta härförare och medlöpare i Sverige. I åratal har han avfärdat Muslimska brödraskapets kritiker med ”islamofobi” och påstått sig vara talesperson för ”muslimer”.

Gardell inleder: ”Rädslan för muslimer och islam har flammat upp åtskilliga gånger under det gångna året.” Han talar om ”islamofobiska vindar”, om ”Karavelis islamofobiska retorik”. ”Rädslan för islam” var i åratal ett stående begrepp, som om inte kunskap om islam kunde ligga bakom kritiken av en totalitär politisk tolkning av islam. Gardell skriver i samband med att några flickor kom i niqab till Burgårdens gymnasium i Göteborg: ”Slöjan väcker uppenbarligen så starka känslor att annars skarpa hjärnor drabbas av intellektuell kollaps.” Han ger sin definition av ”islamofobi”. År 2010 gav han ut boken Islamofobi där alla han klassar som ”höger” är ”islamofober”.

Dagens Nyheter valde den känslostyrda Lars Linders inställning i stället för att ta Magnus Karaveli på allvar. Tjugo förlorade år och mängder med mullastyrda enklaver med påföljande extrema sociala kontroll.

Tjugo förlorade år på grund av Lars Linders känslor.

Att inhämta kunskap om olika tolkningar av islam är inte nödvändigt, det visar ledarredaktionens kommentarer om satirteckningarna och det faktum att ansvarig utgivare Peter Wolodarski inte har ansett det mödan värt att låta kompetenta journalister skriva om islam och terrorattacker i stället för Niklas Orrenius som visar hur inkompetent han är om martyrdödens betydelse för terrorister när han jämför mannen som utförde skolattacken i Trollhättan oktober 2015 med mannen som var i Köpenhamn för att mörda Lars Vilks februari 2015, vilket jag skriver om i det här blogginlägget, scrolla ner till rubriken ”Den ytliga Niklas Orrenius”.

Niklas Orrenius väljer, med Peter Wolodarskis goda minne, att citera Andreas Önnerfors kommentar att Sameh Egyptson skrivit en konspirationsteoretisk avhandling i stället för att intervjua Saeed Azam, som varit medlem i Muslimska brödraskapets svenska gren. Och nu har ägarfamiljen Bonnier beslutat att Wolodarski ska få ännu mer makt och bli chef för ett nytt område inom Bonnier News.

Ytterligare tjugo förlorade år innan Wolodarski pensioneras?

Andreas Önnerfors: Förklara vilka vindmöllor Sameh Egyptson och jag och några till som i åratal skrivit om Muslimska brödraskapets svenska gren strider mot. Förklara för oss vilken islamtolkning Muslimska brödraskapet står för. Jamaat-e-Islami. Tablighi Jamaat. Deobandi. Hizb ut-Tahrir. Wahhabister. Ahmadiyya. Millî Görüş. Grå vargarna. För att bara nämna några.

Publicistklubben borde anordna en debatt om exakt vad Andreas Önnerfors lär journalister om ”otillbörlig informationspåverkan”.

4 oktober 2024

Mona Lagerström fil dr

Antalet flickor/kvinnor som bär shariadoket är ett viktigt synligt tecken på ett oresonligt hat mot väst och hur långt ett land har islamiserats. Det är därför så fort shariaextremister hamnar i maktställning, som Irans ayatollor, Hamas, Hizbollah, talibanerna, kräver att kvinnor täcker håret och döljer kroppens konturer. Kvinnor ska veta sin plats. De ska synas att kvinnor är andra klassens medborgare.

Än en gång markerar SVT:s Nyheter

att de valt att ligga i främsta linjen när det gäller islamiseringen av Sverige och normaliseringen av Muslimska brödraskapets uniformspersedel shariadoket

genom att inte markera vilken extrem tolkning av islam den intervjuade bäraren av shariadoket är anhängare av utan underförstått låter påskina att plagget är ett med islam. Inslaget handlar om att många elever som går ut grundskolan inte har gymnasiebehörighet. Plagget är politiskt. Inslaget är en kraftig signal till alla shariapoliser som kräver skolflickors beslöjning att Sverige accepterar detta extremt västfientliga politiska plagg i skolorna.

Karin Ekman och reporter Karin Moberg, som gjorde intervjun: Bekänner skolflickan och hennes familj sig till Muslimska brödraskapet? Jamaat-e-Islami? Tablighi Jamaat? Deobandi? Hizb ut-Tahrir? Ahmadiyya? Saudiarabiska wahhabismen? Iranska ayatollornas islamtolkning?

Lever skolflickan i en hederskultur? Riskerar hon att dödas av familjen om hon vägrar bära plagget?

Flickor/kvinnor i religiösa islamiska miljöer i Sverige som dessutom är klan- och hedersmiljöer utsätts för ett enormt socialt tryck att bära shariadoket. ”Du är ingen riktig muslim om du inte täcker håret”, lyder kravet. Och detta: ”Vad ska grannarna tro om oss?” Skvallret, skvallret, det dödande skvallret.

Märk väl. Kvinnor är shariapoliser av rang. Redan 2005 skrev Göteborgs-Posten en artikel, ”Friheten krymper för muslimer i förorterna”, om hur en kvinna från Somalia, som aldrig någonsin täckt håret, uppvaktades av kvinnor i sin nya stadsdel.

En somalisk kvinna berättar om hur hon kom inflyttande klädd i jeans och t-shirt. Andra somaliska kvinnor kontaktade henne och sa: ”Det här är Hjällbo”. Kvinnorna köpte henne en hijab och lång klänning.
– Jag hade aldrig haft sådana kläder på mig i Somalia. Men jag tog på mig dem.

Detta skedde för två decennier sedan, tio år innan den stora invandringen 2015 kom som en chockvåg i ett illa förberett Sverige. Det är inte svårt att föreställa sig hur det ser ut i religiösa enklaver i dag.

SVT:s totala tondövhet för flickors utsatta ställning i extremt islamreligiösa miljöer och hedersmiljöer i Sverige är skrämmande. Plagget har i decennier utsatts för en het debatt. Alla som är involverade i arbetet mot hedersförtryck bönar och ber politikerna om att åtminstone skolan ska få vara en frizon för flickor som av familjen tvingas bära shariadoket. För inte så länge sedan kom en rapport om hur förskolepersonal övervakar att småflickor är beslöjade. Jämställdhetsminister Paulina Brandberg säger att personal borde orosanmäla om små barn på förskolan är beslöjade.

En lag krävs som förbjuder shariadoket i all offentligt finansierad verksamhet.

I Iran mördas unga kvinnor av moralpolisen när de inte täcker håret ordentligt enligt stadgarna eller vägrar bära plagget. Iran orkestrerar just nu ett massivt angrepp mot Israel med hjälp av Hamas, Hizbollah och Jemens huthirebeller. Iran attackerar också Sverige. Iran planerade att mörda judiska medborgare i vårt land.

Iran är en skurkstat. I Iran för kvinnorna en frihetskamp. I Sverige ställer sig SVT på de iranska mullornas sida varje gång de i nyheterna intervjuar en beslöjad flicka/kvinna bosatt i Sverige utan att ange vilken extrem tolkning av islam bäraren bekänner sig till.

27 september 2024

Mona Lagerström fil dr

Man kan ju tillägga ”Democracy last”. Medan jag skriver på detta inlägg kommer information på Omni,”Socialministern: SD måste agera efter Jomshofs-bilder”, om Jakob Forssmeds uttalande i SVT 30-minuter:

Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att Sverigedemokraterna agerar mot islamofobi efter att SD-toppen Richard Jomshof delat bilder på X som misstänks utgöra hets mot folkgrupp. Det säger Forssmed i SVT:s 30 minuter.
– Bilderna är djupt fördomsfulla och bedrövliga, djupt olämpliga, säger Forssmed.

”Islamofobi”?

Jakob Forssmed är en katastrof som minister. Utländska regeringschefer och ministrar demonstrerar att de satt sig in i totalitära politiska tolkningar av islam. Här i Sverige har vi lata Jakob Forssmed som tillskansat sig rollen som ansvarig för bidrag till landets trossamfund utan att veta vilka demokratifientliga grupper han låter bidragspengarna rulla till.

Två satirteckningar är alltså värre än att Göteborgs moské höll en bön för Hamasterroristen Ismail Haniyah? Forssmed har inte lagt två strån i kors för att se till att alla offentliga bidrag till islamistiska Muslimska brödraskapets moské i Göteborg stryps.

Richard Jomshofs postande av två satirteckningar är värre än Ismail Haniyahs bestialiska attack på civila israeliter 7 oktober 2023 och lika bestialiska bruk av Gazas befolkning som civila sköldar med kommandocentraler placerade i daghem, skolor, sjukhus?

Muslimska brödraskapets aktivister har i flera decennier utmålat ”muslimer” som offer och fått god draghjälp av krigaren för islam Nalin Baksi som på Expressens kultursida skriker i högan sky när SD, ”Jag fryser till is när jag hör Åkessons ord”, eller KD, ”Ebba Busch har fel om ’muslimska’ värderingar” kritiserar islam och vill stänga moskéer. För att inte tala om hennes utbrott mot Lars Vilks rondellhundar, vilket jag skriver om här.

Att ”muslimer” är offer har satt sig hos praktiskt taget hela svenska journalistkåren, inklusive SVT. Jag har nu sett Anders Holmbergs 30 minuter långa intervju med Jakob Forssmed. Holmberg använder 20 minuter till att pressa Forssmed om SD och Richard Jomshof och påstår dessutom att satirteckningarna handlar om flyktingar trots att det på båda två står migranter. Jag återkommer till Holmberg och programmet i slutet av det här inlägget.

Ingen av ovanstående, Nils Funcke, Ola Larsmo, Thomas Bodström, Karin Pettersson, Ulrika Knutson, Jakob Forssmed anstränger sig att sätta sig in i vad som pågår i satirtecknaren Manoj Kureels världsdel sedan decennier tillbaka. Pakistan och Bangladesh exempelvis, jag återkommer till det.

Jag skriver om Nils Funcke i det här inlägget och om Ola Larsmo i det här inlägget. Ingen av dem noterar de västerländska ”Humanity first”-männen.

Thomas Bodström (S), tidigare justitieminister, uttalade sig i SVT Aktuellt 17 september om det självklara i att teckningarna är hets mot folkgrupp. Han säger att lagstiftningen är enkel: ”Det är en folkgrupp man pekar ut, det är muslimer man pekar ut.”

Som jag skriver i inlägget om Ola Larsmo: Är män i två satirteckningar över katolska Opus Dei representanter för all världens kristna?

Inte heller Bodström noterar att det kanske är han, alltså den västerländska ”Humanity first”-mannen, som är måltavlan för de två teckningarna. Ardalan Shekarabi (S), som flytt från mullornas Iran och är vice ordförande i justitieutskottet, intervjuas även han. Jomshov är inte välkommen tillbaka till utskottet, säger Shekarabi. Är Shekarabi klädd som de två icke-europeiska männen i satirteckningarna? Är de två tecknade männen i sin klädsel mer representativa för all världens muslimer än Shekarabi?

Representerar Shekarabi landets muslimer eller bara sig själv?

Representerar Nalin Baksi landets ”muslimer” eller bara sig själv? Exakt vilka ”muslimer” utger hon sig för att vara talesperson för? Hon är ju flitig talesperson. Men för vilka?

Karin Pettersson (S), tidigare politisk chefredaktör på Aftonbladet, numera tidningens kulturchef, skriver 17 september artikeln ”Pinsamt när Jomshof försöker leka martyr”. Inte heller henne föresvävar det att just hon kan vara måltavlan för Manoj Kureels två teckningar.

I dag delgavs Richard Jomshof, justitieutskottets ordförande, misstanke om hets mot folkgrupp. Bakgrunden är att han har delat grovt rasistiska teckningar på plattformen X. Som vanligt är det muslimer som står i fokus för Jomshofs hat.

”Grovt rasistiska.” ”Muslimer.”

Hon förlöjligar PM Nilssons uttalande om teckningarna, att han ”kallar Jomshofs spridande av propaganda för ’kritik av islamistisk imperialism’”.

Det föresvävar henne inte att PM Nilsson kanske är mer inläst på islamism än hon själv, eftersom han använder begreppet islamistisk medan hon skriver muslimer. Hon kallar Jomshof för ”hatmånglare”.

Även Ulrika Knutson, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), spyr galla över Richard Jomshof i artikeln i Göteborgs-Posten 18 september, ”Det intressanta är inte om Jomshof fälls”. Inte heller hon tycks inse att satirteckningarna kan vara riktade mot henne. ”Humanity first.”

Hon skriver om teckningarna:

Två av de muslimfientliga karikatyrer han har delat på X kan klassas som hets, säger åklagaren. Två av landets experter på yttrandefrihetsfrågor, journalisten Nils Funcke och juridikprofessor Mårten Schultz, menar att åtminstone en av bilderna är kränkande och väl uppfyller lagens kriterier för hets mot folkgrupp.

Om Jomshof skriver hon i likhet med Karin Pettersson: ”Han har uttryckt bestörtning över åklagarens beslut, och prövar rollen som martyr för yttrandefriheten.”

Hon vet vad som rör sig i Jomshofs inre:

I sammanhanget bör det påpekas att Richard Jomshof kan låtsas bestört, men knappast är det. Som ordförande i justitieutskottet har han själv i sommar signerat en skärpt version av lagen om hets mot folkgrupp. Han vet exakt vad som gäller.

Vidare skriver hon:

Gång på gång blandar Richard Jomshof och Jimmie Åkesson och deras kamrater bort korten så att det kan framstå som oklart om de talar om radikal islamism eller muslimer i allmänhet. I november 2023 föreslog Jimmie Åkesson att Sverige borde kunna riva moskéer och förbjuda symboler som halvmånen. Richard Jomshof i sin tur har liknat islam vid nazism, och kallat profeten Mohammed för ”rövare och massmördare”.

Sverige bör kunna riva moskéer, exempelvis Muslimska brödraskapets Göteborgs moské samt Irans spioncenter Imam Ali-moskén i Järfälla och stänga Muslimska brödraskapets stora moské på Medborgarplatsen i Stockholm liksom den extremt demokratifientliga Bellevuemoskén i Göteborg och skicka hem alla turkiska statstjänstemän som verkar som imamer och spioner i de turkiska synagogorna.

Det borde över huvud taget inte vara kontroversiellt om man värnar om demokratin. Det krävs inget våld för att inifrån, med hjälp av intensivt missionerande, omvandla Sverige till en religiös diktatur. Det kryllar av missionärer i Sverige som dels riktar sig till invandrare från länder där islam dominerar för att ”lära ut” den ”sanna”, den ”äkta” islam, dels riktar sig till presumtiva konvertiter.

Och vad gäller profeten Muhammed som ”rövare och massmördare” så är det exakt vad den islamiska traditionen säger om Muhammed. Muhammed ska ha dött 632. Den första biografin skrevs flera generationer senare av Ibn Ishaq (d. 767). Den biografin finns inte bevarad, endast en bearbetning finns av Ibn Hisham (d. 833), alltså två hundra är efter Muhammeds död.

Den 10 december 2021 skrev Jomshof artikeln ”Vi behöver mindre invandring och islam – inte mer”, som svar på en debattartikel i Göteborgs-Posten. Där skriver han att han har läst biskop Tor Andræs bok Muhammed – Hans liv och hans tro, som kom ut första gången 1930 och som bygger på den islamiska traditionen om Muhammed, inte källkritiska studier, vilket är enormt svårt eftersom det knappt finns några tillförlitliga källor om Muhammed och islams tidiga historia. Enligt den islamiska traditionen förvisade Muhammed judiska stammar ur Medina, i en judisk stam lät han halshugga alla manliga invånare, flera hundra, och tog kvinnorna och barnen som slavar. Muhammed framställs som krigsherre, han gjorde mängder med fälttåg.

Har Ulrika Knutson läst några biografier över Muhammed så att hon kan kontrollera Jomshofs uppgifter? I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige har jag ett helt kapitel om islams tidiga historia och nämner flera biografier, bland annat Tor Andræs.

Ulrika Knutson tar till storsläggan och kräver att regeringen agerar mot Jomshof. Hon skriver om ”den rasistiska konspirationsteorin om det stora folkutbytet”:

Dessa högerextrema konspirationsmyter har under flera år varit ett viktigt motiv bakom en rad terrordåd mot muslimer [min kursiv], judar och svarta. Richard Jomshof har inte tagit avstånd, utan tvärtom bidragit till att sprida myten. Delar av SD:s svans på nätet uppmuntrar också till detta, liksom till att sprida kränkande material om muslimer.
När myter och hets av detta slag torgförs av framträdande företrädare för regeringens samarbetsparti är det nödvändigt att M, KD och L inte bara tar avstånd utan gör tydligt att Richard Jomshofs uttalanden och handlingar är rasistiska, falska och farliga.
Tystnad bidrar starkt till den politiska instrumentaliseringen av frågor som rör islamofobi och antisemitism. Den måste upphöra. Vad som nu krävs är en konsekvent antirasism.

Hon sätter likhetstecken mellan den etniska gruppen judar och kritik av islam. ”Instrumentalisering.” Hon låter som om hon tagit till sig Erik Ullenhags fullkomligt befängda riksdagsmotioner när han var riksdagsledamot (FP) och likställer antisemitism och ”islamofobi”, se det här inlägget.

Ulrika Knutson är ordförande för SKMA, men inte ett ord om all den oresonliga judefientlighet som ogenerat vädras på gator och torg och i sociala medier sedan Hamas terrorattack mot Israel 7 oktober 2023. Och inte ett ord om islamisters oresonliga hat mot väst och allt väst står för, sekulärt styre, jämställdhet, yttrandefrihet, tankefrihet, ett oresonligt hat vi har upplevt här i Sverige med LVU-kampanjen och korankravallerna. Manoj Kureel vet exakt vilka konsekvenser ”Humanity first” leder till när islamister är inblandade.

Karin Pettersson har Aftonbladet till sitt förfogande. Ulrika Knutsons uppgift är att slå ner på antisemitiska aktioner. Kan de två skilja på olika tolkningar av islam och bedöma graden av judefientlighet och västfientlighet och viljan/oviljan att integreras in i det svenska samhället? Har de hört talas om Muslimska brödraskapet, Jamaat-e-Islami, Hizb ut-Tahrir, Saudiarabiens wahhabism, Deobandi, Ahmadiyya, Tablighi jamaat, för att bara nämna några.

Manoj Kureel (hindu) är verksam i Indien. När Indien blev självständigt 1947 efter Storbritanniens kolonisering delades landet och Pakistan etablerades som en stat för muslimer. Vissa i ledande ställning var utbildade i England och förordade en sekulär konstitution. Vissa stred benhårt för att Pakistan skulle bli en islamisk stat styrd av sharia, bland dem Abu al-Ala Mawdudi (1903–1979) som grundande Muslimska brödraskapets tvillingorganisation Jamaat-e-Islami 1941 och som jag har ett kapitel om i min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Han nådde sitt mål i samband med islamisten generalstabschef Mohammad Zia ul-Haqs statskupp 1977 och verkade till sin död nära ul-Haq som var diktator mellan 1978–1988 då han omkom i en flygolycka. Zia ul-Haq uppmuntrade islamistiska grupper och lät pakistanska säkerhetstjänsten samarbeta med talibanerna.

Efter blodiga strider med Pakistan blev Bangladesh en självständig stat 1971.

Just nu går på SVT-play en film om den amerikanska svarta sångerskan Billie Holiday (1915–1959). Hon är för alltid förknippad med sången Strange fruit om lynchningar av svarta i amerikanska södern.

Ateister i Pakistan och Bangladesh lynchas i dag på samma sätt som svarta lynchades i USA för hundra år sedan. Författaren Taslima Nasrin från Bangladesh beskriver i dokumentärromanen Lajja – skammen på svenska 1994 om hur hinduer i Bangladesh behandlas av muslimer. Hon har en dödsdom hängande över sig. En period bodde hon i Sverige. Ulrika Knutson som har som yrke att läsa och skriva om böcker borde känna till Nasrin.

Den pakistanska mannen bosatt i Storbritannien som postade de två teckningar Jomshof delade vet vad som väntar honom som ateist i Pakistan.

En slipad satirtecknare som Manoj Kureel, portad från indiska Twitter,

vet detaljernas betydelse, inte minst klädseln. I mitt inlägg om Nils Funcke nämner jag mannens klädsel i den teckning Funcke anser är hets mot folkgrupp, alltså inte ”Humanity first”-mannens västerländska kläder. På båda teckningarna står det Migranter.

Näthatsgranskaren som anmält Kureels teckningar påstår att de handlar om flyktingar säger de till SVT. Min kursiv.

Att som Jomshof kalla bilderna satir menar föreningen Näthatsgranskaren är missvisande och hävdar i sin anmälan att det är hets mot folkgrupp.
”Det är muslimska flyktingar som pekas ut. Effekten av bilderna blir också en kraftig spridning av missaktning mot muslimska flyktingar. Framförallt kan bilderna inte alls tolkas som någon religionskritik. I stället pekas alla muslimska flyktingar ut som opålitliga och våldsamma terrorister, mordbrännare och våldtäktsmän”, skriver personer bakom Näthatsgranskaren i en gemensam kommentar till SVT Nyheter.

Det finns inget i teckningarna som antyder att de handlar om flyktingar. Det borde åklagaren ha noterat. De utomeuropeiska männens klädsel är ett mycket starkt tecken på en viss sorts tolkning av islam.

Ateister lynchas i Pakistan och Bangladesh av män klädda som på teckningarna. I flera shariastyrda länder är ateism förenat med dödsstraff.

Även Anders Holmberg i intervjun med Jakob Forssmed säger att båda teckningarna handlar om flyktingar, trots att vem som helst kan läsa att det står Migranter:

I den andra bilden välkomnas också flyktingar påstår han:

Sedan pressar och pressar och pressar han Jakob Forssmed i 20 minuter om Jomshof, SD och teckningarna. Med beundransvärt tålamod talar Forssmed hela tiden om judefientligheten som grasserar i Sverige. Holmberg är bara intresserad av Jomshof och SD och noterar inte att ”Humanity first” är detsamma som ”Death to democracy” när man släpper in islamister.

Att det är han som är satirteckningarnas måltavla.

Det är skrämmande att Anders Holmberg inte koncentrerade intervjun på Göteborgs moskés bön för Hamasterroristen Ismail Haniyah och Forssmed slöseri med skattemedel och att Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) finansierar islamistiska parallellsamhällen som aldrig någonsin avser att integreras i Sverige. Det hade varit ett samhällsupplysande program värt att titta på.

20 september 2024

Mona Lagerström fil dr

Bonnierpressen förnekar sig inte. Den etniska gruppen judar ska likställas med texter, närmare bestämt islams urkunder. Att texter tolkas av människor är försumbart, enligt Dagens Nyheter. Judar och muslimer är samma andas barn, enligt Peter Wolodarski.

Ola Larsmos artikel, ”Därför är generaliseringar rasismens kärna”, som trots den generaliserande ingressen om muslimer övervägande handlar om den etniska gruppen judar, ska likställas med en skribent som utmålar två vassa satirteckningar över män från katolska Opus Dei som representanter för all världens kristna. Och kalla det rasism. Så gör man bara inte.

I början av 2000-talet publicerade DN-skribenten Maria Schottenius när hon var Expressens kulturchef en serie om Opus Dei som hon karakteriserade som den ”högerreaktionära katolska rörelsen”. För drygt tjugo år sedan gick det alltså att i Bonnierpressen skriva kritiskt om en extremistisk religiös rörelse och bryta ut den ur sin kristna kontext.

När sekten i Knutby var förstasidesnyheter hade journalister inga problem med att hålla sig till sekten och inte framställa den som representant för all världens kristna.

Larsmo skriver att ”Trollfabrikerna på sociala medier delar bilderna vidare i ’solidaritet’”. Han fortsätter: ”Det är mycket bra om detta prövas i rätten. Men den fråga vi alla har att besvara är vad det gör med hela samhället när den sortens generaliseringar blivit det nya normala.”

Vad gör Dagens Nyheter med hela samhället när Peter Wolodarski vägrar att skilja på en andlig relation till islams gudom och en totalitär politisk tolkning av islam, som om Irans prästerskap inte existerade, som om terrororganisationen Hizbollah inte existerade, som om terrororganisationen Hamas inte existerade, som om talibanerna i Afghanistan inte existerade, som om alla jihadister i Indien, Pakistan, Bangladesh inte existerade? Som om islamisterna inte hade förvandlat Pakistan till en religiös diktatur? Är nedanstående män representativa för världens alla muslimer?

Är Hamasterroristen Ismail Haniyah,

som Göteborgs moské höll en bön för, representant för världens alla muslimer?

Om svaret är nej, varför skulle då satirteckningens två män tecknade utifrån kunskap om hur extremister i Indien, Pakistan, Bangladesh klär sig vara representanter för all världens muslimer?

Är nedanstående män ur Muslimska brödraskapets svenska gren representanter för Sveriges muslimer?

Är kvinnan i nedanstående teckning representant för all världens muslimer?

Om svaret är ja, är då krigaren för islam i Sverige Nalin Baksi apart?

Peter Wolodarski har valt att mörklägga politisk islam i Sverige. Han har valt att publicera Ola Larsmos grovt generaliserande artikel. Vad gör det med hela samhället när landets största morgontidning gör den sortens generaliseringar till det nya normala?

17 september 2024

Mona Lagerström fil dr

 

Nils Funcke uttalar sig om de två satirteckningar av den i Indien verksamma satirtecknaren Manoj Kureel (hindu), som en svuren ateist av pakistanskt ursprung bosatt i Storbritannien lagt ut på sin plattform X och som Richard Jomshof (SD), också ateist, i maj 2024 delat och nu är kallad till polisförhör hos särskilda åklagarkammaren skäligen misstänkt för hets mot folkgrupp. Om den ena teckningen står det i SVT:s text:

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tror att en av satirbilderna kan klassas som hets mot folkgrupp. Bilden föreställer en muslimsk familj som flyttar in huset ”Europe” och tänder eld på det.
– Den är väldigt generaliserande och uttrycker missaktning mot en hel folkgrupp med en viss religiös tillhörighet. Den skulle rent objektivt kunna beskrivas och anses vara missaktning mot en folkgrupp.

Jag frågar: Hur många muslimer i Sverige, som kommer från världens alla hörn med all världens klädkoder, är klädda som på Manoj Kureels satirteckning?

En satirtecknare har örnkoll på detaljer. Notera exempelvis att mannens byxor inte når ända ner till fötterna. Notera hur skägget är format. Tunn mustasch ser det ut som. I Indien, Pakistan och Bangladesh dräller det av olika jihadistgrupper. Den första vågen talibaner utbildades i koranskolor i Pakistan i flyktinglägren nära gränsen till Afghanistan.

Den 25 april 2006, alltså för snart två decennier sedan, sände Uppdrag granskning programmet Islam och integration och visar hur en liten grupp salafister i Göteborg kopplade till Bellevuemoskén hindrar en somalisk förening att ha en musikfest. Extremisterna beskrivs: ”I små klungor kommer unga män med stort skägg och byxor som slutar ovanför anklarna” (ca 30 minuter in).

Det är ett skrämmande program om extremister, bland annat får man höra en ung Anas Khalifa predika om vikten av att inte integreras (ca 8 minuter in):

Visst är han lik satirteckningen?

Efter tjugo år som predikant över hela Sverige hoppade han av och lät sig intervjuas 29 juli 2021 av Sofie Löwenmark, ”Därför lämnade jag salafismen”. Han kallar salafismen en cancer.

Har Nils Funcke missat både Uppdrag gransknings viktiga program om muslimska extremister verksamma i Sverige och dessutom missat Anas Khalifas avhopp och vad han anser om den bokstavstrogna salafismen? Tror han att kvinnors och flickors beslöjning är standardislam?

Kvinnors beslöjning var fordom en statusfråga och handlade inte om religion. I Indien och Egypten exempelvis var kvinnorna mer inpackade ju högre upp i den sociala hierarkin de befann sig, oberoende av religion.

Islamistiska Muslimska brödraskapet var först med att kräva att kvinnorna bar en vit sjal för att markera tillhörighet. Andra islamister och konservativa muslimska ledare började också göra beslöjningen till en islamisk klädkod. I takt med att internet utvecklades standardiserades shariadoket och ser i dag likadant ut i hela världen.

Jag har i hur många inlägg som helst kritiserat SVT för att de i nyhetssändningar inte anger vilken extrem tolkning av islam beslöjade kvinnor/flickor som intervjuas representerar. Muslimska brödraskapet? Jamaat-e-Islami? Tablighi Jamaat? Deobandi? Hizb ut-Tahrir? Saudiarabiens wahhabism?

Jag har i hur många inlägg som helst lagt ut den här bilden:

Shariadoket är Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Plagget är politiskt. Här är tre representanter för Muslimska brödraskapets svenska gren: Maimuna Abdullahi (Göteborg), Kalsoom Kaleem (Göteborgs moské), Anna Waara (Ibn Rushd), som jag exempelvis skriver om i föregående inlägg om bönen i Göteborgs moské för Hamasterroristen Ismail Haniyah.

”Slöjan som politiskt motstånd” säger Maimuna Abdullahi. Alltså motstånd mot den västerländska civilisationen.

Den internationellt välrenommerade franska islamforskaren Gilles Kepel skriver om muslimska extremister i Egypten i boken The Prophet & Pharao (1984). Bland annat skriver han hur extremistiska grupper bildades på universiteten under 1970-talet och hur en extremistledare ser framför sig hur deras extrema tolkning av islam sprider sig över hela världen. Yttre kännetecken är viktigt för att demonstrera hur långt islamiseringen av ett land har nått: 1) Att kvinnor döljer håret. ”När antalet kvinnliga studenter som är beslöjade ökar visar det motståndet mot den västerländska civilisationen och början av en strävan mot islam.” 2) Mäns motsvarighet till kvinnornas beslöjning: det stora skägget och vit djellaba som Muhammed bar. 3) Äktenskap i tidig ålder. 4) Att närvara vid offentliga massböner under högtiderna. När de fyra tecknen är observerbara betyder det att en islamistisk rörelse existerar.

Och de tecknen är ju synnerligen observerbara i Sverige. Minns den offentliga massbönen i Slottsskogen i Göteborg. En maktdemonstration ledd av Göteborgs moské som höll en bön för Hamasterroristen Ismail Haniyah.

Det som stör mig allra mest med Nils Funckes generaliserande uttalande är hans påstående att det är standardislam att småflickor är beslöjade. I minst två decennier har det förts en diskussion om skolflickors beslöjning, att åtminstone skolan borde får vara en frizon för flickor som av sin familj tvingas bära shariadoket. På senare tid har det kommit alarmerande rapporter om att flickors klädsel till och med i förskolor kontrolleras. Under de snart två decennier som gått sedan Uppdrag gransknings skrämmande program om islam och integration har extremisterna flyttat fram sina positioner ordentligt.

Den andra satirteckningen tycker Nils Funcke inte kan klassas som hets mot folkgrupp.

I den andra bilden ber en Jihadkrigare om att bli räddad ur havet. Väl uppe i båten ”England” knuffar han ner de övriga passagerna i vattnet med en åra som det står ”Rape Jihad” på.
Nils Funcke anser inte att detta är hets mot folkgrupp, eftersom satiren riktar sig mot en extremistisk grupp och inte mot ett helt folk.
– Den bilden ser jag inga som helst bekymmer med. Där är det en jihad-krigare som blir utmålad som en brottsling.

Men den första teckningen riktar sig alltså mot ett helt folk?

Vad är det för mening med en yttrandefrihetsexpert som inte tycks ha en aning om vad som yttras i det svenska samhället och hur extremisterna driver Sverige i riktning mot en religiös diktatur?

14 september 2024

Mona Lagerström fil dr

Eftersom jag i det här inlägget skriver om SST:s mångåriga samarbete med Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd inleder jag med att Folkbildningsrådet 5 september meddelat att Folkbildningsrådet stoppar utbetalningar till Ibn Rushd 2025–2027.

Den innersta kretsen inom Muslimska brödraskapets svenska gren kom till Sverige i slutet av 1970-talet. SST har i decennier finansierat Muslimska brödraskapets svenska gren och direkt samarbetat med dem, bland annat studieförbundet Ibn Rushd i en skandalartad ”upplysningsserie” 2018 om samtida muslimska grupperingar vars turer Sofie Löwenmark redogör för i artikeln ”Myndigheter ska inte ägna sig åt aktivism” och vars aktivister jag återkommer till. Här är en av svenska Muslimska brödraskapets grundare Mahmoud Aldebes upplysning att Muslimska brödraskapet visst är verksamma i Sverige, trots att huvudorganet Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) förnekar det. ”Alla som har förtroendeuppdrag i förbundet måste vara trogna Muslimska brödraskapet”, skriver Aldebe, och han borde ju veta.

Ahmed Ghanem var IFiS ordförande 2003.

I maj år 2023 genomförde SST tillsammans med Center för våldsbejakande extremism (CVE) ett myndighetsgemensamt samtal med tolv inbjudna myndigheter om hur Muslimska brödraskapet påverkar deras verksamhet. ”Syftet var att skapa en lägesbild och kunskapsinventering samt att inleda en dialog för att möta behovet av kunskap i ämnet.” År 2024 beslutades om att CVE och SST i maj skulle tillhandhålla en Kunskapshöjande dag 2 om Muslimska brödraskapet. Jag begärde ut handlingarna. Skälet till de båda kunskapsdagarna var Sameh Egyptsons avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige, som han disputerade på 10 februari 2023, Lunds universitet. I inbjudan till myndighetsgemensamt samtal maj 2023 skriver SST och CVE:

Debatter och diskussioner om det Muslimska brödraskapets närvaro i Sverige har pågått i Sverige sedan tidigt 2000-tal. I en avhandling som lades fram i Lund i början av 2023, argumenteras att ett antal individer och organisationen Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) är att betrakta som det Muslimska Brödraskapets gren i Sverige. Avhandlingen och disputationen blev en av de mest uppmärksammade i Sverige någonsin och har legat till grund för förnyade diskussioner om det Muslimska brödraskapet i Sverige och krav på policyändringar gällande exempelvis bidrag till föreningar som anses stå nära IFiS.

Efter sommaren avser man att hämta kunskap från forskarvärlden och annan expertis. Till kunskapshöjande dagen maj 2024 bjöds utöver följande myndigheter Folkbildningsrådet och Sveriges kommuner och regioner in: Brottsförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund, Skatteverket, Skolinspektionen, Skolverket, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det planerade mötet 2024 ställdes in på grund av att CVE beslutat ”att omprioritera verksamheten av resursskäl, dessutom har det visat sig att tämligen få kan på utsatt datum”.

Sameh Egyptson ingick inte bland forskarna 2024. Däremot SST:s handläggare kunskapsuppdraget dr Frederic Brusi (se kl 10:10), som inte har forskat om Muslimska brödraskapet själv och är mycket kritisk till Sameh Egyptsons forskning om Muslimska brödraskapets svenska gren, vilket jag återkommer till, samt år 2024 bland andra Dan-Erik Andersson, docent och universitetslektor i Mänskliga rättigheter, Lunds universitet, som skulle tala om ”Den polariserade debatten om Muslimska brödraskapet i Sverige”.

En gissning vad som menas med ”polariserade debatten”: professor Mattias Gardells påstående att Muslimska brödraskapet är en oförarglig social rörelse, kontra Sameh Egyptsons forskning att det är en global rörelse med politiska mål.

Mattias Gardell var drivande i den skandalartade ”upplysningsserien” 2018, läs Löwenmarks artikel, den är otroligt informativ. Och avslöjande.

SST:s ”kunskapshöjande dagar” är det mest sinnesrubbade jag har varit med om. En myndighet som i decennier har gjort det möjligt för antidemokratiska, extremt judefientliga, kvinnofientliga och homofientliga Muslimska brödraskapet att växa och aktivisterna att försörja sig via offentliga bidrag och dessutom direkt samarbetat med Muslimska brödraskapet ska efter det att Sameh Egyptson disputerat på Muslimska brödraskapets svenska gren informera andra myndigheter om kunskapsnivån om Muslimska brödraskapet. Utan att Egyptson finns med bland forskarna.

Det kanske inte finns lagstiftning på plats ännu i Sverige för att riva och stänga moskéer, som Muslimska brödraskapets tre moskéer, Göteborgs moské, Stockholms stora moské, Växjös moské, samt Irans spioncentral Imam Ali-moskén i Järfälla. Men det borde inte krävas någon ny lagstiftning för att med omedelbar verkan lägga ner SST, som i åratal aktivt bidragit till islamiseringen av Sverige och till att legitimera Muslimska brödraskapets svenska gren och islamistiska ledarskiktet i Irans spioncentral i Järfälla.

Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen. Och lika glödande judefientlig som nazismen.

Jag vill påminna om Ahmed Ghanems

definition av islamism, som jag redovisade i tidigare inlägg 16 augusti:

Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.

Alla aspekter, inklusive statens styre. Som Iran. Som Gaza. Som Afghanistan. Ett fängelse, i synnerhet ett kvinnofängelse.

Två källor ska styra staten och människorna: Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne på 600-talet. ”Koranen är vår lag” är Muslimska brödraskapets motto.

Andlighet är en privat sak mellan den enskilda och hans/hennes gudom och ska därför finansieras av den enskilda, inte av staten. Dessutom går SST:s bidrag till prästerskap som likt Ahmed Ghanem påstår sig vara ett osynligt utomjordiskt allsmäktigt väsens jordiska ombud och vet exakt vilka dogmer detta osynliga allsmäktiga väsen har nedsänt från himlen. Dessa självutnämnda jordiska ombud ges statligt finansierat stöd att med hjälp av hot om helvetet eller löfte om paradiset despotiskt styra över enskildas liv. Det ska råda en tjock mur mellan religion och politik. Den muren borde ha uppförts när statskyrkan och staten gick skilda vägar år 2000. Statligt bidrag till frikyrkosamfund infördes 1971 då statskyrkan var just statskyrka. I och med skilsmässan statskyrkan och staten år 2000 borde statsbidrag till alla trossamfund ha upphört.

Göteborgs moské är medlem i Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS) och får därmed bidrag från SST. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Det var ingen tillfällighet att Ahmed Ghanem ledde fredagspredikan och tillät bönen för Hamasterroristen, broder Ismail Haniyah, som Doku Publicister var först med att offentliggöra.

Direktör Isak Reichels förvirrade kommentar 7 augusti till SVT om bönen för Hamasterroristen avslöjar varför SST med omedelbar verkan måste läggas ner och miljonerna SST årligen får sig tilldelade satsas på kampen mot islamisternas utbredning i Sverige. I årsredovisningen 2023 står det ”Anslaget för statsbidrag till trossamfund 2023 var 81 919 tkr varav 1 937 tkr omfördes till uppbördshjälp och SST hade 79 982 tkr att fördela” (s. 17).

Alltså cirka 80 miljoner kronor skulle årligen kunna gå till kampen mot islamismens utbredning i Sverige i stället för till SST. Förutom de miljoner som går till finansieringen av själva SST.

SVT:s text 7 augusti om när de intervjuar Isak Reichel om bönen för terroristledaren:

– Vi kommer följa upp det här och ha en diskussion, för att få klarhet i vad det här betyder. Finns det medlemsföreningar i det här trossamfundet som står bakom en terrororganisation? Det skulle vara väldigt olyckligt och problematiskt, säger Isak Reichel, chef för SST.
Enligt myndigheten är det för tidigt att säga om det kommer innebära några åtgärder och det finns inga beslut om att dra in stödet.

Det är väldigt olyckligt och problematiskt att Isak Reichel inte vet vilka föreningar SST ger pengar till och vad de står för. Det är känt sedan åratal att FIFS ingår i Muslimska brödraskapets svenska gren. Här är exempelvis en bild från biträdande professor Aje Carlboms rapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2018 (s. 28), även om det står Förenade islamiska församlingar i Sverige i stället för Förenade islamiska föreningar. Notera att även Ibn Rushd ingår.

Här är bilden där FIFS ordförande Mohamed Temsamani bjudits in till Sagerska huset 2 februari 2023. Han står närmast statsministern. ”Koranen är vår lag.” Notera statsministerns leende, byfånens leende, ovetande om att han är omgiven av fiender som ser med förakt på Sverige, den sekulära rättsstaten och de lättlurade svenskarna.

Islamisten Temsamani har en lång karriär på olika befattningar inom Muslimska brödraskapets svenska gren. Dessutom har han varit gift med en av grundarnas dotter. Det var han som företrädde Ibn Rushd i planeringen av den ovan nämnda skandalartade ”upplysningsserien” 2018, Mattias Gardell företrädde Uppsala universitet och Max Stockman SST. Samhällsdebattören Johan Westerholm, Ledarsidorna.se, begärde ut mejlkonversationen, här. Aje Carlbom skulle medverka eftersom det förespeglades att det skulle vara en akademisk seminarieserie. I mejlkonversationen om upplägget har Temsamani inte bara synpunkter på vad Carlbom ska prata om utan ljuger helt öppet om att Ibn Rushd, som han företräder, inte representerar Muslimska brödraskapet. Den 25 september 2018 skriver han till SST:s Max Stockman, min kursiv:

Hej Max! Jag har synpunkter på Ajes rubriker, jag uppfattar det som att vi har bestämt oss för att MB finns i europa och Sverige. Mig veterligen har de organisationer som anklagats för detta själva förnekat detta. Tycker dessa rubriker behöver omformuleras.
Med vänliga hälsningar/With kind regards
Mohamed Temsamani Verksamhetsutvecklare Operations developer Ibn Rushd Studieförbund

Aje Carlbom hoppade av när han fick veta att Ibn Rushds dåvarande förbundsrektor Omar Mustafa,

inte forskare, skulle medverka i en paneldebatt efter hans anförande.

Det måste ha varit SST som informerade Ulf Kristersson (M) och Jakob Forssmed (KD) om vilka herrar de borde bjuda in 2 februari 2023. I SST:s årsredovisning 2023 står det att FIFS år 2023 fick 3 735 504 (133 029) i bidrag. Siffran inom parentes gäller uppbördshjälp. Pengarna går bland annat till att försörja islamisten och separatisten Temsamani. Han har också i åratal kunnat försörja sig på de frikostiga offentliga bidragen till Ibn Rushd.

Som jag nämnt i åtskilliga blogginlägg så var Muslimska brödraskapets grundar Hassan al-Banna (d. 1949) mäkta imponerad av Mussolini och Hitler och samarbetade dessutom med Hitler under andra världskriget. Islamisten Ahmed Al-Mofty, en av Göteborgs moskés imamer, ledde den offentliga massbönen i Slottsskogen.

Han har en stark ställning inom Muslimska brödraskapets svenska gren och var flitig gäst på de i flera år återkommande Muslimska familjedagarna som anordnades av Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer (SUM), alltså Muslimska brödraskapet, som år efter år trots skarp kritik bjöd in talare med en känd judefientlig retorik.

Även professor Mattias Gardell var flitig gäst, här 2013 tillsammans med den extrema judehataren Yvonne Ridley.

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) skrev om Yvonne Ridley 22 juni 2016 i samband med att Mehmet Kaplan (MP) tvingades avgå som bostadsminister:

Kaplan har även före sin tid som minister kritiserats för samröre med politiska extremister och problematiska uttalanden. 2011 bjöd Kaplan som riksdagsledamot in den brittiska aktivisten Yvonne Ridley till en konferens i riksdagen. Ridley har vid flera tillfällen givit uttryck för antisemitism. Hon har även uttryckt beundran för al Qaida-ideologen Anwar al-Awlaki och framhållit den i radikala islamistiska miljöer inflytelserike tänkaren och antijudiske propagandisten Sayyid Qutb som en förebild. Ridley har också arbetat för den statskontrollerade, antisemitiska iranska tv-kanalen Press TV.

Två år efter Kaplans inbjudan till en konferens i riksdagen bjuds Ridley in till Muslimska familjedagarna. Och Mattias Gardell framträder tillsammans med henne. På Youtube 2006 som SKMA länkar till säger hon att Muslimska brödraskapets viktiga ideolog egyptiern Sayyid Qutb

är en förebild och lyfter upp hans bok Milstolpar (Milestones, 1964),

en bok Mattias Gardell är mycket väl förtrogen med, vilket jag strax återkommer till.

Sayyid Qutb (1906–1966) var utbildad skollärare och anställd av egyptiska utbildningsdepartementet som skolinspektör. I Kairo rörde han sig i de litterära och sekulära vänsterkretsarna och var också medlem i ett politiskt parti. Han skrev litteraturkritik och även egna skönlitterära verk. Under andra halvan av 1940-talet började han skriva utifrån ett islamiskt perspektiv i ett par tidskrifter. År 1948 skrev han boken Social rättvisa i islam (Social justice in Islam), publicerad i april 1949, fem månader efter det att han 3 november 1948 for till USA i syfte att studera det moderna amerikanska utbildningsväsendet. Han stannade i två år och ska ha tagit en mastersexamen. När han återvände till Egypten värvades han av Muslimska brödraskapet och skrev i deras tidningar och blev rörelsens främsta ideolog efter det att rörelsens grundare Hassan al-Banna mördats 1949. Efter ett attentatsförsök mot Nasser 1954 som Muslimska brödraskapet ansågs ansvarig för förbjöds rörelsen, mängder fängslades däribland Qutb. Han dömdes till 15 års fängelse. År 1964 frigavs han men fängslades på nytt 1965 och åtalades för förräderi och försök att störta den sittande regimen. Milstolpar, som publicerades 1964, ansågs ligga bakom regimens agerande. Han avrättades 1966. I min bok om Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige skriver jag att Milstolpar är en propagandaskrift och en handbok i hur man störtar ”gudlösa” styren och upprättar en islamisk stat (s. 405).

Mattias Gardell och Muslimska brödraskapet
Jag redogör utförligt för Mattias Gardells syn på Muslimska brödraskapet, eftersom det är hans syn som i två decennier har präglat politikers och myndigheters, inklusive SST:s, uppfattning av Muslimska brödraskapets svenska gren. Och att ”polariseringen” i SST:s och CVE:s ”kunskapshöjande dag” om Muslimska brödraskapet sannolikt handlar om Gardells syn i boken Bin Ladin i våra hjärtan. Globaliseringen och framväxten av politisk islam (2005) kontra Sameh Egyptsons avhandling, det vill säga Muslimska brödraskapets aktivister och medlöpare kontra Sameh Egyptson.

I sin bok gör Mattias Gardell boskillnad mellan Social rättvisa i islam och Milstolpar, mellan ”reformister” och ”revolutionärer”. Det är en vilseledande uppdelning, särskilt som Gardell använder ordet demokrati kopplad till Social rättvisa i islam där Qutb redogör för sin idé om en religiös diktatur och skapandet av den nya islamiska människan fri från den fördärvliga västerländska utbildningen, som Qutb själv fått, det vill säga exakt det Ahmed Ghanem sammanfattar med ” Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv”. Så står det också på IFiS hemsida under ”Att dyrka Allah”, min kursiv: ”Dyrkan är inte begränsad till religiösa riter enbart, utan består av allt som avses eller görs med målet att lyda Allah i allt Han befallt eller förbjudit, eller att få Hans belöning. Därför innefattar det alla aspekter av livet.” År 2012 stod det på hemsidan som första punkt under rubriken ”Vad Islamiska Förbundet står för: – att Islam innebär ett totalt levnadssätt som behandlar livets olika aspekter.” Ett totalt levnadssätt. En totalitär politisk ideologi som inte har något med den enskilda individens privata andlighet att göra.

Slutmålet är detsamma för ”revolutionärer” och ”reformister”: en islamisk stat styrd av Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne, det vill säga en religiös diktatur. Gardell skriver:

Många av dem som idag med ickevåldsmetoder söker etablera det islamiska samhället underifrån läser den tidiga Qutb, medan aktivister i de radikala miljöer som förespråkar väpnad kamp influerats av tankegångar hos den senare Qutb. Det kan således finnas anledning att ge utrymme för en genomgång av Qutbs arbeten både före och efter fängslandet (s. 71).

Gardell skriver felaktigt ”Under amerikavistelsen återupptäckte Qutb islam och författade sina första verk där islam tjänade som plattform för ett politiskt program, Social rättvisa i islam (1949) och Kampen mellan islam och kapitalism (1951)” (ibid.).

Qutbs Social rättvisa skrevs före USA-resan och är starkt influerad av konvertiten Muhammad Asads bok Islam at the crossroads (1934)

som översatts till arabiska. Muhammad Asad var av judisk börd, född Leopold Weiss 1900 i det som då var kejsarriket Österrike-Ungern. Han konverterade till islam 1926 och bodde i över fem år i Saudiarabien. Jag skriver om hans lilla bok i det här blogginlägget. Boken, som han skrev i Indien som då var koloniserat av britterna, är en svidande kritik av väst och ger en utmärkt introduktion till den politiska ideologin islamism, alltså att religion och politik inte går att skilja åt, och förklarar varför Qutb plötsligt blev så västfientlig. Asad skriver att den västerländska civilisationen och islam är inkompatibla. Qutb citerar rakt av vad Asad skriver om korstågen och Romarriket och behovet av islamisk utbildning till skillnad från den västerländska utbildningen, behovet av ett islamiskt medvetande hos individen. Och hat mot väst.

Gardell skriver att västerländska uttolkare av politisk islam främst diskuterar Milstolpars betydelse för islamismens utveckling.

”Emellertid har den mer reformistiskt orienterade Social rättvisa ett åtminstone jämförbart inflytande”, den har inspirerat många, vars namn Gardell räknar upp, ”och andra företrädare för en demokratisk folkhemsislamism. Medan många i dagens icke-våldsinriktade islamistiska huvudfåra distanserar sig från Milstolpar som ’överdriven’, lyfter man ofta fram Social rättvisa” (s. 72).

Eftersom Yvonne Ridley bjöds in som talare på Muslimska familjedagarna är det uppenbart att Muslimska brödraskapets svenska gren, inklusive Omar Mustafa som var IFiS ordförande, inte distanserar sig från Milstolpar eller anser att den är ”överdriven”. Inte Gardell heller eftersom han också står med på talarlistan. Dessutom var den judefientliga Hamasanhängaren Azzam Tamimi också inbjuden till Muslimska familjedagarna mars 2013. SKMA skriver om honom 20 juni 2013, då de även skriver om Yvonne Ridley:

Den i Storbritannien bosatte och Hamas närstående Tamimi har uppmärksammats för sitt stöd för och uppmaningar till självmordsterror mot civila israeler och krav på att staten Israel måste försvinna (se t ex BBC Hard Talk 2/11 2004, Jewish Chronicle 11/2 2010, CST blog 12/2 2010). I ett tal i London 2006 beskrev han Israel som ”en cancer” som måste avlägsnas från ”mänsklighetens kropp”.

Gardell säger att han använder begreppen ”socialdemokratisk” ”folkhemsislamism” för att försöka begripliggöra Qutbs politiska ideologi för en svensk läsare och nämner förstatligande av naturresurser, att staten ska stå för utbildning och sjukvård, att individuell företagsamhet uppmuntras och skilda inkomstnivåer accepteras. Samtidigt skriver han:

”Qutb själv underkände varje försök att jämföra den islamiska samhällsordningen med de modeller människan konstruerat”, eftersom den islamiska samhällsordningen är ”av gud give[n]” (s. 73).

Därmed faller hela Gardells argumentation om ”socialdemokrati” och ”folkhemsislamism”.

Bestickande är att Gardell redan i Inledningen säger att han håller sig till sunniislam.

Avgränsningen innebär att många intressanta berättelser bortfaller. Bokens fokus på den sunnitiska majoritetsriktningen inom islam medför att diskussionen om den islamiska republiken i Iran fått utgå (s. 13).

Och då slipper Gardell redogöra för Qutbs betydelse för både de icke-våldsinriktade och de våldsinriktade iranska motståndarna till shahens sekulära styre och iranska revolutionens förhistoria. Här är en bild från 1954 på Qutb och den revolutionära falangens ledare då Qutb i Jordanien ledde en konferens om Palestina. Navvab Safavi avrättades 1956:

Ingen kan påstå att Republiken Iran representerar en ”demokratisk folkhemsislamism” hur influerad iranska prästerskapet än var och är av Social rättvisa i islam. Den boken översattes av en ung präst till persiska 1959, alltså tjugo år innan revolutionen 1979. Han blev Republiken Irans första ambassadör till Vatikanen. När den 25:e utgåvan skulle publiceras 1999 skrev översättaren, som nu var ayatolla, ett nytt förord.

Under rubriken ”Arvet efter Qutb” skriver Gardell att eftermälet är långt ifrån enhetligt.

”En grov förenkling skulle kunna utgå från de texter han skrev före och under tiden i fängelset. Som tidigare angivet fick Social rättvisa i islam omedelbar betydelse runt om i den muslimska världen och kom att inspirera till en rad försök att konstruera en socialistisk islamtolkning. För många av dagens folkhemsislamister som gärna läser den praktiska och pragmatiskt orienterade tidige Qutb fördunklas hans värde genom Milstolpar” (s. 89). Gardell skriver att Qutb kan betraktas som en ”vattendelare inom politisk islam mellan en ’revolutionär’ och ’reformistisk’ falang” (s. 90).

Den reformistiska falangen inom Muslimska brödraskapet beskriver Gardell med begreppet wasatteyya ’den islamiska mittfåran’, som

”syftar på den folkhemsislamistiska miljö, som med rötter i Muslimska brödraskapet växte fram under 1980- och 1990-tal”. Vidare: ”’Termen används också för att framhålla islam som alternativ till kapitalism och kommunism, i linje med den kurs Banna och Qutb försökte utstaka, vilket i praktiken kom att utmynna i en politik som i all väsentlighet blev en slags socialdemokrati, om än med moralkonservativa inslag” (s. 146). Betoningen ligger på att den islamiska staten enbart kan förverkligas genom en gradvis islamisering underifrån, en evolutionär, inte en revolutionär process. Gardell menar att wasatteyya också står för att demokrati betraktas som ett ideal samt att mänskliga rättigheter är ”ovillkorliga i att de garanteras av gud istället för exempelvis medborgarskap” (s. 147).

Än en gång faller därmed Gardells argumentation om demokrati. Det finns ingen gud utanför människans fantasi. Judendomens, kristendomens och islams allsmäktiga gud är lika mycket en mänsklig konstruktion som de nordiska asagudarna och den grekiska gudavärlden.

Han avslutar sin beskrivning av allt wasatteyya står för med följande:

”För att ge en sammanfattade bild av wasatteyyas politiska hemvist genom att åter låna in en liknelse från den svenska politiken kan man karakterisera miljön som en kombination av kristdemokrati (i moral- och utbildningspolitiska frågor) och socialdemokrati (i övriga sociala och ekonomiska frågor). Wasatteyyas relation till de väpnade radikalislamisterna liknar socialdemokraternas relation till gamla KPML(r)”, det vill säga Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) (s. 147, 148).

KPML(r), eller ”ärrarna” som vi på min tid sa i Göteborg, var inga väpnade aktivister. Varken Socialdemokraterna eller Kristdemokraterna har i sina partiprogram krav på att Sverige ska styras av ett överjordiskt osynligt allsmäktigt väsen i stället för av lagar stiftade av människan.

Gardell skriver vidare att Muslimska brödraskapets chefsideolog efter Qutb, Yusuf al-Qaradawi (1926–2022), länge har predikat det Gardell kallar islamdemokrati. Det var Qaradawi som Ahmed Ghanem bjöd in till stora moskén i Stockholm 2003, vilket jag skriver om i det tidigare inlägget 16 augusti, då Fredrik Malm (L) kritiserade att Qaradawi gav sitt stöd till självmordsattacker riktade mot civila israeler och har hyllat Hitler. Där finns en DN-bild på Ahmed Ghanem som då var IFiS ordförande och Mahmoud Aldebe som då var IFiS informatör.

Gardell skriver också att muslimer med bakgrund i Muslimska brödraskapet har

utvecklat goda relationer med den socialdemokratiska broderskapsrörelsen. De muslimer som identifierar sig med wasatteyya, den islamiska mittfåran, positionerar sig också på motsvarande plats i det svenska politiska landskapet (s. 284).

Gardell skriver alltså ”muslimer med bakgrund i Det Muslimska brödraskapet”. Socialdemokraternas kristna sidoorganisation Broderskapsrörelsen bytte 2010 namn till Tro och Solidaritet. Ordföranden sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Inför valet 2006 skickade Mahmoud Aldebe brev till alla riksdagspartier och begärde särlagstiftning för ”muslimer”. Han var då ordförande för Sveriges muslimska förbund (SMF), som får bidrag av SST. I Egypten vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi presidentvalet 2012. Han hann knappt tillträda förrän han började göra om Egypten till en religiös diktatur.

Boskillnaden mellan ”reformister” och ”revolutionärer” håller inte.

I inledningen nämner jag att Mattias Gardell ingick i den skandalartade ”upplysningsserien” 2018 om muslimska grupper i Sverige. Inte bara Temsamani medverkade, även Omar Mustafa, som då var Ibn Rushds förbundsrektor medverkade. Mattias Gardell och hans fru Edda Manga ställde sig helhjärtat bakom Omar Mustafa 2013 när han valdes in som suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott men valde att en vecka senare hoppa av då han tvingats välja mellan att sitta i verkställande utskottet och att vara IFiS ordförande, vilket han var sedan 2010 då företrädaren Abdirisak Waberi valts in som riksdagsledamot för Moderaterna. Omar Mustafa valde IFiS. Som Mahmoud Aldebe säger i tidningsklippet ovan: ”Alla som har förtroendeuppdrag i förbundet måste vara trogna Muslimska brödraskapet.”

Mattias Gardell och Edda Manga bjöd in Omar Mustafa till sitt köksbord och skriver en exempellöst förljugen artikel i Aftonbladet Kultur 29 april 2013, ”Omar Mustafa: Därför blev jag sosse”.

Mattias Gardell var under många år härförare för Muslimska brödraskapets yngre garde och slog stenhårt ner på alla som kritiserade Muslimska brödraskapet med anklagelsen ”islamofobi”, vilket jag skrivit mängder med blogginlägg om. Här syns han på bild med Rashid Musa SUM:s tidigare ordförande,

alltså den förening som tillsammans med IFiS och Ibn Rushd bjöd in Mattias Gardell, Yvonne Ridley och Azzam Tamimi till Muslimska familjedagarna, plus åtskilliga andra talare med en känd judefientlig retorik. År 2016 beslutade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att upphöra med bidrag till SUM då de inte ansågs leva upp till de demokratiska kriterierna.

År 2017 medverkade Gardell i turkiska European Islamophobia Report med kapitlet ”Islamophobia in Sweden. National Report 2017”, en årlig extremt godtycklig, sannerligen ovetenskaplig, rapport stödd av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Gardell var planerad att vara huvudtalare vid en konferens i Istanbul om rapporten men hoppade av efter det att SKMA riktat kritik mot hans medverkan tillsammans med talare kända för sin antisemitism. Det var ju inte första gången Gardell utan betänkligheter associerade sig med kända antisemiter.

År 2010 var han med på Ship to Gaza, vilket är detsamma som Ship to Hamas religiösa, extremt kvinnofientliga diktatur.

År 2008 deltog Gardell tillsammans med internationella höjdare inom Muslimska brödraskapet inbjudna till Sveriges riksdag av bland andra Mehmet Kaplan, vilket jag skriver om i bland annat det här inlägget. Här kan man läsa en engelskspråkig text om mötet.

Mattias Gardell har ett mångårigt nära samarbete med Muslimska brödraskapets svenska gren. Han är ett med Muslimska brödraskapet. Det visar inte minst hans recension i Aftonbladet Kultur 1 mars 2023 av Sameh Egyptson avhandling, ”Att hoppa på islam har blivit en folksport. Muslimer kan bara göra fel enligt Egyptsons modell”. Texten är ett eko av vad Gardell skriver om Muslimska brödraskapet i Bin Ladin i våra hjärtan. Gardells inledande fråga får i dag, efter det att Folkbildningsrådet har dragit in det statliga bidraget till Ibn Rushd, ett svar.

Är muslimska folkrörelser och studieförbund som främjar ett svenskmuslimskt samhällsengagemang i samverkan med Föreningssverige en tillgång eller ett hot?
Frågan ställdes på sin spets med Sameh Egyptsons avhandling om det Muslimska brödraskapets påstådda infiltration av svensk politik och samhällsliv som försvarades vid Lunds universitet den 10 februari.
Att hoppa på islam och muslimer har blivit en folksport som skyddas av polis och lockar entusiastiska åskådare, så också vid det Facebook livesända spektaklet i Lund då disputanden inför fyllda läktare lade fram sin tes att Islamiska förbundet i Sverige är det Muslimska brödraskapets hemliga svenska gren.

Gardell ondgör sig över att Egyptson ”hängt ut” namngivna personer ”som Brödraskapets dolda agenter”, det är åsidosättande av god forskningssed, enligt Gardell, som själv i den turkiska Islamofobirapporten 2017 hänsynslöst hänger ut flera svenska personer han påstår gjort sig skyldiga till ”islamofobi”.

Gardell stämplar Egyptsons avhandling som konspirationsteorier. Än en gång använder Gardell svenska politiska partier som jämförelse med Muslimska brödraskapet, här egyptiska rörelsen efter Mursis fall.

Politiskt är Brödraskapets huvudfåra ett tämligen borgerligt mittenparti som spänner mellan en (i dag tongivande) höger inte olik våra kristdemokrater (om än mer Alf Svensson än Ebba Busch) och en vänster inte olik den kristna (i dag mångreligiösa) socialdemokratin.

Vidare:

Muslimer som engagerar sig i svenska partier gör sig enligt Egyptson skyldiga till ”entrism” (taktiken att bli del av något för att främja en dold omstörtande agenda), medan muslimer som engagerar sig i muslimska folkrörelser och studieförbund gör sig skyldiga till ”enklavism”.
Det blir helt enkelt fel hur muslimer än gör, så länge de förblir muslimer.

Och slutpoängen: ”Om man fruktar framväxten av ett muslimskt parallellsamhälle är då den bästa åtgärden att dra in offentliga medel till de muslimska rörelser som öppnar sig för revision och samverkan?”

Gardell får det att låta som om det inte skulle vara just Muslimska brödraskapets aktivister som skapar ett parallellsamhälle utan att det är MB-aktivister, exempelvis Omar Mustafa, Mohamed Temsamani, Rashid Musa, Ahmed Ghanem som är ”öppna för revision och samverkan” och därmed motverkar ett parallellsamhälle. Jag lyfter här för femtioelfte gången fram vad det står i Muslimska brödraskapets handbok för ett parallellsamhälle Att förstå Islam, projektledare Mahmoud Aldebe, han som krävde särlagstiftning för ”muslimer” inför riksdagsvalet 2006: ”Beträffande kultur har profeten Muhammad uttryckligen och med kraft förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil” (s. 34). Det är exakt detta som avses med det av Muslimska brödraskapet myntade uttrycket ”det svenska muslimska civilsamhället”. Separatism. Parallellsamhälle. Att omvandla Sverige inifrån till en religiös diktatur. Genom låtsad samverkan.

Var det rätt av MUCF att dra in SUM:s bidrag? Nej, det var ”islamofobi” enligt Gardells turkiska Islamofobirapport 2017. Var det rätt av Folkbildningsrådet att dra in det statliga bidraget till Ibn Rushd? Är det rätt att lägga ner SST och därmed alla statliga bidrag till Muslimska brödraskapets aktivister, som Temsamani? Är det rätt att dra in Sidas mångmiljonbidrag till Islamic Relief?

Gardell ger en tvättad version av Muslimska brödraskapets aktivister i Sverige, som han ju sedan åratal känner väl. Mattias Gardell är inte rätt person att vara den ena parten i ”den polariserade debatten” om Muslimska brödraskapet i Sverige. Om det nu var tänkt att vara han som motpart till Egyptson i egenskap av företrädare för Muslimska brödraskapets aktivister, de enda Egyptsons avhandling är ”kontroversiell” för, eftersom de riskerar att bli av med hundratals miljoner i offentliga bidrag. Det är inte konstigt att Egyptsons avhandling och disputation ”blev en av de mest uppmärksammade i Sverige någonsin”. Muslimska brödraskapets aktivister och medlöpare bombarderade Lunds universitet långt före disputationen med krav på att Egyptson skulle slängas ut från universitetet.

Det bombardemanget i sig är värt en avhandling.

Medlöparen Mattias Gardell är anarkist. För hundra år sedan kastade anarkister bomber hejvilt. Mattias Gardell arbetar uppsåtligt och mycket medvetet på att spränga den svenska demokratin inifrån. Utan bomber. Finansierad av den stat han vill störta. Och ingen hejdar honom.

SST:s mångåriga samarbete med islamistiska Muslimska brödraskapets svenska gren
Enligt årsrapporten 2023 samarbetade SST med Ibn Rushd: ”Myndigheten har tillsammans med ActionAid och studieförbunden Bilda och Ibn Rushd producerat ett studiematerial kring kvinnlig könsstympning specifikt avsedd för bruk inom trossamfund” (s. 40).

Alice Bah Kuhnke (MP) hade goda relationer till Muslimska brödraskapets yngre generation. När hon var demokratiminister, en post som då låg under Kulturdepartementet, bjöd hon in dem till olika sakråd, den 14 mars 2017 angående nationella planen mot rasism. Då medverkade Temsamani i egenskap av adjungerad sakkunnig för Sveriges muslimska råd (SMR). Vid sakråd om islamofobi 30 augusti 2017 medverkade Temsamani i egenskap av ordförande för FIFS. År 2023 är han fortfarande kopplad till Ibn Rushd, nu som kassör. Till sakråd om islamofobi medverkade även Omar Mustafa i egenskap av Ibn Rushds förbundsrektor, Tahir Akan, som finns med på bilden ovan från Sagerska huset, i egenskap av ordförande för Sveriges muslimska förbund (SMF), som Mahmoud Aldebe tidigare var ordförande för. Medverkade gjorde även Åke Göransson, SST:s direktör. I Minnesanteckningar 30 augusti 2017 från sakråd om islamofobi står att ett kommande regeringsuppdrag om insatser mot islamofobi aviserades, på uppdrag av de inbjudna Muslimska brödraskapets aktivister kan tilläggas. Det regeringsuppdraget hänger kvar än i dag och borde aldrig ha införts i nationella planen mot rasism 2017 eftersom vi inte har något hädelseförbud i Sverige. Flera gånger står det i Minnesanteckningarna vad ”företrädare för det muslimska civila samhället” önskar, bland annat skydd till muslimska föreningar och inte bara till trossamfund. ”Dessa aspekter är viktiga för att det muslimska civila samhället ska ha samma villkor att verka i detta land som det övriga civila samhället”, alltså ett parallellsamhälle. De inbjudna Omar Mustafa, Mohamed Temsamani och Tahir Akan företräder enbart den lilla politiska sekten Muslimska brödraskapet.

Det är ett oskick av ministrar att bjuda in självutnämnda talespersoner för en så brokig grupp som islams trosfränder och använda ett begrepp som det muslimska civila samhället.

Det står också att det lyftes fram att det är viktigt att muslimer i Sverige får bidra till arbetet med att skapa en positivare bild av muslimer och islam. Alice Bah Kuhnkes Kulturdepartement gav SST i uppdrag att ta fram en digital kunskapsplattform om ”islamofobi”. SST gav uppdraget till Ibn Rushd som anlitade hederskulturförnekare som ”experter”. Se detta blogginlägg 4 februari 2018. Valet av ”experter” kritiserades från flera håll. Här är direktör Åke Göranssons och Max Stockmans arroganta svar. Här är min kommentar till deras svar. De två ämbetsmännen är politiska aktivister. Deras nära samarbete med Ibn Rushd och Mattias Gardell beskrivs här och här av Johan Westerholm på Ledarsidorna.se.

Som nämnts ovan var Ibn Rushd inblandade i SST:s seminarieserie 2018.

SST:s och islamforskarnas osunda relation
Islamforskarna är finansiellt beroende av SST som ger dem uppdrag. Ett exempel är professor Simon Sorgenfreis bok Islam i Sverige – de första 1300 åren (2018) som är ett beställningsverk av Muslimska brödraskapet efter Alice Bah Kuhnkes sakråd, utfört av SST. Simon Sorgenfrei är föreståndare för IMS – Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola som enligt ett pressmeddelande etablerades februari 2021. I SST:s årsredovisning 2023 står det under rubriken ”Kunskapsspridning”: ”SST är också styrelsemedlem i Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet samt i styrgruppen för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularism vid Södertörns högskola” (s. 36).

Jag har i flera blogginlägg kritiserat att Sorgenfrei lyfter fram islamisten Mostafa Kharraki,

en av svenska Muslimska brödraskapets grundare, och en av grundarna av Ibn Rushd, som ”muslimen i gemen”, bland annat i det här blogginlägget 31 december 2023 i samband med att Mostafa Kharraki anmält Sameh Egyptsons doktorsavhandling till Överklagandenämnden för etikprövning (Önep). Jag skriver: ”Simon Sorgenfrei intervjuade Mostafa Kharraki. Ingenstans framgår det i boken att Kharraki är kopplad till Muslimska brödraskapets svenska gren.” Jag visar flera sidor ur boken där Sorgenfrei skriver om Kharraki.

Inte någonstans framkommer det att Kharraki har cirkulerat i ledningen i varenda en av Muslimska brödraskapets skattefinansierade organisationer och varit med och grundat alla avknoppningar. Kharraki har i över 40 år lurat svenska staten att finansiera honom med skattemedel under förevändning att han skulle vara talesperson för landets ”muslimer” och öppen för samverkan. Sorgenfrei och SST legitimerar Kharrakis snyltande, eller bedrägeriverksamhet med ett mer rättvisande ord.

Även i det här blogginlägget 2 mars 2019 skriver jag ett långt kritiskt avsnitt om Sorgenfreis bok, scrolla ner till rubriken ”Islam i Sverige – de första 1300 åren (2018), Simon Sorgenfrei”.

Vem fattade beslutet att Kharraki skulle intervjuas och presenteras som ”muslimen i gemen”?

Det är skandal att Sorgenfrei för läsarna bakom ljuset. Lika stor skandal är det att SST, som beställt och publicerat boken, inte har agerat. Jag kräver att SST förklarar sig.

Likt Mattias Gardell oroar sig Simon Sorgenfrei över Muslimska brödraskapets finansiering i sin artikel om Egyptsons avhandling, Expressen 9 mars ”Vilken islam vill den svenska staten stötta?”

Men att staten alls delar ut dessa bidrag har ifrågasatts. Varför ska organisationer som inte låter kvinnor vara ledare eller som har en negativ syn på homosexualitet få statliga bidrag? Efter några rapporter och efter Sameh Egyptsons omdebatterade avhandling om relationen mellan svenska organisationer och Muslimska brödraskapet har frågan blivit högaktuell. Kritiska röster höjs mot att organisationer med kopplingar till global islamism ska kunna få statliga medel eller för att stödet till trossamfund helt ska dras tillbaka.

Det är viktigare för Sorgenfrei att diskutera finansiering än innehållet i Egyptsons avhandling. Självklart står det en hel del om Mostafa Kharraki, och det borde ju brännas för Sorgenfreis del.

Under pågående forskning, ”Islam och den svenska modellen”, skriver Sorgenfrei ”Har svenska staten bidragit till att skapa en politisk islam?” Frågan är felställd. Politisk islam skapades inte i Sverige. Arabiska företrädare för politisk islam, som Chakib Benmakhlouf, Mahmoud Aldebe, Mostafa Kharraki, Ahmed Ghanem,

invandrade till Sverige och lurade i godtrogna svenska politiker att just de representerar den ”sanna”, den ”äkta” islam.

SST:s handläggare Frederic Brusi och Sameh Egyptsons publicerade verk
SST:s samarbete med Muslimska brödraskapets olika förgreningar går långt tillbaka. Direktör Isak Reichel tillträdde tjänsten som chef för SST januari 2021. Men dr Frederic Brusi har varit med ända sedan 2013, då han var deltidsanställd som projektsekreterare på SST:s kansli. Hur långt uppehållet sedan varade tills han fick tjänsten som handläggare kunskapsuppdraget känner jag inte till. I oktober 2022 disputerade han på avhandlingen Gracious Traditions: Contemporary Transnational Egyptian Post-Tariqa Sufism. Han är alltså inläst på sufism, inte politisk islam. Han, liksom Mattias Gardell och Simon Sorgenfrei, är en av undertecknarna 2 mars 2017 av kritiken mot statsvetaren och terrorforskaren dr Magnus Norells kunskapsöversikt om Muslimska brödraskapet i Sverige som Norell skrev tillsammans med socialantropolog Aje Carlbom, som i två decennier forskat om islamister i Sverige, och Pierre Durrani, tidigare medlem i Muslimska brödraskapets svenska gren. Tre personer med spetskompetens om Muslimska brödraskapets svenska gren, en demokratifientlig islamistisk gren som universitetens samlade islamforskare valde att beskydda. I kunskapsöversikten nämns Islamiska förbundet i Sverige, Ibn Rushd, Sveriges unga muslimer (SUM), Islamic Relief. Två namn nämns, Omar Mustafa och Abdirizak Waberi.

Året efter sätter sig SST över MSB:s kunskapsöversikt och samarbetar med både Ibn Rushd och Omar Mustafa. Notera att Pierre Durrani har varit medlem i Muslimska brödraskapets svenska gren och vet exakt vilka föreningar och individer som ingår. Frederic Brusi anser sig vara bättre underrättad.

När Sameh Egyptson, då doktorand, 2018 publicerade Holy white lies. Muslim Brotherhood in the West ”Case – Sweden” (även på arabiska) skrev Frederic Brusi en mycket kritisk recension på bloggen Religionsvetenskaplig omvärldsanalys 7 februari 2019, ”I de blindas rike är den enögde kung”, där han uppehåller sig vid formen, inte det viktiga innehållet i Egyptsons bok. Den 10 februari 2019 skrev jag det här inlägget: ”Doktorand Frédéric Brusi, Stockholms universitet, och vådan av att skriva en recension om ett ämne man inte behärskar – Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige”. I inlägget kritiserar jag även kurslitteraturen i ämnet islamologi höstterminen 2018 och vårterminen 2019, Stockholms universitet. Även i det här blogginlägget 2 mars 2019 kritiserar jag universitetens kurslitteratur i islamologi, ”Ann-Sofie Hermansson (S), Stefan Löfven (S), doktorand Frédéric Brusi, Stockholms universitet, och de religionsvetenskapliga institutionernas hårdvinklade och förljugna utbildning om islam”.

Frederic Brusi nöjde sig inte med att kritisera Egyptsons engelska bok på bloggen, han kritiserade den även i CHAOS Skandinavisk tidskrift för religionshistoriska studier 2018 s. 199 – 209.

Sameh Egyptson skriver om FIFS i boken White Lies, som han kallar en översiktsrapport, inte ett akademiskt verk. Brusi, som så noggrant läst Egyptsons bok att han skrev två kritiska recensioner, borde alltså ha mycket goda kunskaper om FIFS, som han kunde ha delgivit Isak Reichel i samband med bönen i Göteborgs moské för Hamasterroristen Ismail Haniyah. I inbjudan till kunskapshöjande dagen 2024 står det att Brusi skulle tala om ”Religionshistoriska perspektiv på Muslimska brödraskapet i Egypten. Väckelserörelse eller nollpunkten för all islamism?” I mejlkonversationen 12 februari 2024 ger han, som inte har forskat om Muslimska brödraskapet, en beskrivning av sitt pass:

Pass 1. Muslimska brödraskapet, en introduktion (45 min + 15 min frågor)
Det Egyptiska muslimska brödraskapet är en av forskningslitteraturens mest välbeskrivna sociala rörelser och stundom beskrivet som alla islamistiska gruppers ideologiska moder. Forskarvärlden ger inga entydiga svar, utan verkar prata om en tydlig ideologiskt driven politisk rörelse eller om ett mer luddigt muslimskt fenomen som har mer likheter med de europeiska frikyrkorna och kristdemokratiska ideologier än jihadistiska grupper i Mellanöstern och Nordafrika. I denna föreläsning presenteras MBs tidiga (Egyptiska) organisationshistoria, samt en översikt över trender inom forskningen. Syftet är att ge nycklar till att förstå den bredare kontext i vilken centrala men relativt moderna begrepp såsom ”islamism” måste förankras.

”Mer likheter med de europeiska frikyrkorna och kristdemokratiska ideologier”? Kan Brusi ha hämtat det från Mattias Gardells Bin Ladin i våra hjärtan? Varför kan man inte helt enkelt utgå från Ahmed Ghanems och Islamiska förbundets definition av islamism? ”Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.”

Civilsamhället ska inte styras av en minister, i synnerhet inte en minister som kan misstänkas för jäv
Det är på tiden att skilja civilsamhället från staten och slopa alla offentliga bidrag som tar död på medborgarnas kreativitet och initiativförmåga att skapa helt fristående ideell verksamhet utan krav på att uppfylla senaste statliga trenden och statliga nyckeltermer för att få bidrag. Så som förhållande har blivit i Sverige startas en välanpassad förening och sedan kommer de högljudda kraven på offentlig försörjning. Medborgarna måste skolas i att stå på egna ben. Det görs bäst genom att slopa alla offentliga bidrag, i synnerhet bidrag till religiös verksamhet och den lukrativa ”kampen mot islamofobi”.

I juli utlyste Levande historia, Göteborgs stad, bidrag för insatser mot antisemitism och islamofobi. Jag skrev ett brev och ställde frågor:

Jag skulle vilja få informationsbladen om att Göteborg utlyst bidrag för insatser mot antisemitism och islamofobi.
Jag har sett en text om att Göteborgs stad definierar islamofobi som “uttryck för fientlighet mot islam och muslimer eller förmodade muslimer”.
Var kommer definitionen “fientlighet mot islam” ifrån?   Strider inte det mot yttrandefrihetslagen att förbjuda religionskritik? Varför särbehandlas islam?
Eller har ni också en informationskampanj om  fientlighet mot kristendomen, judendomen, hinduismen, buddismen?
När antisemitism definieras står “fientlighet mot judar”, alltså en etnisk grupp
Så varför blandar Göteborgs stad ihop fientlighet mot en etnisk grupp med fientlighet mot en religion?

Jag fick som svar:

Tack för din synpunkt. Det är, som du skriver, omdiskuterade och föränderliga begrepp.
Vi har följt regeringens definition, men har också uppmärksammat att det pågår en uppdatering inom området. Vi kommer således att uppdatera våra skrivningar så att vi följer definitionerna från nationell nivå.

Regeringen bör omgående offentligt deklarera att religionskritik inte är förbjudet i Sverige och att islam inte utgör ett undantag.

Och nu till socialminister Jakob Forssmed. Han är medlem i Centrumkyrkan i Sundbyberg. När han tillträdde som minister hamnade plötsligt trossamfunden under Socialdepartementet, till skillnad från Kulturdepartementet under föregående regering. En minister ska över huvud taget inte ha några privata försänkningar inom områden som faller under hans/hennes ansvar för att undvika minsta misstanke om jäv.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch bör omgående förklara för Forssmed det stötande i hans roll, något han själv borde ha insett.

Socialdepartementet definierar civilsamhället så här: Civila samhället och idrott

Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår nätverk, ideella föreningar, registrerade trossamfund med mera.

Idrott och trossamfund ska inte blandas ihop. Idrott är en nationell angelägenhet. Andlighet är en privat angelägenhet. ”Skild från staten” borde innebära ”självförsörjande”. Det gäller särskilt trossamfund.

I SST:s årsredovisning 2023 står det:

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fördelar enligt förordning (1999:974) om statsbidrag till Trossamfund ett bidrag till teologisk utbildning vid fyra teologiska högskolor. Myndigheten har sedan 2014 fördelat dessa medel genom en schablonmodell som sedan utvärderades 2017 (s. 42).

Skattebetalarna tvingas finansiera prästutbildning!

För att återgå till Muslimska familjedagarna som i åratal arrangerades av Muslimska brödraskapet: de var ett politiskt projekt, ett sätt att marknadsföra deras tolkning av islam som den ”sanna”, den ”rätta” tolkningen. Och den innebär kvinnors beslöjning. Bilderna nedan på den ökända Maimuna Abdullahi, som ställde Ann-Sofie Hermansson inför rätta för förtal, Kalsoom Kaleem, Göteborgs moské som höll bönen för terroristen, konvertiten Anna Waara, Ibn Rushd, visar att shariadoket är ett politiskt plagg, som signalerar avstånd från och förakt för den västerländska civilisationen.

Huvudduken faller inte under religionsfriheten har Högsta domstolen slagit fast. Religionsfriheten är total. Inget kan rubba den. Plagget faller under yttrandefriheten som går att lagstiftningsvägen justera. Därför finns det inga hinder att lagstiftningsvägen förbjuda shariadok i all offentligt finansierad verksamhet, inklusive skolan.

Muslimska brödraskapets svenska gren är urstark. De har i decennier utmålat ”muslimer” som offer för svenskarnas “rasism”, ett av världens mest toleranta länder. Vad som inte kommer fram i den snabbhet politiker, myndigheter, polisen, åklagarväsendet, domstolarna, slår ner på kritiker av islam och likställer religionskritik med kritik av islams utövare är den fientlighet, det förakt som riktas mot Sverige och svenskarna från det skattefinansierade Muslimska brödraskapets sida. Pierre Durrani, liksom forskaren Pernilla Ouis, som båda varit verksamma inom Brödraskapets sfär i Sverige, vittnar i forskaren Lorenzo Vidinos bok The closed circle. Joining and leaving the Muslim Brotherhood in the West om föraktet för det svenska samhället och svenskarna, deras rasistiska attityd gentemot svenskarna, att Brödraskapets aktivister betraktade sig som överlägsna, att de inte har några som helst planer på att anpassa sig. Det uttalas ju mycket tydligt av Kalsoom Kaleem ovan, Sverige ska anpassa sig efter hennes totalitära tolkning av islam.

Om Ebba Busch verkligen menar allvar med sitt tal om att islamtolkningar som stridet mot svensk lagstiftning inte ska tolereras och om hon verkligen vill hejda islamiseringen av Sverige bör hon omgående verka för att SST läggs ner och att Jakob Forssmed entledigas från ansvaret för trossamfund samt att regeringen aviserar att inte en skattekrona ska gå till ”kampen mot islamofobi” och att offentliga massböner förbjuds. De som kräver anslag för att bekämpa ”islomfobi” är inte sällan samma individer och grupper som uttrycker ett glödande judehat. Jag vill påminna om att Omar Mustafa både i egenskap av ordförande för IFiS och Ibn Rushds förbundsrektor år efter år trots hård kritik till Muslimska familjedagarna bjöd in talare med en känd judefientlig retorik. Och ändå ansågs värdig att samarbeta med SST.

Jag vill också påminna om att det inte var en tillfällighet att just Ahmed Ghanem i Göteborgs moské höll fredagspredikan och tillät bönen för Hamasterroristen Ismail Haniyah. Det borde SST:s direktör Isak Reichel ha förstått.

SST måste läggas ner. SST är navet för Muslimska brödraskapets hela infrastruktur i Sverige. Armlängds avstånd till religioner bör vara lika självklart som armlängds avstånd till kulturen.

8 september 2024

Mona Lagerström fil dr

 

Än en gång låter Lisa Åberg bli att upplysa tittarna om vilken extrem islamtolkning den beslöjade kvinnan SVT Stockholm intervjuar bekänner sig till. Nora Khalil intervjuas 1 september i inslaget om Ortens bästa poet. Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Är Nora Khalil anhängare av Muslimska brödraskapet? Saudiarabiens wahhabism? Hizb ut-Tahrir? Jamaat-e-Islami? Tablighi Jamaat? Ahmadiyya? Irans prästerskap? Talibanerna? Annan västfientlig tolkning?

Shariadoket är glödande judefientliga Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Här demonstrerar Maimuna Abdullahi på Muslimska familjedagarna anordnade av Muslimska brödraskapet att shariadoket är ett politiskt plagg.

Det står att hon kommer att ha ett samtal om ”Slöjan som politiskt motstånd” tillsammans med bland andra Fatima Doubakil.

Det var islamisterna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil som drev en förtalsrättegång mot Ann-Sofie Hermansson, Göteborgs tidigare kommunstyrelses ordförande, för att Hermansson på sin privata blogg kallat dem för extremister.

Med politiskt motstånd avser Abdullahi och Doubakil motstånd mot det svenska demokratiska styrelseskicket. Muslimska brödraskapets mål är en religiös diktatur styrd av deras tolkning av sharia, ”Koranen är vår lag”.

Gaza är en religiös diktatur sedan Hamas vann valet 2006 och året efter i en väpnad kamp slängde ut Fatah från Gaza. Inget val har hållits i Gaza sedan 2006.

När Hamas tog makten i Gaza tvingade de, likt Saudiarabien, Irans prästerskap och talibanerna i Afghanistan, kvinnorna att beslöja sig.

Nora Khalil är lärare. I den politiska utstyrseln!

1 september 2024

Mona Lagerström fil dr

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. År 2007 kastade de i en blodig uppgörelse ut Fatah från Gaza och införde en religiös diktatur. Hamas ledare, där många nu har eliminerats av Israel, har från biståndspengar som skulle gått till Gaza och Gazas befolkning försnillat miljarder och satt in på privata bankkonton. I stället för att göra Gaza med sin kustremsa till ett drömland har de berikat sig själva och satsat biståndspengar till att bygga vapen och enorma underjordiska tunnlar från vilka de skickar upp raketer i syfte att förgöra Israel, tunnlar som leder ända in i Egypten dessutom. Sina militära baser har de placerat under skolor och sjukhus. De skryter med att Gazaborna är mänskliga sköldar, villiga martyrer.

Hamas kunde ha satt stopp för Israels vedergällning redan 8 oktober förra året. I stället valde de att prioritera ett Gaza i ruiner och att civilbefolkningen lever i skräck, att barn dödas.

Mitt intresse är flickors och kvinnors rättigheter. I Hamas religiösa diktatur baserad på deras tolkning av sharia har flickor och kvinnor inga rättigheter. Inte den som värnar om yttrandefriheten och demonstrationsfriheten heller. Gruppen som undertecknat debattartikeln i Journalisten, ”Rapporteringen om Gaza är ett fatalt misslyckande”, skulle om de levde i Gaza och kritiserade Hamas antingen fängslas, torteras och dödas, eller alla tre sammantaget.

Det är en diktatur de försvarar!

Jag väljer att koncentrera det här inlägget på extremisten Johannes Anyuru

bland undertecknarna av debattartikeln i Journalisten eftersom jag inte har skrivit om honom och hans koppling till Muslimska brödraskapets svenska gren tidigare till skillnad från bland andra de hårdföra hederskulturförnekarna och kommunisterna Edda Manga,

Diana Mulinari

och America Vera Zavala,

Muslimska brödraskapets hängivna försvarare Mattias Gardell

och doktorand Anna Ardin.

Bilden ovan på Johannes Anyuru är från Muslimska familjedagarna arrangerade i många år av Muslimska brödraskapets tre förgreningar, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer (SUM). Samma trio arrangerade Islamiska förbundet i Stockholms årliga konferens. På den här bilden syns både Rashid Musa, tidigare SUM:s ordförande, och extremisten, separatisten, könsapartheidmissionären, teokraten Salahuddin Barakat, grundaren 2013 av Islamakademin i Malmö, som i åratal samarbetat med Muslimska brödraskapet, inte minst med Ibn Rushd.

I mars i år gästade Johannes Anyuru Salahuddin Barakats Youtubekanal.

Även extremisten, snyltaren, bidragsentreprenören Amanj Aziz gästade Salahuddin Barakats Youtubekanal.

År 2011 bjöd Amanj Aziz in den ökända hatpredikanten Bilal Philips till ett könssegregerat möte i Göteborg om ”islamofobi”.

År 2017 valde America Vera Zavala Amanj Aziz till sin skandalomsusade uppsättning Muslim Ban på Dramaten, Rashid Musa var först påtänkt för rollen.

Förutom den nära kopplingen till shariapolitiska extremhögern är Johannes Anyuru också knuten till Clandestino Institut i Göteborg, liksom också Mattias Gardell och Edda Manga (från Colombia). Flera andra av debattartikelns undertecknare är också knutna till Clandestino.

Johannes Anyuru, liksom också Mattias Gardell och Edda Manga, var aktiv i Ship to Gaza 2011, vilket är detsamma som Ship to Hamas.

Som nämnts är mitt intresse flickors och kvinnors rättigheter. Jag reagerade starkt på Johannes Anyurus försvar av Muslimska brödraskapets uniformspersedel shariadoket

på flickor i debattartikeln i Göteborgs-Posten 29 juni 2015, ”Analys om slöjförbud för barn är helt tagen ur luften”. Anyurus artikel är ett svar på forskaren Devin Rexvids debattartikel 25 juni 2015 ”Förbjud slöja för minderåriga flickor”. Devin Rexvid (född i Iran) är en seriös forskare som i stark motvind i åratal har försökt upplysa politiker och myndigheter om hedersförtryck och hedersmord i Sverige. Forskningsanslagen gick i åratal till hederskulturförnekarna. Dr Devin Rexvid står för kunskap. Johannes Anyuru för åsikter. Devin Rexvid skriver bland annat:

Ur ett rättighetsperspektiv utgör slöjan en mekanism för att frånta en flicka rätten till den egna kroppen; den kränker hennes rätt till kroppslig integritet. Utöver detta bör slöjan problematiseras ur ett hälsomässigt, identitetsmässigt, socialt och politiskt perspektiv.

Vidare:

Slöjan är ett sätt att märka småflickor som först och främst muslimer snarare än människa och barn. Allt prat om slöjan som uttryck för ny identitet, egen vilja och frihet döljer sålunda slöjan som symbol för en systematisk könsdiskriminering.

Och detta:

Politiskt sett ska ökat slöjbärande sättas i relation till uppkomsten av politisk islam och speciellt islamistiska aktörers finansiering av lokala moskéer och verksamheter för barn och unga. Oavsett enskilda slöjbärares intentioner förblir slöjan en fana för ett islamistiskt projekt där religion har företräde framför staten och mäns rätt att bestämma över kvinnors kroppar kommer före kvinnors rätt till den egna kroppen. Slöjan som islamisters fana är till för att förhindra rumslig beblandning av könen. Slöjan definierar och begränsar det kvinnliga rummet och hennes rörelsefrihet i det.
Politiskt är slöjan ett led i islamisters strävan efter ett totalt könssegregerat samhälle där det finns skilda ingångar för män och kvinnor, skilda matsalar, bibliotek, arbetsplatser, skolor, sjukhus, idrottsarenor och simbassänger. Småflickors kroppar utnyttjas i detta politiska projekt.

Och slutklämmen:

Minderåriga flickor behöver samhällets skydd då de utifrån sin grad av mognad och sin beroendeställning till sina föräldrar inte kan värja sig mot den islamistiska uniformen som slöjan i dess olika former utgör. En ny lag om förbud av slöja för minderåriga både i och utanför skolan, precis som agalagen, är helt avgörande för att dessa flickor ska kunna nyttja sina fri- och rättigheter då slöjan innebär såväl fysiska som psykiska övergrepp på beslöjade flickor.

Devin Rexvids analys är inte alls tagen ur luften som Johannes Anyuru påstår.

Johannes Anyuru: ”Det finns ingen ände på de logiska felsluten och sofisterierna från Rexvid.” ”Umeå universitet, där Rexvid tydligen ska vara doktorand, borde faktiskt skämmas ögonen ur sig.”

Anyuru talar om muslimska familjer, Rexvid om politisk islam och islamister. Anyuru rör sig i islamistiska kretsar. I det här blogginlägget 1 februari 2021 skriver jag: ”Och vi tackar den upphöjda författaren Johannes Anyuru för hans brinnande försvarstal i Göteborgs-Posten 29 juni 2015 för shariadoket på flickor. Vi tackar också för att han medverkar i Muslimska familjedagarna anordnade av oss.”

Ingen aktiv i traditionella högerextremistiska grupperingar behandlas så utstuderat välvilligt som shariapolitiska högerextremisten Johannes Anyuru. Muslimska brödraskapets svenska gren är en extremt judefientlig rörelse. Trots att de år efter år fick kritik för att till Muslimska familjedagarna och Årliga konferensen bjuda in talare med en känd judefientlig retorik fortsatte de som om ingen kritik riktats mot dem. Numera är tillställningarna indragna.

Anyuru har i åratal, nu senast Salahuddin Barakats Islamakademi, rört sig i demokratifientliga extremistkretsar. Ingen, jag säger ingen, traditionell högerextremist skulle bjudas in till SVT:s litteraturprogram Babel, hur skicklig författare hon eller han än var.

Dessutom har Anyuru utsetts till hedersdoktor av Teologiska institutionen, Lunds universitet! Den institution där Sameh Egyptson 10 februari 2023 disputerade på sin doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige, där lektor Torsten Janson i betygsnämnden underkände avhandlingen och där islamologen professor Oliver Scharbrodt i en SVT-intervju offentligt underkänner avhandlingen innan disputationen är hållen. Jag skriver om Oliver Scharbrodts aktivism för Hamas i det här blogginlägget 1 maj 2024.

Johannes Anyuru, aktiv i extremt judefientliga, kvinnofientliga, homofientliga och demokratifientliga svenska Muslimska brödraskapet hyllas. Sameh Egyptson, som levt i Hosni Mubaraks diktatur i Egypten och vet vad en diktatur verkligen innebär, avslöjar svenska Muslimska brödraskapets hyckleri och ansamling av skattemedel och baktalas av institutionen.

Vem försvarar demokratin? Johannes Anyuru? Eller Sameh Egyptson?

Vem förtjänar doktorstiteln?

22 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

Salahuddin Barakat

etablerade 2013 Islamakademin i Malmö och marknadsförde sig själv i en serie inlägg på Islamakademins hemsida, numera raderade. Han anser att sharia bör gälla i Sverige, inte svensk lag. Hans utfall mot juridikprofessor Reinhold Fahlbeck är värt att återpublicera med tanke på att DO fortfarande driver frågor om handskakning och kvinnors huvudbonad, utan att begära av anmälaren vilken extrem tolkning av islam han eller hon tillhör. Shariadoket är en extremt västfientlig uniformspersedel. Notera: uniformspersedel.

Miljöpartisten Yasri Khan

blev 2016 omskriven när han filmad vägrade ta TV4:s reporter i hand. Yasri Khan är via Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR) kopplad till Muslimska brödraskapet. I det här inlägget 27 december 2016 skriver jag om Yasri Khans lobbyverksamhet, ”DO, Yasri Khan, Turkiet och löstagbara engångsärmar”.

Det borde vara en självklarhet att DO har koll på vilka extrema demokratifientliga islamtolkningar det finns i Sverige. Det borde vara lika självklart att DO inte stödjer demokratifientliga tolkningar av islam som exempelvis Muslimska brödraskapet, Hizb ut-Tahrir, Jamaat-e-Islami, den saudiarabiska wahhabismen, Ahmadiyya, Tablighi Jamaat med mera med mera.

Extremisten, separatisten, teokraten Salahuddin Barakat kommenterar Reinhold Fahlbecks artiklar i Lag & Avtal:

Till att börja med vill jag citera Reinhold Fahlbecks problematiska yttranden:
”Men det sägs inget i koranen om sjal. Det innebär att en stor del av muslimska kvinnor inte använder sjal”, vidare, ”Det finns inget i koranen som stöder att en man inte får ta en kvinna i hand” och slutligen, ”Detta är inte religion. Därför kan det heller inte handla om diskriminering på grund av religion”.

Reinhold Fahlbeck utgår från Europakonventionen och dess praxis, läs den här artikeln i Svenska Dagbladet 24 februari 2010, ”Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet”.

Salahuddin Barakat nämner över huvud taget inte Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som är lag i Sverige. Han utgår helt från islamisk rättslära.

Svensk lag gäller i Sverige. Det är DO:s skyldighet att följa svensk lag.

19 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr

Hamas är Muslimska brödraskapets palestinska gren. Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är extremt judefientliga Muslimska brödraskapets svenska gren, där Göteborgs moské ingår, liksom Stockholms stora moské, VD Mahmoud Khalfi, och Stiftelsen Växjö muslimer.

Statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Tobias Billström (M), socialminister Jakob Forssmed (KD): Jag tar för givet att ni har lusläst teologie doktor Sameh Egyptsons doktorsavhandling Global politisk islam? Islamiska förbundet i Sverige & Muslimska brödraskapet, som han disputerade på 10 februari 2023, och lagt alla namn i den svenska inre kretsen på minnet. Ni har haft ett och ett halvt år på er. Var och en av er borde vara väl rustad för en direktsänd debatt i SVT med Ahmed Ghanem om religion som en privatsak mellan den enskilda och hennes gudom, om den representativa demokratin och en lagstiftning som inte vilar på Bibeln utan är av människohand kontra en religiös diktatur som vilar på Koranen och profeten Muhammeds liv och leverne på 600-talets Arabiska halvön, alltså på uppenbarelser.

Doku Publicister publicerade 5 augusti 2024 artikeln ”Bön för Hamasledaren i Göteborgs moské”. Doku skriver att Ismail Haniyahs död uppmärksammades under moskéns fredagsbön, att predikan leddes av Ahmed Ghanem och att Israel fördömdes. ”Efter den ordinarie predikan tog en annan man vid och höll en bön för Ismail Haniyeh och andra martyrer.”

Socialminister Jakob Forssmed skrev 7 augusti på plattformen X: ”Nyligen kunde vi ta del av ytterst besvärande uppgifter om en bön i Göteborgs moské. Extremism har ingen plats i religiösa miljöer. De nya demokrativillkor som träder i kraft 1/1-25 ger betydligt bättre redskap att säkra att statligt stöd inte går t aktörer som främjar extremism.”

Jakob Forssmed: Det duger inte med ett inlägg på X. Det är handlingskraft som gäller. Ta en direktsänd SVT-debatt med islamisten Ahmed Ghanem! Upplys Sverige om dina kunskaper om och inställning till antidemokratiska Muslimska brödraskapets svenska gren. Du har bjudit in extremisterna till Sagerska huset:

Göteborgs moské skriver i ett pressmeddelande 8 augusti 2024:

Beslutet fattades utan att konsultera moskéns ledning inklusive VD. Ledningen och VD:n var på semester och ovetande om beslutet. Efter en intern utredning har vi beslutat att entlediga de två imamerna från sina uppdrag. De kommer inte att hålla några fredagspredikningar eller leda några böner tills vidare.

Det är rena skämtet.

Ingen entledigar Ahmed Ghanem (f. 1956). Han är moskéns ledning. Han är före detta VD för moskén. Nuvarande VD är trettio år yngre Faraj Semmo (f. 1986).

Det är ingen tillfällighet att just Ahmed Ghanem höll i predikan och tillät bön för brodern Ismail Haniyah. Ahmed Ghanem är en av grundarna av sedan decennier skattefinansierade Muslimska brödraskapets svenska gren Islamiska förbundet i Sverige (IFiS).

År 2003 var Ahmed Ghanem IFiS ordförande då Stockholms moské var värd för ett mycket hemligt möte mellan islamistiska teologer där Muslimska brödraskapets mångåriga chefsideolog Yusuf al-Qaradawi ska ha uppmuntrat till självmordsterrorism mot israeler. Liberala ungdomsförbundets dåvarande ordförande Fredrik Malm skrev en debattartikel i DN 21 augusti 2003, ”Massmordspredikan i svensk moské”. Flera artiklar följde. Imamen Abd al Haqq Kielan, ordförande för Svenska islamiska samfundet, sa 22 augusti att inte ens de mest framstående muslimska ledarna i Sverige visste om konferensen. Han säger att IFiS ”inte vill delta i integrationen av islam i det svenska samhället. Samtidigt har förbundet tagit sig in på den politiska arenan. De jobbar ju med socialdemokraterna och Broderskapsrörelsen och har försökt skaffa sig en politisk legitimitet. De försöker framstå väldigt … ja … socialdemokratiska om jag säger så.” På samma sida finns artikeln ”Vi tar avstånd från självmordsattacker” med bild på Ahmed Ghanem tillsammans med den välkända islamisten Mahmoud Aldebe, som då var IFiS informatör.

Ghanems kommentar ”att de inte har någon rätt att uppmana någon annan än sig själva till något” syftar på Fredrik Malms och Jan Björklunds brev till Islamiska förbundet i Stockholm. Jan Björklund var Folkpartiets gruppledare i Stockholms stadshus. I artikeln står det: ”Björklund och Malm kräver att Islamiska förbundet i Stockholm ska förklara varför konferensen hölls i Stockholm. De uppmanar också förbundet att ta avstånd från massmordsagitationen. Ahmed Ghanem, ordförande för Islamiska förbundet i Sverige, säger att de två folkpartisterna inte har någon rätt att ställa sådana krav.”

Den 23 augusti publiceras ”Experter tvivlar på att moskén är terrornäste”. Notera vad experten Christer Hedin, lektor i religionshistoria vid Stockholms universitet, har att säga: ”Christer Hedin ser al-Qaradhawis lilla rörelse som löst sammansatt och väldigt otydlig”.

Lilla rörelse.

Ett slående exempel på universitetens nonchalanta inställning till globala Muslimska brödraskapet.

Den andra experten är Broderskapsrörelsens dåvarande ordförande Olle Burell (S), i dag Stockholms kommunfullmäktiges ordförande. Broderskapsrörelsen heter i dag Tro och Solidaritet och är Socialdemokraternas religiösa sidoorganisation. ”Olle Burell har haft många kontakter med muslimerna [läs islamisterna] runt Stockholms moské, och säger sig inte ha någon anledning att tro att de inte menar allvar när de tar avstånd från terrorism.”

Säger Olle Burell samma sak i dag, tjugo år senare, om Ahmed Ghanems predikan och moskéns bön för terroristen Ismail Haniyah? Ahmed Ghanem var i ett helt år anställd på Broderskapsrörelsens expedition skriver Olle Burell i Broderskapsrörelsens samverkan med muslimer i Sverige 2003:2. Skriftens titel borde lyda Broderskapsrörelsens samverkan med Muslimska brödraskapet.

I våras klubbade Olle Burell igenom att Muslimska brödraskapets studieförbund Ibn Rushd skulle få bidrag från Stockholm stad på närmare 4 miljoner kronor.

Den 26 augusti 2003 svarar Ahmed Ghanem på Fredrik Malms artikel: Läs noggrant sista meningen, som exakt definierar vad islamism är, alltså politisk islam: ”Islam är ett sätt att leva, en livshållning och praxis som omfattar alla aspekter av människans liv.”

Islamism är den fjärde totalitära politiska ideologin i Europa efter kommunismen, fascismen och nazismen. Det stämmer inte det religionsprofessor Simon Sorgenfrei skriver i en bokrecension 8 juli i Sydsvenskan, ”Akut angeläget om kristna i Mellanöstern”, att: ” Boken hade vunnit på att inkludera ett enskilt kapitel om framväxten av islamism och jihadism under 1800 och 1900-talet. Efter att ha misslyckats med nationalism, socialism och andra importerade modeller framstod islamism som det sista alternativet för allt fler.”

Det handlar inte alls om ett sista alternativ efter misslyckanden. Islamismen är en västfientlig totalitär politisk ideologi mycket medvetet utformad av religiösa fanatiker som en motbild till alla västerländska politiska ideologier inklusive den liberala demokratin. Islamisterna ställer den västerländska materialismen och samhällssystemen skapade av människor mot ett samhällssystem baserat på islam där Allah är den allsmäktige regenten.

Den västfientliga aspekten är utomordentligt viktig.

Muslimska brödraskapets grundare egyptiern Hassan al-Banna influerades av Mussolini och Hitler. Göteborgs moskés offentliga bönemöte, lett av islamisten Ahmed Al-Mofty i Slottsskogen, var en maktdemonstration mot den västerländska civilisationens representativa demokrati och inställning att religionen är en privatsak.

Doku Publishers Sofie Löwenmark skrev på X om bönemötet och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg socialdemokraten Jonas Attenius: ”Vid sidan av Attenius framträdande leddes själva bönen av Ahmed Al-Mofty, imam vid Göteborgs moské. Den 7/10, samma dag som Hamas terrorattacker mot Israel, postade han två inlägg med religiöst svammel om seger och som hans anhängare tolkade på samma sätt som jag läser orden.

Hon skriver vidare: ”Så sent som under förra året träffade Ahmed Al-Mofty den kanadensiska hatpredikanten Bilal Philips. Philips har arresterats i flera länder misstänkt för terroraktiviteter och har inreseförbud i bla, Storbritannien, Tyskland, Kenya, Danmark, Bangladesh, Australien och Filippinerna. Philips har legitimerat självmordsbombningar utryckt att västerländsk kultur är islams fiende.

Den ökända islamisten och snyltaren Amanj Aziz (f. 1988), som i åratal levt på offentliga bidrag med motiveringen att han kämpar mot ”islamofobi”, bjöd när han var föreningen TUFFS ordförande april 2011, in Bilal Philips till Göteborg för en könsseparerad konferens om ”islamofobi”. Det blev rabalder. Expressen skrev 14 april 2011 artikeln ”Hot och heta känslor inför imamens besök”. I mars 2017 skrev Sofie Löwenmark på Timbros Smedjan om Amanj Aziz, TUFF och Aziz snyltande, bland annat bidragen han lurat till sig från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Muslimska brödraskapets främsta ideolog är egyptiern Sayyid Qutb (d. 1966). Han fängslades av diktatorn Nasser 1954, frisläpptes en kort tid 1965, fängslades på nytt och dömdes till döden. Qutbs skrifter sedan slutet av 1940-talet fram till hans död är alla islamisters urkälla, både fredliga och militanta islamister. Målet är detsamma: islam är en universell religion därför ska hela världen underkasta sig islam.

De fredliga lutar sig mot Social justice in Islam (1949). Broderskapsrörelsens internationella sekreterare Ola Johansson säger i Uppdrag gransknings program 2 maj 2006 om islamisternas framväxt i Sverige att Sayyid Qutbs Social justice in Islam (Social rättvisa i islam) är en klassiker. Hela programmet handlar om Socialdemokraternas samarbete med aktivisterna inom Stockholms moské, bland annat Mahmoud Aldebe, vilket Ola Johansson försvarar.

Ola Johansson intervjuas av Magnus Wennerholm som säger att det i boken står mycket som kan liknas vid svensk socialdemokrati, men i boken förespråkas också censur och att sharialagar ska stå över demokratiska lagar. En sida ur boken visas och text stryks under. Ola Johansson anmälde programmet till Granskningsnämnden. Under punkten Social rättvisa i islam står det att Johansson hade anmält att ”bilden på boken hade redigerats in på ett sådant sätt att intrycket blev att anmälaren höll boken i handen. Han har dock varken sett eller läst boken.” Programmet friades.

Ulf Kristersson, Tobias Billström, Jakob Forssmed: SVT-programmet är mycket informativt. Ni lär er mycket om politisk islam och Socialdemokraternas nära samarbete med extremt judefientliga Muslimska brödraskapet, vilket har fortsatt in i våra dagar nästan två decennier senare. Se bara på Attenius tal till massbönens deltagare i Göteborg och Ola Burells klubbade beslut att ge miljoner av Stockholms skattebetalares hårt förvärvade slantar till Muslimska brödraskapet. Riv Göteborgs moské. Stäng Muslimska brödraskapets moské i Stockholm. Förbjud offentliga massböner, dra in vartenda offentligt bidrag till Muslimska brödraskapets olika förgreningar i Sverige. Läs Social justice in Islam och bilda er en egen uppfattning om vad det står i ”klassikern”, som Ola Johansson kallar boken, så förstår ni varför. Här är några citat ur min kommande bok:

Qutb inleder med att en individ som förfogar över egna medel inte lånar pengar innan han först har kontrollerat vilka tillgångar han har, liksom att en regering inte importerar varor innan det egna landets resurser är ordentligt kartlagda. Borde inte samma sak gälla för andliga, intellektuella, moraliska och etiska resurser? ”Uppenbarligen inte”, säger Qutb, och menar att i Egypten liksom i den muslimska världen i stort bryr man sig inte om vad man har utan importerar ”demokrati eller socialism eller kommunism” för att komma till rätta med de sociala problemen (s. 19, 20). Samtidigt betraktas islam som statsreligion och invånarna som sanna muslimer. ”Men vi har skilt vår tro från vårt praktiska liv” enligt satsen ”religionen angår bara den enskilda människan och hennes gudom”, eller ”religion är opium för folket”. Qutb frågar sig varför det blivit som det blivit. För ”fabeln om åtskillnad mellan tro och livet växte inte fram i det muslimska Östern, inte heller står den att finna i islams lära” (s. 20).

Islam växte fram i ett självständigt land som inte lydde under någon kung eller imperium, ett samhälle som sedan dess aldrig har uppnåtts. Från allra första början gick tron och det praktiska livet hand i hand. Den islamiska läran valde att förena jordelivet och livet i himlen i ett enda system. En sådan religion kan inte leva isolerad från samhället. Ett samhälle kan inte vara islamiskt om det utesluter islams religiösa lagar och normer så att enbart riter och ceremonier återstår. Islam är en enhet. Därför är en åtskillnad mellan tron och världen eller mellan teologi och samhällslivet som i kristendomen omöjlig.

Irans prästerskap (shia), som var motståndare till shahens världsliga styre, översatte alla Qutbs (sunni) böcker till persiska. Qutb var idolen och en viktig inspiratör till islamiska revolutionen i Iran. Social justice in Islam översattes 1959 av en ung präst. Inför 25:e utgåvan 1999, alltså 40 år senare, skrev mannen som nu var ayatolla ett nytt förord.

Islams nuvarande högsta ledare Ali Khamenei (f. 1939)

översatte till persiska när han var ung student 1967 Sayyid Qutbs lilla bok Islam. The religion of the future. Inför 7:e utgåvan 1980 skrev han ett nytt förord. Även hans bror översatte Qutb.

Kapitel III ”The hideous schizophrenia” syftar på västs inställning att religionen är en privatsak mellan den enskilda och hennes gudom och att religion och det praktiska livet är åtskilda.

Notera att den utgåva jag har ingår i Muslimska brödraskapets och Gulfstaternas ansträngning att sprida politisk islam till universitetsstudenter över hela världen. Boken har nr 4 och ligger alltså bland de första som spreds från Kuwait. Flera i serien gavs ut på svenska, bland annat Qutbs bror Muhammed Qutbs Missförstånd om Islam som har nr 12 och som publicerades 1983.

Ulf Kristersson, Tobias Billström, Jakob Forssmed: Utmana politikerna Ahmed Ghanem, Göteborgs moské, och Mahmoud Khalfi, Stockholms stora moské, i direktsända debatt-program i SVT om ni inte vill att Sverige ska gå samma väg som Iran. Muslimska brödraskapets aktivister är politiker. De ska behandlas som politiker. Deras politiska ideologi ska debatteras på samma sätt som man debatterar politiska motståndares ideologi.

En lämplig debattledare kunde vara statsvetaren och terrorismexperten Magnus Norell. Han är lugn och saklig och mycket väl förtrogen med Muslimska brödraskapets ideologi och aktivister, inklusive Ismail Haniyah.

16 augusti 2024

Mona Lagerström fil dr