OBS. Detta inlägg handlar enbart om politiska Muslimska brödraskapets svenska gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), och berör inte den andliga aspekten av islam. IFiS högsäte är stora moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Muslimska brödraskapet är en islamistisk rörelse vars ideologi är att islam och politik är oupplösligt förenade. Rörelsen finns i ett 70-tal länder. Den svenska grenen arbetar målmedvetet på att förändra Sverige inifrån. De är en liten krets islamister som påstår att de representerar landets alla muslimer, vilket politiker och myndigheter har svalt med hull och hår.

Säpo har nu börjat intressera sig för Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige och säger att Brödraskapets mål är ett världsomspännande kalifat byggt på lagverket sharia, alltså en teokrati byggd på Allahs lag, vilket strider mot grundlagens individuella fri- och rättigheter. Enligt Säpo bygger rörelsens strategi i väst på segregation och enklavisering.

Det är vad Sameh Egyptson också säger i avhandlingen. Och har sagt i åratal.

Yasir Al-Sayed Issa, som varit engagerad i Stockholms moské, har anonymt valsat runt i medierna som den stenhårda kritikern av Sameh Egyptsons ”kontroversiella” avhandling för avsaknad av etisk prövning och riskerna namngivna personer, inklusive Yasir Issa, utsätts för. Han skickade till Lunds universitet ett nästan 40 sidor långt klagobrev om felen han upptäckt i Egyptsons avhandling och bidrog därmed till att Egyptson kunde lämna in en erratalista före disputationen, vilket var utmärkt.

Muslimska brödraskapet är en extremt kvinnofientlig rörelse, vilket jag skrivit om i mängder med blogginlägg. Ett av Yasir Issas argument att stoppa disputationen var att det inte fanns någon kvinna i betygsnämnden samt att saken försvårades av att doktoranden, opponenten och de två handledarna också var män.

På sammanfattningens första sida länkar han till Bilan Osmans artiklar förra sommaren i Dagens ETC om ”viskningsleken” kring studieförbundet Ibn Rushd och markerar därmed att han anser att Bilan Osman och Dagens ETC har större trovärdighet än Sameh Egyptson, de två handledarna och Lunds universitet.

Han har anmält avhandlingen till Nämnden för utredning om avvikelser från god forskningssed vid Lunds universitet, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning samt Överklagandenämnden för etikprövning.

Gå ett steg längre Yasir Al-Sayed Issa. Polisanmäl Sameh Egyptson och Lunds universitet. Lyft fram de sakkunniga du lutar dig mot. Det blir århundradets rättegång. Bevakad av ett medieuppbåd av aldrig skådat slag. Blixtbelysning av islamism och Muslimska brödraskapets segregerande verksamhet finansierad med skattemedel.

Polisanmäl.

Jag inleder med en kommentar från ett föregående inlägg där jag kallar IFiS ett brottssyndikat med anledning av att de under falska förespeglingar i decennier tillskansat sig hundratals miljoner skattekronor, främst via studieförbundet Ibn Rushd, biståndsorganisationen Islamic Relief och förbundets islamiska friskolor. Römosseskolan i Göteborg har nu stängts ner av Skolinspektionen, liksom Framstegsskolan i Rågsved, båda skolorna med höjdare inom svenska Muslimska brödraskapet i ledande befattningar.

Dagens Nyheter skriver att justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommer att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ”analysera vilka systemhotande aktörer som finns i Sverige och försöker påverka förtroendevalda och politiska församlingar.”

Jag säger: Inled granskningen med IFiS och ta hjälp av Sameh Egyptsons

avhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige. Där finns alla namn och organisationer samlade och ett gigantiskt källmaterial. Sameh Egyptsons avhandling är en statsvetenskaplig avhandling som enbart behandlar Muslimska brödraskapet som en politisk organisation. Han berör över huvud taget inte den andliga aspekten av islam. I det här inlägget bidrar jag med bilder av några av de i avhandlingen namngivna nyckelpersonerna inom IFiS som jag förutsätter att Brottsförebyggande rådet granskar.

Men först en kommentar. Utan Egyptsons biträdande handledare statsvetaren professor emeritus Mats Lindberg,

Örebro universitet, hade det aldrig blivit en doktorsavhandling. Sameh Egyptson är född och uppvuxen i Egypten, familjen tillhörde kopterna, Egyptens kristna befolkning. Han har erfarenhet av att leva i en diktatur och av att leva i demokratin Sverige. I Egypten studerade han historia vid ett universitet i Kairo och koptologi vid Koptiska institutet. Han gjorde sig omöjlig i Egypten under diktatorn Hosni Mubaraks styre och sökte asyl i Sverige. Här kom han så småningom att studera vid Lunds universitet, skrevs in som doktorand på Centrum för teologi och religionsvetenskap och påbörjade för väldigt länge sedan ett avhandlingsprojekt i missionsvetenskap, som gick i stå.

Han hade för avsikt att skriva om religionsdialog mellan kristna och muslimer i Egypten 1999–2004, men blev efter en resa till Egypten medveten om att de religiösa ledarna han diskuterade med inte alls var intresserade av dialog utan om att befästa sin egen maktställning. Han la avhandlingsprojektet på hyllan och gav i stället ut tre böcker om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Som i princip mötts med likgiltighet från politikernas sida, trots att alla riksdagsledamöter före valet 2022 fick var sitt exemplar av de båda böckerna Erövringen. Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige (2020) och Bosättningen. Muslimska brödraskapets organisation och vision i Sverige (2021).

Han hade redan i Egypten lärt känna Muslimska brödraskapets verksamhet och han har förgäves försökt varna Sveriges politiker om antidemokratiska Brödraskapets totalitära ideologi och politiska ambitioner. Han får kontakt med professor Lindberg som blir hans biträdande handledare och ger honom de statsvetenskapliga redskap han behöver för att sammanställa sitt omfattande källmaterial till en doktorsavhandling. Professor Lindberg har lagt ner ett enormt arbete på att hjälpa Sameh Egyptson att föra denna avhandling i hamn, i demokratins namn.

Egyptsons avhandling är ett brinnande försvar för det demokratiska styrelseskicket. Han har ju levt i en diktatur och vet vad det innebär.

Huvudhandledare har varit professor Mika Vähäkangas

som ledde universitetets seminarium i missionsvetenskap, numera verksam vid Åbo universitet, och som behöll ett beundransvärt lugn och tålamod under den fyra timmar långa disputationen 10 februari, och som dessutom, med hänvisning till att forskningen måste få vara fri, under åren stått emot alla försök att få Egyptson sparkad från institutionen liksom försöken att stoppa disputationen.

Men det är alltså inte en avhandling i religiös missionsvetenskap Sameh Egyptson skrivit, utan en statsvetenskaplig avhandling om Muslimska brödraskapets politiska påverkansarbete i Sverige, som är systemhotande. Skälet till att avhandlingen läggs fram på Lunds universitets Centrum för teologi och religionsvetenskap är att det var där Egyptson var inskriven som doktorand och det var där han för länge sedan hade tenterat i alla de kurser utöver avhandlingen som krävs för att få doktorera. Han är nu teologie doktor efter det att två i betygsnämnden var för att han skulle godkännas och en emot.

Opponenten Khaled Salih är statsvetare. Det satt ingen statsvetare i betygsnämnden.

Ledamoten Torsten Janson, lektor i islamologi som underkände avhandlingen, kände sig manad att i Expressen förklara varför. Han frapperas av det som inte finns med i avhandlingen säger han och lyfter fram att det finns ”omfattande religionsvetenskaplig forskningslitteratur om ideologiskt och politiskt färgade uttryck av islam” och att denna litteratur saknas, liksom att missionsvetenskaplig litteratur ”saknas i princip helt”. Torsten Janson anför: ”Luckan är anmärkningsvärd då avhandlingen skrivits i en missionsvetenskaplig miljö (som konstateras i förordet)”. Därmed ignorerar Janson biträdande handledare Mats Lindbergs insats.

”Vidare lyser hela diskussionen om migration, transnationella relationer och religiös och kulturell pluralisering med sin frånvaro”, fortsätter Janson och talar om ”religiös socialisering”, om att migration och globalisering kan förändra religioner, han talar om ”religiös horisont”, om religiösa organisationers ”omtolkningsprocesser”.

Sameh Egyptsons avhandling handlar om att i dagens Sverige implementera Hassan al-Bannas vision av politisk islam, mannen som grundade Muslimska brödraskapet i Egypten 1928. Torsten Janson har skärskådat Sameh Egyptsons avhandling utifrån sitt eget forskningsperspektiv, inte från professor Mats Linbergs statsvetenskapliga perspektiv, som ju hela avhandlingen bygger på.

Farshid Jalalvad ger i artikeln ”Minipåvar som vill glänsa, anklagelser och gråtande doktorander” en träffande och mycket rolig bild av akademiska disputationer.

Lunds universitet och de olika etiknämnderna bör fråga sig vem som egentligen borde underkännas, minipåven Janson eller doktoranden Egyptson.

Och så till ”kontroversen” kring avhandlingen. Avhandlingen är kontroversiell enbart utifrån Muslimska brödraskapets perspektiv, eftersom den ledande kretsen, om politikerna och Brottsförebyggande rådet tar avhandlingen på allvar, riskerar att förlora de hundratals miljoner skattekronor som i decennier friktionsfritt flödat rakt ner i deras plånböcker. För alla som värnar om demokrati och hur våra skattemedel används borde Egyptsons avhandling tas emot med öppna famnen.

Den internationellt kända familjen Issa
En enda man, Yasir Al-Sayed Issa, kallad ”Adam” i Dagens Nyheter, är mannen som med hjälp av Dagens Nyheters journalist Niklas Orrenius och den anonyma tankesmedjan Fenix, som jag skrivit åtskilliga blogginlägg om, skapat ”kontroversen” kring Sameh Egyptsons avhandling och fått landets journalister att dansa efter hans pipa och skydda honom bakom anonyma namn, som om han skulle utsättas för stora risker om han framträder med sitt namn. Så lät det inte under Syrienkriget 2012 och 2013 då Yasir Issa också valsade runt i medierna, fast då helt öppet.

Medlemmarna i familjen Issa som Sameh Egyptson nämner i avhandlingen har han skrivit om i sina tidigare böcker, några har till och med beskrivits av BBC. Familjen är med andra ord känd och det är knappast det faktum att de nu förekommer i Egyptsons avhandling som gör det riskfyllt för dem att bege sig till Mellanöstern där Brödraskapet är terroriststämplade i flera länder. Fadern Tarif Al-Sayed Issa kom till Sverige på 1980-talet och gjorde ingen hemlighet av att han tillhörde syriska Muslimska brödraskapet, som var förbjudet i Syrien. Han dog av en bomb i Syrien 2018, vilket man kan läsa om i den här artikeln i Expressen, bilden av honom i stridsmundering ska ha varit tagen av Muslimska brödraskapet. Sonen Fidaaldin Al-Sayed Issa,

imam i Eskilstuna, har lagt ut en bild på Facebook på sig själv tillsammans med Yusuf al-Qaradawi, Muslimska brödraskapets chefsideolog, verksam i Qatar fram till sin död nyligen.

Sonen Mustafa Al-Sayed Issa,

(Texten lyder: Stockholms moské – På torsdag gästas vi av ingen mindre än Koranläsaren.”) var tidigare ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM) och är nu ordförande för Muslimska brödraskapets Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS). Han kallar sig Koranläsaren och förklarar på Instagram för kvinnor att det är en stor synd att inte vara beslöjad, alltså att inte bära Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Han intervjuas av studieförbundet Ibn Rushds tidskrift Kupolen.om sin ”folkbildningsverksamhet”.

Sonen, den numera i medierna anonyma, Yasir Al-Sayed Issa,

tidigare engagerad i Stockholms moské, alltså svenska Muslimska brödraskapets huvudsäte, var känd som ”Syrienkännaren”, ”nätaktivisten” då han 2012–2013 i medierna försvarade den väpnade oppositionen mot Syriens diktator Bashar al-Assad.

Efter disputationen uttalar sig Yasir Issa anonymt för SVT Skåne och säger att det innebär stora risker att hängas ut, som om det skulle vara en större risk att bli omnämnd i en avhandling än att bli fotograferad tillsammans med Qaradawi. ”Förstår du vilka risker det innebär att bli utpekad på det här viset”, citeras han säga under disputationen.

Även i Dagens Nyheter citeras ”Adam” som han kallas i Niklas Orrenius artikel: ”Hur ser du på ditt etiska ansvar”, var en av frågorna han ställde under den allmänna frågestunden. Han hade många frågor. Och det är i samband med frågestunden jag berömmer Mika Vähäkangas. Han sa att alla skulle få komma till tals, att var och en skulle få fem minuter att ställa en fråga, att en person skulle få ställa en fråga på nytt när frågorna gått laget runt. ”Adam” fick möjlighet att ställa fråga på fråga. Niklas Orrenius skriver att ”Adam” körde sju timmar för att vara med på disputationen och att han for hem utan att ha fått svar på alla sina frågor. Mika Vähäkangas satte stopp kl 18.00 efter fyra timmars disputation. Yasir Issa hade kunnat hålla på till midnatt. Han var otroligt taggad och visste att han skulle få framföra sina synpunkter i DN efter disputationen. Och även i SVT Skåne.

Det är skrämmande hur en ung aktivist i Muslimska brödraskapets nätverk lyckas dirigera landets journalister.

En gång i tiden bestod Dagens Nyheters ankare av de intellektuella giganterna professor Herbert Tingsten och professor Ingemar Hedenius. Båda två med erfarenhet av andra världskrigets helvete, båda motståndare till totalitära ideologier och försvarare av demokratin. Det är ljusår mellan dem och dagens två ankare Peter Wolodarski och Björn Wiman. De har långt kvar till pensionen och det är uppenbart att ägarfamiljen Bonnier inte anser att demokratin är värd att försvara. Hade de ansett det hade Muslimska brödraskapets systemhotande verksamhet varit slagen i spillror för länge sedan. Det finns väl ingen dagstidning i Sverige som likt DN så konsekvent och intensivt försvarar Muslimska brödraskapets uniformspersedel hijab,

som jag kallar shariadoket och som också kan kallas islamistskynket, tecknet på graden av ett lands islamisering, i likhet med hur Mussolinis svartskjortor och Hitlers nazisymbol signalerade utbredningen av deras ideologier.

Sameh Egyptsons över 700 sidor tjocka avhandling söker svaret på frågan: Är Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) organisatoriskt och ideologiskt kopplad till transnationella Muslimska brödraskapet? Vilket de frenetiskt dementerar.

I samband med den verkliga kontroversen 2013 då islamisten Omar Mustafa samtidigt som han var IFiS ordförande valdes in som suppleant i Socialdemokraternas partistyrelse och efter en vecka tvingades avgå sammanfattar Mahmoud Aldebe,

en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren, alltså IFiS, och organisationens ledande talesperson fram till 2010, på några rader Egyptsons omfångsrika avhandling och beskriver samtidigt det Egyptson kallar ”organiserat hyckleri”.

I det här blogginlägget visar jag Aldebes betydligt längre beskrivning av Muslimska brödraskapets svenska gren, vilka organisationer som ingår och vilka personer som har höga grader inom Muslimska brödraskapets svenska gren. Som nämnts lämnade Aldebe alla sina uppdrag inom Brödraskapet 2010, skälet kan man läsa om i Egyptsons avhandling.

Brottsförebyggande rådet, granska dessa systemhotande islamister:
Aldebes inlägg är ett svar på IFiS förnekande i Aftonbladet, författat av Mohammed Amin Kharraki, då IFiS talesperson

med hög grad inom svenska MB, son till medgrundaren Mostafa Kharraki,

att IFiS har kopplingar till MB. Dessa två islamister samt Omar Mustafa figurerar i avhandlingen som Yasri Issa anser det är oetiskt att namnge och som jag förväntar mig att Brottsförebyggande rådet granskar. Mohammed Amin Kharraki var skolchef för den nu stängda Framstegsskolan i Rågsved. I den här artikeln kallas han Mohamed Amin. Styrelseledamöter som suttit i stiftelsen Framstegsskolan har också suttit i den numera stängda Römosseskolans ledning.

Kharraki junior intervjuades 2011 av Dagens Nyheter då han var ordförande för Muslimska brödraskapets ungdomsorganisation Sveriges unga muslimer (SUM). Han säger att han är född i Sverige, att föräldrarna kom från Marocko, att fadern Mostafa arbetade som elektroingenjör, ”och är numera involverad i olika välgörenhetsprojekt”. Fadern Mostafa Kharraki har suttit i biståndsorganisationen Islamic Reliefs ledning, han har cirkulerat i ledningen för varenda förening som IFiS har startat och han finns med i mängder med handlingar om organisationers konstituerande möten som Sameh Egyptson har hämtat från Skatteverket.

Far och son Kharraki är nyckelpersoner i brottssyndikatet.

Här är några kända islamister som varit IFiS ordförande och som jag förväntar mig att Brottsförebyggande rådet granskar, förutom Göteborgs moskés VD Ahmed Ghanem: Stockholms stora moskés nuvarande VD Mahmoud Khalfi, Abdirizak Waberi, riksdagsledamot för Moderaterna 2010–2014, rektor för Römosseskolan i Göteborg, nu fälld för förskingring av pengar som skulle gått till eleverna och i stället gick till sexresor till Thailand och till att bilda ett politiskt parti i Somalia, samt Omar Mustafa.

Nedan är en bild på Mahmoud Khalfi när han var IFiS ordförande och tillsammans med islamisten Chakib Benmakhlouf, då ordförande för Brödraskapets europeiska paraplyorganisation Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE), i april 2008 bjöd in internationella höjdare inom Brödraskapet till Sverige.

Brottsförebyggande rådet och alla tidningar som kallar Sameh Egyptsons avhandling kontroversiell: Allt ljus på Chakib Benmakhlouf, Gudfadern, en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren.

Må han pryda varenda tidnings förstasida och bli huvudperson i SVT:s, SR:s och TV4:s nyhetsprogram. Gudfadern som styr systemhotande Muslimska brödraskapets organiserade brottslighet, baserad på organiserat hyckleri, vilket Sameh Egyptson avslöjar i sin doktorsavhandling.

16 februari 2023

Mona Lagerström fil dr