(Tändstickan sitter sorgsen, med Halsdukens kyliga avskedsreplik ”islamofobiska konspirationsteorier” sedan flera dagar ringande i öronen, på en uteservering med en kaffe och läser under uppgivna suckar och förbannelser över all världens gudar och gudinnor i Ingvar Björkesons tolkning av Aneiden om Didos hjärtekval när Aeneas får order av Olympens högste gud Jupiter/Zeus att lämna henne och Karthago för att uppfylla sitt utstakade öde att vara stamfader till Italiens framtida härskare. Jupiter skickar sin blixtsnabba budbärare Hermes att framföra befallningen: ”jag vill att han seglar nu; förmedla det budet”. Och Aeneas lyder, plikttrogen som han är, ”fast kärleken än är herre över hans hjärta”. Didos hjärta brister. Tändstickan bläddrar tillbaka och läser för hundrade gången om gudarnas spel bakom Didos himlastormande kärlek, hur Aeneas mor gudinnan Venus/Afrodite skickar sonen Amor för att ”låta honom med gåvor tända i Didos innersta märg en förtärande låga”, hur gudinnan tillfälligt för bort Aeneas son Iulus och låter Amor inta hans skepnad och manar honom att tiden är inne efter den kungliga taffeln, när Dido tror att det är Aeneas son hon tar upp i knät och om vars hals hon ömt slingrar sina armar, ”smyg då förrädiskt in ditt gift och den hemliga elden”. Tändstickan suckar än en gång och förbannar den egna förtärande lågan, den hemliga elden som smugits in i den allra innersta märgen alltmedan Halsdukens ”islamofobiska konspirationsteorier” hånfullt ringer i öronen. Åt helvete med alla gudar!)

Martin Luther King 1: (med en kaffe i handen) Får jag slå mig ner?

Tändstickan: (vaknar upp, förvirrad) Javisst, visst, slå dig ner.

Martin Luther King 1: Säkert att jag inte stör? Du verkade långt borta.

Tändstickan: Jag var försjunken i en avlägsen gudavärld. Slå dig ner, slå dig ner.

Martin Luther King 1: (sätter sig ner) Jag kanske ska presentera mig. Kayd.

Tändstickan: Tändstickan. Angenämt.

Kayd: (kastar en blick på boken) Avlägsen gudavärld?

Tändstickan: Den gamla grekiska. Som romarna övertog. Gudarnas makt över människorna.

Kayd: (med en blick på boken) Ja, den är ju fortfarande stark. Eller snarare de självutnämnda jordiska ombudens makt över människorna. Iliaden eller Odysséen?

Tändstickan: Aeneiden, av romaren Vergilius. Romarrikets nationalepos.

Kayd: Det har jag inte läst. En lucka att fylla igen?

Tändstickan: Beror på vad man är intresserad av. Du känner förmodligen till trojanska hästen.

Kayd: (ler) Trojanen, den farliga programvaran?

Tändstickan: Pricksäkert ord. Legendernas makt är lika stark som gudarnas makt. Eller som du sa, de självutnämnda jordiska ombudens makt. Den svekfulla trähästen är egentligen grekernas häst, men det är ju ett torrt, alldagligt uttryck jämfört med de fantasieggande associationer ”trojanska hästen” gett upphov till.

Kayd: Tydligen en fängslande bok eftersom du var så långt borta.

Tändstickan: (skrattar förläget, samlar sig) Trojanska hästen är inte att leka med. Innanmätet, det vill säga de grekiska krigarna, satte Troja i brand och utplånade staden helt. Boken handlar om den trojanska hjälten Aeneas som på Jupiters uppmaning lämnar den brinnande staden och efter många öden och äventyr till slut lägger grunden till det framtida romarriket. Inte helt fel att säga att boken handlar om hur gudar och gudinnor jävlas med honom.

Kayd: Låter bekant. Fast gudarna har reducerats till en och gudinnorna sopats bort helt. Och prästerskapet mångfaldigats.

Tändstickan: Det var faktiskt några gudinnor som satte i gång hela dramatiken i den grekiska saga som skildras i Iliaden. Du har väl hört talas om sköna Helena?

Kayd: Jo. Vagt.

Tändstickan: Och Akilles?

Kayd: Vem har inte hört talas om akilleshäl.

Tändstickan: Akilles, en av de odödliga grekiska hjältarna. När hans föräldrar gifte sig var Olympens gudaförsamling inbjuden till bröllopet, alla utom tvedräktens gudinna Eris, som därför ville så split och kastade in ett gyllene äpple till församlingen med påskriften ”Till den skönaste”. Zeus plockade upp äpplet. Tre gudinnor kände sig kallade, Zeus gemål och även syster Hera, som var den högsta och mäktigaste, Atena, favoritdottern, och Afrodite, kärlekens gudinna. Zeus ville behålla husfriden och överlät det ödesdigra valet på den trojanske prinsen Paris, som vaktade faderns hjordar på det heliga berget Ida i nordvästra Turkiet. Troja låg vid bergets fot. Afrodite lovade honom att han skulle få jordens skönaste kvinna om han utsåg henne till vinnare. Resten är historia som det heter. Med hjälp av Afrodite kunde sedan Paris röva bort den grekiska drottningen Helena och föra henne till Troja. Och fick hela Grekland till fiende. Och vi fick inte bara Iliaden och Odysséen utan också en mängd grekiska dramer tack vare grekernas fantasifulla gudavärld. För att inte tala om filosofin. Aten och Sparta var som du säkert känner till antika Greklands två stormakter. Olika som natt och dag. Men de gick ihop mot Troja för över tre tusen år sedan. Helena var förresten gift med Spartas kung. Det var från Sparta hon rövades bort.

Kayd: Vi har mycket att tacka antika Grekland för. Demokratin fick vi också från Grekland.

Tändstickan: Och fascismen.

Kayd: Fascismen? Från antika Grekland? Nu hänger jag inte med. Fascismen är ju från den europeiska mellankrigstiden.

Tändstickan: Fascismen kan härledas ända tillbaka till Spartas mytomspunna kung Lykurgos.

Kayd: Inte precis ett namn jag lagt på minnet.

Tändstickan: Det är inte säkert att han verkligen har existerat. Men det går en röd tråd från Lykurgos ända till dagens islamister. Från cirka sjuhundratalet före vanlig tideräkning fram till våra dagar och just den koranvers du pratade om sist om att påbjuda det rätta och förbjuda det orätta.

Kayd: Helt nytt för mig. Verkligen. Har du tid att berätta?

Tändstickan: I stora drag ligger det till så här. Jag går tillbaka två tusen år. Romaren Vergilius, han som skrev Aeneiden, levde under det sista århundradet före vanlig tideräkning. En grekisk man vid namn Plutarchos levde under det första århundradet vanlig tideräkning. Han var också författare och intresserad av både grekiska och romerska stora män och skrev det som kallas dubbelbiografier, ställde en grekisk man och en romersk man bredvid varandra. Shakespeare hade förresten honom som källa till sina dramer om Julius Caesar och Antonius och Kleopatra. Plutarchos skrev om Lykurgos, och eftersom det gått runt sju hundra år sedan Lykurgos ska ha levt och det inte fanns några tillförlitliga källor borgar Plutarchos inte för att hans berättelse är helt i överensstämmelse med sanningen. Strunt samma, för det är Plutarchos berättelse som levt vidare. Berättelsen om Lykurgos fascinerade schweizaren Jean-Jacques Rousseau, som levde på 1700-talet, och som i sin tur inspirerade männen bakom både kommunismen, fascismen och islamismen.

Kayd: Nu hänger jag inte med alls. Jag har aldrig hört talas om Lykurgos. Inte Plutarchos heller måste jag erkänna.

Tändstickan: Men du kan det här med avsaknaden av respekt för den enskilda individens unika personlighet, unika begåvning, drömmar, förhoppningar, livsval? Om att frånta individen hennes tankefrihet, samvetsfrihet, människovärde? Om att stöpa alla i samma ideologiska form? Om att skapa en helt ny befolkning som internaliserat de pådyvlade normerna och agerar som robotar, samtidigt som de tror att de agerar utifrån egen fri vilja? Ett kollektiv helt underordnat staten? Där nyckelorden är blind lydnad, hot om våld, tortyr, död för den som inte lyder?

Kayd: Det vill jag lova.

Tändstickan: Lykurgos och hans robotliknande befolkning i ett nötskal. Alltså Plutarchos beskrivning. Hur man skapar en ”sann” spartan, en ”sann” kommunist, en ”sann” fascist, en ”sann” nazist, en ”sann” muslim. Genom hjärntvätt, helst från barnsben. Enligt Plutarchos ansåg Lykurgos att uppfostran var lagstiftarens viktigaste och skönaste värv. Lykurgos uppfostringssystem var stenhårt, inte bara den fysiska träningen som lär ha varit rent djävulsk. Pojkarna fostrades till blivande krigare, flickorna till att föda blivande krigare. Äktenskapen var enbart till för barnalstring. Vem som helst fick inte avla barn, bara de med de bästa arvsanlagen. Det var inte nödvändigt att den äkta mannen var barnets far, eftersom barnen var statens egendom, inte faderns.

Kayd: Låter som Hitler.

Tändstickan: Kan man lugnt säga. Så snart pojkarna fyllt sju år fick de lämna hemmet och enrollerades i kårer och uppfostrades kollektivt. Pojkarna fick lära sig disciplin, att lyda order, att uthärda strapatser och segra i strid. Fostran fortsatte i vuxen ålder. Männen levde ett kasernliv. Åt i särskilda matlag. Kollektivet gick före allt. Ingen spartan fick leva som den behagade. Det gällde även kvinnorna. Livet hörde inte till den enskilda individen, utan till fäderneslandet. Därför var det inte tillåtet för vem som helst att resa utomlands och ta intryck av andra statsskick och andra levnadssätt. Främlingar som sökte ta sig in i Sparta drevs bort för att undvika att utländska idéer och andra åskådningar fick fäste, och att Sparta inte fylldes med ”oroliga huvuden och smittsamma sjukdomar utifrån”, som Plutarchos uttrycker det. En fullständigt hjärntvättad befolkning utan förmåga till individuell tankeverksamhet. Fäderneslandet Sparta först i alla lägen.

Kayd: Hur kommer Rousseau in här? Tillhörde inte han de franska upplysningsmännen?

Tändstickan: Jo. Till en början. Han var nära vän med de franska upplysningsmännen, sedan skar det sig fullständigt mellan dem. Det är han som har fängslat eftervärlden. Han är lika kontroversiell i dag som under sin levnad. Han betraktas både som portalfigur för individualismen och som upphov till totalitarismen. Han var en komplex man, för att uttrycka det milt. Älskade att frottera sig med den höga societeten samtidigt som han var en civilisationskritiker av rang. Han var född i den protestantiska republiken Genève men levde större delen av sitt vuxna liv i katolska Frankrike. Ändå är det inte ett stort land som Frankrike han har i tankarna när han skriver om sin idealstat, utan stadsstaten. Sparta närmare exakt, med drag av republiken Genève och antika Rom. Han var en extrem individualist, vägrade anpassa sig till rådande normer i societeten, men tar man ett samlat grepp om alla hans skrifter speglar de en auktoritär mentalitet och ger uttryck för en totalitär ideologi. Som sagt, en mycket komplex man. Människan ett, verket något helt annat.

Kayd: Jag har inte läst någonting av honom. Bara om honom.

Tändstickan: En del tegelstenar är rätt prövande att ta sig igenom. I en av tegelstenarna beskriver han sin utbildningsmetod som kort sagt handlar om hjärntvätt, helst från födseln. En pojke, naturligtvis ur det högre ståndet, de råbarkade bönderna behövde ingen utbildning enligt Rousseau, och naturligtvis en pojke, Rousseau är upplysningstidens mest kvinnofientliga författare. Alltså, en pojke från förnäm familj överlämnas direkt efter födseln till en informator som följer pojken som en skugga ända fram till giftermålet med en kvinna som är en kopia av den idealkvinna informatorn målat upp och eleven internaliserat och tror är hans fria val. Pojkens varje steg kontrolleras och manipuleras ända fram till giftermålet. Han tränas att bli foglig och underdånig, att lyda, trots att Rousseau låter påskina att pojken tränas i att bli oberoende och tänka fritt. Men pojken kan inte ta ett steg på egen hand, han är totalt beroende av läraren. Även efter det att han gift sig. Rousseau hyllas som förespråkare för en fri uppfostran som tar hänsyn till barnets olika utvecklingsstadier. Så kan det gå.

Kayd: Låter som din beskrivning av Lykurgos uppfostringsmetod.

Tändstickan: Ja. Sparta hänger med i allt Rousseau skrev. Lite märkligt med tanke på att Aten står för demokratin, litteraturen, dramat, filosofin, som ju Rousseau var inläst på. Konst och vetenskaper var förbjudna i Sparta. Redan i sitt första publicerade verk satte Rousseau Sparta före Aten när en mindre fransk stad utlyste en tävling om huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande hade bidragit till att sederna förädlades. Rousseau svarade nej, lovordade Sparta och sänkte Aten. Och vann priset 1750. Och blev känd praktiskt taget över en natt. Alla dörrar öppnades för honom. Då var han nästan fyrtio år. Ett par år senare utlystes en ny tävling, den här gången om ursprunget till ojämlikheten mellan människorna. Han vann inte, men gjorde ett avtryck ända in i våra dagar om civilisationens och ägandets fördärvlighet. Hans civilisationskritik går kortfattat ut på att samhället har fördärvat människan. Ju mer människan avlägsnades från det han kallar ”naturtillståndet”, där ingen ägde något, desto mer fördärvades hon. Ojämlikheten är ett resultat av ägandet som uppstod i och med jordbruket och bergsbruket. Enligt honom en revolution som civiliserade människorna och vilseförde människosläktet. Som alltså inte längre bestod av den ädla vilden.

Kayd: Hur kommer islamismen in?

Tändstickan: Ojämlikhet. Äganderätt. Basen för den kommunistiska ideologin. Som de nyvaknade islamistideologerna måste förhålla sig till i kampen mot kolonialmakterna. Här kommer också Rousseaus lilla skrift från 1762 Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder in. Den skriften har satt sina spår i hela världen, inklusive Egypten, Muslimska brödraskapets vagga, och den indiska subkontinenten. Särskilt den indiska subkontinenten är viktig här, eftersom en sunniislamisk ideolog på 1940-talet influerade Muslimska brödraskapet i Egypten, som med hjälp av Saudiarabien de senaste femtio åren spridit sin totalitära politiska tolkning av islam över hela världen, inklusive Sverige. Och predikar om hur man ska bete sig för att vara en ”sann”, en ”autentisk” muslim.

Kayd: Det ska gudarna veta. (båda skrattar)

Tändstickan: Det fanns faktiskt stabila kontakter mellan en sunniislamisk tolkningsgren i Indien och den ultraortodoxa wahhabismen i Saudiarabien redan under förkolonialismen. På den tiden hade man nära kontakter även utan internet och sociala medier. Handeln var en viktig kommunikationskanal och handeln mellan Arabiska halvön och Indien var urgammal.

Kayd: Jag är inte så hemmastadd i den indiska historien. Ideologen Wahhab var ju verksam på 1700-talet.

Tändstickan: Jag vet inte heller den exakta tidpunkten för vad som räknas som förkoloniala Indien. Eller exakt vilka som ska räknas som kolonisatörer. Men norra Indien invaderades tidigt av islamiska härskare som etablerade riken. Någon gång på 1500-talet upprättades det islamiska kejsardöme som kallas Mogulriket. Striden om den lukrativa handeln lär ha varit tuff. Brittiska Ostindiska kompaniet vann med vapenmakt och skaffade sig handelsmonopol i stora delar av Indien. Men efter det misslyckade upproret mot kompaniet 1857 infördes direkt brittiskt styre. Vilket innebar att brittisk lag ersatte sharia. Och den muslimska eliten i Mogulriket, alltså jurister, domare och ämbetsmän förlorade sin maktställning.

Kayd: Och sitt levebröd.

Tändstickan: Ja. Eliten ville ha tillbaka makten, som de utifrån vissa koranverser ansåg självklart var deras.

Kayd: Jo, de verserna känner jag till. ”Ni är det bästa folk som frambragts bland människorna: ni påbjuder det rätta och förbjuder det orätta och ni tror på Gud.”

Tändstickan: Krocken mellan tron att de i kraft av sin religion ska ha den självklara ledarrollen och det brittiska styret, som dessutom prioriterade hinduerna, var brutal. En dubbel förödmjukelse. Kopplingen islam och politisk makt går på subkontinenten tillbaka ända till det brittiska styrets början. Även om inte alla de olika religiösa organisationer som växte fram på subkontinenten influerades av Rousseaus skrift Om samhällsfördraget så är det helt klart att skriftens inflytande inte bara begränsades till mellankrigstidens Europa. Eller enbart mellankrigstiden. Efter andra världskriget spelade den en roll för olika befrielserörelser. Kubas förre diktator Fidel Castro lär ha sagt till en fransk journalist att han hade ett exemplar i fickan när han ledde den kommunistiska gerillakampen mot diktatorn Batista. Som han vann 1959. Rousseau pläderar inte för ett pluralistiskt samhälle. Det gjorde inte demokratins dödgrävare Lenin, Trotskij, Stalin, Mussolini, Hitler, Mao och Pol Pot heller. Eller Castro.

Kayd: Uppenbarligen en viktig skrift att sätta sig in i.

Tändstickan: Lycka till. Den är abstrakt. Ett tankeexperiment. En idé om en utopi. Ett idealsamhälle utan självständigt tänkande människor. Politiska partier eller grupper med egna intressen som stör harmonin är förbjudna. En harmoni som kallas allmänviljan och som går före allt. Men det är inte Rousseaus abstrakta skrift som gav en skjuts åt dagens islamism, eller politisk islam, tanken att religion och politik är oupplösligt förenade och Allah den enda laggivaren, utan verkligheten, och den verkligheten är första världskriget. Och kolonialismen förstås, som ju var detsamma som västerländskt inflytande, friare livsstil, i synnerhet för kvinnor, lagar stiftade av människan, inte av ett gudomligt väsen med mera. Utan första världskriget är frågan om islamismen över huvud taget hade utvecklats till vad den är i dag.

Kayd: (ler) Osmanska rikets upplösning och vad det ställde till med. Jag vet. Tomrummet som uppstod när de västinfluerade ungturkarna avsatte den osmanska kalifen.

Tändstickan: Och drömmen om en ny kalif, ett nytt kalifat.

Kayd: Som gick i stöpet när Atatürk helt enkelt avskaffade kalifatet 1924. Lika gott det. Det där med kalif och kalifat . . . (skakar på huvudet). Alltså kalif, profeten Muhammeds ställföreträdare. Och kalifat. I dag? Jag fattar inte hur islamisterna tänker. Kalifatet har varit omtvistat ända sedan profeten Muhammed dog, eftersom han inte hade utsett en efterträdare och förestavat riktlinjerna för hur en islamisk stat skulle styras. Titeln kalif användes mycket försiktigt av de osmanska sultanerna

Tändstickan: Var sultanerna försiktiga? Faktiskt inget jag kunde föreställa mig.

Kayd: (skrattar) Jo, de använde titeln enbart som en hedersbenämning. De första kaliferna var valda. År 1876 tog sig en ottomansk sultan titeln kalif med innebörden universell ledare för islams trosbekännare i hela världen. Det var den sultanen ungturkarna störtade. De osmanska ledarna var anhängare av den hanafitiska skolan och den skolan anser att kalifatet dog ut i och med den fjärde kalifens död 661. Och så bör det förbli om du frågar mig.

Tändstickan: Och hur ska det gå till? IS utropade ju ett kalifat. Muslimska brödraskapets målsättning är ett världsomspännande kalifat. För att inte tala om Hizb ut-Tahrir. Som ju också är verksamma i Sverige.

Kayd: Vi är några progressiva reformister som försöker sprida information om vikten av att skilja på tro och politik. Men det är en Davids kamp mot Goljat, för att använda en icke-islamisk liknelse. Vi har universitetens islamutbildningar emot oss. De utbildar om ”islamofobi” i stället för om de demokratifientliga tolkningar av islam som är i omlopp i Sverige och undergräver demokratin. Vi har i princip hela journalistkåren emot oss. Vi har politikerna emot oss. Politikerna öser miljoner över bakåtsträvarna som påstår att Sverige är genomsyrat av ”islamofobi”. Vi som försöker vara framåtsträvande (gör en uppgiven gest). . .

Tändstickan: Hamnar ute i skuggan. Inte ens jag känner till er. Progressiva reformister. Varför är ni emot kalifatet?

Kayd: För hundra år sedan fanns det en egyptisk reformist, en högt uppsatt ledare på det berömda al-Azharuniversitetet i Kairo. Han var också domare. Ali Abd al-Raziq hette han förresten. Han ingick till och med i det högsta ledarskapet, Supreme Council, och ulama, som består av shariajurister och teologer. Dessutom hade han haft ansvaret för Egyptens shariadomstolar de senaste tio åren. Alltså a very important man, som året efter det att Atatürk avskaffade kalifatet skrev en bok om att islam är en religion, inte en stat, ett budskap, inte ett statsskick. Islam, säger Raziq, är en samling etiska och religiösa bud kopplade till individens samvete utan något släktskap med makt eller politik. Det är det vi har som motto. Vi har valt det kanske lite egendomliga namnet Martin Luther King-sällskapet, men vi är också motståndare till den destruktiva identitetspolitiken, som ju lyfter fram hudfärgen som identitetsmarkör, lika mycket en häxbrygd i dag som på Martin Luther Kings tid i USA. Vi vill bli bedömda utifrån personliga kvaliteter, inte utifrån hudfärg eller religion. Det är förolämpande att cementeras i en statisk, underlägsen roll på grund av hudfärgen man är född med. Att livet igenom betraktas som ett offer.

Tändstickan: ”Kritiska vithetsstudier.” ”Strukturell rasism.” ”Intersektionalitet” och resten av den importerade häxbrygden från USA. Nu avbröt jag. Förlåt.

Kayd: (ler) Raziq plöjde igenom alla de islamiska heliga urkunderna, som han ju redan hade extremt god kunskap om, och kom fram till att det inte fanns ett enda bevis för en islamisk stat, eller kalifat om man så vill. Staten är en sak, religionen en privat sak, att den enda sanna religionen är den mellan den enskilda individen och Gud. Att var och en blir salig på sin tro, som man säger i Sverige, utan inblandning av staten, utan inblandning av prästerskap och utan iblandning av besserwissrar som tar sig rätten att predika vad som är halal och vad som är haram. Det egna samvetet avgör.

Tändstickan: Och hur gick det för honom?

Kayd: Han åkte förstås ut ur al-Azharuniversitetet med huvudet före. Den egyptiska kungen Fuad I suktade efter titeln kalif och att Egypten skulle vara huvudsätet för det återuppståndna kalifatet, just på grund av att al-Azharuniversitetet ligger i Kairo. Men reformisten fick behålla livet. Vilket inte andra efter honom som pläderat för att islam är en privat tro mellan människan och Gud utan inblandning av mellanhänder fått. Vårt sällskap här i Sverige, som du så riktigt påpekade, lever en skuggtillvaro. Vi hånas och bespottas av islams ”lärda”, vi trakasseras, hotas. ”Antirasister” kallar oss ”inbäddade informanter”, ”Onkel Tom”, ”husneger”, ”husblatte”. Vi har ingen plats i offentligheten, eftersom politiker och myndigheter uppvaktar alla som säger sig värna om ”muslimsk identitet”.

Tändstickan: De fiskar röster.

Kayd: De demokratifientligas röster. Vi befinner oss i en brytningstid i Sverige. Religionen håller på att ta över. Och det är inte kristendomen jag menar. Det finns vissa likheter med Egypten under Raziqs tid för hundra år sedan. Det brittiska protektoratet upphörde 1922, Egypten blev ett kungadöme och fick en sekulär konstitution men landet fortsatte att vara ett brittiskt mandat. Diskussionerna gick höga inte bara om självständighet från kolonialmakten utan också hur Egypten skulle styras. Två strömningar stod mot varandra, traditionalister som hävdade att Allah representerar den högsta makten, att Allahs lagverk, sharia, ska gälla, att landets härskare är både religiös och politisk auktoritet. De finns här i Sverige.

Tändstickan: I parallellsamhällena.

Kayd: Lite varstans skulle jag säga. Den andra strömningen kallad sekulärnationalister ville ha en självständig egyptisk nation med ett konstitutionellt styre. Upplysningstidens idéer om individuella mänskliga rättigheter, folkstyre, yttrandefrihet, tankefrihet och krav på kvinnors lika rättigheter hade ju nått även Egypten. Samtidigt ansåg många att det var nödvändigt att återupprätta kalifatet. Kung Fuad I bland annat. Britterna stöttade kungen.

Tändstickan: Var det Atatürks avskaffande av kalifatet som gjorde att reformisten skrev boken?

Kayd: Absolut. Och bara några år senare grundade läraren Hassan al-Banna Muslimska brödraskapet. Som moteld mot sekularisterna. Och kommunisterna. ”Sann” islam skulle vara den styrande ideologin. Och målet. Kalifatet så klart. Han var 22 år. En snorunge. Påstod att islam är en allomfattande ordning som ska styra alla aspekter av det mänskliga livet.

Tändstickan: (skrattar) Det fanns en snorunge på indiska halvön som hade samma åsikter. Han började som journalist redan som tonåring, just när kalifatrörelsen drog i gång där 1919. Född 1903, tre år äldre än Banna. Utan den indiska kalifatrörelsen är det knappast troligt att mannen som skadat den moderna världen mer än Mussolini, Hitler, Lenin, Trotskij, Stalin, Mao och Pol Pot tillsammans hade blivit den han är. Sayyid Abu al-Ala Mawdudi, är han bekant?

Kayd: Både ja och nej. Namnet dyker upp här och var men jag är inte så insatt i hans tankevärld.

Tändstickan: Det är han som stöpte om islam till en politisk ideologi. Det han kallar ”islams principer”. En ideologi med samma anspråk på att vara universell som kommunismen, fascismen, nazismen och det som kallas den liberala demokratin. De förhärskande ideologierna i början av förra århundradet på den indiska subkontinenten. Som den intellektuella eliten anslöt sig till eller tog avstånd från. Och som Mawdudi bestämde sig för att skapa en motideologi till. Väst och islam är inkompatibla, var hans utgångspunkt. Islam ska vara ledande, inte på efterkälken.

Kayd: Låter som samma diskussion som pågick i Egypten.

Tändstickan: Britterna var ju kolonialmakten i båda länderna. Mawdudi var emot grupperna inom den indiska självständighetsrörelsen som ville att Indien skulle delas i ett hinduiskt och ett muslimskt land. Han var benhård motståndare till nationalism. Islam står över nationsgränser enligt honom. Allah är suveränen. Punkt slut. Han var också noga med att man inte föds till muslim. Man blir muslim. Därför är utbildning nyckeln till skapandet av den ”sanna”, den ”autentiska” muslimen. Därför sprutade han ur sig den ena texten efter den andra, texter som kanoniserades ganska tidigt. Att vara muslim är oåterkalleligt. Det är inte tillåtet att lämna islam levande, enligt honom. Han hade inga höga tankar om individuella rättigheter. Eller mänskligt liv. Hans bok med just namnet ”Islams principer” kom på svenska 1983. Där kan man läsa att profeten Muhammed ”uttryckligen och med kraft förbjuder muslimer att anta icke-muslimsk kultur och livsstil”. Ett påstående som framgångsrikt spridits i Sverige i fyra decennier. Med politikernas goda minne. Vilket alla moskéer och parallellsamhällen vittnar om. Jag undrar om det går att räkna alla skattefinansierande föreningar som har ”islams principer” inskrivna i stadgarna.

Kayd: Politikerna vet hur man blundar och täpper till öronen. Allt prat om att bryta segregationen är bara spel för gallerierna så länge de inte går i närkamp med islamisterna och salafisterna.

Tändstickan: Det jag kallar shariapolitiska extremhögern. För de är extremhöger. Målet med deras verksamhet är att krossa demokratin. Jag kallar dem också för mawdudister. För att koppla dem till en person, som leninist, trotskist, stalinist, maoist. För att markera att det är en självutnämnd jordisk man, inte någon gudom, som stöpt om religionen islam till en politisk ideologi. Mawdudi ideologiserade islam, som en forskare skriver. Forskaren säger att Mawdudi hade SS som förebild när han byggde upp sin organisation, som var en ren elitorganisation. En liten men viktig förtrupp. Mawdudi är alltså arkitekten bakom tolkningen av islam som en totalitär politisk, extremt västfientlig ideologi. Som numera sprider död och förintelse över hela världen. Gissa utgångspunkten.

Kayd: Omöjligt.

Tändstickan: Att påbjuda det rätta och förbjuda det orätta.

Kayd: (skrattar) Lite olämpligt att skratta i sammanhanget, men kunde inte låta bli.

Tändstickan: Han skrev på urdu, men redan i mitten av 1940-talet översattes flera av hans verk till bland annat arabiska. Så Sayyid Qutb, Muslimska brödraskapets ideolog, var väl inläst på Mawdudi när han författade sina skrifter om heligt krig mot de ”otrogna”.

Kayd: Som han blev hängd för.

Tändstickan: Och det var Mawdudi som kallades in av saudiska kungen att sätta ihop kursutbudet inför starten på islamiska universitetet i Medina. Som inrättades 1961. Med Mawdudi i styrelsen.

Kayd: Som utbildar alla dessa salafistpredikanter.

Tändstickan: Som internet svämmar över av.

Kayd: Som Sverige svämmar över av. Skulle du vilja hålla ett föredrag om Muslimska brödraskapet och den här Mawdudi för vårt Martin Luther King-sällskap?

Tändstickan: Lite pinsamt. Jag visste inte att det fanns ett sådant sällskap. Men självklart kommer jag gärna.

Kayd: Det var egentligen därför jag störde dig när jag såg dig sitta här. För att bjuda in dig. Flera i sällskapet jobbar inne i Medborgarhuset och kunde inte undgå att höra det eldfängda bråket i förra veckan. Det lär ha ekat ordentligt. De bad mig kontakta dig. De tyckte att du hade många vettiga synpunkter de gärna ville höra mer av. Som sagt, vi är hjärtligt trötta på hela den här identitetspolitiken. Tjatet om hudfärg. ”Inbäddade informanter”. Hela häxbrygden.

Tändstickan: Det var egentligen inte jag, utan Bladet. . .

Kayd: Men det är du som skriver? Det var dina. . .

Tändstickan: Det kan man säga.

Kayd: Då hör jag av mig när jag talat med de andra om lämplig tidpunkt. Jag är mycket tacksam. Verkligen tacksam för den här pratstunden. Jag tror att de andra också kommer uppskatta vad du har att säga. (reser sig)

Tändstickan: Dags även för mig att gå. (reser sig)

Suddgummit: (kommer runt hörnet, pekar på Tändstickan) Du sitter kvar! (nickar vänligt åt Kayd, som avlägsnar sig, Suddgummit går in och kommer ut med en kaffe och bakelse, slår sig ner vid Tändstickans bord, betraktar nöjt bakelsen och börjar äta) Var det inte han med koranversen?

Tändstickan: Jo.

Suddgummit: Jag förstår att han är upprörd. Det har han all rätt att vara.

Tändstickan: Upprörd? Men. . .

Suddgummit: Inga men! Det är en sak att ha synpunkter på hur Koranen tolkas, en helt annan att svartmåla en hel religion. Och kommentera hudfärg. Han har all rätt att känna sig kränkt.

Tändstickan: Men. . .

Suddgummit: Inga men, sa jag! Nu är det du som lyssnar. Jag har fått in massor med klagomål. Från medborgare som hörde in till sina rum hur ni förde ett himla liv i korridoren, djupt kränkta av ert rasistiska svammel. Hela helvetet tycks ha brakat löst. Stå i korridoren och gapa och skrika om en partiledare. Och dra in syskon. Gasta om hudfärg. Och islam. Och invandrare. Vad håller ni på med egentligen?

Tändstickan: Men. . .

Suddgummit: Det var en retorisk fråga. Folk stod kvar inne på sina rum. Vågade inte gå ut i korridoren och hämta kaffe och hamna mitt i en hatstorm. Jag kommer att tvingas porta er från Medborgarhuset om ni inte skärper er.

(Tändstickan försöker opponera sig, Suddgummit sätter upp en hand i luften).

Suddgummit: Vi ska ha en lugn och sansad valrörelse. En civiliserad valrörelse. Ingen rasism. Inga islamofobiska konspirationsteorier. (bakelsen är slut, torkar sig om munnen) Förstått? (reser sig och avlägsnar sig)

(Tändstickan sitter kvar, stirrar ut i rymden)

RIDÅ

© Mona Lagerström 2022

 

(Tändstickan och Bladet är på väg in till en politisk debatt. De står vid en kaffeautomat i en korridor där väggen öppnar mot en liten matplats, längre bort en dörr som leder till en trappa. Suddgummit kommer förbi tillsammans med några shariadok, barhuvade kvinnor och män på väg bort mot trappan)

Suddgummit: Sköt er under debatten. Ni åker ut ögonaböj om ni avbryter.

Bladet: Det är lugnt. Det är lugnt.

(Halsduken kommer ner från trappan för att ta en kaffe innan debatten börjar, Tändstickan och Bladet står med ryggen åt trappan, Suddgummit nickar åt Halsduken samtidigt som gruppen försvinner uppför trappan, utom Shariadok 3, som är född med ett stort leende och som vänder om och försiktigt följer efter Halsduken. Tändstickan lyfter just ut sin kaffemugg)

Halsduken: Er kamrat är inte med i dag?

(Rösten tränger som en pil genom Tändstickans rygg och sätter alla inre organ i dallring, handen skakar, kaffet skvalpar nästan ur muggen, vänder sig om samtidigt som Bladet svarar)

Bladet: (avmätt) I sitt hus på landet.

Tändstickan: (med förvånansvärt klar röst) Tillsammans med sina tre barn och äkta hälft.

(Bladet nickar åt trappan och gör ansatser att få med sig Tändstickan, som aldrig varit så nära Halsduken, och vägrar avlägsna sig)

Shariadok 3: Ni två? Ett par?

Bladet: Par!

Halsduken: (fyller sin kaffemugg, skrattar åt Bladets reaktion) Ni två tycks alltid hänga ihop.

Tändstickan: Vi växte upp tillsammans. Nästan som syskon.

Bladet: (till Shariadok 3) Mammorna träffades på BB.

Shariadok 3: Och barnen växa upp tillsammans då?

Bladet: Mammorna blev bästa kompisar. Hjälpte varandra. Den ena jobbade dag, den andra natt.

Shariadok 3: Och papporna?

Bladet: Tändstickan och jag skulle just gå upp. Om du ursäktar. . .

Halsduken: Jobbade den ena också dag och den andra natt?

Tändstickan: Säg det. (överlycklig över att Halsduken noterat deras existens och ännu mer över att bli tilltalad, funderar febrilt på att komma på ett samtalsämne som inte avslöjar bristen på kunskap om patientlagar och individuellt utkrävbara rättigheter. Politik, politik, hjälp mig!) Liberalernas val av kongolesiskan till partiledare var ju en fadäs utan like.

Halsduken: (iskallt) Hon är den bästa minister vi haft! Så länge jag kan minnas!

(Minan får Tändstickan att tappa balansen, chockvågor trycker ihop lungorna, kippar efter andan, hjärtat slutar slå, blixtrar bländar synen, snubblar till en stol vid ett av matborden)

(Shariadok 3 följer efter)

Shariadok 3: Må bra?

Tändstickan: Satte kaffet i halsen bara.

(Shariadok 3 står kvar bredvid Tändstickan, följer med livligt intresse Bladets och Halsdukens drabbning)

Bladet: (spetsigt) Tändstickan talade om valet av henne till partiledare. (försöker förgäves fånga Tändstickans blick så att de kan avlägsna sig)

Halsduken: Hon hade de allra bästa meriterna av de tre kandidaterna. Hon var minister i över sex år. Den bästa minister vi haft! Innan dess var hon riksdagsledamot i fyra år.

Bladet: Just därför var det häpnadsväckande att hon körde med identitetspolitik när hon valdes till partiledare 2019. När partiledarbytet skedde och hon tog emot blommorna betonade hon sin hudfärg. Och sitt ursprung. Att hon var afrosvensk. Inte sina meriter som minister. Hur många statsråd med svart hudfärg har vi haft? Ett! Hon!

Halsduken: Som om hudfärg skulle spela roll.

Bladet: Det är ju precis det jag säger. Hon fick det att låta som om det var en jättegrej att en person med hennes hudfärg valdes till partiledare. Nästan två decennier efter det att hon valdes in i riksdagen. Och efter över sex år som minister. Afrosvensk är ett parasitord. Ett direkt plagiat av afroamerikan, medborgare som i generationer levt i USA. Begreppet afrosvensk banaliserar det omänskliga förtryck USA:s svarta medborgare i generation efter generation utsattes för. Hon är inte ens född i Sverige. Inte lillbrorsan heller. Det finns runt femtio stater på afrikanska kontinenten. Som om varenda kotte i Europa skulle kalla sig europé och sudda ut sitt nationella ursprung. Man ser ju på henne vilken kontinent hon kommer ifrån. Identitetspolitiken är rena döden för demokratin. Därför var det en fadäs att hon valdes till partiledare.

Halsduken: Hon fick upp hederskultur på den politiska dagordningen.

Bladet: När hon var integrations- och jämställdhetsminister ja. För långt över ett decennium sedan. Men nu gällde det ett partiledarval. Till ett parti som var regeringens stödparti. Partimedlemmarna borde ha ställt vassa frågor till henne under partiledarkampanjen. Om hennes och lillbrorsans relation.

Halsduken: Vad har hennes bror med saken att göra?

Bladet: (med vädjande blick på Tändstickan) Hon kandiderade till partiledarposten för ett parti som var regeringens stödparti samtidigt som hon har en firma ihop med ett syskon som är en högprofilerad inbördeskrigare. Och ingen ställde frågor.

Halsduken: Jag frågar: Vad har hennes bror med saken att göra?

Bladet: Han är separatist och identitetsvurmare in absurdum. De har en firma ihop. De har haft en firma ihop ända sedan hon hoppade av som minister 2013.

Halsduken: Än sedan då? Det är väl inte olagligt.

Bladet: Herregud! Jag sa ju att han är inbördeskrigare! Han har tagit Afrikas klanstrider till Sverige och bedriver ett inbördeskrig mot ”kolonialmakten” Sverige som han ska befria invandrarna från.

Halsduken: Det är ju rena konspirationsteorierna. Vad håller du på med egentligen?

Bladet: (kastar ännu en vädjande blick på Tändstickan som hostar överdrivet för att slippa delta, samtidigt som öronen tar in vartenda ord Halsduken säger) Det är inte alls konspirationsteorier. Tänk om en partiledare haft en firma ihop med ett syskon som var en högprofilerad nazist eller fascist, vilket liv det skulle bli.

Halsduken: Men brorsan är väl inte nazist. Eller fascist.

Bladet: Muslimska brödraskapet. Har du hört talas om Muslimska brödraskapet? Fascistiska Muslimska brödraskapet. Eller högerextremistiska, om det är lättare att begripa. Stenhårda demokratimotståndare.

Halsduken: Är du islamofob? (kastar en blick mot Tändstickan, som ju lyfte Muslimska brödraskapet under första debatten)

Bladet: Det var det fräckaste. (skjuter iväg ilskna blickar till Tändstickan, som hostar)

Shariadok 3: (stort leende) Din kompis arg, ja?

Bladet: (skriker nästan) Lillbrorsan är islamofobiprofitör.

Halsduken: Vad är det?

Bladet: Och hudfärgsprofitör. Profitör. En som profiterar. Som använder hudfärg och ordet islamofobi som kassako, som insett att kombinationen mörk hudfärg och islam är en pump rakt in i statens skattkammare. Det var inte för att han predikade islam i Afrika som pappan fick politisk asyl i Sverige. Tillsammans med alla sina barn. Utan för att han var kommunist eller något sådant i opposition mot regimen i Kongo. Kommunister är ju inte religiösa. Var det i alla fall inte förr i tiden. Kongolesiskan säger i intervjuer att det var Lenin och Mao på väggarna när hon växte upp. Hon valde Folkpartiet som Liberalerna hette då. Lillbrorsan valde islamofobi. Som levebröd. Skrik islamofobi. Sedan är det bara att pumpa, pumpa pumpa. Han, den andre partiledarkandidaten, ambassadören, som Stockholmsliberalerna kallade hem som motkandidat, stod, när han utnämndes till integrationsminister 2010, tjänstvilligt i andra änden och skyfflade in miljonerna till lillbrorsan och kompani. Skattekronor. Våra skattekronor. Till inbördeskrigare. Till högerextremister.

Halsduken: Jag har aldrig hört så vansinniga konspirationsteorier. Har du inte fattat vilken insats hon gjorde som minister? När Alliansen vann valet 2006 och hon utsågs till integrationsminister och jämställdhetsminister städade hon upp efter Mona Sahlins hederskulturförnekande integrationsutredare och fick upp hedersförtryck på den politiska dagordningen. Trots ett kompakt motstånd. Hon lyfte på regeringsnivå frågan om den katastrofala bristen på medborgerliga rättigheter bland de livegna flickorna och kvinnorna i inflyttade hederskulturer. Det var en enorm förlust för alla hedersutsatta flickor och kvinnor när hon efter valet 2010 byttes ut som integrationsminister och inte fick fortsätta.

Bladet: Jag pratar om partiledarposten. Just han, som efterträdde henne som integrationsminister och nu är ambassadör, kallades alltså hem av Stockholmsliberalerna som motkandidat. En lika stor fadäs det.

Halsduken: Du är ju totalsnurrig. Varför blandar du in. . .

Bladet: Han öppnade stora famnen för Muslimska brödraskapet när han utsågs till integrationsminister och inte bara pumpade skattemiljoner in i deras fickor utan gav Muslimska brödraskapets aktivister politisk legitimitet genom att bjuda in dem till dialogsamtal. Dialogsamtal med fascister! Som motarbetar vår demokrati! För att inte tala om de två helt vrickade motionerna han lämnade in när han satt i riksdagen där han likställde islamofobi med antisemitism. En riksdagsledamot likställer etnicitet med religion. Alltså, den intellektuella nivån på ledamöterna i vår lagstiftande församling. Och just han kallades hem för att kandidera till partiets ledare. Valet stod mellan de två. De var tre partiledarkandidater. Den tredje puttades ut i skuggan. Allt ljus på de två ytterligheterna. Kongolesiskan med sin afrikanska klankultur och lillbrorsan som är inbördeskrigare kopplad till Muslimska brödraskapet. Och ambassadören som gav Muslimska brödraskapets aktivister politisk legitimitet. Fullkomligt sanslöst. Och ingen ställer frågor.

Halsduken: Du står här och snackar skit om. . .

Bladet: Jag snackar inte skit. Fråga. . . (vänder sig mot Halsduken som får bråttom att hosta på nytt)

(Shariadok 3 sätter sig ner på en stol bredvid Tändstickan)

Halsduken: Du står här och snackar skit om den minister som under ett kompakt motstånd lyckades få upp hedersförtryck på den politiska dagordningen. Hedersförtryck handlar om liv och död! Och du hänger upp dig på hennes bror! Och motkandidat!

Bladet: Jag pratar om vår demokrati. Medan hon var minister samarbetade lillbrorsan och svägerskan med Muslimska brödraskapet om en skuggrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté, CERD. Om Sverige som apartheidstat! Bland annat på grund av Sveriges arbete mot hedersförtryck. En drös skattefinansierade islamiska föreningar gick ihop och skrev en 40-sidig rapport på engelska till FN om hur diskriminerade islams trosfränder är i Sverige. Lillbrorsan var redaktör. Medarbetarna är tunga namn inom Muslimska brödraskapets svenska gren. Hon avgick som minister 21 januari 2013. Lillbrorsans rapport är daterad februari. Den 5 mars höll han en presskonferens tillsammans med två av Brödraskapets höjdare och presenterade rapporten. Den 21 mars 2013 bildar hon ett aktiebolag tillsammans med honom. Samma år, 2019, som hon väljs till partiledare går hon in som suppleant hos lillbrorsans nystartade bolag. Två bolag ihop med en bror som är så nära lierad med en global fascistisk rörelse man kan vara. Och varken hon eller Liberalerna tycker att det är konstigt och kräver att hon uttalar sig.

Halsduken: Den där rapporten känner jag inte till. Och hon får ju ha vilka bolag hon vill. Vad jag däremot känner till är hennes skrift från 2006, Flickorna vi sviker. Om hederskultur i Sverige, lika aktuell i dag som när den publicerades. Den borde tryckas i massupplagor. Och vara en självklar referenspunkt i alla partiledarutfrågningar i TV inför valet. Politiker och samhällsinstitutionerna har svikit en av de allra svagaste grupperna i samhället, de livegna. Postkolonialisterna, alltså Mona Sahlins integrationsutredare som kongolesiskan städade upp efter, gjorde hedersförtryck till en höger-vänsterfråga. Allt våld mot kvinnor ska samsas under samma rubrik enligt dem. I hederskultur är flickans liv utstakat i samma ögonblick hon föds. Till skillnad från kvinnor som i vuxen ålder ingått en relation. Postkolonialisterna hävdar att det är kulturrasism att forska om skillnaden mellan klaners normer och svenska normer och lagar. Att det är rasism att tala om kulturella normer. Fattar du vilken insats hon gjorde som minister.

Bladet: (fäktar vilt med armarna) Postkolonial teoribildning är ju just vad lillbrorsan ägnar sig åt. I skuggrapporten till FN bland annat. Identitetspolitik. Hudfärg. Religion. Särbehandling.

Halsduken: Jag säger att jag inte känner till den rapporten. Så den kan ju inte ha varit särskilt omskriven.

Bladet: Det beror precis på vilken information man väljer att ta till sig.

Halsduken: Och jag väljer att ta till mig informationen i Flickorna vi sviker. Hon skriver att slöja borde förbjudas på barn upp till femton år. Därför att slöjan gör att man berövar flickorna möjligheten att utvecklas på lika villkor som sina jämnåriga. Detta skrev hon 2006!

(Tändstickan spetsar öronen)

Bladet: Herregud! Herregud! Lillbrorsan stod i SVT 2013 och sa att slöjan är för praktiserande muslimer en del av deras identitet, som man inte kan skilja från dem. Förresten heter det shariadok. Muslimska brödraskapet likställer plagget med nunnedok. Och påstår att det är kvinnans plikt att bära det. Lillbrorsan kallar det en del av kvinnans identitet. Plagget är Muslimska brödraskapets uniformspersedel. Lillbrorsan propagerade för att nyhetsankare ska få bära shariadok, trots att nyhetsankare måste vara strikt neutrala i klädsel och tillbehör. Han vill ha särregler i SVT. Han växte upp med Lenin och Mao på väggarna och bedriver propaganda för en religion.

Halsduken: Du hänger upp dig på hennes bror. Det var urstarkt av henne att vilja komma tillbaka till politiken med tanke på all den skit hon fick när hon var minister. Hon kallades för allt möjligt, bland annat för partiets ”alibineger”. Hon blev till och med kritiserad för att hon inte kallade sig feminist. Av sina egna partikolleger. Som om det är viktigare vad man kallar sig än vad man gör. Hon gjorde mer för unga invandrarkvinnor än de flesta som kallar sig feminister. Det mest utspädda ordet i det svenska språket. Har tappat all betydelse. Hon stod upp för dem som inte har en röst, som riskerar att mördas om de höjer rösten. Utan henne hade vi inte varit där vi är i dag när det gäller hedersförtryck. Hon var en perfekt kandidat till partiledarposten.

Bladet: Och nu när hon är partiledare kör hon med lillbrorsans identitetspolitik och det gamla dravlet att svenskarna inte släpper in invandrarna i värmen. Ta bara debattartikeln där hon skriver att vi har öppnat dörren till vårt land men inte till vårt samhälle. När det är invandrarna själva som stängt dörren. Invandrare som inte vill integreras. Som skapar parallellsamhällen.

Halsduken: Vad är det för skitsnack du håller på med?

Bladet: Skiten som kallas klaner. Hon kan ju det här med klaner. För en tid sedan sa hon att det är inget fel på klaner. Mitt folk är också en klan, sa hon. Mitt folk! Det var inte Sveriges befolkning hon syftade på. Man ska passa sig för att se klaner som något negativt i sig, sa hon. Att stora delar av världen måste organisera sina liv i form av klaner för att det inte finns något samhälle som bistår, sa hon.

Halsduken: Det stämmer ju. Ta Somalia till exempel. Hon vet vad hon talar om.

Bladet: Sverige bistår. Sverige är en välfärdsstat. Klan är en invasiv art i nationalstaten. Vet du vad en invasiv art är? Vet du vad parkslide är till exempel? Vet du vad en invasiv art ställer till med? Vet du hur viktigt det är att så snart man ser minsta tecken på en invasiv art i trädgården gör man allt man kan för att utrota den så att inte huset vräks omkull. Hon har ett klanmedvetande. Hon fattar inte att demokrati och klansamhälle är varandras motpoler. Att invandrade klaner får Sverige att gå under som nationalstat. Inte konstigt att hon inte fattar hur demokratifientligt det är att ha firmor ihop med lillbrorsan som är inbördeskrigare. Hon sätter klanen över demokratin.

Halsduken: Inbördeskrigare. Vad håller du på med?

Bladet: Jag talar om henne som partiledare. Vad man har rätt att kräva av en partiledare i Sverige. Hon skriver i debattartikeln att en halv miljon utrikesfödda riskerar fattigdom, att nyanlända invandrare gjorts bidragsberoende och maktlösa. Gjorts bidragsberoende! Ingen tvingar invandrare att ta emot bidrag. Hon kör den gamla slitna visan om invandrare som offer. En ny underklass växer fram, säger hon, en återgång till ett Fattigsverige. Återgång till Fattigsverige! Hon har inga begrepp om vad Fattigsverige stod för. Fattigsverige var ingen välfärdsstat. Hon har inte den blekaste aning om hur arbetarbostäderna såg ut i Fattigsverige. Små, dragiga lägenheter. Torrdass på gården. Vatten i en pump ute på gården. Rena lyxen om det fanns en kallvattenkran i köket. Vedspis. Ingen gasspis. Ingen elspis. Inget kylskåp. Ingen frys. Ingen tvättmaskin. Inga värmeelement. Det fanns ju en anledning till storsatsningen på moderna lägenheter, det som kallas miljonprogrammet. Moderna lägenheter som invandrare flyttar in i. Det är inte synd om familjer som bor i en liten lägenhet och skaffar sju, åtta, nio barn i stället för att anpassa barnafödandet till inkomsten och lägenhetens storlek. Rent skitsnack att invandrare är maktlösa.

Halsduken: Det finns inga som är så maktlösa som hedersutsatta flickor och kvinnor! Hon vet vad hon talar om när hon skriver att invandrare är maktlösa.

Bladet: Hennes lillbrorsa är inte maktlös. Som jag sa. Han har tagit Afrikas klanstrider till Sverige och bedriver ett inbördeskrig mot ”kolonialmakten” Sverige och ursprungsbefolkningens hudfärg. Han är en av Sveriges grövsta hudfärgsrasister.

Halsduken: Nä, nu. . .

Bladet: Han går så långt att han bestämmer vem som har rätt att tala om vem utifrån hudfärg. Själv tar han sig rätten att vräka ur sig vad som helt om majoritetsbefolkningen. Han är en fullblodsrasist. Han är separatist. Han använder ord som ”inbäddade informanter” om invandrare som respekterar den rådande ordningen. Det vill säga den svenska demokratin. Han ägnar sig åt statsfientlig samhällsomstörtande verksamhet. Han är djupt involverad i Muslimska brödraskapet, en extremt demokratifientlig, kvinnofientlig, judefientlig, homofientlig och glödande antisemitiska global rörelse som säger att ”Koranen är vår lag” samtidigt som de kvitterar ut hundratals miljoner skattekronor för sitt hycklande prat om ”folkbildning” och integration. Pengar som borde gått till den allmänna välfärden och inte till dessa snyltare.

Halsduken: Lägg av.

Bladet: Röda linjer. Allt tal om röda linjer. Men inte ett ord om en röd linje mot Muslimska brödraskapets aktivister. Mot att skattefinansiera deras föreningar. Studieförbundet Ibn Rushd till exempel. Och biståndsorganisationen Islamic Relief. Hon om någon borde ju veta att det är Muslimska brödraskapet lillbrorsan är aktiv för. Och vad de håller på och underminerar. Med skattemedel. Vår demokrati!

Halsduken: Jag har fått nog. Jag vägrar stå här och lyssna på dina islamofobiska konspirationsteorier. (vänder om och skyndar snabbt mot trappan)

Bladet: (stormar fram till Tändstickan) Jag måste få luft. (drar med sig Tändstickan mot utgången)

Shariadok 3: Hej då.

Bladet: Hej, hej. (till Tändstickan medan de avlägsnar sig:) Varför lät du mig stå där ensam! Det är ju du som sagt allt det där om kongolesiskan och lillbrorsan och Muslimska brödraskapet. Halsduken är ju helt flängd!

(Shariadok 3 står kvar med blicken på Tändstickan och Bladet tills de försvinner ur syn, vänder om och går mot trappan)

RIDÅ

© Mona Lagerström 2022

Scen 1
(Tändstickan, Bladet och Vanten sitter på en uteservering med var sitt glas framför sig)

Vanten: (lyfter glaset) Tack för att ni var där. Och följde med ut. Och sitter här och håller mig sällskap.

Tändstickan: Det är det vänner är till för.

Bladet: Det är lugnt.

Vanten: Måste gå ner i varv. Svenska politiker alltså.

Bladet: Ta dig tid. Mötet spårade ändå ur. Den där Halsduken. . .

Vanten: Vem?

Tändstickan: Jag undrar hur många gånger vi suttit så här sedan vi började skolan. Antingen var det du eller jag. . .

Bladet: Och jag som var lugnet i stormen.

Vanten: Jag var minsann lugn när Tändstickan stormade. . .

Tändstickan: Och jag var lugn när du. . . (alla tre skrattar och skålar)

Bladet: Och hur mår minstingen?

Vanten: På bättringsvägen. Tack och lov. Det var några skräckfyllda dagar när hon låg på sjukhuset. Men nu är det bra.

Bladet: Och sjukhusvården?

Vanten: Bästa tänkbara. Vi är oändligt tacksamma.

Bladet: Jag har också bara positiv erfarenhet av. . .

Vanten: Din mamma. . .?

Bladet: Ja, hon var undersköterska.

Vanten: Jobbade natt har jag för mig?

Bladet: Jo.

Vanten: Ni två. . .? Du sov hos. . .

Bladet: Tändstickan.

Vanten: Ja, nu minns jag. Natt hos Tändstickan. Dag hos Bladet. Syskonen kallade vi er.

Bladet: Skiljer bara några timmar mellan oss.

Tändstickan: Mammorna som låg på BB samtidigt.

Bladet: Födda på var sida om tolvslaget. Var sin födelsedag.

Vanten: Så var det ja. Två födelsedagskalas efter varandra. Fruktansvärt vad tiden går. Och nu? Är ni fortfarande obundna?

Bladet: Jajamensan! Tändstickan har sina böcker. Och jag har min kolonilott. Det går ingen nöd på oss. Tändstickan kommunicerar med sina litterära gestalter. Jag kommunicerar med plantorna i min kolonilott. Och tar långa skogspromenader. . .

Tändstickan: Med en svärm flugor och knott surrande runt ansiktet.

Bladet: Naturen. Skogen. Det är himmelriket. Vårens nyutslagna trädkronor. Doften av jord efter ett lätt sommarregn.

Tändstickan: Då knotten vaknar till liv.

Bladet: Svaaaamp.

Vanten: Jobbar du kvar i handelsträdgården?

Bladet: Jajamensan.

Vanten: Hinner varken med skogspromenader eller böcker. Vi renoverar huset. Läser du något särskilt just nu?

Tändstickan: Aeneiden.

Bladet: Kommunicerar med två tusen år gamla figurer.

Vanten: Vem var det nu som skrev. . .?

Tändstickan: Vergilius. Kände behov av att förflytta mig till en annan gudavärld.

Vanten: Kommer knappt ihåg någonting.

Tändstickan: Den trojanska hästen minns du väl?

Vanten: Jooo. . . Jooo. . . Trähästen med buken stinn av väpnade greker?

Tändstickan: Den listige Odysseus knep för att erövra och bränna ner Troja.

Bladet: Efter tio års fruktlös belägring. Och så: ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akilles. . .” (alla tre skrattar)

Vanten: Men är det inte Iliaden som börjar så? Homeros?

Bladet: Jajamensan. Den inledningen fastnade i hjärnan.

Vanten: Var kommer Vergilius in? Är lite lost.

Tändstickan: Romarnas fortsättning på Iliaden. Vergilius spann vidare på den grekiska legenden om Trojas hjälte Aeneas. I hans version räddar sig Aeneas med sonen Iulus i handen och pappan på ryggen undan det brinnande Troja, irrar runt på haven, hamnar till slut i Italien och segrar i krig mellan olika italienska folk. Stamfadern à la Vergilius till Romulus och Remus som så småningom sägs ha grundat Rom. Gudarnas spel enligt Vergilius. Ett himla liv uppe på Olympen mellan två gudinnor.

Vanten: Aeneas. . . Namnet låter bekant. Var han en gud?

Tändstickan: Pappan en jordisk man. Mamman ingen mindre än gudinnan Venus, även kallad Afrodite, dotter till Jupiter, även kallad Zeus, Olympens högste gud. Och därmed kunde Roms julianska kejsare räkna släktskap tillbaka ända till Olympens högste gud. Vergilius smörade för kejsar Augustus, stod under kejsarens beskydd.

Vanten: Kejsar Augustus? Han som utfärdade ett påbud att hela världen skulle skattskrivas?

Bladet: Jajamensan.

Vanten: Hela världen! Och här i Sverige dräller ett par hundra tusen som inte är skattskrivna! Ingen kontroll alls av hur många som finns här utan tillstånd. Vilka de är. Var de kommer ifrån. Hur många identiteter de har. Vad de håller på med. Ingen jävla kontroll alls!

Bladet: Var det inte Lukasevangeliet?

Tändstickan: Jo. Enligt Lukasevangeliet måste Josef fara till sin hemstad Betlehem för att skattskriva sig och sin trolovade Maria, som var havande och födde ett barn i en lada, eller om det nu var ett stall. Finns vissa likheter mellan Aeneas härkomst och Jesus härkomst. Aeneas jordisk far, gudomlig mor. Jesus jordisk mor, överjordisk far. Undrar hur hon kände sig när ängeln Gabriel upplyste henne om att hon skulle bli havande och föda en son och hon förskräckt frågade hur det skulle gå till då hon aldrig haft någon man och ängeln sa att en helig ande skulle komma över henne och att barnet därför skall kallas heligt, Guds son.

Bladet: Olympens gudar och gudinnor prasslade lite till höger och vänster med jordiska människor på den tiden. (alla tre skrattar)

Vanten: Aeneas. Namnet låter bekant. Var det inte en maffig kärlekshistoria också?

Bladet: Krig. Blod. Massor av blod. En bloddrypande historia. Spräckta skallar. Avhuggna huvuden. Upphängda på lansar. Huvuden som klyvs från pannan till hakan. Kroppar genomstungna av spjut. Jorden uppvärmd av strömmande blod. (ryser) Krig, krig och åter krig.

Vanten: Känner mig rätt blodtörstig själv ibland. Skulle vilja ta tag i en himla massa politiker och skaka om dem. Ruska om ordentligt. Så huvudet faller av, nästan. Ta bara Moderaternas förslag om en ny folkräkning. Som Camilla Grepe sågade nyligen i en debattartikel. Det minsta man kan begära är väl ändå att riksdagspartierna vet om att folkbokföringen numera är datoriserad, att folkräkning sker dagligen i realtid via Skatteverkets Mina sidor. Vilken förlust för Sverige att Camilla Grepe flyttade utomlands.

Tändstickan: Och med henne försvann Sveriges enda religionskritiska tidning. Nu om någonsin skulle vi behöva en sådan tidning.

Vanten: Jag har sparat alla nummer. Bläddrar i dem ibland. Hon skriver i debattartikeln att en ny folkräkning är rena idiotin. Att det är lagändringar som behövs. Att det är hur lätt som helst att bluffa till sig olika identiteter och få ID-kort. Det räcker med att utan ID-handlingar kliva in på Migrationsverkets mottagningskontor, ha med sig en kompis som garanterar att man är den man säger sig vara, lämna fingeravtryck, som anger att det är du på ID-kortet. Men fingeravtrycken sparas inte centralt. Därför att passlagen föreskriver att de ska makuleras när man väl fått ut sitt ID-kort. Man kan bluffa till sig hur många identiteter som helst som inte går att koppla till varandra, utom om man åker fast vill säga. Camilla Grepe skriver att Moderaterna är beredda att satsa en halv miljard kronor på något vi redan har. Jag undrar vad partiets riksdagsledamöter egentligen sysslar med. Det är därför vi behöver ett nytt valsystem. Så att vi får in politiker i riksdagen som är beredda att stifta lagar som gör det omöjligt att skaffa sig multipla identiteter, samordningsnummer och allt vad det heter. Jag blir så förbannad. Skulle nog varit anarkist om jag inte haft ungarna. Placerat bomber utanför riksdagshuset.

Bladet: På natten då förstås. När ingen människa är där.

Tändstickan: Tur du har ungarna. Och äkta hälften.

Vanten: Vi avreagerar oss på huset. Renoverar det från tak till källaren. Ah! Nu minns jag. Den maffiga kärlekshistorien. Hon i Khartago. Drottningen. Vad var det nu hon hette? Dido! Dido och Aeneas. Såg en opera i London för många år sedan om kärleksparet. Oj. Är klockan så mycket! Måste hinna med tåget. Kul att träffas. Jättekul. (avlägsnar sig)

Bladet: Hälsa kärleken.

Scen 2
(Folk väller ut på gatan från Medborgarhuset, Linjalen och Pennan skyndar sig åt var sitt håll, folk kastar en ilsken eller road blick mot det enda bordet som har gäster och försvinner snabbt, Halsduken upptäcker bordet, stannar till)

Bladet: Nej. Nej. Nej.

Tändstickan: (slutar andas, hjärtat hoppar, blicken irrar)

(Halsduken ser det övergivna glaset och fortsätter att gå)

Bladet: (pustar ut)

Tändstickan: (försöker samla sig)

(Suddgummit sjunker ner bredvid Tändstickan och Bladet)

Suddgummit: Jag är helt slut. Måste ladda batterierna. (vinkar åt kyparen) Menyn, tack. Alltså ni två. Och den tredje. Ni måste skärpa er. Ni kan inte fortsätta så här och störa debatter. Ni måste respektera det demokratiska samtalet. (får menyn, studerar den ingående)

(En skugga lösgör sig från det nu folktomma området, kastar en blick mot bordet, tvekar, närmar sig sakta, ser sig ängsligt omkring)

Bladet: (till Suddgummit) De har en väldigt god. . .

Martin Luther King 1: Ursäkta att jag stör. . .

Suddgummit: (lägger ifrån sig menyn) Nej då. Du stör inte alls.

Martin Luther King 1: (till Tändstickan) Jag ville bara tacka dig. Tack för att du utmanar Linjalen. Man kan inte bunta ihop religiösa människor. Det är fullkomligt åt skogen. Problemet. . . (ser sig ängsligt om) Problemet är uppmaningen i Koranen om att ”påbjuda det rätta och förbjuda det orätta”.

Tändstickan: Slå dig ner.

Martin Luther King 1: Tack, men. . . Ramsan har blivit ett mantra sedan islamisterna och salafisterna började dyka upp. Folk tar det bokstavligt och lägger sig i. Till och med småungar gastar om halal och haram. Fundamentalisterna förstör livet för andra. Så var det inte när jag kom hit från Somalia i slutet av 80-talet. De styr massor av bostadskvarter där många somalier bor. Hotar med helvetet. Rena skräckväldet. Det är särskilt vidrigt för flickor och kvinnor. Linjalen måste stoppas. Ville bara säga det. Tack. Tack så hemskt mycket. (försvinner snabbt)

RIDÅ

© Mona Lagerström 2022

Scen 1
Linjalen: Sneglar på ett papper i handen, rabblar mumlande några meningar. Lägger ifrån sig papperet på hallbordet. Tar på sig ytterkläder. Sträcker på sig, granskar sig i hellång spegel, rättar till håret med ena handen, småler med en stolt blick på sig själv och låter blicken glida över till partiets valaffisch på väggen och en karta över alla moskéer som byggts på norra Cypern de senaste decennierna. Ler segervisst. Lämnar visslande lägenheten.

Scen 2
Suddgummit: Står nynnande vid spisen och rör om i en gryta. På en liten hylla på behörigt stänkavstånd från spisen ligger ett trådslitet exemplar av Gustafwa Björklunds Kokbok för husmödrar och Tore Wretmans Svensk husmanskost. Häller lite vispgrädde i grytan, rör om, provsmakar, häller i lite mer vispgrädde, tar grytan från spisen och lägger upp på en tallrik redan fylld med potatis. Sätter sig nynnande vid köksbordet. Andas njutningsfullt in matdoften, kastar en blick på köksklockan, noterar tiden, men äter ändå i lugn och ro.

Scen 3
Pennan: Far som en skottspole mellan skrivbordet och hallbordet, letar efter bilnycklarna, stoppar dem i fickan, flyger ut i köket, letar efter halstabletterna, stoppar också dem i fickan, tar på sig ytterkläder, stannar upp, tar av sig dem, springer ut i badrummet, efter en stund hörs toaletten spolas, far ut i hallen igen, tar på sig ytterkläderna och snor till sig portföljen, slänger igen ytterdörren.

Scen 4
Tändstickan: Rummet är fyllt av böcker, inklusive flera koraner och biblar. En buddhastaty på en piedestal i ett hörn. På ett sidobord vid läsfåtöljen ligger Vergilius Aeniden med ett instoppat bokmärke från Berlins Pergamonmuseum. En poster från en teateruppsättning föreställande Hamlet och Laertes i en fäktningsscen upptejpad på en dörr. Lars Vilks rondellhund, inramad, hänger på ena väggen. Tändstickan står framför ett öppet fönster, tar djupa andetag, sträcker upp armarna och för dem i en cirkel och böjer samtidigt på benen, om och om igen. Prövar stämbanden i olika tonlägen. Telefonen ringer, noterar vem som ringer, gör en grimas. Ja, det är klart att jag ska gå i kväll. Det här valet är viktigt för hela Sveriges framtid. Nej, nej. Oroa dig inte, kära Bladet. (förtrytsamt) Utkastad? Nu tar du väl ändå i. Jag blev ombedd att. . . Förresten har det bara hänt en gång. Nej, du behöver inte alls följa med. Jag håller mig till fakta, det vet du. Jag säger bara sådant som går att belägga. Jag hittar inte på. Jag hittar aldrig på. Nej, nej, sa jag. Du behöver inte alls följa med. Det är inte säkert att du får en plats så här i sista minuten. Det är ett begränsat antal. . . Nej, platserna är inte numrerade. Men du behöv. . . (suckar) Du gör som du vill.

Scen 5 Utanför lokalen
(Tändstickan och Bladet ställer sig i kön.)

Tändstickan: (upptäcker den blå Halsduken längre fram i kön nära dörren. Hjärtat hoppar till, bankar häftigt, munnen torr)

Bladet: Herregud! Där är Halsduken!

Tändstickan: (sväljer, nonchalant ton) Vem?

Bladet: Halsduken!

Tändstickan: (sväljer, ser ut i rymden, likgiltigt) Och?

Bladet: Då blir det sjukvård! Halsduken har snöat in på sjukvården.

Tändstickan: (nonchalant) Är det fel?

Bladet: Jag har fått den bästa vård man kan tänka sig. Sjukvården är fel prio.

Tändstickan: Nej men se, där kommer Vanten. Vad roligt att se dig här. Visste inte att du var i stan.

Vanten: Hade några ärenden inne i stan. Såg alldeles nyss infon om debatten och tänkte jag hinner innan tåget går. Sverige är på väg åt helvete. Rakt ner i avgrunden.

Bladet: Riktigt så illa. . .

Tändstickan: (noterar med en sidoblick att Halsduken gått in i lokalen) Vi kanske ska dra oss inåt så vi får hyfsade platser.

Scen 6 Lokalen
(Linjalen, Suddgummit och Pennan sitter vända mot publiken, som fortsätter att strömma in. Linjalen nickar leende åt än den ena än den andra. Pennan tar en halstablett. Tändstickan, Bladet och Vanten sätter sig på en av de bakre raderna, Tändstickan noterar att Halsduken sitter längst fram)

Suddgummit: Välkomna. Det är så roligt att ni tar er tid. . . Oj, det ser ut som om vi har valt en för liten lokal. Ni kan ta fällstolarna intill väggen där och placera ut. . . Beklagar att det inte finns fler stolar. Vi får nog stänga dörren nu. Bara ett begränsat antal får vistas. . . Brandkårens krav.

(En ung assistent försöker stänga dörren, men folk tränger sig in. Suddgummit ser på Linjalen och Pennan. Pennan som sitter närmast går snabbt till dörren, följd av hatiska blickar och mummel från publiken, beklagar artigt för personerna som trängs att det är fullt och stänger dörren. Går sammanbitet tillbaka till sin plats. Flera i publiken står längs väggarna)

Vanten: Vilken himla massa shariadok och särkar.

Tändstickan: Ser ut som ett bönemöte. Det här kommer att bli roligt.

Bladet: Sch!

Suddgummit: Ja, alltså varmt välkomna då. Linjalen. . . (applåder) och Pennan. . . (burop) Kan vi vara lite artiga och visa vår uppskattning att Linjalen och Pennan ställer upp på en debatt. Ni i publiken får komma med frågor efter Linjalens och Pennans anföranden.

Shariadok 1 (ung, pekar på Pennan): Vi är här för att stanna. Vänj dig vid det. (applåd)

Suddgummit: Ordning! Ordning! Linjalen. Varsågod.

Linjalen: Tack. (får en varm applåd) Tack. Tack. Så fantastiskt roligt att ni är här. Som ni alla vet är en av de viktigaste frågorna i mitt parti att muslimer ska få minoritetsstatus. . .

Tändstickan: (flyger upp, Bladet försöker förgäves dra ner Tändstickan) Muslimer är inte en folkgrupp. Vilka menar du när du säger muslimer? Muslim betyder att underkasta sig Gud. Inte att tro på Gud. Underkasta sig ett övernaturligt väsen. I Sverige 2022?

Shariadok 2: Vi har faktiskt religionsfrihet här i Sverige.

(Starkt instämmande mummel, Bladet suckar)

Tändstickan: Lagen ger dig rätt att tro på vad du vill, men lagen säger inte att jag måste respektera det du tror på. (till Linjalen). Jag har läst Muslimska brödraskapets handbok Att förstå Islam. Där står att ”en muslim är en människa som frivilligt accepterar Guds högsta myndighet”. Är det det du menar med muslim? Står vidskepelse över svensk lag?

Linjalen: (lugnt) Vi representerar inte någon religiös rörelse.

Tändstickan: Men jag vill veta vad du menar med muslim. Muslimska brödraskapet säger att ”en muslim strävar efter en total omläggning av hela sin tillvaro så att den blir i överensstämmelse med Guds uppenbarelser”. Inte i överensstämmelse med svensk lagstiftning då?

Pennan: Om jag får skju. . .

Tändstickan: Och vad säger du om det här: ”En muslim arbetar på att bygga upp sociala institutioner som avspeglar Guds vägledning.” Tänker ditt parti bygga sociala institutioner som avspeglar 600-talet på Arabiska halv. . . ?

Pennan: Om jag får skjuta in. . .

Linjalen: (lugnt) Var och en får själv bestämma sin tro. Det står i vårt partiprogram.

Tändstickan: Men hur definierar du då det kollektiv du vill ge minoritetsstatus? Vad är minsta gemensamma nämnare?

Pennan: Om jag får skjuta in. Här i Sverige stiftar riksdagen lagar. Och mitt parti kommer aldrig att. . .

(Publiken buar)

Suddgummit: Ordning! Ordning!

(Bladet drar ner Tändstickan i stolen)

Halsduken: Om nu riksdagen stiftar lagar varför har ni då inte stiftat en patienträttighetslag?

Bladet: Vad var det jag sa?

Pennan: Vi tar sjukvården på största allvar. Vi har en patientlag. . .

Halsduken: (vasst) Det var inte det jag sa. Jag sa en patienträttighetslag.

(En förtjust ilning far genom Tändstickans kropp. Vilket temperament!)

Suddgummit: Det är Linjalen som har ordet. Vill publiken vara så vänlig och. . .

Halsduken: (till Linjalen) Ditt parti har inte heller en patienträttighetslag på sitt program.

Linjalen: Vi har ett långt avsnitt om sjukvården i vårt partiprogram. Vi vill. . .

Halsduken: Jag sa patienträttighetslag. Vet du vad individuellt utkrävbara rättigheter är?

Bladet (suckar) Det har spårat ur. Ska vi gå?

Tändstickan: Vet du vad Halsduken talar om?

Bladet: Nej.

Vanten: Inte jag heller. Det svenska valet är rena skämtet. (reser sig häftigt) Hur skulle det vara om alla partier steg åt sidan och gjorde som tunisierna. . . (publiken stirrar oförstående)

Shariadok 1: Vi är i Sverige.

Suddgummit: Ordning.

Vanten (pekar på Linjalen och Pennan): Stig åt sidan. Gör som i Tunisien. . .

Shariadok 1: Fattar du inte. Vi är i Sverige.

Vanten: Och Sverige är på väg åt helvete. Tack vare landets politiker. Ni politiker har förvandlat er till en sällskapsklubb. Ni har gjort politiken till en försörjningsinrättning.

Pennan: Det var det oförskämdaste. Vi jobbar faktiskt väldigt hårt i riksdagen. Vi. . .

Vanten: Och vad har ni gjort med Sverige?

Pennan: Vi har inte haft regeringsmakten än. . .

Shariadok 2: Och det kommer ni aldrig att få. (högljutt instämmande)

Suddgummit: Ordning!

Vanten: Vi behöver ett nytt valsystem.  

Linjalen: Sverige behöver ett nytt riksdagsparti. Det är därför vi ställer upp. . . (rungande applåd)

Suddgummit: Ordning!

Vanten: Formen. Det handlar om formen. Och ni kommer inte med något nytt. Ni kör samma listsystem som de andra riksdagspartierna. Ner i jorden med er allihop. Rubb och stubb. Plöj ner er. Vi behöver friskt grönt gräs, inte. . .

Pennan: Vi är faktiskt här för att diskutera innehåll inte. . .

Vanten: Det är vi som ska bestämma vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen, inte något jäkla partikansli. Vad är det för demokrati att skicka ut listor med en massa namn på som man aldrig hört talas om? Vi behöver enmansvalkretsar så man vet vilken riksdagsledamot man ska vända sig till när livet hakar upp sig.

Halsduken: Jag håller fullständigt med talaren.

(Tändstickans hjärta gör volter)

Suddgummit: Ordning.

Vanten: Gör som i Tunisien.

Shariadok 1: Det var då själva. . .

Vanten: Jasminrevolutionen. Som började december 2010. Var du född då?

Suddgummit: Uppträd korrekt om jag får be.

Vanten: Du får be hur mycket du vill. Den här debatten är en förolämpning. Fattar du inte? Innan man kommer så långt som till debatt mellan två partier bör det vara en öppen debatt mellan ett partis kandidater i en enmansvalkrets så att väljarna kan känna dem på pulsen. Konkurrens. Konkurrens mellan kandidaterna i det egna partiet. Så vi blir av med alla stolpskott som sitter i riksdagen.

Suddgummit: Ordning!

Halsduken: Men låt talaren tala till punkt. Det här är ju riktigt intressant.

Pennan: Nä, nu går det för långt. Jag är här för. . .

Linjalen: Åhörarna är här för att lyssna på mig. . .

Halsduken: Och hur vet du vem jag är här för att lyssna på?

Shariadok 1: Jag är i alla fall inte här för att lyssna på dig.

Suddgummit: Ordning!

Vanten: Stig åt sidan båda två. Tunisiska folket tvingade bort diktatorn. Det kommer aldrig att hända i Sverige. Folk är för mätta och belåtna i Sverige. Sitter hellre dästa framför TV:n, datorn, mobilen, paddan i stället för att gå ut och demonstrera för ett nytt valsystem och helt nya riksdagspartier.

Shariadok 1: Vi sitter här. Har du missat det?

Vanten: Det tunisiska folket gav sig inte. I oktober 2011 hölls de första demokratiska valen till ett konstitutionsråd som skulle ta fram en demokratisk grundlag. Men det var Muslimska brödraskapets tvilling Ennahda som vann valet och de ville inte frigöra sig från sin totalitära ideologi. Demokratiprocessen höll på att kollapsa.

Linjalen: Vad har det med Sverige att göra? Vad Sverige behöver är ett helt nytt riksdagsparti. Det sa du ju själv alldeles nyss. (applåd)

Vanten: Jag talade i plural. Nya riksdagspartier. Nytt alltihop. Det som hände i Tunisien har väldigt mycket med Sverige att göra.

Suddgummit: Nu får det vara nog!

Vanten: Jag har också fått nog. Av svenska politiker. Det tunisiska folket demonstrerade. Ordentligt. Lite väl oordentligt, för att vara exakt. Landet stod på randen till inbördeskrig.

Pennan (till Suddgummit): Jag är här för att debattera med Linjalen.

Vanten: Lyssna på mig. Då klev civilsamhället in. Fyra olika sektorer inom civilsamhället bildade Tunisiens nationella dialogkvartett. Regeringen avgick. Politikerna lät en teknokratisk övergångsregering skriva en ny grundlag. Vad jag ville säga är att de tunisiska politikerna hade vett på att stiga åt sidan. (till Linjalen och Pennan) Stig åt sidan. Strunta i valet. Vi behöver en teknokratisk övergångsregering som skriver en ny grundlag och ger oss ett nytt valsystem och. . .

Suddgummit: Nu är det du som stiger åt sidan. Ut! Jag ringer efter ordningsvakterna! Ut!

Vanten: Lugn, lugn. Jag kan ta mig ut på egen hand. (kryssar sig ut ur bänkraden, Bladet och Tändstickan följer solidariskt efter, Tändstickan innerligt glad att det var Vanten som blev utkastad den här gången, noterar hur Halsduken följer dem med ögonen)

RIDÅ

© Mona Lagerström 2022

Tjänstemannen Attila redovisar i nedanstående svar inte någon research bakom Malmö museers utställning Modest Fashion. Han talar om tolkning. Det är två olika saker. Det bör en offentlig tjänsteman ha kunskap om. Och han nämner inte ett ord om islamisk finans.

Hej Mona!

Modest Fashion är en modeutställning som visar flera olika plagg och utstyrslar. Utställningen har tagits fram i ett samarbete med Tillskärarakademin där studenter tillsammans med 8 unga Malmökvinnor tolkat Modest Fashion vilket resulterat i 12 unika outfits. Alla medverkande har varit en del av processen, från design till innehåll och formgivning av utställningen.

Det är en demokratisk rättighet att klä sig och se ut som man vill. Som jag skrev tidigare skiftar stilen utifrån personens bakgrund, livsåskådning och personliga preferenser. Det är alltså inte en stil som bara bärs av muslimska kvinnor.

Vill du veta mer om bakgrunden till utställningen och hur processen har sett ut kan du kontakta utställningschef Josefine Floberg. Hon är på semester nu men är tillbaka den 15 augusti. Du når henne via mejl på XXXXXXXXX

Vänligen
Attila
v. Attila Rostoványi
Kulturförvaltningen/Malmö Culture Department
Malmö Museer/Malmö Museums
Stabschef/Head of staff

 

Det här mejlet skrev jag till Malmö stad:

Skickat: den 18 juli 2022 19:30
Till: Malmöstad <malmostad@malmo.se

Ämne: Utställningen Modest Fashion Malmö museer

Vilken research ligger bakom Malmö museers skandalösa utställning Modest Fashion? Ovanstående bild visar forskaren Devin Rexvid, Stockholms universitet.

Jag har på min blogg purdahbloggen.se sedan 2016 skrivit om hijab, om den stenhårda sociala kontrollen, om vad som händer flickor/kvinnor som vägrar beslöja sig. I inlägget om Malmö museers utställning har jag saxat ur ett par tidigare inlägg där jag beskriver hur Islamic finance ligger bakom global modest fashion-industrin och att bakom denna finansiering döljer sig fascistiska Muslimska brödraskapet. Nyligen har Säpo uppmärksammat farligheten i att låta aktivister inom Muslimska brödraskapet driva religiösa friskolor.

Jag begär att Malmö stad redovisar vilken research som ligger bakom utställningen Modest Fashion. Den utställningen är som om Malmö stad under 1930-talet skulle ha en utställning om nazisternas symboler.

Mona Lagerström fil dr
adress

https://purdahbloggen.se/2022/07/18/malmo-museer-har-en-utstallning-om-muslimska-brodraskapets-uniformspersedel-hijab-som-ska-likstallas-med-nazisternas-hakkors/

———————–

Den här reklamtexten fick jag som svar av Attila Ti V. Rostovanyi med kopia till Kulturförvaltningen Malmö museer:

Hej Mona!

Tack för dina synpunkter och hänvisningar.

Modest fashion är namnet på den globala trend som blivit mycket stor de senaste åren. Det är också en trend som vi ser i gatubilden i Malmö. Inom Modest fashion ryms allt från Street fashion till Haute couture.

Modest fashion är också namnet på museets modeutställning. Utställningen visar flera olika plagg, allt från festklänningar till vardagsplagg. Möjligen skulle man kunna kalla de stora balklänningarna för otympliga, men de flesta outfits är vardagskläder. Du är varmt välkommen att besöka utställningen, antingen på museet eller på vår hemsida, för att se de plagg som visas.

Utställningen är skapad av unga kvinnor i Malmö som själva klär sig i Modest fashion eller intresserar sig för klädstilen. Stilen är ett sätt att uttrycka sig själv och sin personliga stil. Ofta, men inte alltid, bärs hijab, turban, slöja eller skarfs till outfiten. Stilen skiftar utifrån personens bakgrund, livsåskådning och personliga preferenser och är inte en stil som bara bärs av muslimska kvinnor.

 Det är en del av museets uppdrag att spegla den omvärld vi lever i. I våra omfattande dräktsamlingar på museet finns inte Modest fashion representerat idag, trots att många Malmöbor klär sig i Modest fashion.

Museets modeutställningar är alltid mycket populära. Senast visade vi utställningen Augusta Lundin, som drog stor publik. Vi hoppas att alla modeintresserade vill besöka utställningen Modest fashion och tror att utställningen kan ge nya perspektiv till de besökare som vanligtvis besöker våra modeutställningar.

Vi tar självklart avstånd från alla typer av hedersrelaterat våld och förtryck.

Vänligen
Attila

Mitt svar:

Hej
Jag bad inte om en reklamtext. Jag begärde information om vilken research som ligger bakom utställningen Modest Fashion. Nu begär jag svar på vilken kunskap har Malmö stad om islamisk finans som ligger bakom global modest fashion-industrin?

Om Malmö stad verkligen tar avstånd från hedersförtryck hade utställningen aldrig kommit till stånd.

Hälsningar
Mona Lagerström fil dr

Malmö museer har en utställning om global modest fashion. Man skriver:

Den globala marknaden för Modest Fashion beräknades öka till 368 miljarder dollar under 2021, vilket skulle bli en ökning med 51 % sedan 2015.
Antalet sökningar på Pinterest avseende Modest Fashion ökade det första kvartalet 2019 med 500 %.
Sveriges största influenser för Modest Fashion Imane Asri har ungeför 160 000 följare på instagram. Hon vann priset för årets look på elle-galan 2020.

I det här blogginlägget 24 januari 2020 skriver jag om global modest fashion och nämner just influensern Imane Asri. Jag saxar:

World Hijab Day 1 februari – Stora nazistskynkedagen
”Men först några ord om MB:s fana, hijab, som signalerar graden av ett lands islamisering. Det passar bra, eftersom det snart är World Hijab Day, en dag jag skriver om i det här blogginlägget, då fundamentalister över hela världen är i full färd med att sprida PR för bärandet av hijab. Jag skriver om två kvinnor numera boende i USA som växte upp i konservativa islamiska familjer i Indien och Egypten men aldrig beordrades att beslöja sig och hur de uppmanar kvinnor i USA att inte beslöja sig 1 februari. De säger att en person som tillverkade sjalar i New York 2013 kom på idén med World Hijab Day.

Med hjälp av saudiska oljemiljarder har MB sedan 1960- 1970-talen över hela världen spridit att bärandet av hijab är en religiös plikt, vilket andra religiösa ledare som står för en reaktionär tolkning av islam inte varit sena att haka på. För Sverige i år se exempelvis det här uppropet och det här uppropet som gäller shia och moskén i Järfälla, som sägs vara Irans förlängda arm i Sverige. Nima Dervish har, förgäves, beskrivit hur moskén bjudit in demokratifientliga talare.

På Elle-galan januari 2020 utsågs Imane Asray iförd hijab till vinnare av Årets look. I intervjun säger hon ”Detta är ett kvitto på att det är mer än på tiden att vi börjar normalisera hijaben i modeindustrin. Mode är till för alla.” Hon kallar sin stil ”Scandi-modest-chic”. Hon ombeds förklara vad modest fashion är. ”Det är ett begrepp för mode som innefattar mindre åtsittande plagg, mycket vanligt bland muslimska kvinnor (även män) som önskar klä sig på ett sätt som uppfyller deras andliga och stilistiska krav på grund av religiös tro eller personliga preferenser.”

Muslimska brödraskapet ligger bakom islamisk finans som ligger bakom en hårdsatsning på modest islamic fashion, se det här blogginlägget 31 augusti 2017 där jag skriver om hur Yasri Khan bedriver intensiv lobbyverksamhet för islamisk finans. Islamic fashion är en global politisk verksamhet. Islamisk finans beskrivs bland annat i den här boken av den amerikanske journalisten Robert Dreyfuss:

Så här skriver jag:

I World Islamic Economic Forum (WIEF) ingår mängder med islamiska banker. En av WIEF:s sponsorer är Organisation of Islamic Cooperation (OIC) som säger sig vara ”the collective voice of the Muslim world” och som ligger bakom Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna baserade på sharia och som också låg bakom handelsbojkotten mot Danmark i samband med Muhammedteckningarna. Yusuf al-Qaradawi var med och grundade OIC. Inte ens Vatikanen kan påstå att de är den kristna världens kollektiva röst. Ett område som WIEF under 12th WIEF Forum augusti 2016 (punkt 3) säger sig vilja utveckla är det de kallar ”modest fashion industri”, alltså hijab, niqab, burka och liknande ”anständig” klädsel för kvinnor och småflickor. I den här artikeln i The European om mötet i augusti nämns att WIEF vill utveckla the global modest fashion industri.

Notera att de båda grupperna i Sverige och Imane Asray använder begreppet hijab, som har samma betydelse som purdah – avskildhet, kvinnors inlåsning.

Men svenska politiker och journalister envisas med att använda det opolitiska ordet slöja.

Så länge politiker, universitetsfolk och journalister döljer den totalitära politiken bakom hijab döljer de barnslaveriet som existerar i Sverige, ett barnslaveri jag skrivit om i åtskilliga inlägg. Ett barnslaveri som är en skam för Sverige.

De döljer också judefientligheten.

Och plaggets viktiga symbol att demonstrera hur långt ett land islamiserats. Jämför fascisternas symbol och nazisternas hakkorsflaggor.”

Redan 2017 skrev jag om islamisk finans fenomenet global modest fashion i det här långa blogginlägget riktat till dåvarande statsminister Stefan Löfven inför regeringsförklaringen och som handlar om islamisk finans, Yasri Khan,

Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), och Malcolm X, jag saxar:

”I det här inlägget beskriver jag uppkomsten av bankväsendet islamisk finans i Egypten och Saudiarabien, alltså banktjänster baserade på sharialagar, hur islamisk finans är grunden till Muslimska brödraskapets globala maktställning, hur Muslimska brödraskapet stärktes i Kuwait när kungahuset införde islamisk finans i landet och avslutar med SMFR:s generalsekreterare Yasri Khans planer på att införa islamisk finans i Sverige och stärka det han kallar den muslimska medelklassen.

Vidare:
Den 27 januari 2017 skriver Yasri Khan på Facebook att han av Malaysias ambassadör Norlin Othman bjudits in till hennes privata residens och att han, ambassadör Othman, attachén för det malaysiska näringsdepartementet samt World Islamic Economic Forums ordförande Tun Musa Hitam och generalsekreterare Tun Sri Dato’ Ahmad Fuz Haji Abdul Razak diskuterade ”islamisk ekonomi och halalindustri, muslimska situationen gällande ekonomiskt entreprenörskap, sysselsättning, arbetsmarknad och marknadsmöjligheterna i Sverige.”

Hitam är före detta vice premiärminister i Malaysia och före detta FN-ambassadör, Razak är före detta chef för Malaysias UD.

I World Islamic Economic Forum (WIEF) ingår mängder med islamiska banker. En av WIEF:s sponsorer är Organisation of Islamic Cooperation (OIC) som säger sig vara ”the collective voice of the Muslim world” och som ligger bakom Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna baserade på sharia och som också låg bakom handelsbojkotten mot Danmark i samband med Muhammedteckningarna. Yusuf al-Qaradawi var med och grundade OIC. Inte ens Vatikanen kan påstå att de är den kristna världens kollektiva röst. Ett område som WIEF under 12th WIEF Forum augusti 2016 (punkt 3) säger sig vilja utveckla är det de kallar ”modest fashion industry”, alltså hijab, niqab, burka och liknande ”anständig” klädsel för kvinnor och småflickor. I den här artikeln i The European om mötet i augusti nämns att WIEF vill utveckla the global modest fashion industry.

Yasri Khan skriver vidare om besöket hos ambassadören: ”Saker som lyftes upp var bland annat hur man skulle kunna utveckla islamisk finans, bidra till ökad sysselsättning, bidra till affärsmöjligheter, underlätta för etiskt nyföretagande bland muslimer och ekonomiska möjligheter på sikt och i närtid.”

Yasri Khan var inbjuden till ambassadören i egenskap av SMFR:s generalsekreterare. Han fortsätter: ”Det var väldigt intressanta diskussioner och samtal som jag kommer bära med mig vidare i mitt arbete inom SMFR samt kul med uppbackning av en så stor organisation som WIEF.”

SMFR får alltså bidrag av MUCF i egenskap av barn- och ungdomsorganisation. Hur islamisk finans, entreprenörskap och affärsmöjligheter hör hemma inom SMFR är svårt att förstå. År 2016 beviljades SMFR organisationsbidrag på 1 181 600 kronor för 2017. SMFR beviljades 2016 även av MUCF projektbidrag på 598 600 kronor för projektet ”Beväpnad med kunskap”. SMFR beviljades bidrag för ”arbete med att öka muslimska ungdomars immunitet mot våldsbejakande ideologier genom kunskap och motkunskap”. Målgruppen är ”främst egna medlemmar men även unga muslimer i allmänhet”.

Vidare:
Islamisk finans har sin begynnelse i Egypten. Redan under Nassers tid startade en egyptisk bankir utbildad i Tyskland, Ahmed al-Najjar, år 1963 Mit Ghamr Bank. Officiellt tog han avstånd från de militanta islamisterna men han hade nära band till Muslimska brödraskapet, skriver Dreyfuss, och återger vad Hassan al-Bannas bror Jamal al-Banna skriver i ett Förord till Najjars opublicerade memoarer: ”Den största skillnaden mellan dr Najjar och [andra] ekonomer … är att han inte ser islamisk ekonomi som en vetenskap eller ett ämne ägnat för studier utan som ett medel att väcka muslimer, och en metod för deras väckelse. Därför ser han ’islamiska banker’ enbart som en bas för sin missionsverksamhet.” Najjar själv skrev att skälet till att han startade den första islamiska banken var för att ”rädda den islamiska identite­ten som höll på att tyna bort i vårt samhälle … inför förberedelsen för övergången till marxismen.” I memoarerna attackerade han Nasser och klagade över det faktum att egyptierna ”skämdes för islam och var stolta över socialismen eller nationalismen”. Han kunde i Nassers Egypten inte offentligt uttala sig om målet med sin bank (s. 178, 179).

Dreyfuss skriver att Muslimska brödraskapet var djupt involverade i Najjars bank, att många medlemmar investerade i hans verksamhet och att det 1967 stod klart att Muslimska brödraskapet i princip tagit över banken, vilket medförde att den tvingades stänga ner. När banken gick som bäst hade den nio filialer och 250 000 kunder. Najjar for till Sudan och välkomnades av Muslimska brödraskapet i landet, for vidare till Tyskland, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Malaysia och spred de följande tre decennierna sitt budskap om islamisk finans över hela världen.

Najjar övertalade den saudiska prinsen Mohammed al-Faisal (1937–2017) att satsa på islamisk finans och år 1976 la prinsen grunden till islamisk finans med banken Faisal Islamic Bank of Egypt (FIBE), en bank som, enligt Dreyfuss, gav Muslimska brödraskapet ett uppsving och spelade en central roll i islamiseringen inte bara av Egypten utan i hela regionen och så småningom internationellt med sitt globala nätverk av islamiska banker samlade under multimiljardverksamheten the Faisal Group.

Islamisk finans var av avgörande betydelse för Egyptens islamisering, skriver Dreyfuss, traditionella banker utmålades som ogudaktiga, oislamiska eller judiska. De islamiska bankerna dirigerade medel till moskéer, till småföretagare. Muslimska brödraskapet opererade i det fördolda och skapade mängder med företag. Sammanhållningen var stark.

Prins Faisal var inte medlem i Muslimska brödraskapet, saudiska kungafamiljen var noga med att hålla distansen samtidigt som de utnyttjade Brödraskapet i sin utrikespolitik. I stället vände sig Faisal till medlemmar i landets religiösa etablissemang, som Egyptens stormufti, för att skaffa sig legitimitet.

Anwar Sadat gav banken statligt stöd, garanterade att den inte skulle komma att nationaliseras, garanterade att den skulle få vissa skattelättnader, att den skulle kunna bedriva sin verksamhet utan insyn. Det var inte landets finansminister, skriver Dreyfuss, som fick igenom tillståndet i parlamentet utan ministern för religiösa frågor. Till och med vänsterparlamentariker röstade igenom förslaget eftersom de var rädda för att verka ”rösta mot Allah” (s. 165).

I bankens ledning satt bland andra Qaradawi och Yusuf Nada, en nyckelperson när det gäller finansieringen av Muslimska brödraskapets verksamhet i väst. Qaradawi och Nada var senare med och grundade Muslimska brödraskapets bank Al-Taqwa Bank. Den blinde schejken Oman Abdel Rahman, som 1981 utfärdade en fatwa att det var korrekt att döda Anwar Sadat, mannen som hjälpte CIA att rekrytera martyrlängtande heliga krigare till Afghanistan för att strida mot Sovjets trupper och som senare immigrerade till USA och fängslades för samröre med bombningen av World Trade Center i New York 1993, och som i början av 2017 dog i USA-fängelset, satt också i ledningen.

Efter mordet på Sadat 1981 begärde Egyptens säkerhetspolis att prins Faisal skulle avlägsna bland andra Qaradawi och Nada från banken. Men skadan var redan skedd, skriver Dreyfuss. Prins Faisals bank hade bidragit till att institutionalisera den islamistiska väckelsen i Egypten, med sin undervegetation av mer eller mindre våldsamma grupper. I Iran hade ayatolla Khomeini med sin version av islam tagit makten. De av USA och saudierna uppbackade jihadisterna var i full gång i Afghanistan och islamismen hade blivit den ultimata ideologin för aktivister från Nordafrika till sovjetiska Centralasien.

I samband med oktoberkriget 1973, då Egypten och Syrien angrep Israel, utfärdade de oljeproducerande ländernas samarbetsorgan OPEC ett oljeembargo mot länderna som stöttade Israel med påföljande oljekris och ett fyrdubblat oljepris. Saudiarabien badade i pengar och använde miljarderna till att ”bygga ett proamerikanskt imperium av islamiska banker och finansiella institut i Egypten, Sudan, Kuwait, Turkiet, Pakistan och på andra platser. Det var”, skriver Dreyfuss, ”sammansmältningen av Muslimska brödraskapets ideologi och islamisk finans som till slut gav den islamistiska högern [right-wing Islamism] en raketskjuts och gjorde den till en världsomspännande maktfaktor” (s. 167).

Robert Dreyfuss tecknar en schematisk bild av den finansiella hierarkin med Saudiarabien, Kuwait, Qatar, schejker, prinsar, emirer överst, sedan kommer Muslimska brödraskapet och islamisk finans och därefter undervegetationen med våldsverkare, självmordsbombare, terrorister. Västerländska banker var mer än villiga att gå samman med islamisk finans och hjälpte till att förändra hela Mellanöstern, skriver han. År 2004 fanns det 270 islamiska banker. [Dreyfuss bok publicerades 2005.]

Gemensamt för försvararna av islamisk finans är motståndet mot socialismen, nationalismen och sekularismen. Det fanns försvarare som till och med hävdade att det står i Koranen att kapitalismen är Allahs påbud. Gemensamt är också att de islamiska bankerna tog in shariateologer och shariajurister, ulama, i sina styrelser för att ge bankerna legitimitet, vilket medförde att islams utvalda prästerskap inte bara gavs generösa tillfällen att leva ett liv i överflöd med flygresor i privatplan, lyxhotell och lyxrestauranger utan också fick ansenlig politisk makt, eftersom bankerna bidrog till att sprida politisk islam. Islamisk finans stärkte tre grupper, skriver Dreyfuss: välbärgade konservativa, islamistiska aktivister och högerorienterade shariajurister (s. 181).”

18 juli 2022

Mona Lagerström fil dr

De två männen är Mahmoud Aldebe, enligt egen utsago i 25 år fram till 2010 MB:s ledande gestalt i Sverige, och universitetslektor Emin Poljarevic, som hävdar att det enligt hans forskning inte finns några belägg för att MB är verksamma i Sverige, se mitt blogginlägg till Uppsala universitets styrelse.

Som jag skrivit i åtskilliga blogginlägg blev Mahmoud Aldebe rikskändis när han inför valet 2006 skrev brev till riksdagspartierna och krävde särlagstiftning. Då var det fart på landets journalister och statsråd. Integrationsminister Jens Orback (S) kontaktade Sveriges Muslimska råd (SMR), som, enligt Mahmoud Aldebe, Muslimska brödraskapet ”härskar över” genom sina medlemsorganisationer. Mostafa Kharraki är enligt Aldebe ständig vice ordförande i SMR, Kharraki är också en av grundarna av svenska grenen. Orback krävde att SMR tog avstånd från brevet, vilket religionsforskaren Sameh Egyptson redovisar i sina böcker om Muslimska brödraskapets svenska gren, Bosättningen och Erövringen, böcker som delats ut till varenda riksdagsledamot, och därmed till varenda partiledare.

När Skolinspektionen efter en granskning av stiftelsen Framstegsskolans ledningskrets 5 maj 2022 beslutade att stänga Framstegsskolan i Rågsved och hänvisade till Säpo rycker journalister och Emin Poljarevic ut och ”sågar” Säpo och förklarar att det saknas forskning som belägger att Muslimska brödraskapet är verksamma i Sverige.

Magdalena Andersson: Det kan inte fortsätta så här. Det finns betydligt mer kunskap om MB:s svenska gren i dag än år 2006, och alla de hundratals skattemiljoner de via sina olika föreningar finansieras med, men regeringen är fullständigt likgiltig. Det finns inget statsråd av Jens Orbacks klass som värnar om demokratin. Du var finansminister under större delen av de två senaste regeringsperioderna och du har godkänt att MB finansieras med skattemedel!

Du måste tillsätta en utredning som en gång för alla skapar klarhet om MB:s verksamhet i Sverige och MSB:s kunskapsöversikt om Muslimska brödraskapet i Sverige 2017 och de tjugotalet forskare som sågade översikten. MSB-rapporten och de tjugotalet forskare dyker ständigt upp så snart kritik riktas mot MB i Sverige, nu senast angående stängningen av Framstegsskolan och MB:s studieförbund Ibn Rushd, som enligt Dagens ETC är utsatt för en ”viskningslek”.

Du måste skapa klarhet. Det är ditt ansvar att värna om demokratin i Sverige.

År 2015 presenterade Storbritanniens premiärminister David Cameron en utredning som syftade till att öka regeringens kunskap om Muslimska brödraskapet. Man intervjuade representanter både för Muslimska brödraskapet i Storbritannien och utomlands. David Cameron skriver:

It is a complex subject: the Muslim Brotherhood comprises both a transnational network, with links in the UK, and national organisations in and outside the Islamic world. The movement is deliberately opaque, and habitually secretive.

Men existerar i Europa. Conny C. Lindström länkade på sitt Twitterkonto 14 oktober 2018 till en dokumentär UK turned a blind eye to extremist groups. I dokumentären sägs att det i Storbritannien finns mer än 60 organisationer associerade med Muslimska brödraskapet. Det framkommer också att det finns en svensk gren, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), cirka 27:57 och vidare in i programmet.

En dokumentär som SVT inte visat, liksom inte heller någon annan av alla dokumentärer om MB som finns på olika språk.

David Cameron skriver vidare att MB:s mål är politiskt:

The Muslim Brotherhood’s foundational texts call for the progressive moral purification of individuals and Muslim societies and their eventual political unification in a Caliphate under Sharia law. To this day the Muslim Brotherhood characterises Western societies and liberal Muslims as decadent and immoral. It can be seen primarily as a political project.

Målet är alltså ett kalifat styrt av sharialagar. När Skolinspektionen i sin rapport om stängningen av Framstegsskolan i Rågsved citerar Säpos likartade uppfattning i ett yttrande ”sågas” det. Journalisten Daniel Vergara intervjuar i Syre Emin Poljarevic, Teologiska institutionen, Uppsala universitet, ”Säporapport bakom skolnedstängning sågas av forskare”.

I yttrandet redogörs även för organisationen Muslimska Brödraskapet (MB). Säkerhetspolisen bedömer sedan 2018 inte längre MB som en terroristorganisation. Detta då organisationens mål, ett världsomspännande kalifat byggt på sharia, inte främst ska uppnås med hjälp av våld. Likväl är målet oförenligt med svenska grundläggande fri- och rättigheter. Därtill bygger organisationens strategi i västvärlden på segregation och enklavisering. Enligt Muslimska Brödraskapets ideologi ska muslimer inte assimileras i västerländsk kultur (s. 4).

Poljarevic säger: ”Först och främst måste man ställa sig frågan om muslimska brödraskapet på något sätt är etablerade i västvärlden. Jag har inte sett någon muslimsk organisation i Europa som uppger att de är eller tillhör Muslimska brödraskapet.”

Även journalisten Bilan Osman sågar i Dagens ETC Säpos yttrande, se mitt blogginlägg 26 maj. Daniel Vergara länkar i sin artikel till Bilan Osman.

Magdalena Andersson: Tillsätt en utredning som syftar till att öka inte bara regeringens kunskap om Muslimska brödraskapets svenska gren, utan även övriga politikers, landets journalisters och, inte minst, universitetens religionsvetenskapliga institutioner.

Ta upploppen i påskhelgen på allvar. Ta alla demokratifientligt styrda parallellsamhällen på allvar. Inse att det finns krafter inom Sverige som hatar och hotar demokratin. Muslimska brödraskapet är en sådan kraft. Kartlägg den kraften så att vi slipper den senaste tidens utspel om att rörelsen inte är verksam i Sverige. Samarbeta med de europeiska länder som gjort egna utredningar. David Cameron är inte den enda statschef i Europa som tillsatt utredningar om islamisters verksamhet och hot mot sina länders demokratiska styre.

Kartlägg hur Muslimska brödraskapets aktivister lyfter fram det tjugotalet forskare som kritiserade MSB-rapporten 2017 för att misstänkliggöra rapporten och de myndigheter som hänvisar till den så fort aktivisterna utsätts för kritik. Det i sig är värt en egen utredning.

Även universitetens islamundervisning, som betonat hur den enskilda individen upplever religionen i stället för textkritik av urkunderna och studiet av totalitära trosriktningar, bör utsättas för en ingående granskning. Det är ju ändå universitetens uppgift att förse samhället med kunskap. Vi behöver kunskap om totalitära politiska tolkningar av islam.

Muslimska brödraskapet ska för allmänheten vara lika välkänt som Jehovas vittnen, och det ska vara lika självklart för alla och envar att liksom Jehovas vittnen inte representerar landets kristna befolkning så representerar inte heller Muslimska brödraskapets aktivister landets islamtroende befolkning.

Därför måste Mahmoud Aldebe och Emin Poljarevic och deras inställning till demokratin inta en central plats i årets valrörelse. Varenda partiledare ska kunna rabbla de föreningar som ingår i Muslimska brödraskapets svenska gren och framföra sitt partis inställning till att de finansieras med skattemedel. MSB-rapporten författad av Magnus Norell, Pierre Durrani och Aje Carlbom samt Sameh Egyptsons böcker, som alla partiledare har fått, är en värdefull början. Liksom dokumentären ovan.

Inse det Magdalena Andersson.

Och alla partiledare. Och landets journalister som nu samlas i Almedalen, inklusive Dagens ETC. Att en vänstertidning i juni publicerade flera artiklar till stöd för högerextremistiska Muslimska brödraskapets rätt till skattefinansiering borde vara årets snackis i Almedalen med tanke på att MB hade kopplingar till både Mussolini och Hitler under andra världskriget och med tanke på politikers och journalisters förtjusning i att använda epitetet ”brun” om motståndare.

Om det är något år demokrati bör stå i centrum under Almedalsveckan så är det i år.

1 juli 2022

Mona Lagerström fil dr

Mitt brev 22 juni 2022

Hej

Jag heter Mona Lagerström. Jag har skrivit ett blogginlägg om lektor Emin Poljarevic riktat till ordförande Anne Ramberg och styrelsen. Jag begär att Emin Poljarevic ger belägg för sina påståenden att Muslimska brödraskapet inte är verksamma i Sverige. Jag har mejlat rektor. Det handlar om tilliten till Uppsala universitet.

Länk till detta blogginlägg.

Hälsningar
Mona Lagerström fil dr
Adress plus telnr

Prefektens svar 28 juni 2022

Tack för ditt brev och dina synpunkter. Jag har tagit del av ditt inlägg.

Institutionens lärare bedriver, precis som alla lärare vid universitetet i stort, sin forskning i enlighet med vetenskapliga principer om sakkunniggranskning och kritisk prövning. I sin forskning är de fria att välja studieobjekt, metoder och teorier. I uppdraget ingår också att medverka till att resultat ges spridning i samhället i stort.

Best wishes

Anders Sjöborg,
Head of Department, Dept of Theology
Uppsala University, Sweden

Ord står mot ord: Mahmoud Aldebe säger att han är en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren. Universitetslektor Emin Poljarevic

säger offentligt att Muslimska brödraskapet inte är verksamma i Sverige. Enligt prefekt Anders Sjöborg har Emin Poljarevics forskning sakkunniggranskats och prövats kritiskt. I förteckningen UU över Poljarevics publicerade verk finns inget om Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Vem ska man tro på? Aldebe? Poljarevic? Sjöborg?

28 juni 2022

Mona Lagerström fil dr

Anne Ramberg och styrelsen. Inse detta: Demokratin är under attack, även i Sverige. Inte sedan andra världskriget har den västerländska demokratin utsatts för en liknande attack än den som pågår just nu. Vladimir Putins invasion av Ukraina är en utmaning mot hela den västerländska demokratin. Här i Sverige utmanas vår demokrati av Muslimska brödraskapet. Emin Poljarevic underblåser attacken.

Muslimska Brödraskapet är en avgränsad sekt, liksom Jehovas vittnen är en avgränsad sekt. Poljarevic, som skrivit sin doktorsavhandling om Muslimska brödraskapet i Egypten, vet mycket väl att rörelsen är en avgränsad sekt. Ingen skriker högt om att kristna kränks när kritik riktas mot Jehovas vittnen. Men så fort kritik riktas mot Muslimska brödraskapets olika föreningar i Sverige dyker kollektivordet ”muslimer” upp.

Anne Ramberg och styrelsen: Håll alltså isär min kritik av Muslimska brödraskapets aktivister från landets islambekännare. MB är en liten sekt. De representerar bara sig själva.

Den 3 mars 2017 påstod Poljarevic i SVT att Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani, som skrivit rapporten om Muslimska brödraskapet i Sverige, beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ”inte tagit hänsyn till den omfattande forskning som finns om islam och muslimer i Sverige”. Notera kollektivordet muslimer. Det var inte muslimer rapporten, eller snarare kunskapsöversikten, handlade om.

Poljarevic var en av initiativtagarna till kritiken av översikten. Genom att i SVT ta heder och ära av författarna satte han stopp för en ordentlig upprensning av Muslimska brödraskapets bidragsfiffel. Jag skriver om Poljarevics och de andras insats i det här och det här blogginlägget. Det är fem år sedan.

Nu gör han likadant i samband med en artikelserie i Dagens ETC om studieförbundet Ibn Rushd, och i samband med att Skolinspektionen stängt två friskolor och hänvisar till en rapport från Säpo. Och där förstås MSB-rapporten dyker upp igen.

Muslimska brödraskapet har varit verksamma i Sverige i fyra decennier. Och kammat hem hundratals miljoner skattekronor, genom bland annat friskolor, studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief.

Redan 9 september 2005 varnade frilansjournalisten Salam Karam i Expressen, ”S lierar sig med extremisterna”, för Muslimska brödraskapet. Den 2 maj 2006 gjorde Uppdrag granskning ett program kopplad till stora moskén på Södermalm där Salam Karam intervjuas. Mahmoud Aldebe, en av grundarna av Muslimska brödraskapets svenska gren, medverkar.

Den 6 november 2009 gjorde Evin Rubar för Dokument inifrån reportaget ”Slaget om muslimerna”, om stora moskén på Södermalm i Stockholm. Abdirizak Waberi, som intervjuas, var då ordförande för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), grundat av Muslimska brödraskapet. Han påstår i reportaget att IFiS representerar islams alla trosfränder i Sverige. Han ljuger. Han var riksdagsledamot för Moderaterna 2010–2014. Han var rektor också för Römosseskolan i Göteborg. Nu är han dömd för förskingring. Han efterträddes som ordförande för IFiS av Omar Mustafa. Omar Mustafa har i alla år han varit verksam i rörelsens olika svenska föreningar, inklusive som förbundsrektor för Ibn Rushd, enbart företrätt Muslimska brödraskapet, inte muslimer.

Jag har sedan 2016 på den här bloggen skrivit mängder med inlägg om Muslimska brödraskapets svenska gren. Jag har publicerat boken Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Förtrycket av flickor, kvinnor och sexuella minoriteter Volym 1 (2018). Sameh Egyptson har publicerat fyra böcker om MB i Sverige, Johan Westerholm har publicerat en bok och otaliga artiklar. De redan nämnda Aje Carlbom, Magnus Norell och Pierre Durrani, samt Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren, Rebecca Weidmo Uvell, som jag återkommer till, har skrivit om MB:s svenska gren och namngivit nyckelpersonerna om och om igen.

Vi har i åratal skrivit om det hårresande i att demokratifientliga Muslimska brödraskapets olika föreningar drivs med skattemedel.

Emin Poljarevic är skyldig alla oss belägg för sitt påstående!

I Daniel Vergaras artikel 17 juni 2022 i Syre, ”Säporapport bakom skolnedstängning sågas av forskare”, säger Poljarevic att Muslimska brödraskapet inte är verksamma i Sverige.

Först och främst måste man ställa sig frågan om muslimska brödraskapet på något sätt är etablerade i västvärlden? Jag har inte sett någon muslimsk organisation i Europa som uppger att de är eller tillhör Muslimska brödraskapet.
Hade Säpos rapport fått godkänt om det varit en uppsats som lämnats in till dig?
– Nej, absolut inte, den här hade jag underkänt. Det kanske har att göra med att inom akademin så jobbar vi forskningsetiskt med öppna källor och ingen hemlig bevisning. Hursomhelst, här behövs mer kompetens när det gäller att förstå religionsvetenskapliga och sociologiska processer överlag och när det gäller islam och islamisk aktivism.
Nu har alltså MSB-rapporten letat sig in till Säpo och används för att stänga ned skolor. Skolinspektionen uppger att de aldrig själva besökt Framstegsskolan för att skapa sig en bild om den påstådda enklaviseringen och ”islamiseringen”.

Daniel Vergara inleder artikeln med: ”Om jag inte hade haft den forskarbakgrund jag har, att jag studerat och forskat kring Muslimska brödraskapet så skulle jag ha blivit mörkrädd. Jag skulle bli rädd för i princip alla muslimska ledargestalter i Sverige. Det här visar ytterligare att vi har ett samhällsklimat där man exotifierar och misstänkliggör muslimer. Det är synd att Säpo av alla myndigheter har fallit i den gropen, säger Emin Poljarevic.”

”Alla muslimska ledargestalter i Sverige.” Skolinspektionens rapport, som jag kommenterar i det här blogginlägget, listar MB:s innersta kärna i Sverige. En liten klick som gjort friskoleverksamhet till big business. Notera också att Poljarevic säger muslimer.

Vilken forskning hänvisar Poljarevic till?

Den enda forskning om MB jag hittar är hans avhandling om MB i Egypten och vad det innebär att vara ung aktivist under en repressiv regim där man riskerar att anhållas, torteras, dömas till fängelse, kanske i åratal. En situation som inte har några likheter med Sverige. Här använder MB den svenska skattkistan som kassako.

Poljarevic blir alltså ”mörkrädd” när Skolinspektionen stänger två skolor därför att ledarna är nyckelpersoner inom svenska MB. Poljarevic gör mig mörkrädd. I själva verket gör hela Teologiska institutionen mig mörkrädd.

Muslimska brödraskapet har i decennier ägnat sig åt att undergräva vår demokrati till förmån för en teokrati, ett totalitärt gudsvälde, med Teologiska institutionens goda minne, särskilt de två professorerna Mattias Gardell och Mohammad Fazlhashemi, förutom Poljarevic, som jag skrivit mängder med blogginlägg om och också kommenterar i min bok om Muslimska brödraskapet, liksom de hederskulturförnekande professorerna Irene Molina, Paulina de los Reyes, Diana Mulinari och idéhistorikern Edda Manga, alla fyra kvinnorna tillhörde den första kullen forskare knutna till CEMFOR, Teologiska institutionen, som jag i min bok och i åtskilliga blogginlägg kallar Rasbiologiska institutet 2.0. Den postkoloniala teoribildningen som är förhärskande där är demokratifientlig.

Notera hederskulturförnekare. De fyra kvinnorna kommer från katolska länder i Sydamerika.

Jag har engagerat mig i flickors och kvinnors rättigheter sedan 1970-talet. Det är avgrunden mellan de fri- och rättigheter svenskättade kvinnor vunnit under de här femtio åren och den extrema sociala kontrollen i totalitärt styrda, kvinnofientliga invandrarättade parallellsamhällen som gör mig rasande. De ovanstående fyra kvinnorna och Muslimska brödraskapets svenska gren har ett stort ansvar för avgrunden. Jag har i åtskilliga inlägg beskrivit deras symbiotiska verksamhet. Mattias Gardell har varit en av MB:s i särklass främsta försvarare genom att avfärda all kritik av rörelsen med det ovetenskapliga begreppet islamofobi och genom att påstå att han värnar om ”muslimer”, se exempelvis det här och det här blogginlägget.

Poljarevic påstår att MB inte finns i Sverige, inte ens i Europa, därför att han inte hört någon uppge att en organisation är eller tillhör MB. Lögnen, eller om man så vill, dubbla budskap, ett inåt och ett utåt som man vet att politiker vill höra, är satt i system av MB. Jag återkommer till det.

Här citerar jag först ur Poljarevics doktorsavhandling 2012 Exploring Individual Motivation for Social Change: Mobilization of the Muslim Brotherhood’s Youth in Prerevolutionary Egypt där han beskriver MB:s usra (familj). Därefter citerar jag ur specialisten på MB i väst Lorenzo Vidinos intervjubok The Closed Circle. Joining and Leaving the Muslim Brotherhood in the West (2020) där han intervjuar bland andra Pierre Durrani som varit medlem i den svenska grenen och som var med och författade MSB-rapporten. För övrigt intervjuar Vidino även MB:s avhoppade talesperson i väst, Kamal Helbawy, som otaliga gånger varit inbjuden till Sverige av svenska MB.

Poljarevic om MB:s organisationsbas, (Hassan al-Banna är MB:s grundare):

Connected to the membership process is the usrah or family system initiated by Hassan Al-Banna. It represented, and still represents, the most basic form of organization in the MB.¹²⁰ Its well-developed network of usrah-groups functions as a doorway into the organization. It is within the neighborhood usrah that activists form close personal bonds with other members of the organization. It is here that activists have an opportunity to “prove” themselves as dedicated ikhwani (MB activists) and thus get an opportunity to advance within the organizational structure (Ikhwanweb 2007e) (s. 177).

Ur Lorenzo Vidinos intervju med Pierre Durrani. Texten syftar på Durranis vistelse på ett internat i Frankrike 1994 som drivs av MB och som en av grundarna av svenska grenen, Mostafa Kharraki, ordnat åt honom, utan att meddela att det handlade om MB, under vistelsen svär Durrani trohet till MB:

Back in Stockholm, Pierre was soon included in a local usra, something he did not know existed before joining the group. He also found out that the Muslim Brotherhood in Sweden had a relatively sophisticated yet comparatively secret structure, which resembled that of the mother group in Egypt. It had, in fact, a system of usra, a shura council, and an elected emir (s. 90, 91).

Ahmed Ghanem, numera VD för Göteborgs moské, var usrans ledare. Andra namn som förekommer i intervjun är Chakib Benmakhlouf och Mostafa Kharrakis son Muhammed Amin Kharraki, liksom Mahmoud Aldebe, som jag återkommer till eftersom han är en nyckelperson i den här texten om Poljarevic. Jag listar hela gänget med bild i det här blogginlägget 1 februari 2021. Om Muhammed Amin Kharraki skriver jag i det här blogginlägget, bland annat.

Lorenzo Vidino sammanfattar intervjuboken med att exakt samma metod används i väst som i Egypten när det kommer till rekrytering och utbildning av blivande medlemmar.

Så vilken egen forskning om MB hänvisar Poljarevic till som belägger att MB inte finns i Sverige? Inte ens i Europa.

I journalisten Bilan Osmans artikelserie  i Dagens ETC om Ibn Rushd och kopplingen till MB, säger Poljarevic 12 juni: ”Den här typen av antaganden, det vill säga xenofoba och rasistiska antaganden, fanns enbart i högerextrema sammanhang för tio år sedan.”

Belägg. Jag vill ha belägg. Poljarevic måste belägga att Ibn Rushd inte är kopplad till MB:s svenska gren.

Bilan Osman skriver att Poljarevic var en av forskarna som 2017 kritiserade MSB-rapporten. Han säger: ”Jag har som forskare inte velat ta debatten. Jag har fått frågan flera gånger om att skriva debattartiklar men tackat nej. Jag är inte van vid att sammanfatta analyser i det korta formatet. Men den här frågan är viktig. När snacket om parallellsamhällen började i Sverige, då gick jag och mina kolleger ut och kritiserade den här rapporten.”

Och parallellsamhällen finns inte i Sverige?

Poljarevic fortsätter: ”I det här fallet var problemet att man antar och utgår ifrån en föreställning som man inte kan belägga. Det finns inga bevis på att Muslimska brödraskapet eller islamism för den delen skulle vara något muslimska civilsamhället ägnar sig åt. Bara insinuationer och lösa antaganden som fått stå oemotsagda. Det blir till slut ett mönster. Saudiarabien och emiraten har gått i bräschen för det.”

Anne Ramberg och styrelsen: Vad menar Poljarevic med Saudiarabien och emiraten? De länder som har terroriststämplat Muslimska brödraskapet. Vad är ”muslimska civilsamhället”? Hur många civilsamhällen finns det i Sverige?

Bilan Osman undrar: ”Den stora frågan i debatten, som vi alla undrar över, är ju: Existerar Muslimska brödraskapet i Sverige?” Poljarevic: ”Det finns i alla fall inga belägg för det. Jag har studerat frågan länge och anser att jag kan den någorlunda. Min forskning visar inte att de som verkade i Egypten är kopplade till Sverige.”

Poljarevic intervjuade unga aktivister i Egypten vid två tillfällen, 2007 och 2009. Grundarna av MB:s svenska gren är inga ungdomar. Vilka avser han när han säger ”de som verkade i Egypten”?

Den 2 juli 2013 publicerade Gulf News artikeln ”Connecting the dots. Trial revealed complicated network of the Muslim Brotherhood finances.” Rätten avslöjade ett omfattande politiskt, ideologiskt och finansiellt nätverk lett av Muslimska brödraskapets finansiella frontorganisation i Europa, the Europe Trust, ordförande Ahmed Al Rawi. Han var inbjuden till Socialdemokraternas Bommersvik i mars 1997, då partiets religiösa sidoorganisation undervisade Muslimska brödraskapets aktivister om det politiska systemet i Sverige. Rapport 4/99 Delaktighet, identitet & integration signerades av Mahmoud Aldebe, Mostafa Kharraki, Ahmed Ghanem, från Muslimska brödraskapets svenska gren.

Mostafa Kharraki var alltså den man som föreslog att Pierre Durrani skulle åka till en internatskola i Frankrike som drevs av MB. Ahmed Ghanem var ledaren för hans usra när han återvände till Sverige. Notera hur de tre MB-männen låter påskina att de representerar landets islamiska trosbekännare. Det är som om Jehovas vittnen skulle ha samarbetat med S för att stärka alla kristnas ställning i Sverige.

Mahmoud Aldebe

en av svenska Muslimska brödraskapets grundare, blev rikskänd när han inför valet 2006 skrev brevet Det glömda minoriteten till alla riksdagspartier och krävde särlagstiftning. Han var svenska MB:s talesperson fram till år 2010. I samband med att Omar Mustafa valdes in i Socialdemokraternas partistyrelse och tvingades avgå efter en vecka skrev Aldebe den här repliken i Aftonbladet 1 maj 2013. Den är ett svar på Mohammed Amin Kharrakis artikel ”Vi har inget att dölja kring vår värdegrund”. Kharraki jr var talesperson för Islamiska förbundet. Notera att Aldebe skriver att kopplingen mellan Islamiska förbundet och Muslimska brödraskapet var känt före 11 september 2001, alltså när samarbetet mellan S och MB pågick. Notera också att han berättar att MB kör med dubbla budskap.

Den 7 oktober 2013 skrev Aldebe ett brev till Torbjörn Jerlerup om sin tid inom MB i Sverige, som Jerlerup publicerade på sin blogg, scrolla ner till PS. Här är texten för den som inte vill klicka på länken.

När Aldebe skrev brevet var Kharraki sr ordförande för FIFS. Mohamed Temsamani, Chakib Benmakhloufs svärson, var i många år ordförande, i dag är han generalsekreterare. Man bygger upp en MB-klan via barn och ingiften.

Anne Ramberg och styrelsen: Jag frågar än en gång: Vilken forskning stöder Poljarevic sig på när han säger att det inte finns belägga för att MB är verksamma i Sverige?

Mahmoud Aldebe och skriften Att förstå Islam, som borde heta Att förstå Muslimska brödraskapet
Mahmoud Aldebe var projektledare för Att förstå Islam, se andra stycket.

Notera hur man låter påskina att man talar för landets islamiska trosbekännare, när skriften i själva verket handlar om MB:s politiska tolkning av islam, att deras tolkning av islam ska genomsyra individens och statens roll in i minsta detalj, framför allt via byggandet av moskéer som ska ”vägleda” landets islamiska trosbekännare. Man begär till och med att staten ska förse initiativtagarna till skriften med namn och adresser på nyanlända ”muslimer” så att de får lära sig den ”rätta” tolkningen av islam. Enligt Kungliga biblioteket kom den första upplagan ut 1988, andra mer utarbetade upplagan, också utan tryckår, utgiven av Islamiska informationsföreningen, Stockholm, kom 1991. Den version 2002 jag citerar ur har jag laddat ner från internet. I över tre decennier har den här texten spridits hos politiker och myndigheter om vad ”muslimer” behöver för att kunna integreras. Här är synen på demokrati och mänskliga rättigheter. Allah ensam står för mänskliga rättigheter, lagar stiftade av människan avfärdas:

Mitt intresse är som nämnts flickors och kvinnors rättigheter. Så här skriver man:

I Sverige är individen, enligt lagen, samhällets minsta enhet. Skriften Att förstå Islam är en manual för skapandet av parallellsamhällen, vilket socialantropologen biträdande professor Aje Carlbom i två decennier försökt få politiker att begripa. Bara de här få citaten visar att Muslimska brödraskapets tolkning av islam strider mot svensk lagstiftning om individuella fri- och rättigheter. Det är grupprättigheter skriften propagerar för. Formulerade av män. På sidan 34/81 står det: ”Beträffande kultur har profeten Muhammed uttryckligen och med kraft förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil.”

Det är en uppmaning till att bygga parallellsamhällen.

Skriften är alltså utgiven av Muslimska brödraskapet, men eftersom de konsekvent skriver ”muslimer” har skriften plöjt vägen för mängder med demokratifientliga grupper som kräver grupprättigheter i islams namn. Och hur viktigt det är att bygga moskéer för att skydda ”muslimer” från att bli försvenskade.

Aje Carlbom skrev exempelvis artikeln ”Enklaver utmanar nationalstaten” i Axess 7 oktober 2005, som han inleder med att citera ur Att förstå Islam. År 2006 skrev han ”Mångkulturalismen och den politiska mobiliseringen av Islam”. Tillsammans med Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren från Försvarshögskolan har han i flera debattartiklar kritiserat studieförbundet Ibn Rushd och pengaflödet.

Samhällsdebattören Rebecca Weidmo Uvell har i flera blogginlägg kritiserat Ibn Rushds ekonomiska verksamhet, bland annat 12 juni 2017,  15 juni 2017 och 15 november 2017 samt 30 november 2018. Här sammanfattar Rebecca Weidmo Uvell sin granskning av Ibn Rushd 17 mars 2021. Den 27 november 2017 JO-anmälde Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm, Ledarsidorna.se, Folkbildningsrådet.

Religionsforskaren Sameh Egyptson, som publicerat fyra böcker om Muslimska brödraskapets svenska gren, är på sluttampen med sin avhandling om MB. I den här inspelningen 13 juni 2022 för Axess presenterar han sin forskning.

Anne Ramberg och styrelsen: Lyssna på Sameh Egyptson och jämför med Emin Poljarevics uttalanden.

Daniel Vergara citerar i intervjun med Poljarevic ur Bilan Osmans kritik i ETC av Säpos rapport och skolnedstängningen. Han skriver: ”Att Säpo nu blivit en del av en debatt i Sverige som drivits av ett ’litet gäng debattörer’ och som gjort Muslimska brödraskapet till en organisation som fyller rollen som ’boven i alla föreställningar om läskiga islamister som infiltrerar samhället inifrån’.”

Vi som värnar om demokratin avfärdas som ett litet gäng debattörer som hittar på. Säpos rapport ”sågas av forskare”, det vill säga Emin Poljarevic. Det han ”sågar” är:

Säkerhetspolisen bedömer sedan 2018 inte längre Muslimska brödraskapet (MB) som en terroristorganisation. Detta då organisationens mål, ett världsomspännande kalifat byggt på sharia, inte främst ska uppnås med hjälp av våld. Likväl är målet oförenligt med svenska grundläggande fri- och rättigheter. Därtill bygger organisationens strategi i västvärlden på segregation och enklavisering. Enligt Muslimska Brödraskapets ideologi ska muslimer inte assimileras i västerländsk kultur (s. 4/16).

Anne Ramberg och styrelsen: Jag kräver att Poljarevic belägger sitt påstående att Muslimska brödraskapet inte är verksamma i Sverige. Han måste bemöta var och en av oss som i åratal kritiserat Muslimska brödraskapets svenska gren.

Muslimska brödraskapet är urcellen till varenda terrorgrupp i hela världen som opererar i islams namn. Att de inte använder sig av våld i Sverige gör dem inte mindre odemokratiska. Emin Poljarevic bidrar med sina ”sågningar” till att Teologiska institutionen, Uppsala universitet, än en gång framställs som Muslimska brödraskapets främsta försvarare i Sverige.

22 juni 2022

Mona Lagerström fil dr